Verksamhetsplan 2013 Biblioteket 1
2 1. Sammanfattande bedömningar av verksamheten Högskolebiblioteket Bibliotekets övergripande mål är att stödja högskolans arbete för att uppnå och upprätthålla hög internationell kvalitet inom utbildning och forskning. Bibliotekets uppdrag är att tillhandahålla goda informationsresurser och att ge stöd till studenter, lärare och forskare i hanteringen av information. Biblioteket arbetar aktivt för att öka integreringen av utbildningen i informationssökning och informationshantering i högskolans kurser och program. Biblioteket bidrar därigenom till att högskolan kan uppfylla Högskolelagens och Bolognadeklarationens mål att stödja studenternas kunskapsutveckling. Bibliotekets verksamhet har under det senaste årtiondet präglats av de stora förändringar som skett inom informationsteknikens område. Numera har de digitala medierna tagit över och antalet nedladdningar av elektroniska dokument är avsevärt högre än antalet fysiska lån. Bibliotekets mediebudget används till övervägande delen för inköp av elektroniskt material, som ger snabbare spridning och mindre fysisk hantering, men kräver hög kompetens i hantering och urval. En nackdel med e-materialet är att fjärrlån oftast hindras genom att licensavtalen inte tillåter detta. Bibliotekens arbete med att välja ut och tillgängliggöra elektroniska resurser, utforma söktjänster m m syns inte utåt på samma sätt som arbetet med de tryckta samlingarna, men det är en allt viktigare uppgift inom biblioteket. Användningen av bibliotekets elektroniska samlingar ökar fortsatt, liksom nedladdningarna av fulltextartiklar, som passerade 100 000. Antalet nedladdade fulltextartiklar fortsätter att öka.
3 Ett sätt att öka tillgängligheten till information är Open Access (OA), öppen tillgänglighet. Den vetenskapliga publiceringen är ett viktigt område för högskolan och hanteringen av den egna vetenskapliga publiceringen sker i OA-databasen DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet). Biblioteket är systemförvaltare för DiVA och arbetar med att kvalitetssäkra registreringen i systemet, vars material även ingår sökportalen SwePub vid Kungliga Biblioteket/Libris. För att möta det ökade behovet av informationskompetens har högskolebiblioteket satsat på sin pedagogiska roll och antalet lärarledda undervisningstimmar har ökat, liksom antalet deltagare per undervisningstimme. För att erbjuda även distansstuderande en bättre service har utvecklingen av bibliotekets webbsidor prioriterats med samsökmodul, ämnesguider m m. Referensarbetet/informationsarbetet i disken har minskat, men kompletterats med tjänsterna boka en bibliotekarie och en skrivarverkstad till stöd för studenternas eget skrivande, i samverkan med Akademin för ekonomi och utbildning (AUE). Sedan ett par år tillbaka har biblioteket en bibliotekarie med särskilt ansvar för forskarnas och doktoranders behov, som ett komplement till kontaktbibliotekarierna inom olika ämnesområden och akademier. Bibliotekets undervisning är omfattande men skulle behöva utökas för att omfatta så många studenter som möjligt. Biblioteket som studieplats Högskolebiblioteket - med sina ändamålsenliga lokaler, många studieplatser, datorarbetsplatser och grupprum - är mycket uppskattat och en viktig resurs som studieplats för studenterna. Det fungerar även som mötesplats för studenter, personal och allmänheten. Antalet biblioteksbesökare är ca 250 000 per år. Till detta kommer alla virtuella besök på hemsidor och i databaser.
