Kvalitetsredovisning

Sköllersta skola Caroline.schreiber@edu.hallsberg.se Kvalitetsredovisning Sköllersta skola

Sköllersta skola 209 209-06-28 2(25) Innehållsförteckning Inledning.... Beskrivning av verksamheten och organisation....2 Personaltäthet... 5.3 Personalens kompetens... 5 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 7 2. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete... 7 2.. Analys... 7 2..2 Utvecklingsområden... 8 2.2 IT, digitalisering... 8 3 Värdegrund och uppdrag... 9 3. Skolans värdegrund och uppdrag... 9 3.. Analys... 9 3..2 Utvecklingsområden... 0 Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen.... Normer och värden..... Analys.....2 Utvecklingsområden....2 Kunskaper... 2.2. Analys... 2.2.2 Utvecklingsområden... 3.3 Elevernas ansvar och inflytande....3. Analys....3.2 Utvecklingsområden... 5. Skola och hem... 5.. Analys... 5..2 Utvecklingsområden... 6.5 Övergång och samverkan... 6.5. Analys... 6.5.2 Utvecklingsområden... 6.6 Skolan och omvärlden... 7.6. Analys... 7.6.2 Utvecklingsområden... 7.7 Betyg och bedömning... 7

Sköllersta skola 209 209-06-28 3(25).7. Analys... 9.7.2 Utvecklingsområden... 20 5 Förskoleklassen... 22 5. Analys... 22 5.2 Utvecklingsområden... 22 6 Fritidshemmet... 23 6. Analys... 23 6.2 Utvecklingsområden... 23 7 Slutsatser och nya mål... 2

Sköllersta skola 209 209-06-28 (25) Inledning Sköllersta skola och fritidshem är en relativt liten skola där samarbetet mellan pedagoger och de olika verksamheterna är väsentligt för att skapa en god kvalitet i fråga om inhämtandet av läroplanens mål för eleverna. På skolan arbetar all personal efter devisen alla barn är allas barn och det är något som skapar en trygghet och lösningsfokusering bland personalen men givetvis också bland eleverna på skolan. Våra mål under 208/209 var följande: Fortsätta arbeta mer systematiskt med det tydliga värdegrundsarbetet TORA och planen för lika rättigheter och lika möjligheter. Höja nivån på vårt främjande och förebyggande elevhälsoarbete för att eempelvis stärka pedagogerna i arbetet med anpassningar och särskilt stöd. Öka det kollegiala lärandet med fortsatta "Teach-meet" som innehåller pedagogiska diskussioner. Vårt mål är att förbättra information och kommunikation internt och det första steget är att implementera Office 365 samt att alla känner sig säkra med alla funktioner. Sedan behöver medarbetarna dagligen använda sig av våra informationskanaler: Outlook-mejl, One note, Teams och Edwise. Under året har skolan nosat vid att hitta en samsyn på undervisningen vilket medför bättre skolresultat. Sköllersta skolas fritidshem har läst och haft pedagogiska diskussioner kring Ann S. Pihlgrens bok Fritidshemmets mål och resultat (207). Målet är att få en samsyn kring fritidshemmets uppdrag, mål, didaktik samt uppföljning. Avslutningsvis har vi arbetat med att tillsammans vidhålla den lugna och trygga arbetsmiljön men arbetat tydligare med att minska det grova språkbruket. Vi uppmärksammar hur viktigt det är med elevernas inflytande och elevrådet har en central roll i Sköllersta skolas utvecklingsarbete.. Beskrivning av verksamheten och organisation Sköllersta skola är en F-6 skola med ca 0 elever belägen i Sköllersta som ligger i den östra delen av Hallsbergs kommun, med ca 2 mil till Örebro. Sköllersta fritidshem har ca 70 barn inskrivna. Sköllersta skola är uppdelad i två arbetslag, F-3 samt -6. Fritidshemmets personal ingår i arbetslag F-3. Under våren 209 tillsattes en utvecklingsperson från fritidshemmet som deltar på Ledningsgruppens möte en gång i veckan. I arbetslag F-3 ingår 6 lärare samt 6 fritidspedagoger. I arbetslag -6 ingår 8 lärare. Respektive arbetslag leds av en utvecklingsledare. Utvecklingsledarna tillsammans med rektor och biträdande rektor utgör skolans ledningsgrupp. Biträdande rektor har lokalansvar och vissa administrativa uppgifter. Sköllersta skola har tillgång till elevhälsans skolsköterska och kurator en och en halv dag per vecka, samt specialpedagog och speciallärare på heltid. Elevhälsoteamet består av skolsköterska 30% (anställd av bildningsförvaltningens centrala elevhälsa), specialpedagog 60%, kurator 30% och speciallärare 00%.

Sköllersta skola 209 209-06-28 5(25) Lokaltillgången är i dagsläget tillräckligt utifrån elevantal. Skolans bibliotek bemannas av en biblioteksassistent en dag i veckan. TORA är ett värdegrundsarbete som startades 208. T-trygghet, O-Omtanke, R- respekt och A-ansvar. Vi har börjat med bokstaven T och trygghet. Först har vi definierat vad T står för och vad det står för medarbetarna och eleverna. Vi började med lärarna och har under terminen börjat nå ut till eleverna. Tanken är att vi ska fortsätta med O under hösten 209. Skolan har ett trygghetsteam med rektor, specialpedagog, 2 lärare och 2 fritidspedagoger. Teamet träffas en gång i månaden men kommunicerar via TEAMS oftare. På Sköllersta skola finns ett elevråd med två elever från varje klass åk -6. Elevrådet träffar rektorn en gång i månaden. En elev i åk 6 har valts till ordförande och en elev i åk har valts till sekreterare. Vi ett tillfälle per termin deltar kökschefen för Östra området, eftersom elevrådet även fungerar som matråd. Vid vissa tillfällen deltar Sköllersta skolas matpersonal..2 Personaltäthet Det finns två arbetslag på Sköllersta skola. I arbetslaget för förskoleklass till årskurs 3 arbetar det 6 lärare och 3 elevresurser under läsåret 8/9. I arbetslaget ingår fritidshemmet och det arbetar 5 fritidspedagoger på fritids. Vi har också en person från AMI som stöttar vid mellanmålet på Fritids men även på raster och i klassrummet. Elevresurserna arbetar även på eftermiddagarna och täcker upp på fritids. I arbetslaget -6 arbetar det 7 lärare och en speciallärare under läsåret 8/9. Det finns även,5 elevresurs i årskurs 5..3 Personalens kompetens Alla lärare utom tre lärare har lärarlegitimation. Behörigheten bland pedagogerna på Sköllersta skola är hög och 2 av skolans pedagoger är obehöriga med de arbetar för att validera och komplettera sina tidigare utbildningar vilket förhoppningsvis leder till behörighet. Fritidspersonalen har alla pedagogisk utbildning. 3 är fritidspedagoger och 2 är utbildade lärare. Det finns en vikarierande lärare i ett estetiskt ämne som är obehörig. Läraren deltar aktivt på kommunens nätverk men också nätverk på Örebro Universitet för att höja kompetensen i ämnet. Under 208/209 har två pedagoger i arbetslag f-3 varit på ett förskoleklassnätverk med Lärarfortbildning. Speciallärare och en pedagog från f-3 deltog på en föreläsning om försenad språkutveckling. Fritidshemmet har satsat på Fritidshemmets nätverk med Lärarfortbildning. En fritidspedagog deltog på lärardagen för Fritidshemmet i Örebro.

