STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING



Relevanta dokument
En bra start i livet (0-20år)

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN. Folkhälsopolicy. Antaget av Kommunfullmäktige , 48

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Barn- och ungdomspolitiskt handlingsprogram Antaget av Kommunfullmäktige

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Revisionsrapport 1 / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Maj Haninge kommun. Granskning av barnkonventionens efterlevnad

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Folkhälsoplan. för Partille

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET

Politisk plattform för Allians för Kinda

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän

Folkhälsoprogram

Folkhälsoplan för Laxå kommun

DRoGFöReByGGAnDe handlingsplan

Liv & Hälsa ung 2011

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Mat, kultur, sjukvård, socialt sammanhang, kunskaper, motion. ja, listan på begrepp, som påverkar vår hälsa, kan göras mycket lång!

STRATEGI FÖR BARN- OCH UNGDOMSKULTUR

Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Halsoframjande. skola. i Halland

Folkhälsostrategi

Donnergymnasiets ANTD-plan

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Folkhälsoprogram för åren

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i Förskolan. läsåret 2014/2015

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Det handlar om möten mellan människor! Där skapas kvalitet. Värdegrundsarbetet syns i vardagen. Jag kan, jag vill, jag duger.

Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411

[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)

Datum Dnr Fördelning av extra folkhälsomedel 2015

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Verksamhetsrapport 2002

Laholmsnämnden Bokslut 2010

Projekt 2015 barnkonvention och barnfattigdom

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?

VALPROGRAM 2014 Ragundacentern

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Dnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun

Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014

Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument

UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI

Barn- och ungdomsplan Kristinehamns kommun

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

Antimobbning Arbetsplan för Vallaskolan 1-9

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Granskningen. Bakgrund. Syfte. Metod. Huvudsakligt resultat

Förebyggande, tidiga och gemensamma insatser för barn och unga i Ystad Kultur o Utbildning och Social Omsorg.

Alla barn har egna rättigheter

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

TRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Insatser för personer med funktionsnedsättningar Strategiplan för boende, sysselsättning, arbete och fritid

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Landstingsfullmäktige 27 november Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Funktionshinderområdets värdegrund

Hälso- och friskvårdspolicy


Våld i nära relationer

Plan mot kränkande behandling. Förskolan Bergfoten. Tyresö kommun

Järnboås förskola Verksamhetsår 2014/2015. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolresultat +psykisk hälsa = Sant

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

Handlingsplan Stadsdelsutveckling

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan Pennan, Umeå

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet

Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Plan för personer med funktionsnedsättning

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för Hagmarkens Skola och Hagmarkens fritidshem

ETABLERING I UTVECKLING 2015 En regional överenskommelse om utveckling av nyanländas etablering i Östergötland

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Förstudie avseende kommunens beaktande av barnperspektivet Kinda kommun

Socialdemokraterna BOLLNÄS

NÄRODLAD POLITIK FÖR ORUST FRAMTID! HANDLINGSPROGRAM

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Barn- och ungdomsplan

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Politisk inriktning

VERKSAMHETSMÅL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN UTIFRÅN FASTSTÄLLDA POLITISKA INRIKTNINGSMÅL

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Transkript:

STRATEGI FÖR UNGAS TRYGGHET, HÄLSA OCH UTVECKLING Fastställd av kommunfullmäktige 17 oktober 2011 STRATEGI

Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Inledning Alla barn och unga i Haninge ska må bra och känna framtidstro. Här är alla människors lika värde, rättigheter och skyldigheter grundläggande. Varje individ har rätt till respekt för sin person, sina val och sina känslor. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar för god hälsa och livskvalitet. All kommunal verksamhet ska präglas av de rättigheter som FN:s barnkonvention föreskriver. I Haninge är arbetet särskilt inriktat mot konventionens artiklar om barns rätt till kunskap, till delaktighet och inflytande samt till god psykisk hälsa och miljö. Vi vill med denna strategi säkerställa unga Haningebors trygghet, hälsa och utveckling. I Haninge ska barn och unga få en bra start i livet. Familjen är en viktig byggsten för barnens uppväxt och trygghet. Barn ska få växa upp i stabila familjer, där social och ekonomisk trygghet är en viktig faktor för individens utveckling. Där ett gott samspel mellan barn och föräldrar främjar goda relationer och stärker barnets förmåga att hantera problem. Därför ska det finnas ett brett utbud av stöd till familjerna och möjlighet till föräldraengagemang i förskola och skola. Inget barn ska lämnas efter eller hindras i sin utveckling. Skolans kunskapsuppdrag är centralt för att barn och unga ska kunna möta vuxenlivet med trygghet och ansvarstagande. Barn och unga ska få möjlighet att lyckas. Haninges elever ska ha goda möjligheter till karriär i livet oavsett om det väljer fortsatta studier eller arbete. Barn och unga ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen. En meningsfull och aktiv fritid, som både erbjuder fysisk aktivitet, kamratskap, trygga vuxenkontakter och en plats för lugn och ro, främjar ungas hälsa. Martina Mossberg (M) Kommunstyrelsens ordförande Marie Litholm (KD) Kommunstyrelsens 1:e vice ordförande, ansvarig för folkhälso- och barnkonventionsfrågor