4 Learning Center I bibliotekets organisation ingår Learning Center (LC), som är en central stödfunktion för distansutbildning och nätbaserat lärande. LC svarar även för kontakterna med kommunala lärcentra, som är viktiga externa stödfunktioner och samarbetspartners för högskolans distansutbildning. Distansutbildningen har ökat avsevärt det senaste decenniet och omfattar idag över 40% av totala antalet helårsstudenter. Den sker idag med hjälp av både video- och webbaserade systemlösningar samt lärplattformen Blackboard (Bb). En huvuduppgift för biblioteket/lc är att ansvara för Bb, som hanterar både campus- och distansbaserade kurser. En större uppgradering av systemet gjordes under 2011. I samband med denna hölls omfattande utbildningsinsatser för ett stort antal lärare. Fortfarande pågår utbildningar, främst i form av individuell handledning. Tillgängligheten till Bb har ökat avsevärt sedan 2011, både genom ökad kompetens hos användarna och genom införandet av modulen Bb Mobile Learn, som gör Bb nåbar via mobila enheter som surfplattor och smart phones. Bibliotekets organisation Biblioteket är en egen enhet vid högskolan, placerad direkt under rektor. Den centrala placeringen ger en nära kontakt med högskolans ledning, vilket underlättar medverkan i arbetet med verksamhetens mål. Organisatoriskt är biblioteket uppdelat i tre funktionsgrupper; medieförsörjning, kundmöte och Learning Center. Grupp Medieförsörjning (M-gruppen) ansvar för att den vetenskapliga informationsförsörjningen är av god standard medieplanering, förvärv, strukturering, tillgängliggörande och exponering av bibliotekets tryckta och elektroniska resurser databas- och systemförvaltning Grupp Kundmötet (K-gruppen) ansvarar för att: utveckla bibliotekets pedagogiska och kundorienterade verksamhet biblioteket används som en pedagogisk resurs inom Högskolan i samverkan med LC bibliotekets lokaler och kompetens är tillgängliga för bibliotekets samtliga användare Learning Center (LC) ansvarar för att: göra högskoleutbildning tillgänglig även för personer som av olika anledningar är bundna till orter utan högskola utveckla samverkan med lärcentra, andra lärosäten och distanskonsortier utveckla högskolans nationellt framstående ställning inom distansutbildningsområdet Målgrupper De primära målgrupperna är studenter, forskare, lärare och övrig personal vid det egna lärosätet. Övriga målgrupper är studenter och forskare från andra lärosäten. Näringsliv, organisationer och allmänhet är ytterligare målgrupper inom högskolans samverkansuppgift.
5 Bibliotekets samverkan Utöver bibliotekets interna arbete med att ge undervisning i kritisk informationssökning, stöd till distansutbildning och högskolepedagogisk utveckling för lärare inom IKT-områden, så har biblioteket även ett externt uppdrag som regleras i Bibliotekslagen; att vara öppet för allmänheten, ställa sina samlingar till förfogande och samverka med bland annat folkbibliotek. Biblioteket samverkar med andra UH-bibliotek i landet genom SUHFs Forum för bibliotekschefer och med de mellansvenska UH-biblioteken inom PentaPlus-samarbetet. Dessutom ingår i biblioteket i lokala samverkansgrupper inom biblioteks- och ABM-området (arkiv-bibliotek-museum). Ett mångårigt samarbete kring distansutbildning är SNH, Samverkan för nätbaserad högskoleutbildning, där Högskolan i Gävle ingår tillsammans med Mittuniversitetet, Luleå Tekniska Universitet och Utbildningsradion (UR). URs medverkan i samarbetet ger unika möjligheter. Ett tidigare resultat av samarbetet är UR Access, som ger lärosätena tillgång till allt streamat material, radio- och TV-program, som Utbildningsradion tillhandahåller. Högskolebiblioteket i Gävle sköter idag driften av UR access. Vidare finns det en mångårig samverkan mellan LC och lärcentra runt om i Sverige kring distansundervisningen. Bland intresseorganisationer som biblioteket ingår i kan nämnas NITUS, SVERD, ITHU med flera. Ekonomin Bibliotekets medelstilldelning är direkt koppad till kärnverksamhetens omfattning (antal studenter och bedriven forskning) och utgör idag 2,6% av högskolans totala budget. Bibliotekets budget har legat på samma nivå under flera år och är relativt låg jämfört med andra lärosäten. För att genomföra utvecklingsprojekt är biblioteket beroende av att söka särskilda åtgärdsmedel från rektor. Även om bibliotekspersonalen har kompetens att genomföra olika utvecklingsprojekt, så saknas tid och resurser, om inte extra medel tillskjuts. Bibliotekets