CHECKLISTA ARBETSMILJÖ FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM
|
|
- Sten Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 CHECKLISTA ARBETSMILJÖ FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM
2 Förskolebarn omfattas inte av arbetsmiljölagstiftningen, vilket skolbarn/elever till största delen gör.
3 Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget. Även inhyrd arbetskraft omfattas. Varje anställd har också ett visst ansvar för arbetsmiljön. Syftet med arbetsmiljöarbete är att förebygga och förhindra ohälsa och olycksfall bland de anställda och i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivare, arbetstagare och skyddsombud behöver samverka i detta arbete. I det systematiska arbetsmiljöarbetet är checklistan ett användbart hjälpmedel för att undersöka arbetsförhållandena på arbetsplatsen och för att upptäcka eventuella risker. Checklistan ska användas på det sätt som passar verksamheten och arbetsplatsen bäst. Finns det frågor i listan som inte passar in stryker ni dem, saknas det frågor lägger ni till dem. För egna tillägg finns öppna frågor i slutet av checklistan. Checklistan får kopieras för eget bruk, vilket kan vara en praktisk fördel om verksamheten bedrivs på flera arbetsplatser. Det går också bra att skriva ut checklistan från Arbetsgivarföreningen KFOs (KFO) hemsida, Även andra undersökningar av arbetsförhållandena kan behöva göras, till exempel genom personalmöte och medarbetarsamtal. Ibland kan sakkunnig hjälp behövas för till exempel mätning av buller eller ergonomiska bedömningar för att få en mer komplett bild av var eventuella risker finns i arbetsmiljön. Gör så här Checklistan ställer frågor om några av de vanligaste arbetsmiljöproblemen. Den som hos arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljöfrågorna går tillsammans med skyddsombudet/arbetsmiljöombudet (i skolan även elevskyddsombud/studerandeskyddsombud) eller, om sådan inte finns, tillsammans med någon erfaren arbetstagare igenom lokalerna för att svara på frågorna. Andra frågor kan vara bra att resonera kring på ett personalmöte eller liknande. När hela verksamheten är genomgången på detta sätt har ni fått vetskap om vad som kan behöva åtgärdas. Därefter beräknar den arbetsmiljöansvarige när åtgärden kan genomföras och avgör vem som ska vara ansvarig. I mindre verksamheter är det oftast en fråga för styrelsen. Alla risker som kommit fram skriver ni ner. Beskriv risken och var den finns samt bedöm om den är allvarlig eller inte. Huvudregeln är att risker åtgärdas omedelbart. Börja med de allvarligaste riskerna. De som inte åtgärdas omedelbart skrivs ner i en handlingsplan. Efter det att checklistan fyllts i blir resultatet en handlingsplan som innehåller vad som ska åtgärdas, om det är att räkna som en risk, vem som ansvarar för åtgärden, när den ska vara klar och när arbetet ska följas upp. Rutiner Upprätta även rutiner för hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska göras. Till exempel när ska undersökning av arbetsförhållandena genomföras och på vilket sätt samt vem som ansvarar för att arbetet blir genomfört. Ange i rutinerna i vilka skeden skyddsombud och arbetstagare ska vara delaktiga. Genomförda åtgärder ska kontrolleras och det systematiska arbetsmiljöarbetet ska följas upp. Om det inte fungerat bra ska det förbättras. Alla arbetsplatser och arbetsmiljöer ser olika ut. Checklistan hjälper dig en bit på vägen i ditt arbetsmiljöarbete Tillgängliga lagar och regler Det är ett krav enligt arbetsmiljöförordningen att arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och de för verksamheten tillämpliga arbetsmiljöföreskrifter finns tillgängliga för samtliga anställda. Arbetsmiljöföreskrifter med mera kan fås via Arbetsmiljöverkets hemsida, Har du synpunkter på checklistan eller önskemål om ändringar och kompletteringar tar KFO tacksamt emot dina synpunkter. Önskas ytterligare information om checklistan, kontakta er kontaktperson eller ansvarig för arbetsmiljöfrågor på KFO.
