LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING

LIMHAMNS KALKBROTT - TILLSTÅND TILL BIBEHÅLLEN LÄNSHÅLLNING Samrådsunderlag Malmö Sweco Environment AB Malmökontoret Kust och vattendrag Johan Landberg Uppdragsnummer 1220054000 SWECO VATTEN & MILJÖ Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47

Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Underlag för samråd 2 3 Verksamhetsbeskrivning 2 3.1 Tillflöde av grundvatten 2 3.2 Vattenanläggningen 4 3.3 Länshållningen 4 4 Omgivningspåverkan 4 4.1 Grundvattennivåer 4 5 Planförhållanden 7 6 Nollalternativ 9 7 Miljökonsekvenser 10 7.1 Riksintressen/Skyddade områden 10 7.2 Naturmiljö 13 7.3 Kulturmiljö 13 7.4 Landskapsbild 13 7.5 Utsläpp till mark och vatten 14 7.6 Buller 14 7.7 Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer 14 7.8 Egenkontroll 15 7.9 Slutsats 16 8 Referenser 16 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Limhamns kalkbrott höjdnivåer Grundvattennivåer Vattenanläggningar

2 Bakgrund Brytning av kalk i Limhamns kalkbrott påbörjades i industriell skala redan år 1886. Kalkbrottet blev med tiden ett av Europas största. Totalt har ca 65 miljoner ton kalkberg bortförts. Kalkbrottets yta uppgår till ca 87 ha och tillsammans med avbaningsmassor tar verksamheten i anspråk ett område på ca 1350 x 750 m. Brottets maximala djup uppgår idag till ca 65 meter jämfört med den omgivande marken, bilaga 1. Täktverksamheten i kalkbrottet upphörde år 1994 och sedan dess har vissa utfyllnader gjorts med kalkslagg och byggnadsrester till nuvarande bottennivå på ca 60. Kalkbrottet har under hela tiden länshållits genom att grundvatten och dagvatten pumpats upp ur brottet och avletts från området via Hammarsbäcken. Denna mynnar i den s.k. Barnviken i Öresund vid Sibbarp. Idag innehåller kalkbrottet en unik flora och fauna med ett flertal skyddade arter såsom grönfläckig padda och kalkkrassing. De stora biologiska värdena ledde fram till att Malmö kommun i december 2010 beslöt att förklara kalkbrottet som Naturreservat med tillhörande skötselplan i syfte att för framtiden bevara den unika miljön och naturvärdena i brottet. Kalkbrottet utgör sedan 2002 ett Natura 2000-område (SE0430157) enligt det s.k. Art och habitatdirektivet. Detta medför att de nuvarande förhållandena i kalkbrottet inte får förändras på något sätt, som riskerar att påverka förutsättningarna och livsbetingelserna för de skyddade arterna. Som en följd av de ovan nämnda besluten är det för framtiden väsentligt att lägga fast möjligheterna till bibehållen av kalkbrottet och under vilka villkor en bibehållen bortledning av såväl dagvatten som inläckande grundvatten kan ske. För att vidmakthålla förutsättningarna och bibehålla Natura 2000-området samt det kommunala naturreservatet har Malmö beslutat att hos miljödomstolen vid Växjö tingsrätt ansöka om en lagligförklaring av befintliga vattenanläggningar och tillstånd till framtida bibehållen samt avledning av detta svatten via Hammarsbäcken ut i Barnviken. På uppdrag av i egenskap av nuvarande respektive blivande ägare till den aktuella 1 (16)