totala budget för 2012 är 25,4 MSEK. Av detta utgör anslagsintäkten 14,4 MSEK, vilket är en minskning med 0,6 MSEK jämfört med 2011. I den totala budgeten ingår lokalkostnader med 8,3 och avskrivningar med 1,1 MSEK samt investeringsmedel och särskilda åtgärdsmedel med 0,9 respektive 0,5 MSEK. Årets budgetneddragning har främst drabbat driftskostnaderna och planerade utvecklingsprojekt, inte personal- och mediekostnaderna. Vision 2013 Biblioteket är en kreativ lärandemiljö som erbjuder goda förutsättningarna för studenter och personal att nå sina studiemål Biblioteket utvecklas och förändras ständigt för att på bästa sätt motsvara de behov som finns hos studenter, personal och övriga användargrupper
6 Övergripande mål Biblioteket bidrar till högskolans visionsarbete om en hållbar livsmiljö för människan Bibliotekets håller målgruppsanpassade utbildningar i informationssökning/-hantering som ökar studenternas informationskompetens Biblioteket eftersträvar att erbjuda likvärdig service till campus- och distansstudenter Biblioteket följer utvecklingen inom informationsförsörjning och vetenskaplig kommunikationen Biblioteket utvecklas inom multimediaområdet och bidrar till att öka IKT-kompetensen inom hela högskolan Biblioteket medverkar i utvecklingen av distansutbildningen och flexibelt lärandet i nära samarbete med alla berörda Biblioteket är öppet för allmänheten och medverkar till att synliggöra och utveckla högskolans verksamhet, med fokus på informationsspridningen till allmänheten Biblioteket samverkar aktivt internt och externt med bibliotek, lärosäten, lärcentra och andra offentliga och privata verksamheter lokalt, regionalt, nationellt, internationellt Satsningsområden Bibliotekets arbete har de senaste åren följt ledorden synliggöra, tillgängliggöra och effektivisera. Arbetet med att öka tillgängligheten till bibliotekets e-resurser har prioriterats, en omfattande utbildningsinsats av högskolans lärare har hållits i den nya versionen av lärplattformen Blackboard (Bb9) och webbmötessystemet Adobe Connect, med betoning på individuell handledning. Utbildningen har kompletterats med fortbildning inom IKT för lärare vid regelbundna lunchseminarier i samarbete med AUE. För att öka nåbarheten till lärplattformen har modulen Bb Mobile Learn köpts in. Studenterna kan då nå Bb via sina mobila enheter (surfplattor och mobiltelefoner). De senaste åren har utvecklingsarbetet betonats och en uppgradering har gjorts av en stor del av bibliotekets datorutrustning, videokonferensutrustning och system. Pågående utvecklingsområden 2012-2013 Biblioteket fortsätter att arbeta med några av de satsningsområden som pågått sedan 2012: Öka tillgängligheten till bibliotekets e-resurser genom arbete med samsökmodulen Discovery, ämnesguider m m. Utbilda studenter och personal i användning av bibliotekets e-medier för dator och mobila enheter Kvalitetssäkra högskolans material i publiceringsdatabasen DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet) samt stödja retrospektiv registrering i basen Arbeta med övergången till det internationella klassifikationssystemet Dewey (DDC) Nya utvecklingsprojekt 2013 Utöver ovanstående prioriteras för 2013 övergången till ett RFID-baserat lånesystem och två större nya projekt; med målet att öka genomströmningen av distansstudenter, respektive effektiviteten och kvaliteten i verksamheten:
7 Projekt 1- RFID-baserat lånesystem Införa ett RFID-baserat lånesystem för att öka effektiviteten och självbetjäningsgraden samtidigt som bibliotekspersonalens arbetstid frigörs för annat. Högskolebiblioteket har idag ett lånesystem baserat på streckkoder som läses med scanners och kompletteras av ett separat magnetiskt larmsystem. En ny typ av RFID-baserade system finns på marknaden sedan några år tillbaka. RFID-tekniken använder radiobrickor inbyggda i klisteretiketter. Dessa fungerar för både identifiering (som den tidigare streckkoden) och larm. RFID-tekniken underlättar även självbetjäning och används redan på ett stort antal bibliotek, bland dem många UH-bibliotek och folkbiblioteken i Gävleborg. Under 2012 har biblioteket har påbörjat förberedelserna inför ett byte till ett RFID-baserat system, bl a genom att skriva en kravspecifikation och har även fått investeringsmedel beviljade. Att upphandla tar tid och systemet kan inte driftsättas annan tid på året än sommaren, då biblioteket kan hållas stängt. Beviljade medel kan inte flyttas till nästa kalenderår, utan