PSI:s sektorprogram Statligt anställda har inte rätt att vara med i facket De som arbetar statligt i Indien har inte laglig rätt att vara med i facket eller ett politiskt parti. Public Service International, PSI, arbetar för att mildra de reglerna. Raman Kannan är chef för PSI-kontoret i hela Södra Asien och menar att mycket behöver förbättras för statligt anställda. De får aldrig strejka, gå med i ett politiskt parti, och måste intyga att de har integritet. De anställda har heller inte rätt att vara med i facket och tvingas därför organisera sig i föreningar. - De fackliga organisationerna har inte laglig rätt att registrera sig och tvingas i stället kalla sig föreningar. Många rättigheter, som att teckna ett kollektivavtal och strejkrätt, nekas också statligt anställda, säger Raman Kannan. Ett växande problem är också att många anställs på korta kontrakt samtidigt som de fasta anställningarna blir färre. - Folk kan ha jobbat i 15 år, men hela tiden på korta kontrakt. De ger nästan inga rättigheter alls och försvårar vårt arbete. PSI:s program Decent Work for Quality Public Services pågår i dag i flera delstater i Sydindien. Fokus har varit att få Indien att ratificera ILO:s kärnkonventioner 87 och 98 om föreningsfrihet och kollektiv förhandling, vilket den indiska regeringen faktiskt lovade under ILO:s årliga konferens 2012. Under perioden har också många i osäkra anställningar fått fast anställning. Bara i delstaten Andra Pradesh har 4 930 personer som under 15 år arbetat som daglönare blivit fast anställda. Och i delstaten Tamil Nadu i Indien, har anställda inom barnomsorgen höjt sina löner med hela 67 procent. 1
Introduktion Public Service International (PSI) är det globala facket för offentliganställda. De svenska fackförbund som medverkar i PSI:s program är Kommunal, SEKO, ST och Vision. Samarbetet har bedrivits i programform sedan 2010 och består av projekt i Afrika, Asien och Latinamerika. Programformen har på flera sätt bidragit positivt till PSI:s verksamhet. Det har exempelvis underlättat kommunikation och koordinering mellan svenska förbund och det globala facket och dessutom bidragit till att stärka de svenska förbundens närvaro i fält. Det har gett en tydligare koppling mellan utvecklingsprojekt och PSI:s politiska prioriteringar och strategier på ett globalt plan samt främjat en aggregerad resultatrapportering. Trots en positiv utveckling har det varit en utmaning att utveckla en samstämmighet i programmet där enskilda projekt tydligare hakar i en logisk kedja och möjliggör en mer sammanhållen aggregerad resultatuppföljning. En förutsättning för detta är deltagande och ägarskap i hela programkedjan. En annan förutsättning är att resurser och kompetens för resultatbaserad styrning finns i varje led. PSI och de svenska förbunden har, efter att ha utvärderat sitt arbete med programformen, kommit fram till att det saknas tillräckliga resurser för att i önskad utsträckning utveckla och fördjupa arbetet med den. Därför har man beslutat att från och med perioden 2014-2016 återgå till att arbeta projektbaserat. Bedömningen är att detta kommer att möjliggöra att resurser fokuseras på att utveckla den resultatbaserade styrningen i projekten. De lärdomar och utvecklade samarbetsformer som programformen har bidragit till kommer dock att kunna användas även i det fortsatta arbetet i projektform. Programmål Starka fackförbund inom offentlig sektor har påverkat utvecklingen av rättvisa och inkluderande samhällen. Som effektiva partners i den sociala dialogen har de bidragit till förbättrad kvalitet på offentlig service samt att arbetstagare inom offentlig sektor har bättre arbetsvillkor och att deras mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras. Under perioden