Strategi Med ett långsiktigt övergripande förhållningssätt och med gemensamma resurser ska vi stärka ungas trygghet, hälsa och utveckling. Det behövs generella, tidiga och kraftfulla insatser för att motverka att barn och unga hamnar i utanförskap, kriminalitet och missbruk. Riskfaktorer ska bevakas och orossignaler måste tas på allvar för att tidigt kartlägga och vid behov göra riktade insatser för att förhindra att unga hamnar snett. Skol-, hem- och fritidsmiljö är viktiga för den enskilde individens trygghet, hälsa och utveckling. Strategin har fokus på följande sex områden: 1. Arbete i enlighet med forskning Enligt forskningen är de viktigaste skyddsfaktorerna för att ge barn och unga goda förutsättningar: o Ett gott samspel mellan föräldrar och barn o Meningsfull fritid o Positiva relationer o Förskola av hög kvalitet o Framgång och god arbetsmiljö i skolan o Positiv övergång från skola till vuxenliv 2. All verksamhet ska stödja kunskapsuppdraget Barn som mår bra har lättare att ta till sig kunskap. Trygga hemförhållanden samt en aktiv och meningsfull fritid kan därför bidra till ökad måluppfyllelse i skolan. Skolans kunskapsuppdrag är dock centralt för att barn och unga ska utvecklas, må bra och känna framtidstro. Därför ska all verksamhet stödja kunskapsuppdraget. Med kunskapsuppdraget avses uppdraget att utbilda kommunens barn så att samtliga når framgång i skolan. I detta ingår flera av de ovan uppräknade skyddsfaktorerna som berör förskola och skola, men även positiva relationer genom att skolan har ansvar för att arbeta mot mobbning och kränkningar. Skolan kan även utgöra en arena för andra aktörer att göra sin del för att stärka skyddsfaktorerna runt barnen. 3. Sammanhållet preventionsarbete Med ett sammanhållet preventionsarbete avses att vi i Haninge ser det förebyggande arbetet som ett och samma oavsett om det avser att förebygga psykisk ohälsa, droger, alkoholmissbruk, kriminalitet, våld eller annat som hindrar enskilda individer att utvecklas. Det sker genom att vi stärker skyddsfaktorerna och satsar på generella insatser. Alla verksamheter har ansvar att uppmärksamma barn som riskerar en mindre positiv utveckling så att riktade insatser kan sättas in. 4. Tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna/förvaltningarna Strategin bygger på att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan nämnderna/förvaltningarna, med kunskap och förståelse för varandras respektive uppdrag. Avsikten med strategin är att få verksamheterna att synkronisera sina insatser så att de alltid möter upp de ungas behov. 5. Samarbete och synkronisering Kommunens verksamheter för barn och unga ska samverka. Detta för att skapa största effekt på varje preventionsnivå. Samverkan kan ske både generellt på gruppnivå, men även kring enskilda individer, konkret och praktiskt, till exempel genom gemensamma handlingsplaner. 2(3)

Samverkan och synkronisering av insatser ska ske även med andra myndigheter och aktörer. Familjecentraler, ungdomsmottagningen och ungdomsteamet är exempel på långtgående samverkansmodeller. Kommunen ska verka för effektiv samverkan med berörda samhällsaktörer bland annat genom en tydlig ansvarsfördelning mellan dessa. Haninge kommun ser föreningslivet som en viktig aktör för utveckling, mångfald och kvalitet i de kommunala verksamheterna. Även i arbetet för att främja ungas trygghet, hälsa och utveckling är frivilligkrafter i samhället av betydelse, till exempel den kanal för inflytande för unga som ungdomsrådet utgör. 6. Barn och unga ska ses som en resurs Barn och unga har kompetens att delta och bidra till beslutsfattande som rör dem själva och samhället i stort. Detta har praktisk konsekvens bland annat i elevernas inflytande i skolan, fritidsgårdarna, delaktighet vid utredningar inom socialtjänsten och genom de kanaler för politiskt inflytande som finns, exempelvis ungdomsfullmäktige. 3(3)

136 81 Haninge tel 08-606 70 00 www.haninge.se Foto: Jörgen Wiklund & Co/bildarkivet.se Tryck: Haninge kommuntryckeri 2011