kommer därför att begäras på nytt för 2013, med avsikten att gör en upphandling våren 2013 och driftsättning sommaren 2013. Genom RFID-övergången kommer bibliotekets självbetjäningsgrad för utlån/återlämning att öka, vilket frigör personalresurser. Dessutom är nuvarande streckkodsbaserade självbetjäningsautomater utslitna och fungerar inte friktionsfritt. Biblioteket hade ca 73 000 Biblioteket hade ca 73 000 utlån och ca 250 000 besök år 2011. Kostnaden för införande av RFID omfattar utrustning (900 000 kr) och personalkostnader (200 000 kr). Vi kommer att begära både investeringsmedel och medel för särskilda åtgärder för ökade personalkostnader vid bytet till RFID-etiketter. Projekt 2 Bibliotekssatsning på distansstudenter för ökad genomströmning Bibliotekssatsning på distansstudenter för att öka deras informationskompetens och ge förbättrade stödresurser i deras utbildning. Målet är att bidra till en ökad genomströmning och ett minskat antal avhopp på distanskurser och -utbildningar. Bakgrund En central fråga för högskolans verksamhet är genomströmningen av studenterna. Den är angelägen såväl ekonomiskt som kvantitativt och kvalitativt. Biblioteket anser det viktigt att bidra till en ökad studentgenomströmning och vill avsätta extra resurser för detta 2013. Satsningen på distansutbildning ligger väl i linje med högskolans målsättning, där ett av målen lyder: stor tillgänglighet till Högskolans utbildningar genom flexibla lösningar med obegränsade studiemöjligheter i tid och rum.
8 Projektet består av olika delprojekt som görs i samverkan med akademier (främst AUE) och förvaltningen. Samarbetet med AUE om skrivarverkstaden fortsätter med målet att kunna utvidga verksamheten och integrera bibliotekets tjänster i skrivarstödet. Ett samarbete planeras med förvaltningen (studentservice och ekoplan) kring uppföljning och mätning av genomströmningen. För detta kan lärplattformen Blackboard användas kompletterad med modulen Bb Analytics för uttag av s k educational data. Även användningen av bibliotekets webbsidor kan följas upp. Studentservice har påbörjat ett projekt för att fånga upp studenter med bristande studieresultat och biblioteket avser att samverka med dem i projektet. Aktiviteter Alla studenter behöver få bra biblioteksundervisning och stöd i sin utbildning. Det är svårare att nå distansstudenterna. Vi vill nu göra en extra satsning på denna målgrupp. Bibliotekspersonalen har kompetens men saknar tid och medel för satsningen. För projektet begärs därför särskilda åtgärdsmedel med totalt 750 000 kr, se budget 2013. En mer detaljerad projektbeskrivning som specificeras med mätbara mål görs senast när budgetramarna är fastställda. Bland aktiviteter som föreslås är: Öka bemanningen och nåbarheten på distans av en utbyggd skrivarverkstad (i samverkan med AUE) Öka tillgången till e-medier och bibliotekets tjänster på distans (webb, mobila enheter) Utbilda studenter och personal i användning av e-medier och mobila enheter Införa kvalitetskriterier och aktiv uppföljning av distansstudenter via lärplattformen Blackboard och enkäter Införa en objektiv statistikuppföljning av studenterna via Blackboard och webbsidor Projekt 3 Ökad effektivitet i verksamheten Ett antal aktiviteter för att öka effektivitet i verksamheten föreslås. Målet är att höja kvaliteten på våra tjänster och frigöra personalresurser Biblioteket/LC vill höja effektiviteten i verksamheten och samtidigt utveckla den. För att kunna göra en större satsning söks särskilda åtgärdsmedel. För projektet begärs särskilda åtgärdsmedel med totalt 750 000 kr, se budget 2013. Projektbeskrivningen kommer att kompletteras med aktiviteter mätbara mål. Bland annat föreslås följande aktiviteter: Producera och utbilda i hantering av inspelade föreläsningar och lärobjekt Utreda framtida teknikval (video, webb, mobilt) Integrera systemlösningar för ökad effektivitet (främst mellan lärplattformen Blackboard och beroendesystem) Övergång från streckkoder till ett RFID-baserat lånesystem för ökad självbetjäning (projektet har inletts 2012 med kravspecifikationsarbete och planeras fortsätta 2013 med inköp och driftsättning)
