CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER

CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER

Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget. Även inhyrd arbetskraft omfattas. Varje anställd har också ett visst ansvar för arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljöarbete är att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland de anställda och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud behöver samverka i detta arbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet är checklistan ett användbart hjälpmedel för att undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen och för att upptäcka eventuella risker. Checklistan ska användas på det sätt som passar verksamheten och arbetsplatsen bäst. Finns det frågor i listan som inte passar in stryker ni dem, saknas det frågor lägger ni till dem. För egna tillägg finns öppna frågor i slutet av checklistan. Checklistan får kopieras för eget bruk, vilket kan vara en praktisk fördel om verksamheten bedrivs på flera arbetsplatser. Det går också bra att skriva ut checklistan från Arbetsgivarföreningen KFOs (KFO) hemsida, www.kfo.se. Även andra undersökningar av arbetsförhållandena kan behöva göras, till exempel genom personalmöte och medarbetarsamtal. Ibland kan sakkunnig hjälp behövas för till exempel mätning av buller eller ergonomiska bedömningar för att få en mer komplett bild av var eventuella risker finns i arbetsmiljön. Gör så här Checklistan ställer frågor om några av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Den som hos arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljöfrågorna går tillsammans med skyddsombudet/arbetsmiljöombudet (i skolan även elevskyddsombud/studerandeskyddsombud) eller, om sådan inte finns, tillsammans med någon erfaren arbetstagare igenom lokalerna för att svara på frågorna. Andra frågor kan vara bra att resonera kring på ett personalmöte eller liknande. När hela verksamheten är genomgången på detta sätt har ni fått vetskap om vad som kan behöva åtgärdas. Därefter beräknar den arbetsmiljöansvarige när åtgärden kan genomföras och avgör vem som ska vara ansvarig. I mindre verksamheter är det oftast en fråga för styrelsen. Alla risker som kommit fram skriver ni ner. Beskriv risken och var den finns samt bedöm om den är allvarlig eller inte. Huvudregeln är att risker åtgärdas omedelbart. Börja med de allvarligaste riskerna. De som inte åtgärdas omedelbart skrivs ner i en handlingsplan. Efter det att checklistan fyllts i blir resultatet en handlingsplan som innehåller vad som ska åtgärdas, om det är att räkna som en risk, vem som ansvarar för åtgärden, när den ska vara klar och när arbetet ska följas upp. Rutiner Upprätta även rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska göras. Till exempel när ska undersökning av arbetsförhållandena genomföras och på vilket sätt samt vem som ansvarar för att arbetet blir genomfört. Ange i rutinerna i vilka skeden skyddsombud och arbetstagare ska vara delaktiga. Genomförda åtgärder ska kontrolleras och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Alla arbetsplatser och arbetsmiljöer ser olika ut. Checklistan hjälper dig en bit på vägen i ditt arbetsmiljöarbete Tillgängliga lagar och regler Det är ett krav enligt arbetsmiljöförordningen att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de för verksamheten tillämpliga arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga för samtliga anställda. Arbetsmiljöföreskrifter med mera kan fås via Arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. Har du synpunkter på checklistan eller önskemål om ändringar och kompletteringar tar KFO tacksamt emot dina synpunkter. Önskas ytterligare information om checklistan, kontakta er kontaktperson eller ansvarig för arbetsmiljöfrågor på KFO.