4 Checklista, handlingsplan och riskbedömning förskolor och fritidshem Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön 1) Upplever någon arbetstagare att det är otryggt att arbeta ensam i lokalerna? 2) Har åtgärder vidtagits mot riskfyllt eller psykiskt påfrestande ensamarbete? 3) Är organisationen vad gäller ansvar och befogenheter klar och tydlig? a) Har arbetstagare informerats om vem som ansvarar för vad? b) Har de som tilldelats uppgifter i arbetsmiljöarbetet tillräckliga kunskaper för uppdraget? 4) Upplevs någon arbetsuppgift som så påfrestande att arbetets uppläggning behöver ses över? 5) Kan arbetstagare få stöd och uppmuntran då arbetet känns besvärligt, psykiskt påfrestande och krävande? 6) Fungerar samarbete och information mellan verksamhetens ledning, chefer och övriga arbetstagare tillfredställande? 7) Tar arbetsledningen tag i problem och konflikter som uppstår? 8) Är planeringen av verksamheten och fördelningen av arbetsuppgifterna tillfredställande? 9) Genomförs medarbetarsamtal regelbundet där till exempel frågor om arbetsinnehåll/ -tillfredsställelse, trivsel, förhållanden och samarbete berörs? 10) Om kränkningar och diskriminering: a) Har barn och arbetstagare informerats om skolans och arbetsgivarens inställning till kränkningar och diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, trakasserier, mobbning, bruk av alkohol och droger, jämställdhet samt tillhörande riktlinjer och rutiner? b) Om tecken på att riktlinjer och rutiner inte efterlevs, finns det då kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas? (Fortsättning följer på nästa sida)
5 Psykologiska och sociala arbetsmiljöförhållanden/aspekter på arbetsmiljön (Fortsättning från föregående sida) c) Vet barn och arbetstagare vad de ska göra och till vem de ska vända sig i dessa frågor? d) Utvärderas och följs arbetet med dessa frågor upp med jämna mellanrum? e) Finns upprättad likabehandlingsplan? f) Görs utredning om ett barn blivit utsatt för trakasserier och annan kränkande behandling? 11) Genomförs personalmöten regelbundet där frågor om arbetsmiljö tas upp? 12) Finns möjligheter till kontakt och gemenskap inom och mellan arbetsgrupper? 13) Har arbetstagarna tillräcklig utbildning, information och instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredställande trygghet? 14) Om krisstöd, hot och våld: a) Finns beredskap för krisstöd och för händelser med inslag av hot och våld i form av riktlinjer och rutiner? b) Finns utbildad arbetsledande personal med tillräckliga kunskaper för planering och genomförande av krisstöd? c) Vet arbetstagare hur de ska bete sig och vart de ska vända sig om en hotfull situation eller en akut händelse har inträffat? d) Finns lättillgänglig anvisning, checklista eller liknande, för vad som ska göras i en akut situation? e) Finns det möjlighet att kalla på snabb hjälp, t ex larm, vid en vålds- eller hotsituation? f) Finns utbildad arbetstagare i första hjälpen och eventuellt i HLR (hjärt- och lungräddning)? Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 15) Är lokalerna anpassade till förekommande arbetsuppgifter och antalet arbetstagare? 16) Är framkomlighet i korridorer, trapphus och transportvägar god (t ex är dörrar hängda på rätt sätt)?
6 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 17) Är arbetsstol och bord såväl som utrustning och verktyg lämpligt utformade och anpassade till arbetstagare så att de ger goda arbetsställningar (hänsyn tagen till arbetshandikappad person)? 18) Om arbetshjälpmedel för tunga lyft saknas, hjälps två personer åt vid tunga eller besvärliga lyft? 19) Om lyft- och transportanordningar finns: a) Fungerar dessa tillfredställande? b) Används de? c) Genomförs regelbundna besiktningar? 20) Kan barnen själva klättra upp på skötbordet eller är skötbordet höj- och sänkbart? 21) Har arbetstagare tillräckliga kunskaper om: a) Lämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser? b) Hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas? c) Vilka risker olämpliga arbetsställningar och arbetsrörelser kan medföra? d) Tidiga tecken på överbelastning av leder och muskler? 22) Följer arbetstagare givna instruktioner och uppmärksammar arbetsgivaren på belastningsergonomiska brister? 23) Finns personalutrymme där arbetstagare kan koppla av, äta m m? 24) Finns vatten och avlopp vid platsen för blöjbyte? 25) Finns soptunna med lock för förvaring av uttjänta blöjor? 26) Ges instruktioner och information för goda hygienrutiner? 27) Finns det utrymme i tamburen/hallen för vuxensittplatser vid av- och påklädning av barn? 28) Finns utrymme med bord och stolar för vuxna så att arbetstagare någon gång under dagen kan sitta bekvämt?
7 Arbetsställningar, arbetsrörelser, fysiska arbetsmiljöförhållanden/fysisk belastning 29) Finns kläd- och torkutrymmen i den utsträckning arbetet kräver? 30) Finns särskilda förvaringsplatser för privata kläder och arbetskläder? 31) Finns låsbart utrymme, t ex förvaringsfack, hurts, klädskåp e.d., för förvaring av personliga värdesaker? 32) Om maskiner och arbetsutrustning används: a) Finns instruktioner för användning och underhåll? b) Har arbetstagare informerats om eventuella risker och fått behövlig utbildning? c) Används arbetsutrustningen enbart för det den är avsedd för? d) Är start- och nödstoppsdon väl markerade och lätt åtkomliga? e) Är handverktyg säkra, ändamålsenliga och i gott skick? f) Är skyddsanordningarna hela och fungerande? 33) Om personlig skyddsutrustning: a) Har riskbedömning genomförts innan personlig skyddsutrustning valdes? b) Används personlig skyddsutrustning först när tekniska eller organisatoriska lösningar i arbetsmiljön inte är möjliga? c) Finns vid behov personlig skyddsutrustning, t ex handskar, skyddsglasögon, och används dessa? d) Har instruktion och demonstration givits om hur utrustningen används? e) Finns nöddusch och ögondusch på snabbt tillgänglig plats där det är behövligt? f) Finns rutiner för rengöring, kontroll och byte av personlig skyddsutrustning? 34) Om stegar och ställningar används: a) Är konstruktion, material och kvalitet betryggande för användningsområdet? b) Genomförs besiktning, översyn och underhåll regelbundet? c) Är stegar, arbetsbockar och ställningar typgodkända? d) Finns glidskydd?