9 Som en del i effektiviseringsprojektet planerar biblioteket/lc att fortsätta samarbetet med ITavd som startat under hösten för att koordinera och effektivisera stödresurserna inom IKTområdet till lärare, studenter och övrig personal samt att arbeta mer användarfokuserat. Projektet har två delar: dels en gemensam IT-support för alla typer av frågor, för att få en dörr in för studenter och lärare, istället som nuvarande uppdelning mellan IT-avd, LC och akademiernas lokala IT-tekniker. dels en utökad utbildning för personal och studenter i datasystemen vid HiG. 2. Utbildning planerade volymer och mål Biblioteksundervisningen Bibliotekets kontaktbibliotekarier utgör personliga kontakter för akademiernas studenter och personal med uppgift att förankra och integrera bibliotekets verksamhet i högskolans undervisning och forskning. De är ansvariga för kontakterna med var sin Akademi (i mindre grupper) och bevakar olika ämnesområden. De sköter även biblioteksundervisningen, som bokas av lärarna. Under 2012 omfattade bibliotekets undervisning drygt 325 timmar för över 2000 studenter. Biblioteksundervisningen behöver öka och omfatta så många studerande som möjligt. Ett alternativ för att nå fler kan vara inspelade föreläsningar och lärobjekt. Som komplement till undervisningen erbjuds individuell rådgivning genom tjänsten Boka en bibliotekarie. Denna är avsedd att ge en kvalitetsservice, där båda parter förbereder frågeställningen och avsätter tid för mötet. Sedan ett par år tillbaka har biblioteket även utsett en bibliotekarie att ha särskilt ansvar för forskarnas och doktoranders behov, som ett komplement till kontaktbibliotekarierna inom olika ämnesområden och akademier. Biblioteket strävar efter att öka studenternas och personalens IKT-kompetens (Informationsoch KommunikationsTeknik), dvs förmågan att använda datorn för att hämta, kritiskt granska, producera, publicera och utbyta information samt förmågan att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. IKT-kompetens används numera synonymt med digital kompetens och inkluderar även informationskompetens (information literacy), enligt EUs definition av nyckelkompetenser. Ytterligare fortbildningsinsatser för att höja lärares och studenters IKT-kompetens planeras för kommande år. Utöver biblioteksundervisning erbjuds studenterna instruktionsfilmer och ämnesguider på hemsidan för att underlätta att orientera sig i biblioteket, söka i databaser mm. Ett mål för 2013 är att mäta och utvärdera användningen av bibliotekets webbsidor. Stödet till distansundervisningen Till stöd för högskolans distansutbildning finns Learning Center (LC), en central stödfunktion placerad i biblioteket. Till LCs uppgifter hör att ansvara för videokonferensutrustningen, inklusive drift, underhåll samt pedagogiskt och tekniskt stöd vid sändningar. Antalet sändningar har är fortsatt omfattande, även om webbmötessystemet Adobe Connect (AC) ökat
10 stadigt de senaste åren. AC har köpts in via Sunet att användas vid många lärosäten för föreläsningar, möten, handledning på distans m m. Målsättningen för 2013 är att öka högskolans användning av AC. Detta ökar både flexibiliteten och minskar kostnaderna för sändningar och resor. Fortsatta utbildningsinsatser på AC kommer att genomföras. Även miljömässigt är AC angelägen, för att minska resandet och utsläppen av koldioxid. LC svarar även för kontakterna med kommunala lärcentra, som är viktiga externa stödfunktioner och samarbetspartners för högskolans distansutbildning. Lärcentra möter många distansstudenter och erbjuder dem stöd, studiemiljö och ett socialt sammanhang. Lärplattformen Blackboard hanterar idag nästan alla campus- och distanskurser. 3. Forskning Forskningspublicering Den vetenskapliga publiceringen är ett viktigt område för högskolan. Open Access (OA), med fri tillgång till den vetenskapliga publiceringen, har medfört stora förändringar för förlagsbransch och bibliotek. Hanteringen av högskolans egna vetenskapliga publicering, sker i databasen DiVA (Digitala vetenskapliga arkivet), i samarbete med närmare 30-talet andra lärosäten. Biblioteket har tagit ett stort ansvar för detta arbete och är systemförvaltare till DiVA, som är ett viktigt verktyg för att nå ut med den vetenskapliga informationen. På nationell nivå ingår DiVA i sökportalen SwePub, utvecklad av Kungl Bibl/Libris. Bibliotekets medieanslag har utökats med 0,5 MSEK de senaste åren för att kunna erbjuda högskolans forskare en bättre tillgång till databaser. Detta är särskilt viktigt när högskolan nu har egna forskningsområden och doktorander. Det är angeläget att behålla medieanslaget på minst denna nivå. Biblioteket har fått bära kostnadsökningen för medierna inom befintliga ekonomiska ramar och kommer att ha svårt att bära kostnaderna i en krympande budget.