Sköllersta skola 209 209-06-28 6(25) Personalen hade en uppstart med konferenser på LOKA spa där alla arbetade med värdegrundsarbetet TORA och samarbetsövningar. 3 av pedagogerna i F-3 har varit på en föreläsning med Jeri Sanford. Föreläsningen hette "My way of teaching language arts" och handlade om läs- och skrivutvecklingen. Personalen har ett högt deltagande i alla nätverk i Hallsbergs kommun. Utvecklingsledarna har deltagit på en fortsättningskurs i ledarskap. Rektorn har avslutat sin rektorsutbildning på Stockholms universitet.

Sköllersta skola 209 209-06-28 7(25) 2 Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete 2. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete Under årets kvalitetsarbete har den kontinuerliga uppföljningen av utvecklingsplanen tillsammans med förra kvalitetsredovisningens analys visat vad skolan framöver behöver utveckla och förändra, på lång och på kort sikt. Under 207 gjordes en uppföljning på den skolkulturanalys som gjordes 20. I denna analys ingår enbart elever och pedagogisk personal till skillnad mot förra analysen då även vårdnadshavare deltog i analysen. Dessutom har ett urval gjorts av personal- och elevbrev dock har enbart en tredjedel lästs och analyserats. Ur personalbreven utkristalliserade sig fyra kategorier: ledning och organisation, arbetsmiljö, yrkesroller samt kommunikation och information. Skolans mål Utveckla arbetet med pedagogiska diskussioner Förbättra information och kommunikation internt Arbeta aktivt för en god arbetsmiljö Mål Utveckla arbetet med pedagogiska diskussioner Förbättra information och kommunikation internt Arbeta aktivt för en god arbetsmiljö 2.. Analys Det första steget var att implementera Office 365 och att alla känner sig säkra med alla funktioner. Sedan har medarbetarna dagligen börjat använda sig av våra informationskanaler: Outlook-mejl, One note, Teams och Edwise. Medarbetarna känner att de redan har tagit upp saker via Teams och kan istället ägna mötestid åt

Sköllersta skola 209 209-06-28 8(25) att hitta en samsyn. Vi har fortsatt och utvecklat "teach- meet" för att varje tisdag under en timme ha pedagogiska diskussioner som huvudfokus. Våra möten har fokuserat på värdegrundsprojektet TORA som handlar om Trygghet, Omtanke, Respekt och Ansvar. I början av terminen har medarbetarna hittat en samsyn kring TORA och börja med T och tryggheten för att få en god arbetsmiljö på skolan tillammans med eleverna men i slutet av terminen introducerade vi aldrig projektet för vårdnadshavarna. Vi har arbetet med arbetsmiljön och haft kompisveckor, men inte kopplat på fadderverksamhet fullt ut. På elevernas schema har det varit otydligt med TORA på schemat. Eleverna ska följt samma koncept: det är viktigt att vi pedagoger har samma syn och har en liknande planering som är anpassad efter ålder och årskurs. Pedagogerna har repeterat och aktualiserat Sköllersta skolas trivselregler och konsekvenstrappan tillsammans med eleverna. 2..2 Utvecklingsområden Årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet behöver förtydligas och gås igenom vid terminsstart samt följas upp kontinuerligt. I kommande utvecklingsplan fortsätter vi att fokusera på våra tre utvecklingsområden: Arbeta aktivt för en god arbetsmiljö, förbättra information och kommunikation internt och utveckla arbetet med pedagogiska diskussioner. 2.2 IT, digitalisering Under året har vi gått från en förändring av första ordningen till en förändring av andra ordningen inom digitaliseringen. Pedagogerna känner sig trygga med digitala verktyg på ett helt annat sätt än tidigare år och lärplattan har blivit ett pedagogiskt verktyg. Lärarna använder sig av Office 365 och många lärare använder sig av digitala läromedel eempelvis skolplus, NOMP, elevspel, scratch och A.L.E.X. Fritidshemmet har satsat på temaveckor i teknik och programmering. Vi har en pedagog som är pedagogisk IKT-ansvarig och har 0 % av undervisningstiden till uppdraget. Pedagogen har tipsat om olika appar på TEAMS och har hjälpt till vid tekniska problem. Han inspirerar pedagogerna i arbetslaget -6 till att våga använda Office 365 mer. pedagoger och specialpedagog har deltagit på SETT-mässan för att öka kunskapen inom digitalisering.