Checklista, handlingsplan och riskbedömning vårdcentraler Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 1) Upplever någon arbetstagare att det är otryggt att arbeta ensam i lokalerna? 2) Har åtgärder vidtagits mot riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 3) Är organisationen vad gäller ansvar och befogenheter klar och tydlig? a) Har arbetstagare informerats om vem som ansvarar för vad? b) Har de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper för uppdraget? 4) Finns möjligheter till kontakt och gemenskap inom och mellan arbetsgrupper? 5) Upplevs någon arbetsuppgift som så påfrestande att arbetets uppläggning behöver ses över? 6) Kan arbetstagare få stöd och uppmuntran då arbetet känns besvärligt, psykiskt påfrestande och krävande? 7) Fungerar samarbete och information mellan verksamhetens ledning, chefer och personal tillfredställande? 8) Tar arbetsledningen tag i problem och konflikter som uppstår? 9) Genomförs medarbetarsamtal regelbundet där till exempel frågor om arbetsinnehåll/ -tillfredsställelse, -trivsel, -förhållanden och samarbete berörs? 10) Genomförs personalmöten regelbundet där frågor om arbetsmiljö tas upp? 11) Om kränkningar och trakasserier: a) Har arbetstagare informerats om arbetsgivarens inställning till kränkande särbehandling, trakasserier, mobbning, bruk av alkohol och droger, jämställdhet och diskriminering samt tillhörande riktlinjer och rutiner? (Fortsättning följer på nästa sida)

Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön (Fortsättning från föregående sida) b) Om tecken på att riktlinjer och rutiner inte efterlevs, finns det då kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas? c) Vet arbetstagare vad de ska göra och till vem de ska vända sig i dessa frågor? 12) Har arbetstagarna tillräcklig utbildning, information och instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredställande trygghet? 13) Om krisstöd, hot och våld: a) Finns beredskap för krisstöd och för händelser med inslag av hot och våld i form av riktlinjer och rutiner? b) Finns utbildad arbetsledande personal med tillräckliga kunskaper för planering och genomförande av krisstöd? c) Vet arbetstagare hur de ska bete sig och vart de ska vända sig om en hotfull situation eller en akut händelse har inträffat? d) Finns lättillgänglig anvisning, checklista eller liknande, för vad som ska göras i en akut situation? e) Finns det möjlighet att kalla på snabb hjälp, t ex larm, vid en vålds- eller hotsituation? f) Finns utbildad arbetstagare i första hjälpen och eventuellt i HLR (hjärt- och lungräddning)? Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 14) Är lokalerna anpassade till förekommande arbetsuppgifter och antalet arbetstagare? 15) Är framkomlighet i korridorer, trapphus och transportvägar god (t ex är dörrar hängda på rätt sätt)? 16) Är arbetsstol och bord såväl som utrustning och verktyg lämpligt utformade och anpassade till arbetstagare så att de ger goda arbetsställningar (hänsyn tagen till arbetshandikappad person)? 17) Finns kläd- och torkutrymmen i den utsträckning arbetet kräver?

Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 18) Finns särskilda förvaringsplatser för privata kläder och arbetskläder i omklädningsrum? 19) Finns låsbart utrymme, t ex förvaringsfack, hurts, klädskåp e.d., för förvaring av personliga värdesaker? 20) Finns personalutrymme där arbetstagare kan koppla av, äta m m? 21) Är utrymmen för t ex hygien och behandling tillräckliga för att utföra arbete i? 22) Genomförs regelbundna kontroller av teknisk utrustning, arbetshjälpmedel och andra hjälpmedel t ex rullstolar, sängar, liftar, rullatorer om dessa finns? 23) Om arbetshjälpmedel för tunga lyft saknas, hjälps två personal åt vid tunga eller besvärliga lyft? 24) Behövs särskild utrustning eller arbetshjälpmedel för att arbetet ska kunna utföras på säkert sätt utan risk för skador, till exempel personlyft, höj- och sänkbar säng, handtag i toalett och dusch, glid- eller vridmatta? 25) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om: a) Lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser? b) Hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas? c) Vilka risker olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser kan medföra? d) Tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler? 26) Följer arbetstagare givna instruktioner och uppmärksammar arbetsgivaren på belastningsergonomiska brister? 27) Om personlig skyddsutrustning: a) Har riskbedömning genomförts innan personlig skyddsutrustning valdes? b) Används personlig skyddsutrustning först när tekniska eller organisatoriska lösningar i arbetsmiljön inte är möjliga? c) Finns vid behov personlig skyddsutrustning, t ex handskar, förkläde, skyddsglasögon, och används dessa? (Fortsättning följer på nästa sida)

Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning (Fortsättning från föregående sida) d) Har instruktion och demonstration givits om hur utrustningen används? e) Finns nöddusch och ögondusch på snabbt tillgänglig plats där det är behövligt? f) Finns rutiner för rengöring, kontroll och byte av personlig skyddsutrustning? 28) Kontrolleras gasflaskor och andra installationer med gasformiga ämnen regelbundet? 29) Ges instruktioner och information för goda hygienrutiner? 30) Om lyft förekommer: a) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om lyft-, bär- och förflyttningsteknik? b) Finns lyfthjälpmedel? c) Har arbetstagare fått information och instruktioner om hur lyfthjälpmedel ska användas på ett säkert sätt? 31) Om det finns risk för smitta: a) Har information om riskerna och särskilda instruktioner getts till berörda om hur man skyddar sig? b) Ges vid behov smittskyddsvaccin till de som exponeras? c) Finns fastställda rutiner för hur stickoch skärskador ska hanteras? 32) Hanteras mediciner enligt gällande rutiner? 33) Har arbetstagare informerats om risker för eksem, allergier och andra överkänslighetsreaktioner och om hur man bör skydda sig? 34) Beaktas allergirisker, säkerhet och skydd mot ohälsa vid inköp av material och inventarier?

Allmänna utrymmen 35) Om brandskyddsåtgärder: a) Finns skyltar för utrymningsplaner, nödutgång och återsamlingsplats för att underlätta en utrymningssituation? b) Finns fritt utrymme framför entréer, nödutgångar, el-centraler, brandredskap m m? c) Fungerar befintlig nödbelysning? d) Övas utrymningssituationer regelbundet? e) Om brandsläckare finns: finns rutiner för att hålla brandsläckare tillgängliga (utmärks med skyltar) och i fullgott skick? f) Vet arbetstagare var brandsläckare finns och hur de används? g) Finns rutiner för regelbunden kontroll av automatiska brandlarm, brandsläckare och branddörrar, om dessa finns? h) Beaktas brandhärdigheten vid inköp av material och inventarier? i) Dokumenteras arbetet med brandskyddsåtgärder? 36) Om rökning: a) Är det klart angivet var man inte får röka? b) Är korridorer, hissar, toaletter, vilrum, omklädningsrum, pentry, matrum och andra pausutrymmen rökfria? Se även tobakslagen (SFS 1993:581) 37) Om nödutrymningsbelysning finns, fungerar den och testats funktionen regelbundet? 38) Är halk-, fall- och snubbelrisker undanröjda (entréer, trappor och gångar utomhus, särskilt vintertid)? 39) Finns trappor, (brand-)stegar, hissar som behöver åtgärdas (förses med ledstänger, skyddsräcken, halkskydd, nödsignal etc)? 40) Är nivåskillnader markerade? 41) Är tillgängligheten för arbetstagare med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga beaktad? 42) Finns rätt skyltar och signalering som snabbt och tydligt drar uppmärksamheten till föremål och situationer som kan innebära fara?