8 Allmänna utrymmen 35) Om brandskyddsåtgärder: a) Finns skyltar för utrymningsplaner, nödutgång och återsamlingsplats för att underlätta en utrymningssituation? b) Finns fritt utrymme framför entréer, nödutgångar, el-centraler, brandredskap m m? c) Fungerar befintlig nödbelysning? d) Övas utrymningssituationer regelbundet? e) Om brandsläckare finns: finns rutiner för att hålla brandsläckare tillgängliga (utmärks med skyltar) och i fullgott skick? f) Vet arbetstagare var brandsläckare finns och hur de används? g) Finns rutiner för regelbunden kontroll av automatiska brandlarm, brandsläckare och branddörrar, om dessa finns? h) Beaktas brandhärdigheten vid inköp av material och inventarier? i) Dokumenteras arbetet med brandskyddsåtgärder? 36) Om rökning: a) Är det klart angivet var man inte får röka? b) Är korridorer, hissar, toaletter, vilrum, omklädningsrum, pentry, matrum och andra pausutrymmen rökfria? Se även tobakslagen (SFS 1993:581): 37) Är halk-, fall- och snubbelrisker undanröjda (entréer, trappor och gångar utomhus, särskilt vintertid)? 38) Finns trappor, (brand-)stegar, hissar som behöver åtgärdas (förses med ledstänger, skyddsräcken, halkskydd, nödsignal etc)? 39) Är nivåskillnader markerade? 40) Finns rutiner för besiktning av hissar, maskindrivna portar etc? 41) Är tillgängligheten för arbetstagare med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga beaktad? 42) Finns rätt skyltar och signalering som snabbt och tydligt drar uppmärksamheten till föremål och situationer som kan innebära fara?
9 Allmänna utrymmen 43) Finns Första hjälpen-utrustning lättillgängligt och utmärkt med skylt? 44) Finns telefonnummer till räddningstjänst och taxi invid telefonen samt adress till var man befinner sig? 45) Finns avskilt utrymme där möjlighet till vila i liggande ställning kan ges om någon blir hastigt sjuk? 46) Finns godtagbar och fungerande larmanordning och nödbelysning i personaltillåten hiss? 47) Beaktas allergirisker, säkerhet och skydd mot ohälsa vid inköp av material och inventarier? 48) Är ordningen på arbetsplatsen tillfredställande (spill, skräp, lagrat material o dyl)? 49) Är förrådsutrymmena inomhus tillräckliga? 50) Om städning: a) Finns fungerande städrutiner? b) Underhålls och rengörs utrymmen för kök, dusch och toaletter regelbundet? c) Är städutymmet tillräckligt stort? d) Är städutrymmet lämpligt inrett för förvaring av städmateriel? e) Är städutrymmet försett med tappställe, eventuellt även med golvbrunn? f) Finns städutrymme på varje våningsplan om det behövs? 51) Upplevs inomhustemperaturen, t ex vid golvnivå, tillfredställande? 52) Upplever arbetstagare att inomhusluften är dålig (eventuellt hudbesvär och huvudvärk)? a) Om återluft förekommer, tillförs lukter med denna? b) Behövs hjälp med mätning av luftkvaliteten? 53) Förekommer det drag från fönster, dörrar, ventilationssystem?
10 Allmänna utrymmen 54) Finns fungerande rutiner för regelbundet byte, rengöring, underhåll av filter och kanaler i ventilationssystem, kök m m? OBS! Brandrisk 55) Om golv: a) Är golven hela och gjorda i ett tåligt och lättstädat material? b) Är golvbeläggningen den rätta för att minska halkrisk och ljudnivå? 56) Kontrollera alla elinstallationer (sladdar, anslutningar, strömbrytare, uttag, stickproppar, beröringsskydd, vägguttag m m): a) Är de väl fastsatta, hela, jordade, funktionellt placerade och i bra skick? b) Finns tillräckligt antal för behovet? Medverkan och överinseende av fackman kan behövas. 57) Är belysningen tillräcklig i lokalerna, såväl allmänbelysningen som belysningen vid arbetsplatserna (beakta speciellt trappsteg eller nivåskillnader där snubbel- och fallrisker finns)? 58) Förekommer bländning, reflexer, tydliga skuggor, flimrande ljus? 59) Behövs skydd mot direkt solljus? 60) Om arbetstagare eller barn med nedsatt rörelse-, syn- eller hörselförmåga dagligen vistas på arbetsplatsen, är då arbetsplats, lokaler, personalutrymmen och hjälpmedel anpassade? 61) Om buller: a) Finns ljudabsorberande innertak i utrymme med hög ljudnivå? b) Finns annat ljudabsorberande material i inredning (bullerdämpande fötter eller glidknoppar på stolsben, ljuddämpande bordsytor)? c) Påverkar akustiken i lokalerna ljudnivåerna negativt? d) Pågår arbete med gruppers storlek och arbetets organisation för att minimera ljudnivåerna? e) Har tillfredsställande åtgärder vidtagits mot skadligt, störande eller maskerande buller? f) Genomförs, vid behov, bullermätningar och har åtgärder satts in för att minska bullret? (Fortsättning följer på nästa sida).
11 Allmänna utrymmen (Fortsättning från föregående sida). g) Finns möjlighet att reducera och begränsa bullerexponering till lägsta praktiskt möjliga nivå? h) Är eventuell ventilationsanordning tillfredställande bullerdämpad? 62) Kan samtal och telefonsamtal i normalt röstläge genomföras? 63) Om hörselskydd behövs: a) Finns anpassade hörselskydd tillgängliga? b) Underhålls och kontrolleras dessa regelbundet? c) Används hörselskydden? 64) Har arbetstagare fått information om risker med buller- och vibrationsskador? Utomhus 65) Är de fasta lekredskapen utomhus (gunga, rutschbana) hela och funktionella? 66) Är staket och grindar hela och funktionella? 67) Finns rutiner för underhåll (t ex snöskottning och sandning) av gångar? 68) Finns tillräckliga uteförråd? 69) Är eventuella uteförråd hela och funktionella? 70) Finns det risk att bli påkörd i samband med in- och utpassage till fastigheten? Arbete vid bildskärm 71) Är datorarbetsplatserna väl utformade med avseende på belysning, reflexer, arbetsställningar, buller m m för de som ska arbeta där? 72) Är datorarbetsplatsen ergonomiskt anpassad för varje person?