har resultat uppnåtts i PSI:s program som bidrar till målet. Bland annat genom att minska antalet osäkra anställningar inom sektorn, öka medlemsrekryteringen, påverka utformningen av relevanta politikområden och öka kvinnors representativitet i de fackliga strukturerna. Man har också försvarat och stärkt medlemmars rättigheter genom juridiska processer, strejker, förhandling och social dialog. Programmet har sex delmål som tillsammans bidrar till programmålet. Delmål 1 PSI:s medlemsförbund har utvecklat och genomfört strategiska kampanjer mot kränkningar av offentliganställdas fackliga rättigheter. De har fört fall till ILO och påverkat regeringar för att ratificera konventionerna och anta stödjande lagstiftning. Under programmets tre år har ett starkt fokus i Indien varit att genom kampanjer och samordnade aktioner få andra fackförbund i landet att ratificera ILO:s kärnkonventioner 87 och 98 om föreningsfrihet och kollektiv förhandling. Processen är långsiktig och går framåt. Den indiske arbetsmarknadsministern stöder kraven och på ILO:s konferens 2012 deklarerade Indiens regering att de ska påbörja ratificeringsprocessen. Detta är positiva signaler, även om det inte garanterar en snabb framgång. Ett medlemsförbund i Mocambique har fört diskussioner med regeringen om en ny arbetsmarknadslag. En bedömning av lagen gjordes med stöd av brasilianska fackförbund och en strategi togs fram för att påverka regeringen så att lagen är förenlig med ILO:s 2
standard. Dialogen pågår fortfarande och lagförslaget har ännu inte presenterats för parlamentet. I Botswana lyckades PSI:s medlemsförbund under 2010, efter förhandlingar och påtryckningar, få regeringen att anta en lag om anställningstrygghet och rätt till kollektivavtalsförhandling. Regeringen har dock inte följt lagen och förvägrar offentliganställda kollektiva förhandlingar. Detta ledde till en omfattande strejk 2011 och 3 000 offentliganställda avskedades. Efter att ha drivit fallen i rätten har många återanställts. Fackförbunden tog också upp fallet i ILO under 2011, vilket resulterade i att ILO nu arbetar tillsammans med Botswanas regering med att implementera konvention 151 om kollektiv förhandling i offentlig sektor. Resultatet av arbetet är en ökning av den sociala dialogen i landet. Under 2011 togs även kränkningar av fackliga rättigheter i Swaziland upp vid ILO:s konferens. ILO uppmanade landets regering att följa ILO:s normer. Ett antal rättsfall har framgångsrikt drivits av deltagande fackförbund under perioden. I Turkiet har man vunnit sammanlagt 16 mål som försvarat rätten till organisering och respekt för kollektivavtal samt att felaktigt uppsagda arbetstagare fått tillbaka sina jobb. Detta är viktiga juridiska segrar i ett politiskt klimat som är mycket hårt för fackligt aktiva och där man under perioden fängslat flera fackliga ledare. I Burkina Faso har ett av medlemsförbunden framgångsrikt drivit fall i arbetsdomstolen mot godtyckliga avskedanden vilket bidragit till att lokala fackklubbar bildats på ett antal arbetsplatser. Även mindre segrar är viktiga för att försvara kollektivavtal. I Kenya har exempelvis ett fackförbund drivit fall mot att arbetsgivaren ensidigt försökte byta leverantör av sjukförsäkringar för anställda utan fackets medgivande. I den indiska delstaten Karnataka förmådde statsanställda och lärarförbund genom förhandling arbetsgivaren att dra tillbaka en förordning som hade uteslutit fackligt aktiva från fortbildning på arbetsplatsen. Fallet blev alltså aldrig rättssak. Delmål 2 PSI:s medlemsförbund har stärkt sin förmåga att förhandla kollektivavtal och har förbättrat lönerna och villkoren för arbetstagare. Avtalen innehåller policys och praxis om jämställdhet och hiv/aids som hindrar