Sköllersta skola 209 209-06-28 9(25) 3 Värdegrund och uppdrag 3. Skolans värdegrund och uppdrag Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (200:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. (s. 7) Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. Skolan ska präglas av omsorg om individen, omtanke och generositet. Utbildning och fostran är i djupare mening en fråga om att överföra och utveckla ett kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper - från en generation till nästa. Skolan ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling. Arbetet måste därför ske i samarbete med hemmen. (s. 9)(Lgr, reviderad 207) Skolans mål All personal på skolan arbetar aktivt för att främja utveckling och lärande, samt en livslång lust att lära. All personal förmedlar respekten för de mänskliga rättigheterna. 3.. Analys I de yngre åldrarna har vi jobbat mycket med att bygga trygghet för eleverna, det är viktigt att pedagogerna jobbar för att få ett bra klimat i klassrummet där eleverna ska kunna vara den de är. Detta har vi jobbat mycket med under året som gått och vi ser att det gett goda resultat och något vi ska jobba vidare med. Här har det varit av vikt att vi visat målet vi ska nå oavsett om det handlat om ett socialt mål eller ett kunskapsmål, när vi haft ett tydligt mål har det varit lättare att få med eleverna och detta har då också bidragit till en trygghet. Vi har försökt så långt det är möjligt att ha ett tvålärarsystem för att vi har sett framgångsfaktorer i det sättet att jobba. Det ger eleverna är bättre möjlighet att nå högre i sin kunskapsutveckling då de har möjlighet att vända sig till fler än en pedagog. När övrig personal på skolan (städ och mat) har fått information om elever som har en funktionsvariation har förståelsen ökat och de har kunnat se på skolans verksamhet med andra ögon i och med att de har fått en ökad förståelse. Många elever har visat på att de är stressade inför prov och det påverkar resultaten även elevernas mående. Efter att eleven gjort ett prov är det mycket viktigt att vi ger feedback på det de gjort och vilka områden eleven måste jobba med för att nå fler kunskapsmål.

Sköllersta skola 209 209-06-28 0(25) 3..2 Utvecklingsområden Vi vill synliggöra för eleverna att prov är något naturligt i skolan och ha fler småprov för att testa kunskapsnivån hos eleverna. Det är viktigt att vi som pedagoger pratar om provens mål och syfte så att eleverna får en ökad förståelse om varför de ska ha prov. Oftast är proven till för att vi pedagoger ska se vad eleverna kan och sedan planera undervisningen utifrån resultaten. Vi tror att stressen då kommer att minska och då kommer resultaten och kunskaperna att öka.

Sköllersta skola 209 209-06-28 (25) Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen. Normer och värden Bildningsnämndens mål Vi ska arbeta med värdegrundsfrågor och socialt förebyggande och hälsofrämjande. - Ogiltig frånvaro ska minska. Skolans mål Trygghetsteamet, EHT och personal på skolan arbetar (för att skyndsamt ta upp och agera vid kränkande behandling) aktivt för att förebygga kränkande behandling. Alla elever är trygga med all personal på skolan. All personal förmedlar respekten för de mänskliga rättigheterna.. Analys Rektor, elevhälsan och ledningsgruppen har inte fått till ett möte med övrig personal på skolan som är anställda av annan förvaltning i kommunen, däremot har information förmedlats till några av de berörda. Arbetet kring Plan för lika rättigheter och lika möjligheter påbörjades sent på höstterminen vilket bidrog till att pedagogerna upplevde att de inte hann fördjupa sig i de diskussioner som genomföras, blev något vi gjorde utan att en djupare analys gjordes. Det positiva med elevenkäten var att den hade utgångspunkt i det positiva, däremot tycker pedagogerna bland de yngre eleverna att enkäten ska göras i skolan så att vi får ett mer rättvisande resultat. Några av punkterna i observationsprotokollet var svåra att diskutera med de yngre elever, vilket gjorde att det var svårt att analysera deras svar och upplevelser. Det var väldigt bra när Madelene Wistrand, chef för elevhälsan, var med på ett teach-meet och gick igenom konsekvenstrappan med all skolpersonal. Detta bidrog till att flera av pedagogerna nu har mer koll på frånvarande elever och kontakten med vårdnadshavare har ökat. Elevrådet har utvecklats under året och har fått fler uppdrag att representera elevrådet för skolan vid några tillfällen te dela ut godis på alla hjärtans dag. Det har varit ett lyft med elevrådet men det märks om eleven inte har förstått uppdraget som elevrådsrepresentant för sin klass och skola. Detta vill vi se över till nästa läsår och vi måste förtydliga uppdraget innan eleverna får välja att de vill vara representanter...2 Utvecklingsområden Det är viktigt att mötet med övrig personal genomförs vid terminsstart/eller vid nyanställningar för att få en ökad förståelse för skolans jobb med alla elevers olikheter. Inför nästa läsår vill vi att arbete med Plan för lika rättigheter och lika

Sköllersta skola 209 209-06-28 2(25) möjligheter startas upp redan i september och att tid ges för att analysera och reflektera i arbetslagen. Vi vill även att alla elever gör enkäten i skolan för detta ger en bättre bild av hur eleverna faktiskt tänker utan påverkan från vårdnadshavare. Till elevsamtalen/gruppsamtalen som ska genomföras är viktigt att vi tänker gruppstorlek och gruppsamansättning så att elever känner en trygghet att de ska komma till tals. Det är viktigt att planen är levande under hela året, det vore bra om den fanns som en punkt på något APT eller ALT/teach-meet. Inför nästa läsår har pedagogerna tänk att de ska jobba mer med integritet och elevernas egna självbild, vi pedagoger måste våga prata om jobbiga situationer som kan vara en naturlig del i elevernas vardag så som missbruk och seuella övergrepp. För att öka förståelsen för de mänskliga rättigheterna vore det bra för skolan som helhet att vi engagerade oss i något/några i några hjälporganisationer som te. Rädda barnen, Auktion julklappen, Musikhjälpen, Barncancerfonden. Detta bidrar också till en gemenskap på skolan när alla jobbar mot samma mål, alla elever och all personal. Inför nästa läsårsstart skulle det vara bra att repetera och gå igenom konsekvenstrappan med personalen igen, dels för att informera ny personal och dels för att repetera och påminna hur viktigt det är att vi har en bra och tät kontakt med vårdnadshavarna. Detta är även något vi önskar att vi går igenom på föräldramötet för att visa vilken policy kommunen har gällande frånvaro. Skriva en arbetsbeskrivning för att vara elevrådsrepresentant på skolan, vi har sett och upplevt att det i många fall varit elever som inte passat att representera sin klass som haft uppdraget. Det är viktigt att vi tänker till om hur förskoleklassen ska känna sig mer delaktiga i elevrådet eftersom de inte delaktiga med någon elev..2 Kunskaper Bildningsnämndens mål Alla elever ska kunna läsa i skolår. Tidig upptäckt tidig insats Andelen elever som når ämnesbetyget A i åk 6 och 9 ska årligen öka Skolans mål Ge varje elev förutsättningar och möjligheter att klara Hallsbergs kommuns kunskapsuppföljningar i alla årskurser. Ge varje elev förutsättningar och möjligheter att klara av de nationella proven i årskurs 3 och 6. Ge eleverna möjligheter till att kunna höja sina betyg inför varje termin..2. Analys Personalen har jobbat mycket på att synliggöra målet för lektionen eller arbetsområdet, vi ser att detta ger bättre resultat och eleverna upplever at de blir mindre stressade när de vet vad som kommer hända under lektionerna. Vi behöver fortsätta med detta då vi ser att de ger goda resultat men att alla pedagoger måste få in detta i sin undervisning. Vi har gjort en hel del förändringar i F-3 i vårt sätt att undervisa under

