RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Relevanta dokument
RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Yttrande över motion 2015:47 av Susanne Nordling (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Växa tryggt - föräldraskapsstöd i samverkan

Utökat hembesöksprogram för förstagångsföräldrar - samverkan mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare. socialtjänst. Slutrapport utvärdering 2017

Att uppmärksamma våld i nära relationer

En god start i livet, ett jämlikt GBG

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

BHV-programmet i Sverige

Utvärdering av Utökade hembesök i Göteborg

Forum jämlik stad 30 augusti: Nå dem som behöver det mest

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

Brobyggare bidrar till nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden

Utökat barnhälsovårdsprogram för förstagångsföräldrar samverkan mellan Rinkeby BVC och föräldrarådgivare inom Rinkeby-Kista socialtjänst

Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Motion 2015:47 av Susanne Nordling m.fl. (MP) om att permanenta Rinkebyprojektet och införa socioekonomisk viktning för BVC och MVC

Hälsofrämjande hembesök och teambesök

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Jämlikt Göteborg en god start i livet

Barns hälsa och livsvillkor och betydelsen av hälsofrämjande möten. Gävle

Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Strategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård

Effektmätning 2010 Omfattande enkät.

Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson

D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?

Välkomna till seminariet. Stadens jämlikhetsarbete för barnens bästa - ett socialtjänstperspektiv. Seminarium D. Jämlikhetskonferensen 2019

Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Att ta på sig rätt glasögon

Parenting Young Children PYC

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande behandlingsarbete riktat till späda- och små barn och deras föräldrar

Föräldraenkät 2012 Kommunal och fristående förskola. Fråga 1. Vilken förskola går ditt barn på? Fråga 2. Vilken avdelning går ditt barn på?

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Yttrande över motion 2017:43 av Tara Twana (S) om att förebygga karies bland barn på förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Förskoleenkäten Ditt barns situation i förskolan. Hur stämmer följande påståenden in på ditt barns situation på förskolan?

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg

Är Barnhälsovården jämlik i Sverige? REDOVISNING AV DEN NATIONELL ENKÄT

Stockholms läns landsting 1 (2)

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Föräldrastöd i grupp

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Växelvis boende och barns upplevelse av stress

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Ny Vägledning för BHV Implementering. Hösten 2014 Ann-Sofie Cavefors Thomas Arvidsson

Hur kan vi arbeta för att minska sociala skillnader i hälsa särskilt utifrån familjen och barnens perspektiv

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Föräldrastöd och föräldraförberedelse

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid

BARNS KOGNITIVA UTVECKLING OCH LÄRANDE

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

Tidig insats- ett utvecklingsprojekt för de yngsta barnen

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Hur arbetar personal på BVC med att främja hälsosamma levnadsvanor?

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Förskolan Äventyret, Söderberga Gårdsväg 21a

Barnhälsovård - att främja barns hälsa. Margareta Blennow, Antonia Reuter, Johanna Tell Barnveckan 2016

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

Anknytning - Funktionshinder POMS konferens. Örebro november 2007

Autismspektrumtillståndförekomst

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

BBIC i Örebroregionen slutrapport..

Utvärdering av projektet ehälsalyftet från utvecklingsledares och chefers perspektiv 1 juni 2017

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Vårdnadsöverflyttning erfarenhetsutbyte utifrån lagstiftning och forskning

Handlingsplan för Ängstugans förskola läsåret 2012/2013

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

De små barnen - Vad vet vi om behandling i åldersgruppen 4-6 år? Preliminära data från Mer och Mindre

Childrens Program från riskgrupp till friskgrupp

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Jämställt föräldraskap

Barn med flera grava funktionshinder, Målinstrument för samspel ISAAC, Norge Jenny Wilder, Doktorand i Psykologi, Mälardalens högskola, Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Förskolan Lofoten

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

BARNHÄLSOVÅRD I FÖRÄNDRING

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Transkript:

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn? Lene Lindberg, Bo Burström, Anneli Marttila, Kristina Burström, Asli Kulane, Madelene Barboza, Johanna Mellblom, Kirsi Mekhail, Nunube Sener Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap

Bakgrund Stora skillnader i levnadsförhållande och hälsa i Stockholms län Folkhälsoundersökningar visar på stora skillnader för hälsans bestämningsfaktorer Lene Lindberg 17 juni 2019 2

Exempel på hälsans bestämningsfaktorer i Rinkeby Cirka 58% av barnen i Rinkeby lever i familjer med låg köpkraft, för hela länet är motsvarande andel 20% Runt 14% av barnen i Rinkeby exponeras för tobaksrök i hemmet under första levnadsåret, jämfört med 7,5% i länet Förekomst av karies vid 3 års ålder är 10% i Rinkeby och 4% för hela länet Barn som riskerar att fara illa är 34/1000 i Rinkeby och 8/1000 i länet. Namn Efternamn 17 juni 2019 3

Logisk modell för programmet Intervention Utfall (output) Resultat (outcomes Teoretiskt perspektiv: Resilience) 6 Hembesök av BHV sjuksköterska + Föräldrarådgivare Teoretiskt perspektiv: Proportionell universalism Genomförande Deltagande Acceptans Förbättrad hälsa och utveckling hos barnen Förbättrad hälsa föräldrar Ökad tilltro till föräldraförmåga Samarbete med öppna förskolan, bibliotek, folktandvård etc. 4