11 Biblioteket prioriterar elektroniskt material framför tryckt och över 85 % av budgeten används för detta. Det elektroniska materialet leder till mindre fysisk hantering jämfört med tryckt material samtidigt som flera användare samtidigt kan nå samma e-bok/-artikel. Biblioteket prioriterar elektroniskt material framför tryckt. 4. Kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring Bibliotekets kvalitetsarbete Kvalitetsarbete, dvs att på ett systematiskt sätt bedriva och utveckla verksamheten, tänka igenom alla aspekter av verksamheten och att skapa ändamålsenliga rutiner, pågår löpande inom biblioteket. Medarbetarna är medveten om sin roll i den gemensamma strävan efter en hög kvalitet inom verksamhetsområdet. Det finns dock alltid förbättringsområden som närmare kan analyseras. Bland annat kommer vi att titta närmare på lagringen av våra gemensamma dokument i samband med genomgången av nya arkivrutiner. Ett prioriterat område att för närmare genomlysning inom hela högskolan är behovet av kvalitetskriterier för nätbaserat lärande/distansutbildning.
12 Bibliotekets mätbara mål Biblioteket har under många år redovisat statistik över verksamheten till Sveriges officiella biblioteksstatistik, som numera sammanställs av Kungliga biblioteket. Ytterligare mätningar av verksamheten behöver göras för att bättre följa upp att resurserna används på ett kostnadseffektivt och kvalitetsmässigt sätt. Biblioteket eftersträvar att höja effektiviteten i verksamheten och utnyttjandet av resurserna optimalt. Under 2013 planerar biblioteket att arbeta med ett projekt för att ta fram lämpliga nyckeltal för att mer i detalj mäta och följa upp verksamheten, förutsatt att särskilda åtgärdsmedel beviljas. 5. Studentinflytande Biblioteket har en nära kontakt med högskolans studenter, främst genom deras dagliga användning av bibliotekets tjänster och lokaler. Några av studenterna spelar en viktig roll som medaktörer genom att ingå i bibliotekspersonalen som timanställda biblioteksvärdar med ansvaret att hålla biblioteket öppet kvällstid och lördagar. 6. Hållbar utveckling Högskolan i Gävle är miljöcertifierad enligt ISO 14001 och ska arbeta för en hållbar livsmiljö (ekologisk, social och ekonomisk) för alla inom alla sina verksamhetsområden. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att den positiva påverkan kontinuerligt ökar och den negativa minskar. Övergripande mål för hållbar utveckling 2011-2016 har fastställts av högskolestyrelsen och bibliotekets lokala mål baseras på dessa. Bibliotekets mål för hållbar utveckling 2012-2013 Ö1. Personalens och studenternas kompetens inom hållbar utveckling ska öka MÅL 90% av bibliotekets P40 ska genomgå grundläggande miljöutbildning, eller ha motsvarande kompetens. MÅL Nyanställda P40 ska inom 6 månader ha genomgått grundläggande utbildning inom miljö och hållbar utveckling. MÅL 50% av bibliotekets personal ska varje år ha deltagit i någon kompetenshöjande aktivitet kring hållbar utveckling. Ö2. Integrering av hållbar utveckling i relevant utbildning och forskning ska öka Biblioteket har inget detaljerat mål här. Ö3. Beaktande av aspekter av hållbar utveckling vid upphandl av varor och tjänster ska öka MÅL Minst 85 % av totala mediebudgeten ska användas till e-resurser. Högre tal är svårt att uppnå pga att svensk facklitteratur i allmänhet inte kan köpas i e-form. MÅL Om kursböcker finns som e-bok ska referensexemplaret köpas som e-bok. MÅL Öka medvetenheten hos HiG:s lärare om att många böcker finns som e-bok.