12 Arbete vid bildskärm 73) Går stolen att justera till bekväm arbetsställning? 74) Har bordet tillräcklig arbetsyta? 75) Är datorskärmen placerad på cirka en armlängds avstånd? 76) Är datorskärmens överkant i samma nivå som ögonen, så att personen tittar snett neråt? 77) Är arbetshöjden för tangentbord och eventuell manushållare lämplig och justerbar? 78) Kan datormus placeras och användas i nära anslutning till tangentbord och kropp för att undvika rörelser med utsträckt arm? 79) Är kortkommandon kända som komplement till datormusanvändande? 80) Kan datormusen användas omväxlande med höger och vänster hand? 81) Finns utrymme för stöd för underarmarna eller för handlederna? 82) Har arbetstagare som sammanlagt arbetar mer än en timme om dagen vid bildskärmen erbjudits, med jämna mellanrum, arbetsanpassad synundersökning och har behov av särskilda glasögon tillgodosetts? 83) Är programvara och system lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov? 84) Finns rutiner för säkerhetskopiering, kontroll och förvaring av datafiler? Kök 85) Om köksmaskiner: a) Finns instruktioner vid maskiner om hur arbetstagare ska undvika skador? b) Följs skyddsanvisningarna? 86) Finns fungerande timer till kokplattor och kaffekokare (en vanlig brandorsak)?
13 Kök 87) Är heta, varma ytor och handtag isolerade eller skyddade? 88) Är åtkomligheten runt maskiner, spisar m m god, för rengöring och service? 89) Finns spisskydd och spärrar mot stjälpning på spis, kylskåp m m? 90) Är diskmaskin placerad på bekväm arbetshöjd? 91) Om transportvagnar används; är de tillräckligt stora, har låsbara och mjuka hjul samt är de tillräckligt stabila? 92) Finns placeringsutrymme för vagnar i direkt anslutning till köket? 93) Om livsmedelshygien: a) Har arbetstagare fått den utbildning och de instruktioner som är nödvändiga för säker hantering av varor och tillverkningsmetoder och hålls kunskaperna aktuella? b) Finns rutiner för personlig hygien för dem som hanterar maten? c) Finns rutiner för rengöring och sköljning av utrustning samt lokaler? d) Går lokalerna att hålla rena på så sätt att varor, arbetstagare och barn kan röra sig i lokalerna så att det inte blir korsande flöden (t ex ska inte råvaror finnas tillsammans med ätfärdig mat)? e) Finns möjlighet att förvara mat i rätt temperatur, såväl varmt som kallt? f) Finns rutiner för att kontrollera matvaror som levereras (är kylkedjan obruten, är förpackningarna hela, görs kontroll av temperatur) g) Finns rutiner för dokumentation av planerade aktiviteter och genomförda åtgärder (t ex utbildning, omorganisation, ombyggnad) för arbetet med livsmedelshygienen? Kemiska ämnen 94) Finns vetskap om vilka kemiska produkter som finns i verksamheten samt varuinformationsblad för dessa tillgängliga för arbetstagare? 95) Har arbetstagare informerats om riskerna och om hur man skyddar sig?
14 Kemiska ämnen 96) Följs skyddsanvisningarna och används skyddsutrustning (t.ex. glasögon och handskar)? 97) Används lösningsmedelsbaserade produkter, t ex tryckimpregnerat virke, färger, plaster eller knådmassa? 98) Prövas med jämna mellanrum möjligheten att utnyttja ersättningsmedel för hälsofarliga ämnen? 99) Förvaras kemikalier på lämpligt sätt ur säkerhetssynpunkt, är de rätt märkta och finns aktuell förteckning? Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 100) Är det säkerställt att samtliga arbetstagare, oavsett modersmål, förstått väsentlig information så att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs? 101) Finns låsbart skåp för mediciner? 102) Har arbetstagare informerats om den lokala skyddsorganisationen? 103) Finns arbetsmiljölagen, arbetsmiljöförordningen och tillämpliga föreskrifter ur Arbetsmiljöverkets författningssamling som avser verksamheten tillgängliga för arbetstagare? 104) Finns det rutiner för tillfredställande hantering av konventionellt avfall, riskavfall, miljöfarligt avfall samt har arbetstagare fått tillräcklig information och utbildning för att undvika att skada sig? 105) Förs anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare? 106) Om någon arbetstagare har skadat sig i arbetet, finns det risk för att någon annan drabbas av samma sak? 107) Finns rutiner för: a) Tillbudsanmälan? b) Arbetsskadeanmälan? c) När anmälan till Arbetsmiljöverket ska göras?