Sköllersta skola 209 209-06-28 3(25) vårterminen. Många av pedagogerna jobbar mer utifrån det kooperativa lärandet, använder oss av cirkelmodellen och utnyttjar fler tillfällen att jobba i halvklass. Detta har gjort att mycket av vår undervisning har gått från att eleverna jobbat enskilt till att kunskaperna befästs tillsammans med sina klasskamrater och att eleverna äger sitt lärande mer, detta kommer vi att fortsätta att jobba med och ha som underlag under våra möten under nästa läsår. Under våren har vi i bland annat haft 3 läsdagar/temadagar där eleverna i F-3 har fått gå runt mellan olika stationer i de olika klassrummen och vi har under våren utvecklat stationerna så att de ska passa alla, mer differentierat. Nu sist så hade vi även 2 praktiska stationer med skapande och bygga efter ritning. Allt detta bidrar till att få ihop en trygghet på skolan, men även att belysa att det finns olika sätt att lära sig på och jobba med att lära sig. Detta är något vi tar med in i nästa läsår och det är även ett utvecklingsområde för att det ska bli ännu bättre, mål och syfte måste förtydligas ytterligare. Överlämningen mellan åk 3 och åk är viktig och vi som pedagoger har tänkt till på hur den ska se ut och vad som är viktigt att lämna över. Fokus har legat på arbetssätt och anpassningar som gjort i klassen. Detta ser vi att det skapar bra kunskaper för att ta emot den nya årskursen, däremot måste rätt förutsättningar finnas för alla elever ska nå kunskapskraven för de högre årskurserna. 2 gånger/termin har varje arbetslag en kunskapsanalys över hur det går för eleverna och hur undervisningen bedrivs för att elevernas kunskaper ska öka. Detta är något vi ser ger bra resultat för att utvecklas som pedagoger och även reflektera över sin undervisning, det går från det är fel på eleven till att det kanske har med vår undervisning att göra. Några av pedagogerna tycker att det att lite tufft att analysera och det har varit lärorikt och utvecklande. Tydligare och mer kontinuerlig dokumentation i Edwise av pedagogerna i -6 har gett ökade möjligheter för elever och vårdnadshavare att följa elevens kunskapsutveckling. Däremot behöver jobba på att få fler vårdnadshavare att aktivt följa sitt barns utveckling i Edwise. När specialläraren jobbar med enskilda elever och en grupp med elever så har det inte funnits tid att gå igenom vad den jobbat med tillsammans med eleven/eleverna. Detta gäller framförallt när det är ämneslärare som ska ha eller ge information. Detta måste vi hitta en bra rutin för så att inte eleven blir lidande i det långa loppet. Vi har under läsåret erbjudit studiehjälp för -6 en gång i veckan. Det som har varit svårast är att få eleverna att komma dit. Vi har under läsåret bytt dag och ändrat namn för att locka fler att komma. Pedagogerna har även lyft det på utvecklingssamtal med eleverna och vårdnadshavare, men utan något resultat. Här behöver vi som skola se över hur vi kan få eleverna och vårdnadshavarna att se värdet i att etra hjälp/stöd med sina studier..2.2 Utvecklingsområden Vi pratar mycket om i arbetslaget F-3 om att ha mer sambedömning, något som inte varit så bra som vi planerat från början. Vi hade en plan innan terminen startade när alla bedömningsstöd skulle genomföras för att vi skulle ha en sambedömning efter det. Men allt eftersom terminen gått har bedömningsstödet

Sköllersta skola 209 209-06-28 (25) halkat efter och då har även sambedömningen blivit lidande. Till nästa läsår kommer det att läggas in datum när delbedömningarna ska vara genomförda och att elevteter ska finnas med så att en sambedömning kan ske. Vi har även pratat om att öka våra kunskaper om hur en bra och utvecklande undervisning sker. Vi kommer fortsätta att läsa Planera baklänges där målet är i fokus och vi kommer även se och sätta oss in i det kooperativa lärandet där vi ser goda resultat i de grupper som jobbat med delar ur det tänket. Genom att stärka oss som pedagoger och att vi blir mer säkra i det vi ska jobba med så kommer det att leda till att elevernas kunskapsutveckling går framåt. Det är några klasser som har resurspersoner inkopplade och det är viktigt att vi till nästa läsår jobbar mer som team tillsammans. Resurserna gör ett väldigt viktigt jobb men också ett av de svåraste så här har vi mycket att jobba med för att de ska känna sig delaktiga i det jobb som görs under hela skoldagen. Team-känslan måste ökas i all led för att kunskaperna ska öka ytterligare, tillsammans är vi starkare. Inför varje läsårsstart är det viktigt att vi scannar av elevernas kunskaper för att på så sätt veta vilka elever som behöver anpassningar eller etra stöd i sin kunskapsutveckling. Detta ger förutsättningar för pedagogerna att lägga upp sin undervisning på rätt sätt mot enskilda elever men även i klassen som helhet..3 Elevernas ansvar och inflytande Bildningsnämndens mål Elevens upplevelse av inflytande i undervisningen ska årligen öka Skolans mål Att alla elever ska ha minst ett mål i den framåtsyftande planeringen som de själva har valt att utveckla. Att eleverna får vara med och påverka sina aktiviteter på fritids. Att ha klassråd en gång i månaden. Att ha ett elevråd en gång i månaden 3-6: Elevernas upplevelse av inflytande ska öka. Att eleverna på olika sätt får inblick i och möjlighet till inflytande över lektioner och innehåll..3. Analys Elevrådet har utvecklats under läsåret och eleverna som är med i elevrådet har fått olika uppdrag för att de ska stärkas i den roll de blivit valda till. Här ser vi att det är viktigt att det är drivande och lösningsfokuserade elever som representerar klasserna vilket inte varit så fullt ut detta läsår. Vi på skolan har jobbat med att stärka eleverna i att de har inflytande över vissa delar av skoldagen. Vi har börjat med att vissa elever drivit fotbollsskola på rasterna, några klasser har jobbat med att eleverna fått välja arbetssätt för att inhämta kunskaper på olika sätt och pedagogerna har blivit bättre på att säga när eleverna har inflytande för att göra dem uppmärksamma på det. I kommunenkäten ser vi att vi har sämre resultat än tidigare år gällande ansvar och inflytande delvis kan det bero på att eleverna inte uppfattar ordens betydelse kopplat till vardagen i skolarbetet.