fastigheten Limhamn 155:355, på vilken kalkbrottet är beläget, har SWECO upprättat nedanstående samrådsunderlag för tillståndsprocessen. 3 Underlag för samråd I syfte att få tillstånd till framtida bibehållen har HeidelbergCement Sweden AB på uppdrag av Malmö beslutat att upprätta underlag för en ansökan om tillstånd enligt 11kap. miljöbalken samt ge in en sådan till Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt. Detta underlag innefattar en sammanställning av befintliga uppgifter rörande grundvattenförhållandena i den aktuella delen av Malmö. Det aktuella materialet innefattar resultat från beräkningar i en numerisk grundvattenmodell, samt mätresultat från bl.a. Svedabs och Citytunnelns kontrollprogram avseende grundvattennivåer i denna del av Malmö. Underlaget har sammanställts i syfte att ingå i en miljökonsekvensbeskrivning ( MKB ) för projektet. Denna kommer att upprättas parallellt med att samrådsförfarande genomförs med berörda parter. Kartbilagor ur denna MKB bifogas detta samrådsunderlag, tillsammans med en beskrivning över utformningen av de aktuella anläggningsdelarna, bilaga 2 och 3. 4 Verksamhetsbeskrivning 4.1 Tillflöde av grundvatten Vattnet i kalkbrottet läcker i huvudsak fram via horisontella sprickzoner i kalkbranterna och rör sig i ett stort vattensystem mot brottets sydöstra del. Tillströmningen av grundvatten till brottet sker dels underifrån i brottets djupare del och dels via utläckande vatten ifrån schaktväggarna. Situationen har illustrerats i en schematisk bild, se figur 3.1. 2 (16)

Figur 3.1. Schematisk bild av hur grundvatten strömmar in i kalkbrottet Vattnet samlas upp i ett system av dammar med en sammanlagd yta av ca 35 700 m 2, se figur 3.2. Figur 3.2 Dräneringsförhållanden i kalkbrottet (M Wirén, GK, Malmö 2006) 3 (16)

4.2 Vattenanläggningen Dagens av brottet sker genom pumpning på två nivåer. En mindre pumpanläggning i söder lyfter vattnet från de östra och centrala delarna av brottet från nivån -58 till nivån -41 m. Vattnet leds härifrån via en kanal längs brottets södra kant fram till den större pumpstationen i väster, där vattnet lyfts upp till markytan vid Hammarsbäcken, på nivån ca +4. Till den större pumpstationen leds även det grundvatten som bortleds via den s.k. Limhamnstunneln. Den mindre pumpanläggningen har en kapacitet på 2 m 3 /min och den större en kapacitet på 3,5 m 3 /min (M Wirén 2006). 4.3 Länshållningen Den unika floran och faunan i botten av kalkbrottet är beroende av att vattnet på den lägre nivån inte tillåts stiga över en kritisk nivå under en längre tid. Om så inträffar riskerar ett antal arter och individer att dränkas och gå förlorade. Mängden svatten varierar över de enskilda åren, till stor del beroende på variationer i nederbörd och avdunstning från de öppna vattenytorna i brottet. SGU anger i sin kartbladsbeskrivning till det Hydrogeologiska kartbladet (Ser.Ag Nr 4) från 1972 att grundvattenuttaget uppgår till ca 50 l/s (3 m 3 /min). Senare beräkningar av vattenbalansen för området anger värdet på på ca 1,25 milj. m 3 /år (2,4 m 3 /min) (VIAK 2006) Driftuppgifter från HeidelbergCement Sweden AB anger att i genomsnitt på årsbas pumpas ca 1,2 m 3 /min (ca 630 000 m 3 per år). Grundvattentillskottet från Limhamnstunneln har sannolikt minskat med åren. Den första uppgiften från 1965 anger ett flöde vid mynningen på 33 l/s. Femton år senare hade detta minskat till 22 l/s och för dagen tyder mätningar på ett flöde i storleksordningen 15 l/s. Förklaringen till minskningen av flödet har angivits vara en utfällning av kalk i de vattenförande sprickorna, vilket minskat bergets vattenförande förmåga i anslutning till tunneln. Ett framtida tillstånd för fortsatt är planerat att utformas så att grundvattenytan vid den lägsta punkten i brottet kan hållas på en nivå under havsytan varierande mellan nivåerna -58 och -57. 5 Omgivningspåverkan 5.1 Grundvattennivåer Bortledningen av grundvatten från akvifären i kalkberget vid kalkbrottet har skapat en avsänkningstratt kring brottet. Denna har suc- 4 (16)