15 Övrigt (rutiner, dokumentation, bilköring, nattarbete, introduktion) 108) Finns skriftlig dokumentation gällande: a) Bedömning av risker (gäller även när ändringar i verksamheten planeras)? b) Arbetsmiljöpolicy (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? c) Rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? d) Uppgiftsfördelning (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? e) Instruktioner för arbete när riskerna är allvarliga? f) Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (gäller om det finns minst tio arbetstagare i verksamheten)? 109) Finns kunskap hos arbetsgivaren om arbete med arbetsanpassning och rehabilitering samt rutiner för detta? 110) Behövs utbildning i arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete? 111) Utför minderårig (yngre än 18 år) arbete? Om se arbetsmiljölagen 5 kap. samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om minderåriga, AFS 1996:1. 112) Introduktion i arbete: a) Finns rutiner för introduktion av nyanställda? b) Finns rutiner för introduktion för de som byter arbetsuppgifter? 113) Om arbetstagare kör bil i tjänsten: a) Kan sådant arbete utföras på ett trafiksäkert sätt till exempel är fordonet väl underhållet och med bra däck, är föraren utvilad, används bilbälte, anpassas hastighet efter omständigheter och körs fordonet lagligt? b) Finns riktlinjer för trafiksäkerhet och har arbetstagare informerats om dessa? 114) Om nattarbete förekommer: a) Finns rutiner för medicinsk kontroll vid nattarbete? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om medicinska kontroller i arbetslivet, AFS 2005:6. b) Finns kunskap om vad som gäller vid nattarbete för arbetstagare som är gravid eller ammar? Se Arbetsmiljöverkets föreskrifter om gravida och ammande arbetstagare, AFS 2007:5.
16 Kompletterande frågor 115) 116) 117) 118) 119) 120) 121) Anteckningar
17 Anteckningar
18 Anteckningar
19 Anteckningar
20 Arbetsgivarföreningen KFO Besöksadress: Klara södra kyrkogata 1 Postadress: Box , Stockholm Tel: Fax: Mail: info@kfo.se
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM, ÄLDREOMSORG
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM, ÄLDREOMSORG Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera
Läs merCHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ VÅRDCENTRALER Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda
Läs merCHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ KONTOR Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget.
Läs merCHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ PERSONLIG ASSISTANS Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda
Läs merCHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ HEMTJÄNST Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid
Läs merCHECKLISTA ARBETSMILJÖ SKOLOR
CHECKLISTA ARBETSMILJÖ SKOLOR Att använda checklistan Arbetstagarnas arbetsmiljö är arbetsgivarens ansvar. Arbetsmiljöansvaret är detsamma oavsett om det finns en eller flera personer anställda vid företaget.
Läs merFrågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.
Genomförd senast 31 maj. Redovisas till verksamhetschef senast 15 augusti Checklista - Arbetsmiljörond Verksamhetsområde Arbetsplats Datum Ansvarig chef Medverkande skyddsombud Övriga medverkande Frågorna
Läs merKOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST
KOMMENTARER TILL CHECKLISTA PLAST SORTERINGSPLATTA * Sorteringsplattan utgörs ofta av ett avgränsat markområde utomhus. Grovsortering av plastavfall på sorteringsplattan utförs med hjälp av olika slag
Läs merCHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad
CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND Laboratorium/verkstad ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Fortsätt fylla i de fyra följande rutorna. Det ifyllda blir en handlingsplan som kan ingå i
Läs merAllmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond
Bilaga 10 Allmän checklista/handlingsplan vid skyddsrond Datum: 201 - - Enhet:.. Chef:... Skyddsombud:.. Övriga deltagare:. Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, ansvarig chef, enhet
Läs merCHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING
CHECKLISTA FÖR VÄRDEHANTERING SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Chefen/arbetsledaren i samverkan med skyddsombudet använder checklistan som underlag och hjälpmedel under skyddsronden. Checklistans funktion
Läs merChecklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans
Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans Medlem: Servicegarant: Datum: Assistenter som medverkat: Ansvarig rådgivare/servicegrupp: Brukarkooperativet JAG Box 16145, 103 23
Läs merHJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL)
HJO KOMMUN CHECKLISTA FÖR SKYDDSROND (ALLMÄN DEL) Använd checklistan vid skyddsrond minst en gång per år när områdeschef och skyddsombud (eller annan anställd) går runt och tittar på arbetsmiljön.. Om
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs
Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs Maria Landberg Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Beskriver HUR arbetsgivaren förväntas arbeta förebyggande. 1 Arbetsolyckor Bidragande orsaker till
Läs merChecklista och åtgärdsplan för ridskolor
Checklista och åtgärdsplan för ridskolor Datum för genomgång: Företag: Närvarande: Grundläggande säkerhet 1 Finns: a) rutiner för beredskap vid olyckor? b) första hjälpen utbildad personal? AFS 1999:7
Läs merCHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER
CHECKLISTA FÖR PLÅTSLAGERIVERKSTÄDER byggnadsplåt och ventilation ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.