diskriminering av kvinnor och hiv/aids-smittade arbetstagare. Under perioden har PSI:s medlemsförbund, trots att lagstiftning i många fall undantar offentliganställda från den kollektiva förhandlingsrätten, uppnått flera goda resultat. I Paraguay kunde under 2010 fack inom kommunal vatten- och energisektor för första gången på 20 år teckna ett kollektivavtal. I Turkiet har en konstitutionell förändring för första gången någonsin gett fack inom offentlig sektor rätt till kollektiv förhandling. I Vietnam har förhandlingar inom hälsosektorn inletts för första gången och i Burkina Faso har påverkansarbete tillsammans med andra fackförbund gjort att medlemsavgiften kan dras direkt från lönen inom offentlig sektor. Så kallat check-off-system är ett viktigt verktyg för fackförbund att få hållbar ekonomi. Avtal har lett till löneökningar på många håll. Inom den kommunala sektorn i Chile, Argentina och Paraguay har löner under 2012 stigit i genomsnitt med 18 respektive 10 och 6 procent. Inom vissa grupper av kommunalanställda har lagförändringar medfört att de är berättigade till samma lönenivåer som övriga offentliganställda. Detta har inneburit löneökningar på 30 procent för 44 000 anställda. I Turkiet har offentliganställda fått upp sina löner med mellan 2 och 6 procent genom kollektivavtal. I Vietnam har facket för sjukvårdsanställda genom kollektiva förhandlingar fått igenom löneökningar på 10 3
procent samt ökning av övertidsersättning med 5 procent. I Tamil Nadu, Indien, har fackförbundet för anställda inom barnomsorgen genom en kampanj och förhandlingar på ministernivå lyckats höja lönerna med hela 67 procent samt få ett flertal tillägg och förmåner. Sektorn är kvinnodominerad och bland de lägst betalda inom offentlig sektorn. Medlemsförbund i Tanzania och Zanzibar har förhandlat fram löneökningar på 25-30 procent och i Kenya har man förhandlat fram bättre pensionsplaner och sjukvårdsförsäkringar. I Kenya, Tanzania och Uganda omfattar kollektivavtalen efter projektperioden klausuler om hiv och aids. I andra regioner har PSI:s medlemsförbund engagerat sig i hiv, aids och jämställdhet. I Turkiet har ett av medlemsförbunden tillsammans med turkiska läkarföreningen sammanställt en rapport om hiv och aids och opinionsbildat mot stigma och diskriminering av människor som lever med hiv och aids. I östra Afrika har PSI:s medlemsförbund genomfört informationskampanjer om hiv-prevention och mot diskriminering. I Mali och Burkina Faso har utbildningskampanjer kring hiv, aids och hepatit bidragit till en renare arbetsmiljö och bättre hantering av biomedicinskt avfall på sjukhus. Delmål 3 PSI:s medlemsförbund har stärkt sina kunskaper och färdigheter och ingriper tillsammans för att förbättra kvaliteten och genomförandet av offentliga tjänster. De har deltagit i den sociala dialogen på nationell och subregional nivå, bildat allianser med det civila samhället och genomfört offentliga - och medlemskapskampanjer. De största framgångarna har uppnåtts i östra Afrika där medlemsförbund i Kenya, Tanzania, Zanzibar och Uganda varit pådrivande i bildandet av fackliga nätverk inom offentlig sektor, ett särskilt nätverk för kommunala och lokala fackförbund samt ett nätverk inom elektricitetssektorn. Nätverken byter information och utvecklar gemensamma strategier för att påverka policys i regionen. Medlemsförbund i Tanzania har på så sätt tillsammans gjort efterforskningar på sina medlemmars och lokalsamhällens behov inom hälsa, vatten och energi, utformat ett policyförslag samt genomfört en kampanj. De har också påverkat regeringen till att bilda det forum för social dialog inom offentlig sektor (Public Sector Negotiating Machinery) som inledde sitt arbete 2010-2011. Projektet har också möjliggjort