cessivt utbildats under den tid brytningen av kalksten pågått på allt djupare nivåer. Sannolikt har avsänkningen under någon period av verksamheten varit ännu större än idag. Med hänsyn till verksamhetstiden får det anses vara klart att den nuvarande avsänkningen till sin huvudsakliga del varit utbildad redan under slutet av 1950- talet. För att översiktligt beskriva grundvattennivåerna i anslutning till kalkbrottet har en interpolation genomförts med hjälp av tillgängliga data i Malmö Geo Atlas,(SWECO 2006), och aktuella mätningar av grundvattennivåer som utförts inom ramen för Citytunnelprojektet. Resultatet åskådliggörs i figurerna 4.1-4.3 nedan. Figur 4.1. Plan utvisande de två sektioner där grundvattensituationen bestämts genom interpolation av tillgängliga mätdata (SWECO 2006) 5 (16)

20 10 A Marknivå Bergnivå Trycknivå i kalkberget A' 0 Nivå (m) -10-20 -30-40 -50-60 0 1000 2000 3000 4000 Längd (m) Figur 4.2. 20 10 B Översiktlig bild av grundvattnets trycknivå i öst-västlig riktning (SWECO 2006) Marknivå Bergnivå Trycknivå i kalkberget B' 0 Nivå (m) -10-20 -30-40 -50-60 0 1000 2000 3000 4000 Längd (m) Figur 4.3 Översiktlig bild av grundvattnets trycknivå i nord-sydlig riktning SWECO 2006) Av figur 3 och 4 framgår att grundvattengradienten är brantast mot öster och söder, vilket är logiskt med tanke på den övergripande strömningsriktningen för grundvattnet, från sydost mot väster och nordväst. En revidering av de ovan redovisade bilderna har gjorts inom ramen för det nuvarande projektet, med hänsyn till ytterligare tillgänglig kunskap om området. Den nu aktuella bilden över grundvattennivån i kalkberget runt brottet redovisas på kartan i bilaga 2. Av kartbilden 6 (16)

framgår att man inom ett område på ca 2 km avstånd från brottets kanter kan spåra en påverkan jämfört med vad som skulle vara fallet om kalkbrottet aldrig hade etablerats. Avsänkningen kan registreras i borrade brunnar, nedförda i hydraulisk kontakt med kalkberget inom det praktiska influensområdet för kalkbrottet. Eftersom avsänkningen i kalkbrottet till övervägande del sannolikt skett under 1900-talets första hälft måste dock den nuvarande situationen anses utgöra naturliga förhållanden för området. 6 Planförhållanden I Malmös översiktsplan från 2005 är kalkbrottsområdet angivet som utredningsområde. Delar av kalkbrottet ingår även i Länsstyrelsens naturvårdsprogram och har där högsta naturvärde (klass 1), figur 5.1. Detta område överensstämmer även i stort med det under 2002 fastställda Natura 2000-området i kalkbrottet. Hela kalkbrottet ingår även i Malmö stads naturvårdsprogram och utgör sedan december 2010 ett av kommunen bildat naturreservat med tillhörande skötselplan. Figur 5:1. Område med högsta naturvärde enligt Länsstyrelsens naturvårdsprogram (Källa: Länsstyrelsen i Skåne län) 7 (16)

Runt kalkbrottet pågår arbete med att ta fram detaljplaner. Det finns såväl ett antal fastställda detaljplaner innefattande bostäder, service och industri samt natur- och rekreationsområden men även några områden med pågående planarbeten, se tabell 1. Tabell 1 Sammanställning över aktuella detaljplaner runt kalkbrottet (www.malmo.se/medborgare/splanering-trafik) Område Plan Planläge Norr om kalkbrottet Del av Limhamn 155:499 Dp4945 Antagen Dp4969 Antagen 2008-04-24 Kv Palsternackan Dp5143 Underrättelsetid 2012-01-30 02-27 Öster om brottet Elinegård Limhamn 155:501 m.fl. Söder om brottet Del av Limhamns g:a skjutbana Dp4959 Samrådstid 2012-03-02 04-02 Dp5000 Pågående planarbete Del av kv Ålkistan Dp5005 Pågående planarbete Del av Bunkeflostrand 3:1 m. fl. Väster om brottet Söder om Hammars Park Dp5246 Pågående planarbete Dp4846 Antagen 2005-09-01 Områden med antagna detaljplaner samt pågående detaljplanearbeten framgår av figur 5.2 nedan. 8 (16)