Utvärdering Baslinje vid första BVC-besöket och eftermätning när barnen var15-18 mån Kvalitativ utvärdering Intervjuer med personal Intervjuer med föräldrar Deltagande observationer Loggböcker (hembesök) Kvantitativ utvärdering Frågeformulär Besök på BVC Sjukvårdskonsumtion Barnets hälsa och utveckling Mönster för sjukvårdsbesök

Deltagare I utvärderingen av hembesöksprogrammet deltog 99 av 108 (92%) tillfrågade familjer i Rinkeby jämfört med 92 av 122 (75%) tillfrågade familjer i jämförelsegruppen Lene Lindberg 17 juni 2019 6

Familjerna - Bakgrundsinformation Barnets kön Flicka Pojke Intervention Jämförelse N (99) % N (92) % 50 50.5 49 49.5 42 45.5 50 54.5 Moderns ålder Medelvärde (SD)* 26.4 (4.8) 29.0 (5.4) Moderns utbildning, antal år Medelvärde (SD)* 10.0 (4.9) 13.8 (3.7) Moderns härkomst* Sverige Europa Mellanöstern Afrika Asien Amerika (Nord- och Syd) 8 8.0 6 6.0 15 15.0 55 55.0 11 11.0 4.0 11 12.0 12 13.0 25 27.0 26 28.5 15 16.5 3.0 Moderns vistelsetid i Sverige Medelvärde (SD)* 4.9 (5.7) 6.8 (8.6)

Logisk modell för programmet Intervention Utfall (output) Resultat (outcomes) 6 Hembesök Förstagångs föräldrar BHV sjuksköterska + Föräldrarådgivare Genomförande Deltagande Acceptans Förbättrad hälsa och utveckling hos barnen Förbättrad hälsa föräldrar Förbättrad föräldraförmåga Samarbete med öppna förskolan, bibliotek, tandvård etc. 8

Programmets genomförande I linje med de senaste vetenskapliga rönen om framgångsrika insatser Nurturing care: hälsa and nutrition, säkerhet, trygghet, stimulering, samspel och tidigt lärande för barnets utveckling. (WHO CSDH, 2007; Britto et al. 2017) Ett praktiskt exempel på proportionell universalism Alla nås av BHV-programmets standardinnehåll med extra innehåll till familjer med större behov Flexibilitet 9

Deltagande 94% av familjerna deltog 78% fick 5 eller 6 hembesök 40% av besöken med pappor. 79% av papporna deltog i minst 1 besök 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Besök per familj 0 6 besök 5 besök 4 besök 3 besök 2 besök 1 besök Höga deltagarnivåer säkerställer programupptag över hela gradienten

Acceptans Positivt mottagande bland föräldrar: svarar på upplevda behov tillit och att bli lyssnad till värderar B-sjuksköterska och föräldrarådgivare Pappor uppskattar att bli erkända som viktiga i sina barns liv För vissa föräldrar ersätter programmet stöd som annars ges av släkt och vänner i hemlandet Implementeringen av det utökade hembesöksprogrammet skapar förutsättningar att främja bättre och mer jämlik hälsa. 11

Logisk modell för programmet Intervention Utfall (output) Resultat (outcomes) 6 Hembesök Förstagångs föräldrar BHV sjuksköterska + Föräldrarådgivare Genomförande Deltagande Acceptans Förbättrad hälsa och utveckling hos barnen Ökat stöd & delaktighet föräldrar Förbättrad föräldraförmåga Samarbete med öppna förskolan, bibliotek, tandvård etc. 12

Resultat - Tilltro till föräldraförmågan 212 Föräldraförmåga 211 210 209 208 207 206 205 204 203 Baslinje Intervention Jämförelse Uppföljning 13

Tilltro till föräldraförmåga i relation till mammans ursprung Föräldraförmåga 215 216 218 209 209,5 210,5 211,5 211 206,7 203 SVERIGE EUROPA MELLANÖSTERN ASIEN AFRIKA (SUBSAHARA) Baslinje Uppföljning Namn Efternamn 17 juni 2019 14

Resultat - Föräldrars tillgång till socialt stöd 100 Någon att vända sig till vid problem 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Nej aldrig/nästan aldrig Ja för det mesta Ja alltid Nej aldrig/nästan aldrig Ja för det mesta Ja alltid Omgång 1 Omgång 2 Intervention Kontroll 15

Resultat - Deltagande i öppen förskola 80 Intervention Kontroll 70 60 50 40 30 20 10 0 O M G Å N G 1 O M G Å N G 2 16

Kvalitativa resultat föräldrar Ökad trygghet i föräldrarollen. Kunskap om barn och att vara förälder Kunskap om det svenska samhället och dess stöd för barn och föräldrar Utökade nätverk tex genom öppna förskolan 17

Resultat Vaccination barn Vaccinationsgrad för MPR vid 2 år, Rinkeby BVC 2012 och 2016 +14,7% 71% 86% Tandvård 18 mån: Barnen i Rinkeby borstar mer och har mindre karies jämfört med kontrollgruppen

Pågående och framtida studier Kvantitativ analys av föräldrars självskattade hälsa och tilltro till föräldraförmåga Barnens 3-4 års uppföljning Hälsa Språkutveckling Vårdkonsumtion Föräldrars hälso- och samhällslitteracitet Föräldrarådgivarens arbetssätt och roll, Programmets kärnkomponenter och implementering Indikatorer 19

https://ki.se/en/phs/extended-postnatalhome-visiting-programme 20