ett samarbete mellan medlemsförbunden kring att söka observatörsstatus i Östafrikanska gemenskapen (EAC). Under perioden 2010-2012 har en kartläggning gjorts av hur EAC fungerar och medlemsförbunden har registrerat en gemensam organisation, Association of Public Sector Unions of East Africa, i varje land. Ett huvudkontor har dessutom etablerats i Arusha där EAC har sitt säte. Målet är att nå observatörsstatus under 2013, vilket ser ut att kunna förverkligas. I Tanzania har PSI:s medlemsförbund även lyckats kräva en plats i den kommitté som genom en konsultativ process ansvarar för att ta fram ett utkast till en ny konstitution. På Zanzibar deltar ett av PSI:s medlemsförbund i regionens utvecklingsplan Vision 2020, har påverkat arbetsmarknadslagstiftning och deltar i diskussioner om strukturreformer, pensionssystem och tillväxtstrategier. Relationen mellan staten och fackföreningarna karakteriseras nu av förhandling och dialog på hög nivå vilket är en stor framgång. Det är ett resultat av en medveten strategi från fackförbunden som började utveckla sina kunskaper och färdigheter inom påverkan och dialog redan 2008. 4
Även i Sydamerika har framgångar uppnåtts under perioden. Kommunala fackförbund i Paraguay och Chile genomförde en jämförande studie om löner i sin sektor. Studien presenterades för arbetsmarknadsdepartement i Paraguay och den chilenska kongressen tillsammans med förslag på åtgärder vilket ledde till den ovan nämnda löneökningar på 30 procent för 44 000 anställda i Chile. Vidare har i Chile har facket FENATROS, i samarbete med lokala frivilligorganisationer, lyckats stoppa regeringens planer på att sälja 19 procent av ett statligt vattenbolag. I Paraguay har facket och lokala organisationer lyckats stoppa lagen som tillåter privatisering av det största kraftverket i landet. Delmål 4 PSI:s medlemsförbund har genomfört forskning och baslinjestudier om otryggt arbete inom sina sektorer, och förhandlar och driver kampanjer för anständiga arbetsvillkor. Som en del av den offentliga sektorns omstrukturering minskar regeringar och myndigheter outsourcing och otrygga anställningsformer. Genom avtalsförhandlingar har PSI:s medlemsförbund minskat antalet osäkra anställningar i sin sektor. Genom kollektiva förhandlingar har facken i Argentina, Chile, Paraguay och Uruguay omvandlat 7 300 osäkra anställningar till fasta anställningar. I Turkiet har PSI:s medlemsfack gemensamt genomfört tre studier angående kvinnors, ungas och tillfälligt anställdas situation och behov på arbetsmarknaden. Studierna har varit utgångspunkt för en gemensam strategi, med kampanjer och utbildning av fackliga ombud, värva fler medlemmar och förhandla fram bättre villkor för de mest utsatta på arbetsmarknaden. Resultatet är kollektivavtal med bättre villkor för kontraktsanställda, 25 643 personer med otrygga anställningar har värvats och 6 000 med otrygga anställningar har blivit fast anställda. I Indien har 4 930 arbetstagare som i 15 år arbetat som daglönare blivit fast anställda. Vidare har ca 4 500 kontraktsanställda inom kommunen i Andra Pradesh organiserat sig och uppnått en 15-procentig löneökning samt rätt till sociala trygghetssystem. I Kenya har ett av förbunden förhandlat för att kollektivavtalet ska täcka även tillfälligt anställda som nu fått rätt till övertidsersättning. Delmål 5 PSI:s medlemsförbund har tagit fram forskningsrapporter om lika löner för och behoven hos kvinnliga arbetstagare i sina sektorer. De har ökat det kvinnliga medlemskapet och genomfört policys som erkänner jämställdhet inom förbundens beslutsfattande strukturer samt inom omstruktureringen i den offentliga sektorns alternativa agendor. Forskningsrapporter har tagits fram i Chile samt i Tchad. I Chile upptäcktes ett glapp mellan att kvinnor utgör 64 procent av sektorns arbetskraft men endast innehar 20 procent i de ledande positionerna. I Tchad genomfördes en löneundersökning som är tänkt att användas vid förhandlingar med statliga arbetsgivare. Stora framsteg för jämställdheten internt inom fackföreningsrörelsen har uppnåtts under perioden. 