Sköllersta skola 209 209-06-28 5(25) När vi har utvecklingssamtal ser vi som pedagoger till att alla elever har minst ett mål i sin framåtsyftandeplanering som de valt själva, däremot behöver vi hitta tydliga rutiner för att följa upp och se till att eleverna får jobba med det eller de målen..3.2 Utvecklingsområden Förskoleklassen önskar att få vara mer delaktiga i elevrådet, detta behöver vi fundera över hur det ska gå till praktiskt. Det är även viktigt att den som driver elevrådet är villig att utveckla och visa upp vad som händer i elevrådet så att alla elever på skolan känner att de är delaktiga i de processer som elevrådet driver. Att göra eleverna medvetna om sitt eget inflytande måste vi jobba vidare med, vi upplever att det ska vara en viktig del av skolan men att det nu inte görs regelbundet. Vi behöver förtydliga vad inflytande innebär och på vilket sätt de kan påverka sin undervisning för att kunskapsnivån ska öka. Hur får vi vårdnadshavarna att göra kommunenkäten? Vi har ett förslag på att den görs i samband med utvecklingssamtal och att koden till vårdnadshavarna får koden digitalt, detta är ett förslag till kommunen. Den framåtsyftande planeringen måste bli mer levande för eleverna under läsåret. Det ska vara ett dokument där eleverna vet vad de ska utveckla och att de får den tid de behöver och även att de ser att de klarat av målen de jobbat med.. Skola och hem Bildningsnämndens mål Vårdnadshavare och elever ska vara nöjda med våra skolor Skolans mål Alla vårdnadshavare ska inför utvecklingssamtalen logga in på Edwise och ta del av sitt barns kunskapsutveckling. Veckobrev från skolan skickas hem en gång i veckan. Förbättra samarbetet mellan hem och skola kring konflikter som skett i skolmiljö.. Analys Det fler vårdnadshavare som fyllt i kommunenkäten och vi ser att de är väldigt nöjda med den information de får från skolan både allmänt, klassvis och på individnivå. Det är viktigt att vi fortsätter med veckobrev eller likande information som skickas hem regelbundet till vårdnadshavarna. Vi ser fortfarande att det är många vårdnadshavare som inte är aktiva på Edwise och på så sätt inte har den kunskap om deras barn gällande kunskapsutvecklingen. Detta måste vi förbättra och vi ser att det skulle kunna vara en fördel om all information i Edwise gick att komma åt genom Tieto appen. På vår skola har vi inte ett så bra samarbete mellan skola och hem i ett större perspektiv. Vårdnadshavare kommer ofta på föräldramöten och på utvecklingssamtal men i de forumen har vi märkt att det är svårt att få en övergripande dialog med alla vårdnadshavare. Vi ser att det skulle behöva finnas

Sköllersta skola 209 209-06-28 6(25) ett forum (föräldraråd) för vårdnadshavarna att komma till tals och jobba mer tillsammans med skolan i viktiga frågor så som konflikter, ovårdat språk, kunskapsmål och utemiljö. Vi tror att vi behöver jobba mer tillsammans skola och hem för att alla elever och vårdnadshavare ska känna trygga och veta vad som förväntas av dem och vad dem kan förvänta sig av oss på vår skola...2 Utvecklingsområden Jobba fram ett forum (föräldrakväll) för att öka samarbetet mellan hem och skola. Det är bra om vi har olika teman för träffarna så att det inte bara blir en Klagostund. Skolan måste fortsätta att trycka på att Edwise är ett viktigt forum för att följa sina egna barns kunskapsutveckling i skolan. Detta görs med fördel på föräldramöten och utvecklingssamtal..5 Övergång och samverkan Skolans mål Arbeta för att övergångar mellan olika skolformer och stadier i skolan fungerar på ett tillfredsställande sätt. Arbeta ihop skolan och fritidshemmet så att vi har ett gott samarbete..5. Analys Övergång förskola-skola: Övergång mellan förskola och skola har fungerat bra och är väl inarbetad. Den handlingsplanen som finns är bra och det följs på ett bra och välfungerande sätt. Temadagar har varit gynnsamma för övergångar. Vi lär känna varandra elever och pedagoger vilket gör att alla elever blir trygga med pedagogerna och även i skolans lokaler. Detta är något vi ser att vi behöver jobba mer med. Det är inte alltid så bra att överskolningsdagen där åk 3 ska hälsa på i -6 i maj, utan det vore bättre om den dagen samplanerades då åk 6 hälsar på högstadiet. Det blir bättre för då hinner man möta upp och samtala med de blivande :orna. Planen för i år var att pedagogerna i -6 skulle komma ner till åk 3 och hälsa på i klassrummet, vara med på lektioner och ev. även hålla i någon lektion, men på grund av omständigheter vi inte kunde då över så föll det bort. Detta vill vi ska finnas med i planeringen även framöver och då ser vi gärna att vi börja planera för detta redan efter jullovet..5.2 Utvecklingsområden Fadderskap - skulle gynna eleverna samt övergång och samverkan mellan olika stadier. Äldre elever får känna på att ta ansvar för de yngre eleverna. Det är viktigt att pedagogen som ska få en ny grupp börjar bygga relationer med de eleverna så tidigt det går. Det kan vara att gå in kapprummet innan rasten, prata med eleverna under rasterna och hälsa när man träffar på dem och fråga hur de har det.