Figur 5.2 Aktuella detaljplaner i anslutning till kalkbrottet, (Malmö sbyggnadskontor, 2012) 7 Nollalternativ Ett nollalternativ skall per definition redovisa konsekvenserna av att en planerad verksamhet inte kommer till stånd. Med utgångspunkt från att ansökan avser ett tillstånd till bibehållen och bibehållen bortledning av grundvatten kan ett nollalternativ teoretiskt tänkas utgöras av en situation där det inte sker någon bortledning av vatten. I nu aktuellt fall skulle detta innebära att pågående avslutas, vilket i sin tur skulle medföra att vattennivån i kalkbrottet och grundvattennivån i omgivningen skulle stiga till den nivå, som förelåg då kalkbrytningen påbörjades i mitten av 1800-talet. 9 (16)

Avsänkningen av grundvattennivån i såväl kalkbrottet som i det omgivande kalkberget har sannolikt varit densamma under de senaste 50 åren. Kalkbrottet hyser en artrikedom och stora biologiska värden för vilka en bibehållen och bortledning av grundvatten är en absolut förutsättning. Det finns därför mycket goda skäl för att hävda att ett nytt naturtillstånd med stora skyddsvärda intressen sedan länge har inträtt till följd av avsänkningen. Det är därför både realistiskt och rimligt att betrakta nuvarande tillstånd i och kring brottet som nollalternativ. 8 Miljökonsekvenser 8.1 Riksintressen/Skyddade områden 8.1.1 Natura 2000 Limhamns kalkbrott är Natura 2000-område (SE 0430157) enligt det s.k. Art och habitatdirektivet (SCI, Site of Community Interest). Skydds- och bevarandemålen för Natura 2000 i Limhamns kalkbrott grundas på förekomsten av kalkkrassing. Avgränsningen av Natura 2000-området redovisas i figur 7.1. 10 (16)

Figur 7.1. Natura 2000-områdets avgränsning. (Källa Länsstyrelsen i Skåne län) Det finns dock andra arter i kalkbrottet, bl.a. grönfläckig padda som omfattas av den s.k. Artskyddsförordningen (1998:179) och som kräver ett generellt hänsynstagande. Genom medlemskapet i EU gäller ett flertal EU-förordningar och direktiv till skydd för växter och djur. Sverige har åtagit sig att tillämpa dessa direktiv och överenskommelser i sin nationella lagstiftning. Detta sker huvudsakligen genom bestämmelserna i Artskyddsförordningen. 11 (16)

Tabell 2. Rödlistade arter i Limhamns kalkbrott. Länshållningen i kalkbrottet utgör en förutsättning för bevarandet av de arter som idag finns etablerade i brottet. En förändring av vattennivån i brottet bedöms leda fram till en risk för försämrade livsbetingelser för ett flertal av arterna eller för vissa arter ett direkt hot mot överlevnaden. 8.1.2 Naturreservat Malmö kommun har med stöd av 7 kap. 4 i miljöbalken 2010-12-20 beslutat om att förklara Limhamns kalkbrott som naturreservat med en tillhörande skötselplan även den daterad 2010-12-20. Syftet med naturreservat Limhamns kalkbrott beskrivs i kommunens beslut i ett flertal punkter av vilka ett antal väsentliga är: att långsiktigt bevara brottets speciella biologiska, geologiska och kulturhistoriska värden samt den speciella atmosfären och avskildheten från den urbana omgivningen och dess påverkan. att säkerställa ett bevarande av växt- och djurarter som är upptagna i EU s bevarandedirektiv, är nationellt rödlistade eller är fridlysta samt att skydda de många sällsynta eller 12 (16)