Allmänna utrymmen 43) Finns Första hjälpen-utrustning lättillgängligt och utmärkt med skylt? 44) Finns telefonnummer till räddningstjänst och taxi invid telefonen samt adress till var man befinner sig? 45) Finns avskilt utrymme där möjlighet till vila i liggande ställning kan ges om någon blir hastigt sjuk? 46) Finns godtagbar och fungerande larmanordning och nödbelysning i personaltillåten hiss? 47) Är ordningen på arbetsplatsen tillfredställande (spill, skräp, lagrat material o dyl)? 48) Om städning: a) Finns fungerande städrutiner? b) Underhålls och rengörs utrymmen för kök, dusch och toaletter regelbundet? c) Är städutrymmet tillräckligt stort? d) Är städutrymmet lämpligt inrett för förvaring av städmateriel? e) Är städutrymmet försett med tappställe, eventuellt även med golvbrunn? f) Finns städutrymme på varje våningsplan om det behövs? 49) Upplevs inomhustemperaturen tillfredställande? 50) Upplever arbetstagare att inomhusluften är dålig (eventuellt hudbesvär och huvudvärk)? a) Om återluft förekommer, tillförs lukter med denna? b) Behövs hjälp med mätning av luftkvaliteten? 51) Förekommer det drag från fönster, dörrar, ventilationssystem? 52) Finns fungerande rutiner för regelbundet byte, rengöring, underhåll av filter och kanaler i ventilationssystem, kök m m? OBS! Brandrisk 53) Har hänsyn tagits till arbetsplatsens placering i förhållande till värme-, kyl- och dragkällor?

Allmänna utrymmen 54) Om golv: a) Är golven hela och gjorda i ett tåligt och lättstädat material? b) Är golvbeläggningen den rätta för att minska halkrisk och ljudnivå? 55) Kontrollera alla elinstallationer (sladdar, anslutningar, strömbrytare, uttag, stickproppar, beröringsskydd, vägguttag m m): a) Är de väl fastsatta, hela, jordade, funktionellt placerade och i bra skick? b) Finns tillräckligt antal för behovet? Medverkan och överinseende av fackman kan behövas. 56) Är belysningen tillräcklig i lokalerna, såväl allmänbelysningen som belysningen vid arbetsplatserna (beakta speciellt trappsteg eller nivåskillnader där snubbel- och fallrisker finns)? 57) Behövs skydd mot direkt solljus? 58) Om arbetstagare med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga dagligen vistas på arbetsplatsen, är då arbetsplats, lokaler, personalutrymmen och hjälpmedel anpassade? 59) Har tillfredsställande åtgärder vidtagits mot skadligt, störande eller maskerande buller? 60) Genomförs, vid behov, bullermätningar och har åtgärder satts in för att minska bullret? 61) Finns möjlighet att reducera och begränsa bullerexponering till lägsta praktiskt möjliga nivå? 62) Kan samtal och telefonsamtal i normalt röstläge genomföras? 63) Är ventilationsanordning tillfredställande bullerdämpad? 64) Om hörselskydd behövs: a) Finns anpassade hörselskydd tillgängliga? b) Underhålls och kontrolleras dessa regelbundet? c) Används hörselskydden? 65) Har arbetstagare fått information om risker med buller- och vibrationsskador?

Arbete vid bildskärm 66) Är datorarbetsplatserna väl utformade med avseende på belysning, reflexer, arbetsställningar, buller m m för de som ska arbeta där? 67) Är datorarbetsplatsen ergonomiskt anpassad för varje person? 68) Går stolen att justera till bekväm arbetsställning? 69) Har bordet tillräcklig arbetsyta? 70) Är datorskärmen placerad på cirka en armlängds avstånd? 71) Är datorskärmens överkant i samma nivå som ögonen, så att personen tittar snett neråt? 72) Är arbetshöjden för tangentbord och eventuell manushållare lämplig och justerbar? 73) Kan datormus placeras och användas i nära anslutning till tangentbord och kropp för att undvika rörelser med utsträckt arm? 74) Är kortkommandon kända som komplement till datormusanvändande? 75) Kan datormusen användas omväxlande med höger och vänster hand? 76) Finns utrymme för stöd för underarmarna eller för handlederna? 77) Har arbetstagare som sammanlagt arbetar mer än en timme om dagen vid bildskärmen erbjudits, med jämna mellanrum, arbetsanpassad synundersökning och har behov av särskilda glasögon tillgodosetts? 78) Är programvara och system lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov? 79) Finns rutiner för säkerhetskopiering, kontroll och förvaring av datafiler?