18 fackförbund från Chile, Paraguay, Argentina, Swaziland, Turkiet, Uganda, Angola, Indien, Kenya, Tanzania, Botswana, Burkina Faso, Mali, Vietnam och Namibia har under treårsperioden ökat representationen av kvinnor i beslutande organ och upplever en ökad acceptans av kvinnliga ledare. Genom stadgeförändringar, kvinnokommittéer och utbildning i projekten har kvinnor avancerat till ledande positioner. 5
Det kvinnliga medlemskapet har dessutom ökat i fler länder. I Vietnam har det ökat med 28 procent sedan 2010. Kvinnor utgör nu 63 procent av medlemskåren och har 50 procent av ledarpositionerna. I Swaziland har facket 8,54 procent fler kvinnor än 2010. I Botswana har det totala medlemskapet vuxit med 8 000 sedan 2010. Det är en ökning med 47 procent varav 60 procent är kvinnor och 46 procent unga. På Zanzibar har kvinnors medlemskap ökat med 5 procent. Delmål 6 PSI:s medlemsförbund har bedrivit forskning om behoven hos unga arbetstagare och har genomfört policys för att inkludera dem i beslutsfattande strukturer. Fackföreningar förhandlar om ökad sysselsättning och anständiga arbetsförhållanden för unga arbetstagare och har ökat antalet unga arbetstagare inom facket. Under programmets tre år har 25 104 unga arbetare rekryterats till fackförbunden. Dessa fördelar sig på Vietnam (4 806), Indien (8 450), Paraguay (348) och Botswana (11 500). Utbildningar som genomfördes 2010 har lett till ökad medvetenhet om behovet av att få in unga medlemmar på beslutsfattande poster. Framsteg har skett dock saknas tillräcklig med statistiska underlag för att få en samlad bild av resultat. I Chile, Paraguay, Uruguay, Tanzania, Kenya och Uganda har under perioden stadgeförändringar gjorts och/eller nya interna strukturer utvecklats för att öka representationen av unga medlemmar. I Vietnam är över 80 procent av dem som rekryterats som nya medlemmar unga. I Paraguay fick ett av förbunden in fortbildning för unga i sitt kollektivavtal. I Indien har PSI:s medlemsförbund bildat ett nationellt ungdomsnätverk, där ungdomar utbildats till organisatörer. Riskhantering under perioden Under perioden har ett antal risker blivit synbara som PSI och de svenska förbunden kommer att behöva åtgärda. Personalomsättning både inom PSI och inom en del nationella förbund har till viss del försenat och försvårat programmets implementering och uppföljning. Åtgärder behövs för att minska sådana händelsers påverkan på verksamheten. Därför kommer en tydlig ansvarsfördelning mellan PSI, svenska förbund och regionala projektkoordinatorer att tas fram, kompletterat med kompetensutveckling i projektstyrning. Det stora antalet projekt inom programmet har också gjort att en nära uppföljning inte alltid varit möjlig. Antalet projekt kommer därför att skäras ner. En ny policy för fackliga utvecklingsprojekt inom PSI kommer att tas fram med input från de svenska förbunden. Policyn kommer att kunna vara ett verktyg för strategisk planering. Som nämnts tidigare har arbetet i programform inneburit ett merarbete för PSI då enskilda projekt utgjort basen för arbetet men med ytterligare en nivå för analys och aggregering av resultat. PSI har gjort bedömningen att det i dagsläget inte finns resurser för att vidareutveckla programansatsen utan att det istället är nödvändigt att återgå till det helt projektbaserade arbetssättet för att utnyttja befintliga resurser på bästa sätt. Det finns också ett behov av att på ett mer systematiskt sätt analysera risker i projektplaneringen. Under perioden 2010-2012 har både externa och interna konflikter samt personalrotation påverkat verksamheten. I vissa fall har den försenats och i ett fall har hela projektsamarbetet avslutats i förtid (se Förändringar och avvikelser 2012 nedan). En mer utvecklad riskanalys hade i viss mån kunnat förutse problemen och eventuellt utvecklat riskhanteringsstrategier. 6