Sköllersta skola 209 209-06-28 7(25).6 Skolan och omvärlden Skolans mål Få inblick i och ta del av närsamhället Få syn på olika val av yrken och utbildningar.6. Analys Vi har inte lyckats med att få olika yrkesgrupper till vår skola, några av klasserna har haft vårdnadshavare på besök för att berätta om sitt jobb, men i det stora hela har vi inte lyckats med att få in det i undervisningen. Här behöver vi som skola tänka om och fundera över om det kan ligga några tema-veckor om yrken och samhället. VI behöver även se om det finns företag som kan tänka sig att komma ut och berätta om sitt jobb och även bjuda in vårdnadshavare att komma och prata om det de jobbar med. Vi har även skickat en inbjudan till kommunens SYV, men på grund av ett för tight schema hade den inte möjlighet att besöka oss. Vi skickade inbjudan ganska sent under våren vilket var för sent. Här tänker vi att vi skickar en inbjudan vid läsårsstart för att förbättra våra chanser att få ett besök av SYV, vi anser att ett vore bra och viktigt att den kom på besök. Kultur och inblick i närsamhället är inget vi jobbar med som skola, men åk 2 åker till Åkerby hembygdsförening där de får en inblick i hur det var att leva förr i tiden. Här ser vi att vi behöver tänka till och tänka nytt, kanske ordna en kulturdag då eleverna får möjlighet att upptäcka si närmiljö/sitt närsamhälle genom utflykter..6.2 Utvecklingsområden Jobba för att utveckla tema-dagar/tema-arbeten kring yrkeslivet i vårt samhälle och även planera upp kulturdagar där vi upptäcker vårt närsamhälle ur ett historiskt och kulturellt perspektiv. Det är viktigt att vi i ett tidigt skede bokar SYV för att besök på vår skola..7 Betyg och bedömning Nationella ämnesprov åk 3 Ämnesprov 209 totalt 209 208 totalt 208 Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått kravnivån på samtliga delprov. Antal elever som deltagit på samtliga delprov Andel (%) som nått kravnivån Antal elever som deltagit på samtliga delprov Andel (%) som nått kravnivån matematik 73% 20 2 80% svenska 2 83% 20 2 2%

Sköllersta skola 209 209-06-28 8(25) Nationella ämnesprov åk 6 209 209 209 209 208 208 208 Ämnesprov åk 6Antal elever som deltagit i samtliga delprov och andelen (%) av dessa som nått betyget E-A på samtliga delprov och andelenelever som fått A som provbetyg. Antalelever som deltagit på samtliga delprov totalt Andel (%) som nått betyg E-A på samtliga delprov Andel (%) som nått provbetyget A Antal elever som deltagit på samtliga delprov. Totalt 2 elever Andel (%) som nått betyg E-A på samtliga delprov Andel (%) som nått provbetyget A Engelska 23 2 00% 26% 00% 6% Matematik 2 2 77% % 0 90% 0% svenska 23 2 96% 0% 00% 0% Betyg åk 6 Sköller sta skola Äm ne - - F F E E D D C C B B A A TO T A % A % A % An % An % A % A % An nt nt nt t t nt nt t BI 6 26, 5 2, 7 8 3, 8 7, TOT M 23 3,5 9 Åk 6 BL,3 2 52, 2 9 39,,3 23 3,5 9 VT 209 EN, 3 7, 3 3 5 2, 7 5 2, 7 5 2, 7 23,7 8 FY 3 3 0 3, 5 6 26, 7, 23 3,7 0 GE,3 5 2, 7 0 3, 5 5 2, 7 2 8,7 23 5,2 2 HI 7, 8 3, 8 7 30, 2 8,7 2 8,7 23 3,9 HKK 8, 2 9 36, 6 27, 3 8, 2 23 3,5 9 IDH,3 5 2, 7 6 26, 0 3, 5,3 23 5,5 KE 7 30, 6 26, 6 26, 7, 23 3,2 6 M2F R 0 ### ## M2S P 7 53, 8 30, 8 2 5, 3,5 M2T Y 50 50 2 3,7 5 MA 8 3, 8 2 8,7 7 30, 6 26, 23 3,7 0 MU 2 8,7 6 26, 7, 8 7, 23,3 5 RE 7, 9 39, 7, 7, 2 8,7 23,0 2 SH 5 2, 7 6 26, 9 39,,3 2 8,7 23 3,8 0

Sköllersta skola 209 209-06-28 9(25) Äm TO - - F F E E D D C C B B A A ne T TOT SL 5 2, 7 7 30, 9 39,,3,3 23 3, 8 SV 7, 7 30, 7 30, 5 2, 7 23 3,9 TK 9 39, 9 39, 5 2, 7 23,5 7 0, 3 66 7, 2 29, 8 2 2 3, 9 65 7, 0 5 3,9 38 3 3,9 8 Skolans mål Ge varje elev förutsättningar att förstå bedömning och betyg, samt hur de kan påverka det. Ge varje elev förutsättningar och möjligheter att klara av de nationella proven i årskurs 3 och 6..7. Analys Vi ser att när eleverna har fått prova på ett eller flera nationella proven innan så har det gett en trygghet och ett lugn inför de riktiga nationella proven. Åk 3 Många av eleverna toppar proven i matematik och vi ser att de använt sig av bra strategier som de är säkra på hur de ska använda. Några av eleverna är osäkra på vad det står i frågan och då vet de inte vilken strategi de ska använda för att lösa uppgiften. Under åk 3 har vi jobbat väldigt mycket med att lösa problem tillsammans för att kunna visa på hur olika man kan lösa samma problem. Ibland har de börjat enskilt med att lösa en uppgift och sedan har vi gjort en gemensam samling där alla som vill får komma till tals och visa/berätta hur de har tänkt. Detta ser vi är ett bra sätt att driva undervisningen och kunskaperna framåt. De elever som har det lite tuffare har på ett mycket bra sätt kunna se och ta till sig hur klasskompisarna löst olika uppgifter och många har på så sätt fått med sig nya sätt att tänka matte på. Däremot ser vi att några av eleverna har haft svårigheter med att veta vilken strategi de ska välja under provtillfället. Här behöver vi tänka till och fundera på hur vi ska få våra elever att bli mer trygga i sina kunskaper och veta vilken strategi de ska välja. I svenskan har undervisningen lagts upp på så sätt att vi har varit som ett team som ska lära oss tillsammans, ingen har blivit lämnad för att lära sig ensam utan alla har varit en del av gruppen och gruppen har gjort så att resultaten ökat över tid. För att bli bättre på att läsa har vi med jämna mellanrum jobbat med läsgrupper där eleverna har läst högt för varandra, anpassningar har gjorts utifrån läsförmåga kontra bokens omfattning. Grupperna har också jobbat med att läsa faktateter för varandra och sedan hjälps åt med att ta ut nyckelord som är specifika för just den tet de läst. Detta är första