Läs merFYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA
FYSISK SKYDDSROND OCH EGENKONTROLL CHECKLISTA 1 (11) Verksamhetsutövaren ska fortlöpande och systematiskt identifiera, förutse och förebygga risker i verksamheten utifrån hälso- och miljösynpunkt. Ett
Läs merChecklista fallolyckor
Maj 2014 Checklista fallolyckor Fallolyckor på samma nivå som följd av att man halkar och snubblar Europeisk kampanj SLIC 2014 Checklistan kan vara till hjälp när ni ska undersöka om det finns risk för
Läs merSkyddsrond. Grund- och gymnasieskola
Skyddsrond Grund- och gymnasieskola En skyddsrond ska genomföras minst en gång per år och är en undersökningsmetod för att kartlägga den fysiska arbetsmiljön. Vid en rond går man igenom arbetsplatsen tillsammans
Läs merArbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs
Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda En snabbkurs Vad är arbetsmiljö? Arbetsmiljö: Fysisk Kemi Organisation Teknik Administration Ekonomi Arbetstid Social arbetsmiljö Social arbetsmiljö kan omfatta:
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merskyddsrond: Digital arbetsmiljö
skyddsrond: Digital arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: datum: ansvarig chef: övriga deltagare: arbetsplats: skyddsombud: En skyddsrond för den digitala arbetsmiljön genomförs som en vanlig skyddsrond,
Läs merCHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och
Läs merENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ
ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ Den psykosociala arbetsmiljön är viktig för alla som arbetar, oavsett bransch eller yrke. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare arbeta systematiskt med den fysiska,
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra
Läs merArbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST
Arbetsmiljöpolicy och riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete på Fackförbundet ST Fastställd av kanslichefen efter behandling i skyddskommittén den 2005-06-03 Allmänt Arbetsmiljöverksamheten på Fackförbundet
Läs merRUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER
Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer
Läs merÄngelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.
Rev. 2006-06-15 INLEDNING Våldet har trappats upp och hot om våld förekommer allt oftare. Vad ska vi i Ängelholms kommun acceptera? Hur förebygger vi våld och hot om våld? Målsättningen med detta dokument
Läs merAtt köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning
Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning I den här delen finns fördjupningsfrågor och fakta som kan göra det enklare att genomföra en behovsanalys och förbereda möten med olika leverantörer.
Läs merBILAGA 1. Arbetsmiljöuppgifter. B Bilaga 2
B Bilaga 2 BILAGA 1 Arbetsmiljöuppgifter Observera att de kommungemensamma arbetsmiljöuppgifter som beskrivs i denna bilaga kan komma att förändras i samband med att förändringar görs i lagar, avtal samt
Läs merMed kränkande särbehandling
Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens
Läs merChecklista. Förskolor
Checklista Förskolor Den här checklistan ger exempel på vanliga arbetsmiljöfrågor som kan förekomma på en förskola. Använd den gärna i samband med en arbetsmijöundersökning / skyddsrond. Mer information
Läs mer2005-03-22 ^êäéíëãáäà Ü~åÇÄçâÑ êp~üäöêéåëâ~~â~çéãáå j~íéêá~äéíáçéåå~é êã êí åâíëçãéííëí ÇÑ ê~â~çéãáåëåüéñéêçåü~êäéíëäéç~êéá~êäéíëãáäà ~êäéíéík j~íéêá~äéíâçãéäéííéê~êçé~åîáëåáåö~êçåüêìíáåéêëçãñáååëé d íéäçêöëìåáîéêëáíéíëüéãëáç~ìåçéê
Läs merCHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM
CHECKLISTA FÖR ÄLDREOMSORG (boende), VÅRD- OCH BEHANDLINGSHEM ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna.
Läs merPolicy Kränkande särbehandling och. diskriminering
Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Policy Kränkande särbehandling och diskriminering Policy 2016-04-11, 58 Kommunfullmäktige
Läs merPolicy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling
1 av 8 Uppdaterat 2011-10-03 Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling Dokumenttyp Policy samt handlingsplan Dokumentägare Personalfunktionen Dokumentinformation Dokumentnamn
Läs merReviderad 2013-04-18. Reviderad 2013-04-01
Reviderad 2013-04-18 Reviderad 2013-04-01 1 Mål På vår arbetsplats Idrottens Hus, Östersund möts alla med respekt och behandlas utifrån allas lika värde. 1.2 På vår arbetsplats strävar vi efter att: -
Läs merINFORMATION OM EGENKONTROLL
INFORMATION OM EGENKONTROLL Väl fungerande rutiner i verksamheten gör att fel på utrustning och felaktig hantering kan upptäckas innan allvarlig skada inträffar. Egenkontrollen är ett verktyg för att skapa
Läs merCHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond
1 (7) CHECKLISTA med handlingsplan för undersökning av arbetsmiljön - fysisk skyddsrond Datum Enhet Chef/Rektor Skyddsombud Deltagare Använd checklistan så här: Börja med att fylla i datum, enhet, ansvarig
Läs merRiktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete
Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete Innehåll A. Inledning B. Övergripande mål C. Policy D. Resursfördelning E. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare F. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merKFOs lilla lathund. Om Befattningsbeskrivning för förskola
KFOs lilla lathund Om Befattningsbeskrivning för förskola Om befattningsbeskrivning för förskola 4-5 Förskola 6-7 Befattningsbeskrivning för förskolechef 8 Befattningsbeskrivning för förskollärare 9 Befattningsbeskrivning
Läs merArbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun
VK300S v1.0 040416, Flik 6.26 Arbetsmiljöpolicy 160216.docx FÖRFATTNINGSSAMLINGEN FLIK 6.26 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-18, 26 Ersätter Arbetsmiljöpolicy antagen av KF 2008-09-01 97, Arbetsmiljöprogram
Läs merOmråde Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN
Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN Skolan har ett stort ansvar när det gäller att garantera alla barns och elevers trygghet i skolan. Det innebär att diskriminering på grund av kön, etnisk
Läs merARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler
Företag, adress och telefon ARBETSMILJÖUNDERSÖKNING Arbetsmiljörond mm - kontorslokaler Se även vår checklista för systematisk arbetsmiljöarbete avseende bildskärmsarbete. Arbetsställe Våning, lokal, rumsnr
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola Fastställd av Kalix Folkhögskolas styrelse 2011-06-09 2 MÅL FÖR VERKSAMHETEN En god fysisk arbetsmiljö ändamålsenliga lokaler ändamålsenlig utrustning
Läs merNaturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Ändring införd t.o.m. AFS 2003:4 AFS 2003:4 Omfattning: ändr 6 och 7 jämte kommentarer Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna
Läs mer2009-07-07 Reviderad 2009-09-07
ARBETSMILJÖ POLICY 1 Arbetsmiljöpolicyn, som också utgör policy mot kränkande särbehandlling, skall användas i det löpande arbetsmiljöarbetet på varje arbetsplats i kommunen. Den utgör ett redskap och
Läs merCHECKLISTA FÖR ARBETSMILJÖROND - KONTORSMILJÖ
sida / CHECKLISTA FÖR ARBETSMILJÖROND - KONTORSMILJÖ Företag/org: Datum: Deltagare: Daniel Petrycer, Feelgood. SAM-arbete Riktlinjer/rutiner Åtgärd Ansvarig Våra medarbetare känner väl till skolans arbetsmiljöpolicy/regler.