13 Ö4. Marknadsföring av högskolans miljöcertifiering och arbete med hållbar utveckl ska öka MÅL Studenternas med fleras medvetenhet om högskolans miljöarbete ska öka. MÅL Allmänhetens medvetenhet om högskolans miljöcertifiering ska öka. Ö5. Samverkan med det omgivande samhället kring hållbar utveckling ska öka. Biblioteket har inget detaljerat mål här. Ö6. Användningen av material och energi inklusive transporter ska minska. MÅL Minska antalet resor med 10%, öka antalet video/webbmöten med 20%. MÅL 10% fler av högskolans personal får utbildning i Adobe Connect 2013 jmf m 2012. MÅL First line support ska ges om Adobe Connect av LC i den löpande supporten. MÅL Förenkla källsorteringen i personalens arbetsrum. Bibliotekets arbetsmiljömål 2012-2013 Rektor har det övergripande ansvaret för arbetsmiljön vid högskolan och har fördelat arbetsmiljöuppgifter till underställda chefer. Personalavdelningen har en samordnande roll. Nedanstående sammanställning av arbetsmiljömålen för biblioteket är en kortversion. Fullständig versionen finns på Intranätet och bibliotekets i-disk. U1. Mobbning eller trakasserier ska inte förekomma på HiG MÅL Öka förutsättningarna för att undvika mobbning och trakasserier Ge verktyg för att vi ska bli bättre på att hantera konflikter U2. Arbetsrelaterat stress bland HiGs anställda ska minska MÅL Ge verktyg för att öka personlig effektivitet och minska stress Tydliggöra ansvar och roller för att utveckla tryggheten i arbetet U3. Medarbetarskap på HiG ska utvecklas MÅL Att lära känna varandra bättre för ökad förståelse Förbättra förhållningssätt till sig själv och andra Utveckla samarbetet i och mellan grupperna (K, M, LC) U4. Ledarskap på HiG ska utvecklas U5. Förtydliga och konkretisera HiGs verksamhetsmål gentemot HiGs utmaningar U6. HiGs kvaliteter och varumärket ska bli bättre känd både internt och externt Aktivitet Biblioteket medverkar i första hand i gemensamma aktiviteter vid HiG för U4-U6. U7. Studenternas arbetsmiljö på HiG ska förbättras MÅL Introduktion till Blackboard och biblioteket Åtgärder för att sänka ljudnivån i biblioteket U8. Avdelningsspecifikt MÅL Effektivisera möten
14 7. Jämställdhet Biblioteket skall vara inkluderande och skall såväl internt i vår personalgrupp som externt gentemot våra målgrupper arbeta för likabehandling. Studenter med funktionsnedsättning erbjuds särskilt stöd för att genomföra sina studier. Bibliotekets lokaler har god fysisk tillgänglighet. Studenter med synskada, rörelsehinder eller dokumenterad dyslexi kan utan kostnad låna tal- eller punktskriftsböcker via TPB (Talboks- och Punktskriftsbiblioteket) eller få litteratur inläst. Biblioteket har särskilda kontaktpersoner informerar om dessa tjänster och hjälper till med litteratursökning och beställning. Biblioteket har även ett resursrum för studenter med funktionsnedsättning, med datorer utrustade med talsyntes, skriv- och språkprogram med mera. 8. Internationalisering Bibliotekets medarbetare uppmuntras att vara aktiva i internationaliseringsarbetet, såväl genom närmare kontakter med internationella sekretariatet, utländska studenter och personal som genom att erbjudas möjligheter att delta i utbytesprogram för högskolepersonal. Biblioteket samverkar även aktivt med andra bibliotek, lärosäten med flera verksamheter, främst nationellt men till viss del även internationellt. 9. Kompetensförsörjning För en kunskapsorienterad enhet som biblioteket är kontinuerlig omvärldsbevakning, fortbildning och övrig kompetensutveckling av största vikt. Ökad IKT-kompetens är ett prioriterat område och en planerad åtgärd är inköp av mobila utrustningar, främst surfplattor till personalen att använda i biblioteksundervisningen och låne-/informationsdisk för att handleda studenter med flera i användning av våra elektroniska medier och mobila system. Den snabba teknikutvecklingen, digitaliseringen, studenternas självstyrda lärande mm har lett till ett allt större behov av IKT- och pedagogisk kompetens hos bibliotekspersonalen. Delvis kan detta lösas genom intern kompetensöverföring av egna IKT-tekniker och IKT-pedagoger. Ytterligare utbildningsinsatser kommer att planeras efter en förnyad behovsinventering bland personalen. För perioden kan även vissa insatser behöva göras för att säkra kunskapsöverföring inför kommande pensionsavgångar 10. Lokalförsörjningsplan Bibliotekslokalerna Antalet biblioteksbesökare har legat på en jämn nivå de senaste åren, trots att en allt större del av samlingarna är elektroniska resurser nåbara över webben. Besökssiffran är ca 250 000 per år, eller drygt 1000 personer per dag under terminstid.