LO-TCO Biståndsnämnds bedömning av måluppfyllelse Ett antal faktorer gör det svårt att heltäckande bedöma måluppfyllelsen. I många fall saknas tillräcklig baslinjeinformation för att kunna göra jämförelser över tid och därmed med säkerhet uttala sig om graden av utveckling. En rad faktorer, exempelvis personalrotation på PSI centralt och regionalt, har dessutom gjort att de indikatorer och verifieringskällor som presenterades i ansökan inte har använts systematiskt. Man har inte heller i tillräcklig grad utvecklat kompetensen hos projektansvariga i regionerna som behövs för att samla in och analysera projektresultat att aggregera i programform. En viktig bidragande faktor var att de två personer som utformade programmet och var ansvariga för dess implementering hos PSI slutade 2010 och ersattes av en person. Det innebar en halvering av personalresurserna för övergripande styrning av programmet och ett avbrott i kontinuiteten av den fortsatta utvecklingen av programstrukturen. Den planerade kapacitetsutvecklingen i regionerna för insamling och analys av information uteblev därför. PSI bedömer själva att en återgång till renodlade projekt är nödvändig för att kunna fokusera sina resurser på resultatuppföljning i projekten snarare än att lägga dem på att vidareutveckla programansatsen. Trots detta har PSI i sin programrapport redovisat ett stort antal goda resultat. Det råder ingen tvekan om att man under projektperioden har bidragit till att stärka många av de deltagande fackförbundens kompetens i förhandling och social dialog. Resultatet är högre löner, bättre arbetsvillkor och mer effektivt politiskt påverkansarbete. Klara framsteg har också gjorts vad gäller att öka jämställdheten inom de deltagande medlemsförbunden. Förändringar och avvikelser 2012 Programmets ekonomiska redovisning visar en positiv balans. Det beror främst på kursvinster från en svag Euro. Ej utnyttjade medel för 2011 har använts under 2012. En mindre del av utfallet beror på att några aktiviteter inte genomförts i projekten. Bristande kompetens hos en anställd på PSI:s regionkontor i södra Afrika har haft konsekvenser för implementeringen av projekten i Mocambique, Angola, Namibia och Swaziland. Personen ersattes i april 2012. I Mocambique ledde generalsekreterarens död till att förbundet behövde hålla nyval vilket inte kunde genomföras på grund av bristande ekonomiska resurser. Detta tog mycket tid och försenade genomförandet av aktiviteter. Det deltagande förbundet i Niger ströks från programmet och samarbetet avslutades 2012 efter samarbetssvårigheter med förbundets generalsekreterare som motarbetade jämställdhetsarbetet i projektet. I Botswana fick projektet till stora delar planeras om efter strejken 2011 (se ovan). Målbilden kvarstod men aktiviteter förändrades. Programmets ekonomiska balanser har kunnat användas för att förstärka aktiviteter riktade mot unga och kvinnor samt för att förstärka kompetensen kring planering, uppföljning och utvärdering på PSI:s regionkontor. Uppföljning av LO-TCO Biståndsnämnds avtal Avtalet 2010-2012 har i allt väsentligt följts. Förändringar i revisionsinstruktioner under programperioden föranledde missförstånd som gjorde att management letters inte inkom 2010. Detta åtgärdades dock och instruktionen har följts under 2011 och 2012. 7