speciella arter som inte är upptagna i EU s bevarandedirektiv, nationellt rödlistade eller fridlysta. att i enlighet med målen för Natura 2000-området skydda och stärka de arter som omnämns. Speciellt åtagande gäller kalkkrassingen. att stärka populationen hos arter som omfattas av de nationella åtgärdsprogrammen för hotade arter, som exempelvis den grönfläckiga paddan. att säkerställa ett bevarande av livsmiljöer som är upptagna i EU:s habitatdirektiv. att bidra till att uppnå de nationella miljömålen 8. Levande sjöar och vattendrag, 11. Myllrande våt-marker, 15. En god bebyggd miljö och 16. Ett rikt växt- och djurliv. Syftet med reservatet uppnås bl.a. genom bibehållen pumpning och bortledning av grundvatten ur brottet så att nivån i den lägsta punkten inte överstiger 57 meter under havsytan. Detta medför att lagligförklaring av den befintliga vattenanläggningen och tillstånd till bibehållen bortledning av grundvatten är en förutsättning för att bevarande- och utvecklingsmålen för naturreservatet ska kunna förverkligas (avsnitt 3.1, s.10, i skötselplanen). 8.2 Naturmiljö Kalkbrottet erbjuder en unik naturmiljö med såväl stora geovetenskapliga som botaniska och zoologiska värden. Den aktuella en är ett led i bevarandet av dessa värden. 8.3 Kulturmiljö Miljön i brottet är en del av den industrihistoria som hör till Malmö. Brottet tillhör en industriepok som bl.a. innehåller bildandet av Skånska Cement AB och som pågick under mer än 100 år. Bibehållandet av låga grundvattennivåer i området är en förutsättning för att man i framtiden skall kunna erbjuda möjligheter till besök i området. 8.4 Landskapsbild Limhamns kalkbrott anges som ett av stadens mest spektakulära utbyggnadsområden (Malmö 2007). Områdets karaktär i det för 13 (16)

övrigt flacka landskapet ger en intressant möjlighet till framtida utbyggnad av kringliggande områden. 8.5 Utsläpp till mark och vatten 8.6 Buller Länshållningsvattnet pumpas upp till utloppet i Hammarsbäcken på nivån + 4, väster om brottet. Via denna och dike leds vattnet ut i Barnviken vid Sibbarp. Länshållningen av brottet kommer att ske med elektriska pumpar på plats i en pumpstation nere på nivån - 41 m. Något buller eller andra störningar av denna verksamhet kommer inte att kunna uppfattas i omgivningen. 8.7 Inverkan på miljömål och miljökvalitetsnormer 8.7.1 Nationella miljömål De nationella miljömål som främst bedömts vara av betydelse för detta projekt: Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhållande funktion i landskapet skall bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Den aktuella verksamheten utgör ett väsentligt tillskott till Malmö s flora och fauna, helt i enlighet med de fastställda skötselbestämmelserna för det aktuella naturreservatet. Ett rikt växt- och djurliv Målet anger att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Syftet med den aktuella verksamheten är att främja förekomsten av ett rikt och särpräglat växt- och djurliv i kalkbrottet. Länshållningen i kalkbrottet utgör en förutsättning för bevarandet av de arter som idag finns etablerade i brottet. En förändring av vattennivån i brottet bedöms leda fram till en risk för försämrade livsbetingelser för ett flertal av arterna eller för vissa arter ett direkt hot mot överlevnaden. 14 (16)