15 Efterfrågan på läsplatser, grupprum, datorer och andra tjänster är större än tillgången, vilket leder till att många studenter grupparbetar i den öppna bibliotekslokalen med hög ljudnivå som följd, något som drabbar dem som önskar studiero. Inför 2013 avser biblioteket i samråd med lokalchefen begära att dörrar installeras till den tysta läsesalen, eftersom sådana saknas samt att ytterligare ljuddämpande åtgärder görs för att dämpa ljudnivån. 11. Investeringsplan Typ av investering Anskaffningskostnad RFID-baserad baserat lånesystem 900000 Medieserver och utrustn för inspeln av föreläsn 500000 Uppgradering av videokonferensstudio 900000 RFID-baserad baserat lånesystem Biblioteket behöver förnya sina cirkulationsrutiner genom att införa ett RFID-baserat lånesystem, som ökar effektiviteten och självbetjäningsgraden samtidigt som bibliotekspersonalens arbetstid frigörs för annat. Nuvarande självbetjäningsutrustning är dessutom föråldrad och instabil i drift. Medieserver och utrustning för inspelning av föreläsningar Bibliotekets samlingar består främst av textmaterial, i tryckt eller digital form. Det finns ett behov av att även hantera och tillgängliggöra multimedialt material, som inspelade föreläsningar, konferenser och nya former av studentarbeten. Samtidigt med att biblioteket börjar hantera multimedia, kan LC ge lärare och studenter bättre möjligheter att producera eget material. Uppgradering av videokonferensstudio En av högskolans videokonferensstudios är ännu inte uppgraderad till HD-kvalitet som övriga salar. Den är ca sju år gammal och har bristfällig funktionalitet. 12. Ekonomisk prognos - budget Kostnadsbudget biblioteket 2013 2012 2011 Lönekostnader, spec flik 2 10570881 10218594 10060000 Driftkostnader personal 830000 830000 835 000 Övriga driftskostnader, spec flik 3 4860000 4960000 5240000 SUMMA KOSTNADER 16 260 881 16 008 594 16 135 000 Begärd budget för 2013 är baserat på att biblioteket får en oförändrad budgetnivå jämfört med 2012 samt kompensation för årets löneökningar.
16 Bibliotekets budget är ansträngd. Anslaget minskade med 0,6 MSEK för 2012 i en sedan flera år begränsad budget. Vid ytterligare nedskärningar är det svårt att behålla samma personalstyrka, medieanslag och servicenivå. Biblioteket är alltmer beroende av särskilda åtgärdsmedel för att kunna genomföra utvecklingsprojekt. För 2013 begärs medel för tre olika projekt. Dessa kan bli "lönsamma" för HiG, eftersom att de bidrar till en ökad genomströmning av studenter och att personaltid frigörs genom effektiviseringar och automatiseringar. Summan av kostnader ovan är högre än bibliotekets anslagsintäkt som är 2,6 % av högskolans totala anslag. Detta gav 14,4 MSEK för 2012. Genom att biblioteket har vissa tilläggsintäkter (ersättningar för interna och externa tjänster) samt särskilda åtgärdsmedel kan kostnadsnivån hanteras. För närmare information se bibliotekets budget. Uppföljning När vårterminen är avslutad görs en uppföljning av verksamhetsplanen. Denna uppföljning ska dokumenteras och diskuteras i högskolans ledning. Återrapportering av verksamhetsplanen sker under slutet av november. Det blir då ett viktigt underlag till högskolans årsredovisning för 2013.