Läs merVarför säkerhetsarbete? Varför systematiskt arbete?
Varför säkerhetsarbete? Att arbeta med säkerheten medför högre kvalitet och ökar värdet av tjänsten. Ett högt säkerhetstänkande höjer företagets anseende och goodwill. Kunder, ägare och anställda känner
Läs merBrandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som tillfälligt hyr ut eller upplåter lokaler
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merChecklista för kartläggning av arbetsmiljön. Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning.
20070307 1 / 5 Checklista för kartläggning av arbetsmiljön Checklistan används som underlag vid fysisk och/eller ergonomisk kartläggning. Hjälp och stöd samt ev. medverkan vid kartläggning lämnas av: Huvudskyddsombud
Läs merDiskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling
Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig
Läs merANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET
ÖREBRO UNIVERSITET Rektors beslut 101/2005 2005-03-02 Dnr CF 10-358/2004 ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET Inledning Anvisningarna gäller för medarbetare, studenter
Läs merFysisk arbetsmiljö. skyddsrond: Gör så här
skyddsrond: Fysisk arbetsmiljö förvaltning eller motsvarande: övriga deltagare: datum: arbetsplats: chef: skyddsombud: Checklistan är ett hjälpmedel för att systematiskt undersöka och förebygga risker
Läs merArbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter
Barn- och skolförvaltning Lunds stad Arbetsmiljöpolicy med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter Fastställd av Barn- och skolnämnd Lunds stad 2011-06-22, reviderad 2014-06-18 1. Arbetsmiljöpolicy
Läs merCHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD
CHECKLISTA FÖR LÄKARMOTTAGNINGAR, VÅRDCENTRALER, PRIMÄRVÅRD och liknande verksamheter inom hälso- och sjukvård ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan,
Läs merÅrlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Läs merCHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER
CHECKLISTA FÖR MEDICINSKA LABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir
Läs merCHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN
CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merHot och våld inom vården
Hot och våld inom vården Var finns riskerna för hot och våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer där det
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merFriska fläktar. Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer
Friska fläktar Bra luftkvalitet i lokaler med förorenande processer Luftföroreningar påverkar människans andningsvägar, ögon, hud och inre organ. Ventilation är ett sätt att hålla luftföroreningskoncentrationen
Läs merANVÄNDNING AV TRAKTORER
ARBETSMILJÖVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 2004:6 ANVÄNDNING AV TRAKTORER ANVÄNDNING AV TRAKTORER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av traktorer samt allmänna råd om tillämpning av föreskrifterna
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Sidan 1 av 21 Lednings- och verksamhetsstöd Datum Sid 2016-03-10 Dnr 1 (1) Kommunstyrelsen Systematiskt arbetsmiljöarbete I syfte att förbättra och förtydliga det systematiska arbetsmiljöarbetet i Östhammars
Läs merCHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER
CHECKLISTA FÖR DENTALLABORATORIER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan
Läs merSamverkan 2003-11-19 HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)
HÖGSKOLAN DALARNA 1(7) Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Högskolan Dalarna följer samverkansavtalet från 2003-05-09. Samverkansgrupper skall finnas
Läs merSödertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid
Södertörns brandförsvarsförbund Policy Systematiskt arbetsmiljöarbete Dnr: 2013-110 Datum: 2013-09-13 Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Södertörns brandförsvarsförbund Arbetet vid Södertörns
Läs merKRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på
Läs merArbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar
Arbetsmiljöverkets allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om stegar och arbetsbockar Arbetsmiljöverket meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2004:3)
Läs merEgenkontroll på skolor
UI.23 Version 14/1-2016 Miljö- och byggnämnden 1(5) Egenkontroll på skolor Alla skolor och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera sin verksamhet. Genom er egenkontroll ska ni motverka
Läs merSystematiskt säkerhetsarbete Checklista vid riskinventering
Samordnat skydds- och säkerhetsarbete Systematiskt säkerhetsarbete Checklista vid riskinventering Arbetsplats: Datum: Inventeringen utförd av: Utgåva 1.13 2005-10-20 Bilaga 1 Brand Brandsektionering Ja
Läs merTillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012
Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 4 Diskussion och Slutsatser... 7 Förbättringsområden...
Läs merChecklista för en god arbetsmiljö. Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter.