Grundvatten av god kvalitet Målet anger att grundvattnet skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Den aktuella vattenverksamheten konkurerar inte med dricksvattenbehovet utan grundvattnet bidrar här till att skapa en god och unik livsmiljö. God bebyggd miljö Målet anger att natur- och kulturvärden skall tas tillvara och utvecklas. Den aktuella verksamheten bedöms inte negativt påverka en framtida utveckling av natur- eller kulturmiljön inom det av en berörda området. 8.7.2 Regionala miljömål De för projektet aktuella regionala delmålen innebär bland annat att värdefulla och potentiellt värdefulla vattendrag skall inventeras, skyddas och restaureras. För projektets vidkommande överensstämmer de regionala miljömålen i allt väsentligt med de nationella miljömålen och det bedöms att den aktuella vattenverksamheten ligger helt i linje med dessa. 8.7.3 Lokala miljömål Malmös lokala miljömål finns redovisade i miljöprogram för Malmö 2009-2020. De lokala miljömålen ansluter i huvudsak till de 16 nationella miljömålen. 8.8 Egenkontroll I syfte att följa upp verksamheten och kontrollera eventuell framtida påverkan på grundvattenförhållandena inom brottet kommer ett egenkontrollprogram att upprättas av verksamhetsutövaren efter samråd med tillsynsmyndigheten. Kontrollen föreslås omfatta följande moment:: Mätning av bortledd vattenmängd på samlingsledningen från brottet Kontroll av vattennivån vid den nedre pumpstationen i brottet Kontroll av länsvattnets beskaffenhet 15 (16)

8.9 Slutsats Sammantaget innebär ovanstående att den planerade vattenverksamheten inte kan förväntas få någon menlig påverkan på den nuvarande miljön i kalkbrottet eller dess omgivning 9 Referenser Länsstyrelsen i Skåne län (2003): Miljömålen i Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram (http://www.m.lst.se/skane/index.cfm?page=8673d2b9-347d-eed3- FEF04EE5056C4E44), 2005-04-21 Länsstyrelsen i Skåne län (2005): Karttjänst på Länsstyrelsens hemsida Malmö stad, GK/Mats Wirén, 2006. Limhamns kalkbrott samt Hammarsbäck och Barnviken, Vatten Malmö sbyggnadskontor 2007, Limhamns kalkbrottsområde, Övergripande struktur och planeringsläge, Dialog-pm 2007:1 Bildande av Naturreservat Limhamns kalkbrott, Beslut 2010-12-20 (http://www.malmo.se ) Naturvårdsverket (2012): Miljömålen; http://www.naturvardsverket.se/start/sveriges-miljomal/?load=1 SWECO VIAK AB 2006, Limhamns kalkbrott utredning, Del 1 och 4, 2006-05-16 SWECO VIAK AB 2006, Limhamns kalkbrott utredning, Del 3, 2006-05-16 SWECO VIAK AB 2006, Limhamns kalkbrott utredning, Del 2, 2006-05-11 16 (16)

P:1215/1220054/15-Arbetsmrtl_ritn/Rit/Bilaga1.ai+pdf(ALIS) N Bilaga 1 Heidelberg Cement AB LIMHAMNS KALKBROTT Tillstånd till bibehållen Samrådsunderlag Höjdnivåer Malmö 2012-07-12 Uppdragsnr. 1220054.000

Förklaring Beräknad avsänkn från kalkbrottet Bilaga 2 Bedömd medeltryc cknivå i kalkberget efter å r 2000 ing Bedömd trycknivå i kalkberget före kalkbrottet anla ades Heidelberg Cement AB LIMHAMNS KALKBRO TT Tillstånd till grundvattenbo rtledning Samrådsunderlag Grundvattennivåer Översiktskarta, skala 1:30 000 (A3) 2 2 km km km 0 1 2 km 20 1 10-10 5-5 -0,1-57 0-3 35 Kartunderlag Malmö Sta Översiktskarta daterad 2 adsbyggnadskontor 2005-10-17 P:\1215\1220054\000\ 15 Arbetsmtrl_ritn\GIS\Nilaga2.wor r+pdf Malmö 2009-05-26 Uppdragsnr 1220054.000

Bilaga 3 Bef. kassun N Ledningar från pumpstation till bef. kassun P:1215/1220054/15-Arbetsmrtl_ritn/Rit/Vattenledn bilaga.ai+pdf(alis) Kalkbro t tsgatan Pumpstation -40 HeidelbergCement Sweden AB/Malmö LIMHAMNS KALKBROTT Tillstånd till bibehållen Vattenanläggningar Malmö 2012-12-03 Uppdragsnr. 1220054.000