Sköllersta skola 209 209-06-28 20(25) steget mot att sedan kunna skriva en faktatet. Åk 6 Framgångsfaktorer som visar sig i resultaten, är att mindre grupper/ en till en undervisning, har gett goda resultat. Tydlighet i schemat och BFL har också gett goda resultat. När lärarna är engagerade och har en bra relation till eleverna, kommer eleverna längre i sin kunskapsutveckling. Vi vill bli bättre på att avsluta lektionerna/arbetsområdena (knyta ihop säcken) och ge både oss själva och eleverna reflektionstid. Anpassningar och särskilt stöd har gett goda resultat för de elever som har haft det. Alla elever i åk6 har godkänt betyg eller når ett högre betyg i matte. Alla elever har godkänt betyg eller når ett högre betyg i svenska. Alla elever har godkänt betyg eller når ett högre betyg i engelska. Arbetslaget utvecklats positivt gällande anpassningar och särskilt stöd men vi har fortfarande mycket att jobba med. En försvårande faktor har varit och är, att vi i arbetslaget jobbar som ämneslärare. Det är svårt att ha en helhetsbild av hur dagen har varit för de elever som har anpassningar, te med hur mycket de orkar med under en dag. Vi lärare träffas bara korta stunder under dagarna när eleverna byter ämnen och vi byter klass..7.2 Utvecklingsområden Vi behöver jobba mer med att ha provsituationer med eleverna. Många av våra elever upplever att de inte är vana med prov och då kan det bli jobbigt för några av eleverna när det blir prov. Åk 3 Något som jag ser som negativt på de nationella proven matematik är att några elever inte vet vilket sätt/vilken strategi de ska lösa olika uppgifter på, något som vi ändå jobbat mycket med. Den tanken tar vi med oss och försöker se hur vi ska få eleverna att tro på sina egna kunskaper och sin egen förmåga. Vad är det som gör att de helt plötsligt tappar strategier och snurrar ihop allt och det blir krångligt och svaren blir orimliga? Tron på sin egen förmåga försvinner och det är något vi måste jobba vidare med mindset. I svenskan är det viktigt att vi jobbar för att hela klassen är med på alla områden. Det vi ser som ett utvecklingsområde är att vi måste analysera och sambedöma elevteter och lyssna på elever som läser för att vara trygga i oss själva med vad som är en godkänd nivå och inte. Åk 6 Reflektionstid med elever och för pedagoger (teach-meet) Mindre undervisningsgrupper, dela upp klasserna när det är fler pedagoger i klassrummet under lektionerna. Detta kan med fördel även göras över årskurser för att möta alla elevernas individuella kunskapsutveckling. I undervisningen vill vi även fortsatt prioritera små grupper och enskild undervisning, när behov finns. Vi vill skapa grupper som utmanar de elever som har kommit långt i sin kunskapsutveckling.

Sköllersta skola 209 209-06-28 2(25) Att låta eleverna förbereda sig inför NP genom att träna på gamla NP, är en bra metod. Eftersom många av lärarna använder digitala hjälpmedel i sin undervisning, behöver både pedagoger och elever känna sig säkrare på att använda de digitala hjälpmedlen vi har tillgång till.

Sköllersta skola 209 209-06-28 22(25) 5 Förskoleklassen Skolans mål Förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av del och del 2 i Lgr. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot kunskapskraven för årskurs -3. 5. Analys Förskoleklassen består av 8 elever och utöver den undervisande pedagogen har det alltid funnits med en resursperson som stöttat upp elever som har haft det lite svårare att anpassa sig till skolmiljön. Eleverna i förskoleklass har kontinuerligt jobbat med skolans värdegrund och skolans regler för att de ska känna sig trygga och veta vad som förväntas av dem i skolmiljön. Det har varit något som behövts då eleverna kommer från förskolan där miljön både inne och ute är anpassat efter elevernas mognad och ansvar. I skolan är det mycket nytt att lära sig och det är mer fokus på att eleven ska klara av mer självständigt. Ett stort fokusområde under läsåret har varit temat kring integritet och stopp min kropp, detta har varit nödvändigt i denna grupp. Under vårterminen har skolan haft ett tema vänliga veckan där vi jobbade mycket med kompisrelationer och hur en bra kompis ska vara. Undervisningen har handlat mycket att förstå hur eleverna kan använda sig av matematiken i vardagen och att få in läsningen som en naturlig del under skoldagen. Under året har även bedömningsstödet i matematik och svenska genomförts och alla elever i förskoleklassen har klarat av de delar som bedömningsstödet tar upp. Eleverna har undervisats i programmering både analogt och digitalt. Men främst analog programmering för att skapa en förståelse. Använt oss av blue-bot både i form av robot och på ipad. Eleverna visade att de kunde använda blue-bot sedan förskolan. De hade behövt andra digitala robotar för utmaning och vidareutveckling av sina kunskaper. 5.2 Utvecklingsområden Jobba vidare med att utveckla digitala tekniken i form av programmering av robotar. Här behöver skolan se om vi kan köpa in andra typer av robotar än de som de är vana med från förskolan. I förskoleklassen behöver vi även jobba vidare att eleverna förstår hur matematik kan kopplas till vardagliga situationer, få in det som en naturlig del i den lärande leken. I svenskan handlar det mycket att eleverna ska kunna kommunicera och förklara hur de tänker och vad de vill göra i den lärande leken, vilket måste förtydligas i den planering som görs för förskoleklassen.