1 Checklista för en god arbetsmiljö Denna checklista har utarbetats av Folksam Skadeförsäkring i samarbete med övervakande arbetarskyddsmyndigheter. 2 Folksam Skadeförsäkring Ab PB 549, 00101 Helsingfors
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2014/15. År 2009. Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Förskola/Lofsdalens Förskolan Norrskenet skola 2014/15 År 2009 Bildning, Fritid och Kultur Barn, utbildning och fritid 2013 06 12 Verksamhet
Läs merCHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING OCH ELIMINERING AV RISKER I ARBETSMILJÖN BASERAD
AMM, Örebro, Version 121101 Får användas fritt. Vid ändringar skall all text på den här raden tas bort. Kontakta oss på tfn +4619-602 24 69 om Du har synpunkter eller frågor. CHECKLISTA FÖR IDENTIFIERING
Läs merKlockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola, förskoleklass och fritidshem är det som omfattas av planen. Ansvariga
Läs merVåld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning
Barn- och utbildningsförvaltningen Flik 1:8 Antagen i CSG 140802 1(6) Våld och hot om våld i arbetet Riktlinje och riskbedömning Förebyggande arbete Arbetet med att förebygga våld och hot om våld på arbetsplatsen
Läs merReplik AB. Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År VAR NYFIKNA OCH KREATIVA NÄR NI ANVÄNDER FRÅGORNA.
Replik AB Skyddsrondsprotokoll Avdelning: Kontor/administration År Instruktioner Skyddsronder genomförs enligt företagets plan för skyddsronder. Arbetsledaren är ansvarig för genomförandet. Skyddsombudet
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller alla arbetsplatser. Att utveckla och förbättra arbetsmiljön är ett ständigt pågående arbete som aldrig
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merAdress. Adress. Inspektionsrapport för skolans namn utförd datum. Deltagare vid inspektionen (namn, befattning) Basuppgifter Verksamhetens namn
Tjänsteställe: Bygg- och Miljökontoret Verksamhetens namn Handläggare: Adress Datum: Adress Beteckning: Er beteckning: Inspektionsrapport för skolans namn utförd datum Deltagare vid inspektionen (namn,
Läs merRåd och skyddsanvisningar. För dig som ska arbeta inom Trafikverkets spårområde
Råd och skyddsanvisningar För dig som ska arbeta inom Trafikverkets spårområde Arbetsmiljölagen Utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kapitlet 2 Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga
Läs merRiktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier
Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier Antagen i Kommunstyrelsen 2014-02-26 KS/2013:702 Personalavdelningen Kommunstyrelsens förvaltning Innehållsförteckning Inledning...
Läs merNCC:s ordnings- och skyddsregler
Ordnings- och skyddsregler NCC:s ordnings- och skyddsregler Ordnings- och skyddsreglerna gäller för produktionsarbetsplatser inom NCC Building och Infrastructure i Sverige och kan kompletteras med arbetsplatsspecifika
Läs merDet finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 2. För att arbetsmiljön påverkar produkternas
Läs merArbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter
Arbetsmiljö Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter 13 Arbetsmiljö Vi arbetar konsekvent med arbetsmiljöfrågor för att du som personlig assistent ska trivas på din arbetsplats.
Läs merKRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING MOBBNING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER på arbetsplatsen Policy och vägledning Kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och mobbning Kränkande särbehandling förekommer överallt.
Läs merLikabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015
Likabehandlingsplan för Pixbo förskola 2014-2015 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas av lagen bedriver ett
Läs merArbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014
Tjänsteskrivelse Sida 1(1) Kommunledningsförvaltningen Anna Norman,0550-88546 anna.norman@kristinehamn.se Datum 2014-06-02 Tn/2014:98 401 Organisation Arbetsmiljöplan tekniska förvaltningen 2014 Sammanfattning
Läs merSYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING EN BRA ARBETSMILJÖ ÄR INTE EN SLUMPMÄSSIG FÖRETEELSE ELLER ENBART ETT RESULTAT AV VI "KEMIN" MELLAN MÄNNISKOR. KAN MEDVETET PÅVERKA VÅR EGEN ARBETSMILJÖ,
Läs merCHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN
CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra en systematisk
Läs merNy AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
Läs merARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1990:18 Utkom från trycket den 25 februari 1991 OMVÅRDNADSARBETE I ENSKILT HEM
ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1990:18 Utkom från trycket den 25 februari 1991 OMVÅRDNADSARBETE I ENSKILT HEM Beslutad den 13 december 1990 AFS 1990:18 2 OMVÅRDNADSARBETE I ENSKILT HEM
Läs merAtt få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Läs merLikabehandlingsplan inklusive kränkande behandling läsåret 2012/2013.
2012-09-18 Likabehandlingsplan inklusive kränkande behandling läsåret 2012/2013. Gäller för Kungsängsskolan F-6. Revideras läsåret 2011/2012 av arbetsgrupp bestående av; Jonny Mattsson, Linda Ruud, Lise-Lott
Läs merOlikheter är en styrka
Guide till Likabehandlingsplanen Olikheter är en styrka Förvaltningens årliga arbete med likabehandlingsplanen Guidens syfte är att ge konkreta tips och vägledning i framtagandet av aktiviteter utifrån
Läs merCHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER
CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra
Läs merBirgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling
Augusti 2015 Birgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Vision - Birgittaskolan ska vara en plats där barn, ungdomar och vuxna kan
Läs mer