Redovisning av tentamensfrågor och svar för Medicinska och odontologisk stödämnen 2 (MOD 2). Kurskod Kurs Ämnesområde MOD 2 moment 1 Näringslära Lärandemål Tentamensfrågor Svar grundläggande kunskaper om näringslära utifrån vetenskaplig grund. a) Vad är probiotika? b) Vilka två verkningsmekanismer är tänkbara för probiotika? c) Beskriv vad forskning har visat om hur probiotika påverkar den orala hälsan. a) Är kulturer av levande bakterier som kan påverka hälsan positivt. Probiotiska bakterier är de s.k. mjölksyrabildande bakterierna som t.ex. lactobaciller, laktokocker, bifido-bakterier. b) Verkningsmekanism är att probiotiska bakterier har en positiv inverkan på tarmfloran och normaliserar och balanserar tarmfloran så att den blir mer tålig och konkurrenskraftig. De probiotiska bakterierna konkurrerar med de sjukdomsalstrande bakterierna om både näring och plats i tarmen. Probiotiska bakterier kan hämma tillväxten av skadliga bakterier och även påverka kroppens immunförsvar. Probiotiska bakterier kan ha en positiv inverkan på immunförsvaret genom att vissa av dem kan bilda ämnen som aktivt stärker och balanserar vårt immunförsvar. Probiotika minskar antalet av Mutans streptokocker och kan ha en positiv effekt på kariesprevention. Gällande gingivit har man sett att kliniska index inte förändrats med intag av tabletter innehållande probiotisk bakteriestam L. reuteri. Däremot minskade andelen periopatogener i subgingivala mikrofloran. Mer forskning behövs kring probiotikas effekt på den orala hälsan. Joint FAO/WHO Expert Consultation on Evaluation of Health and Nutritional Properties of Probiotics in Food, October 2001. Laleman et al. (2014) Clin Oral Investig;18(6):1539-52. Iniesta et al. (2012) J Clin Periodontol; 39(8):736-44.
MOD 2 moment 1 Näringslära Nämn tre sjukdomar/tillstånd som kan påverkas av näringsrekommendationer utifrån vetenskaplig grund. Fettintag och fettkvalitet har betydelse för att bland annat förebygga hjärt-kärlsjukdom. Kvaliteten på både fett och kolhydrater samt ett måttligt alkoholintag inverkar på kroppsvikt och diabetes prevention och kontroll. Högt intag av tillsatt socker i födan har visat samband med förekomst av parodontal sjukdom. Joint FAO/WHO Expert Consultation. Fat and Fatty Acids in Human Nutrition. Ann Nutr Metabol 2009:55:1-243. Ley et al. (2014) Lancet;383(9933):1999-2007. Lula et al. (2014) Am J Clin Nutr: 100(4):1182-7. kariessjukdomens etiologi och patogenes utifrån vetenskaplig grund. Beskriv för din patient, som också var din kemilärare i gymnasiet, vad som sker under en kariesattack, d.v.s. vad som sker i saliv, plack och tandsubstans efter det att du har ätit en kola. Vid intag av socker (kola) metaboliserar bakterier i det dentala placket (rikligt, voluminöst plack EPS), sockret till fruktos och glukos. Många bakterier dör av sockerchocken, men några, ffa. Streptococcus mutans och lactobaciller som är acidogena och aciduriska shuntar över sockret till ffa. mjölksyra men även myr- och ättiksyra. Miljön i munhålan blir sur och ph-värdet i munhålan sjunker från normala ph 7,0 till 5,0-5,5. Den sura miljön i tandens vätskefas förändrar förhållanden och kalcium och fosfater strömmar ut ur tandhårdvävnaden, kristallstrukturen rasar samman = demineralisering. När syraattacken avstannar och upphör (ca 30 min) höjs ph och kalcium och fosfater strömmar från saliven tillbaka in i tandhårdvävnaden = remineralisering Selwitz, R.H et al. (2007). Lancet, 6; 369(9555), 51-9. Förebyggande åtgärder bör genomföras med full respekt för medborgarnas rätt att fritt bestämma över sig själva. Patientens integritet och autonomi är centrala etiska värden. Ge ett exempel på fluoridering som ger ett begränsande fritt val för hela Tandvårdspersonalen i Sverige har goda kunskaper om kariesförebyggande åtgärdspaket för sina patienter. När vi informerar våra patienter så kan det leda till samtycke men det kan också leda till patienten säger nej till behandling. Patientens autonomi (självbestämmande) i vården är en etisk viktig aspekt. Folkhälsoarbete aktualiserar ofta behovet av etiska bedömningar. SOU 1981:32 Fluorberedningen redovisar många fördelar med vattenfluoridering men av hänsyn till autonomiprincipen så rekommenderas inte vattenfluoridering i Sverige. Vattenfluoridering är ett ekonomiskt