Kök 80) Om köksmaskiner: a) Finns instruktioner vid maskiner om hur arbetstagare ska undvika skador? b) Följs skyddsanvisningarna? 81) Finns fungerande timer till kokplattor och kaffekokare (en vanlig brandorsak)? 82) Är heta, varma ytor och handtag isolerade eller skyddade? 83) Är åtkomligheten runt maskiner, spisar m m god, för rengöring och service? 84) Finns spisskydd och spärrar mot stjälpning på spis, kylskåp m m? 85) Är diskmaskin placerad på bekväm arbetshöjd? 86) Om transportvagnar används; är de tillräckligt stora, har låsbara och mjuka hjul samt är de tillräckligt stabila? Kemiska ämnen 87) Finns vetskap om vilka kemiska produkter som finns i verksamheten samt varuinformationsblad för dessa tillgängliga för arbetstagare? 88) Har arbetstagare informerats om riskerna och om hur man skyddar sig? 89) Följs skyddsanvisningarna och används skyddsutrustning (t.ex. glasögon och handskar)? 90) Prövas med jämna mellanrum möjligheten att byta till ersättningsmedel för hälsofarliga ämnen? 91) Förvaras kemikalier på lämpligt sätt ur säkerhetssynpunkt, är de rätt märkta och finns aktuell förteckning?

Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 92) Är det säkerställt att samtliga arbetstagare, oavsett modersmål, förstått väsentlig information så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs? 93) Finns rutiner för säker hantering av pengar och har arbetstagare informerats om detta? 94) Finns låsbart skåp för mediciner? 95) Har arbetstagare informerats om den lokala skyddsorganisationen? 96) Finns arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och tillämpliga föreskrifter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling som avser verksamheten tillgängliga för arbetstagare? 97) Finns det rutiner för tillfredställande hantering av konventionellt avfall, riskavfall, miljöfarligt avfall samt har arbetstagare fått tillräcklig information och utbildning för att undvika att skada sig? 98) Förs anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare? 99) Om någon arbetstagare har skadat sig i arbetet, finns det risk för att någon annan drabbas av samma sak? 100) Finns rutiner för: a) Tillbudsanmälan? b) Arbetsskadeanmälan? c) När anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras? 101) Finns skriftlig dokumentation gällande: a) Bedömning av risker (gäller även när ändringar i verksamheten planeras)? b) Arbetsmiljöpolicy (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? c) Rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? d) Uppgiftsfördelning (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? e) Instruktioner för arbete när riskerna är allvarliga? f) Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)?

Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 102) Finns kunskap hos arbetsgivaren om arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt rutiner för detta? 103) Behövs utbildning i arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete? 104) Utför minderårig (yngre än 18 år) arbete? Om se arbetsmiljölagen 5 kap. samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga, AFS 1996:1. 105) Introduktion i arbete: a) Finns rutiner för introduktion av nyanställda? b) Finns rutiner för introduktion för de som byter arbetsuppgifter? 106) Om arbetstagare kör bil i tjänsten: a) Kan sådant arbete utföras på ett trafi ksäkert sätt, till exempel är fordonet väl underhållet och med bra däck, är föraren utvilad, används bilbälte, anpassas hastighet efter omständigheter och körs fordonet lagligt? b) Finns riktlinjer för trafi ksäkerhet och har arbetstagare informerats om dessa? 107) Om nattarbete förekommer: a) Finns rutiner för medicinsk kontroll vid nattarbete? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. b) Finns kunskap om vad som gäller vid nattarbete för arbetstagare som är gravid eller ammar? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5. Kompletterande frågor 108) 109) 110)

Anteckningar

Arbetsgivarföreningen KFO Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1 Postadress: Box 16 355, 103 26 Stockholm Tel: 08-702 54 00 Fax: 08-714 88 21 Mail: info@kfo.se www.kfo.se