Sköllersta skola 209 209-06-28 23(25) 6 Fritidshemmet Skolans mål Eleven ska ges förutsättning att utveckla en allsidig rörelseförmåga. Eleven ska förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. Eleven ska ta ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. 6. Analys Veckostrukturen möjliggör att locka fler elever till rörelse. Regelbundenheten gör att fler elever vågar prova flera olika aktiviteter. Genom att göra utflykter och använda de olika miljöerna ser pedagogerna en positiv rörelseutveckling. Genom att pedagogerna endast har pratat i vardagssituationer om vad som kan påverka elevens hälsa och välbefinnande behövs det utvecklas ett mer strukturerat arbetssätt och en pedagogisk planering behövs för att uppnå detta mål. Pedagogernas samsyn och gemensamma förhållningssätt har gett resultat i att eleverna tar större ansvar för den gemensamma miljön. Eleverna är dock fortfarande oförsiktiga med sitt lek- och lärmaterial. Fritidshemmet har en bristande grundstruktur för förvaring av lekmaterial både inomhus och utomhus vilket gör att det blir svårt för eleverna att veta var allt ska vara. 6.2 Utvecklingsområden Pedagogerna fortsätter att arbeta efter veckostrukturen där aktiviteter löpande utvecklas och nya lekar introduceras. Eleverna ges möjlighet att inspirera varandra till att upptäcka nya aktiviteter. Pedagogerna fortsätter att prata med eleverna i vardagssituationer om vad som påverkar deras hälsa. Mer strukturerade samtal kring detta kommer att föras under samlingar. Teman med inriktning mot hälsa och välbefinnande kommer att introduceras under kommande läsår. Under året kommer följande teman att genomföras: hälsoveckan i samband med skoljoggen, miljövecka i samband med skräpplockardagen, Från jord till bord. I de aktiviteter och teman som planeras fortsätter pedagogerna lägga stor vikt vid elevernas ansvarstagande av uppgifterna. Fortsatt närvaro och handledning av pedagogerna är en förutsättning för att nå ett bra resultat. I början av terminen diskuterar elever och pedagoger tillsammans vilka regler som ska gälla för fritidshemmets gemensamma lek- och lärmaterial. Pedagogerna kommer att strukturera upp lek- och lärmaterial både inomhus och utomhus. Utomhus kommer utlåningen av material att systematiseras.

Sköllersta skola 209 209-06-28 2(25) 7 Slutsatser och nya mål Sköllersta skola har under läsåret arbetat med flera olika viktiga arbetsområden: trygghet, arbetsmiljö, arbetssätt, lärmiljö, mm. Arbetet har gått framåt och vi kan se både små och stora förändringar. Med oss till framtiden har vi flera spännande utmaningar som att driva det kollegiala lärandet framåt, fortsätta utveckla digitaliseringsarbetet både med eleverna och pedagogerna. I höst fortsätter vi med värdegrundsarbetet kallat TORA (Trygghet, Omtanke, Respekt och Ansvar). Under läsåret 7/8 och 8/9 har många positiva förändringar skett och jag ser ljust på det kommande läsåret. Jag kan dra som slutsats att vi har lovande studieresultat i förskoleklass, fina nationella provresultat i åk 3 och åk 6 och endast ett underkänt betyg i åk 6. Vi ser att vårt arbete faller väl ut och är stolta över elevernas resultat. Det fåtal elever som i dagsläget inte nått läskunnighet (åk ) eller mål i åk 3 eller åk 6, sker ett väl genomtänkt arbete kring med flera olika insatser som vi ser utvecklar eleven. Min slutsats är att våra anpassningar har blivit synligare och arbetet med anpassningar för lärarna i klassrummet har förbättrats men behöver synliggöras mer kommande läsår. Specialpedagog och speciallärare har fortsatt det positiva samarbetet som gynnar elevernas kunskapsutveckling på skolan och med hjälp av deras kompetens och vägledning kan alla pedagoger nå sin fulla potential. Sedan 208 har pedagogerna i skolan blivit ett gemensamt lärlag och det kollegiala lärandet med pedagogiska diskussioner varje tisdag har gett goda resultat. Under våren 209 har även fritids hittat forum för pedagogiska diskussioner och samarbetar med f-3 på ett nytt och kollegialt sätt. Med dessa slutsatser fortsätter vi i samma riktning och målen för 209/2020 blir naturligt: Fortsätta arbeta mer systematiskt med det tydliga värdegrundsarbetet TORA och planen för lika rättigheter och lika möjligheter. Höja nivån på vårt främjande och förebyggande elevhälsoarbete för att eempelvis stärka pedagogerna i arbetet med anpassningar och särskilt stöd. Öka det kollegiala lärandet med fortsatta "Teach meet" som innehåller pedagogiska diskussioner. Sprida det kollegiala lärandet till pedagogerna i fritidshemmet och öka samarbetet de emellan. Vårt mål är att förbättra information och kommunikation internt och det första steget är att implementera Office 365 samt att alla känner sig säkra med alla funktioner. Sedan behöver medarbetarna dagligen använda sig av våra informationskanaler: Outlook-mejl, One note, Teams och Edwise. Under kommande läsår ska vi fortsätta med att hitta en samsyn på undervisningen vilket medför bättre skolresultat. F-3 ska börja arbeta med det kooperativa lärandet och -6 med lektionsdesign. Fritidshemmet kommer att fortsätta med veckostrukturen och skriva pedagogiska planeringar för att öka kvaliteten i verksamheten. Vi fortsätter med att arbeta tillsammans för att vidhålla den lugna och trygga arbetsmiljön men arbeta tydligare med att minska det grova språkbruket. Vi ska fortsätta med att uppmärksamma hur viktigt det är med elevernas inflytande i skolan men också på fritids och elevrådet kommer att få en central roll i Sköllersta

Sköllersta skola 209 209-06-28 25(25) skolas utvecklingsarbete. Vårdnadshavarna kommer också få en större möjlighet att påverka då skolan inför föräldrakvällar med olika teman kontinuerligt under nästa läsår. Utifrån denna kvalitetsredovisning utformas nästkommande utvecklingsplan som kommer att genomsyra arbetet på skolan. 28/6-209 Caroline Schreiber Rektor