befolkningen. Tandhygienisten har i sin yrkesutövning en skyldighet att använda skattefinansierade resurser så effektivt som möjligt. a) Hur ofta anser du att en lågkariesaktiv individ och en högkariesaktiv individ bör kallas för sedvanlig undersökning? b) Vad bör man tänka på kring karies och olika grupper i samhället? synsätt för de länder som inte har utvecklat den förebyggande tandvården vilket ger en vinst för individ och samhälle, men då åsidosätts autonomiprincipen Näsman, P. et al.(2013). J Dent Res. 92(11), 1029-34. a) Syftet med att riskbedöma är att identifiera individer som har ökad kariesrisk och ge dessa en effektiv förebyggande vård. Samtidigt är det också önskvärt att kunna identifiera individer som löper mindre risk för karies, eftersom riskbedömning även används som underlag för beslut om revisionsintervallets längd. SBU rapporten Kariesdiagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling (2007) slår fast att tidigare förekomst av karies är den enskilt bästa prediktorn hos såväl förskolebarn som skolbarn och ungdomar. Vid den kariologiska riskbedömningen väger vi samman de riskfaktorer och riskindikatorer som framkommit i anamnesen och vid den kliniska undersökningen med baskunskaper på populationsnivå. Alla skall riskbedömas. Riskbedömningen görs primärt vid undersökning. Riskbedömning ska utvärderas när patienten är färdigbehandlad. Riskbedömning utförs av legitimerad personal. Förändringar i revisions- intervallets längd görs i samråd med ansvarig tandläkare. Att arbeta efter dessa riktlinjer innebär hälsoekonomiska vinster för samhället, samt också för tandvården. b) Man bör fundera på hur man ska rikta sin information, belysa vikten av tandvård och bemöta olika grupper jämlikt i samhället, som t.ex. utlandsfödda utanför EU, socioekonomiskt utsatta, lågutbildade och arbetssökande. Socioekonomiskt utsatta grupper och personer som ej regelbundet besöker tandvården löper större risk att utveckla karies. Socialstyrelsen har identifierat ojämlikheter inom tandvården mellan olika landsting gällande förekomst av karies och tillgänglig tandvård.
Beskriv globalt perspektiv. Hur ser evidence-värdet ut idag för fluorlackning av en lågkariesaktiv individ och en högkariesaktiv individ? Om man ser på globalt perspektiv så handlar det enligt WHO mycket om olika länders ekonomiska resurser och utbildningresurser men också om tandvårdens struktur och synen på prevention. Det handlar inte sällan om bristande kunskap om varför det är viktigt med riskbedömning och kariesprevention. Detta är ju också viktigt ur en etisk aspekt att de som styr tar ett visst ansvar för befolkningens orala hälsa. Petersen, P.E. (2005). Community Dent Oral Epidemiol, 33, 274 9. För högkariesaktiva finns en tilläggseffekt för fluorlackning 2-4 ggr/år som kan ge en kariesreduktion mellan 20 och 70 procent i jämförelse med obehandlade personer. För lågkariesaktiva räcker det med basprofylax med fluortandkräm 2 ggr/dag, fluorlackning ger ingen tilläggseffekt. SBU rapporten Karies- diagnostik, riskbedömning och icke-invasiv behandling (2007). salivens inverkan på den orala hälsan och det allmänna Beskriv hur en hyposalivation kan påverka den orala hälsan, samt vilken betydelse den kan ha på det allmänna Hyposalivation innebär en kraftigt förhöjd risk för oral ohälsa och ökad förekomst av: karies, slemhinne-förändringar,svampinfektioner, erosioner, abrasioner, illasittande proteser. Kan också påverka det allmänna välbefinnandet: svårt att äta, svårt att svälja,förändrad smak, törstig på natten, svårt att tala (smackande ljud), dålig andedräkt, munsveda. Studier om äldre som vistas på långtidsboende och har många mediciner har uppvisat att muntorrhet och svårigheter att äta har stor effekt på välmåendet, livskvaliteten och flera studier rapporterar om fysisk och psykisk ohälsa Locker, D. et al. (2002). Community Dent Health,19(2), 90-7).
kariessjukdomen med hänsyn till olika allmänna sjukdomstillstånd och deras inverkan på munhålan samt redogöra för munhälsans inverkan på det allmänna välbefinnandet utifrån ett vetenskapligt perspektiv. läkemedels betydelse i samspelet mellan munhälsan och Redogör för hur allmänsjukdomar kan påverka kariessjukdomen och vice versa Vid systemisk läkemedelsbehandling kan oönskade effekter i form av biverkningar uppstå bland annat i munhålan. Beskriv ett vanligt biverkningssymtom relaterat till munhålan och ge förslag på åtgärder som tandhygienisten kan vidta. Patienter med Parkinsons kan ha nedsatt förmåga att sköta sin munhygien som kan leda till olika sjukdomar i munhålan som t.ex. karies vilket i sin tur kan påverka patientens välbefinnande som t.ex. en nedsättning av tugg-och talfunktioner. Demens vid t.ex. Alzheimer och andra tillstånd som depression kan påverka munhålan med minskad salivation eller gingival hyperplasi som kan leda till karies. Det finns indikationer på kroniska sjukdomar som diabetes och Crohns sjukdom, med samverkande faktorer som kan leda till oral ohälsa och påverka individens allmäntillstånd. Kariessjukdomen kan också påverka allmänsjukdomar såtillvida att karierade tänder kan ge upphov till plågsamma smärtförnimmelser vilket kan bidra till svårigheter att äta som kan leda till undernäring och viktnedgång. Detta kan påverka människor med olika allmänsjukdomar eftersom undernäring kan försvaga vårt immunförsvar speciellt hos personer som redan är utsatta. Obehandlade karies kan avancera och orsaka en inflammation i pulpan p.g.a. att bakterier har trängt in. Dessa bakterier i pulpan kan i sin tur sprida sig ut i blodbanorna och ger en generell inflammatorisk reaktion. Studier har visat att det kan påverka Muntorrhet orsakad av läkemedel med antikolinerga effekter som exempelvis inkontinensmedel eller antidepressiva och neuroleptika. Åtgärder: Se över patientens läkemedelsanamnes. Meddela patientansvarig läkare om situationen och efterfråga en översyn av patientens medicinering med fokus på att om möjligt minska aktuellt biverkningssymtom. Samtidigt tas ställning till ev symtomlindrande behandling med exempelvis saliversättningsmedel samt preventiva åtgärder för orala hälsan som t.ex. extra fluortillägg.
salivens inverkan på den orala hälsan och det allmänna Beskriv hur en hyposalivation kan påverka den orala hälsan, samt vilken betydelse den kan ha på det allmänna Hyposalivation innebär en kraftigt förhöjd risk för oral ohälsa och ökad förekomst av: karies, slemhinne-förändringar,svampinfektioner, erosioner, abrasioner, illasittande proteser. Kan också påverka det allmänna välbefinnandet: svårt att äta, svårt att svälja,förändrad smak, törstig på natten, svårt att tala (smackande ljud), dålig andedräkt, munsveda. Studier om äldre som vistas på långtidsboende och har många mediciner har uppvisat att muntorrhet och svårigheter att äta har stor effekt på välmåendet, livskvaliteten och flera studier rapporterar om fysisk och psykisk ohälsa Locker, D. et al. (2002). Community Dent Health,19(2), 90-7). kariessjukdomen med hänsyn till olika allmänna sjukdomstillstånd och deras inverkan på munhålan samt redogöra för munhälsans inverkan på det allmänna välbefinnandet utifrån ett vetenskapligt perspektiv. Redogör för hur allmänsjukdomar kan påverka kariessjukdomen och vice versa Patienter med Parkinsons kan ha nedsatt förmåga att sköta sin munhygien som kan leda till olika sjukdomar i munhålan som t.ex.karies vilket i sin tur kan påverka patientens välbefinnande som t.ex en nedsättning av tugg-och talfunktioner. Demens vid t.ex. Alzheimer och andra tillstånd som depression kan påverka munhålan med minskad salivation eller gingival hyperplasi som kan leda till karies. Det finns indikationer på kroniska sjukdomar som diabetes och Crohns sjukdom, med samverkande faktorer som kan leda till oral ohälsa och påverka individens allmäntillstånd. Kariessjukdomen kan också påverka allmänsjukdomar såtillvida att karierade tänder kan ge upphov till plågsamma smärtförnimmelser vilket kan bidra till svårigheter att äta som kan leda till undernäring och viktnedgång. Detta kan påverka människor med olika allmänsjukdomar eftersom undernäring kan försvaga vårt immunförsvar speciellt hos personer som redan är utsatta. Obehandlade karies kan avancera och orsaka en inflammation i pulpan p.g.a. att bakterier har trängt in. Dessa bakterier i pulpan kan i sin tur sprida sig ut i blodbanorna och ger en generell inflammatorisk reaktion. Studier har visat att det kan påverka
MOD 2 moment 3 Farmakologi läkemedels betydelse i samspelet mellan munhälsan och Vid systemisk läkemedelsbehandling kan oönskade effekter i form av biverkningar uppstå bland annat i munhålan. Beskriv ett vanligt biverkningssymtom relaterat till munhålan och ge förslag på åtgärder som tandhygienisten kan vidta. Muntorrhet orsakad av läkemedel med antikolinerga effekter som exempelvis inkontinensmedel eller antidepressiva och neuroleptika. Åtgärder: Se över patientens läkemedelsanamnes. Meddela patientansvarig läkare om situationen och efterfråga en översyn av patientens medicinering med fokus på att om möjligt minska aktuellt biverkningssymtom. Samtidigt tas ställning till ev symtomlindrande behandling med exempelvis saliversättningsmedel samt preventiva åtgärder för orala hälsan som t.ex. extra fluortillägg.