Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta. Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr



Relevanta dokument
Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Rätten till kommunikation Kommunikation med och utan IT-stöd FUB Billingehus okt 2013

Hur kan vi tillgodose rätten till kommunikation för alla med NPF?

Kommunikativa rättigheter för alla barn! Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Dalheimers Hus nov 2017

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2017

Rätten till kommunikation. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Autism- och Aspergerförbundets Rikskonferens 2015

Rätten till kommunikation

KOMPIS Kommunikation genom pekprat i skolmiljö

DART 2013 en kort presentation

Att arbeta med kommunikationsbok i grupp

Kommunikationsstöd vid språkstörning

Finansiering från Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SIS-medel)

Vad sa jag? Diskutera 2 min i par

KomHIT. Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård

Kurser våren 2014 D AR T

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Världskrigen. Talmanus

Kommunikation -det viktigaste av allt! Gunilla Thunberg Autism- och Aspergerföreningen Dalheimers Hus, Göteborg mars 2014

Tecken som AKK Biennalen

Kommunikationskompisar med pekprat på papper och paddor och KomPismodellen som stöd för att skapa en tillgänglig särskola.

Habiliteringen Halland

Ombyggnation av trafik och centrummiljön i Pajala centralort. Barn och unga deltar i samhällsplaneringen

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Metoden. Om Pilotcirkel. Studiecirkel i kommunikation

Februari september 2011

Utvärdering av AKKTIV AKK Tidig InterVention. till föräldrar som har barn med omfattande kommunikationssvårigheter

Slutrapport 1(7) Projektnamn: StAKK Startväska för AKK. Projektägare: Inga-Lill Kristiansson

AKKtiv AKK tidig intervention. Föräldrautbildning om kommunikation och AKK

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

AKK i skolan. Britt Claesson. Innehåll föreläsning

Elevhälsoplan. Aspenässkolan 2015/16

Bilder som stöd i vårdsituationer

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

Vi utgår även från Barnkonventionens anda genom 2 om icke-diskriminering och 3 om att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet.

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Habiliteringen Halland

Habiliteringen i Blekinge

STYRSYSTEM FÖR MARKS KOMMUN (Kf )

Flerspråkighet och ipad i Arvika kommun. Kommunikativ mångfald

Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN

Riktlinjer fö r pedagögisk ömsörg i Nörrta lje kömmun

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Kommunikasjonsvennlige laeringsmiljöer

Att överbrygga den digitala klyftan

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Kom-kIT. "Kunskap om Kommunikationsstöd och IT för personer med autism"

Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Program för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka

Informationsträff 4 nov 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

TAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun.

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Arbete med barn och elever med autism

Alternativ Kompletterande Kommunikation AKK

Grupper och kurser 2016

En dokumentär av Anna Klara Åhrén, Charlotta Copcutt & Anna Weitz

Hvem har nytte av bildestøtte og hvordan skaper vi kommunikativ tilgjengelighet. Universiell design vs spesialtilpasninger

Bedömningmatris Moderna språk år 7-9 Grundskola 7 9 LGR11 Mspr2

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ritade Tecken. för dem som behöver kommunicera med stöd av tecken

Kommunikation vid Huntingtons sjukdom

Utbildning i kommunikation för föräldrar till barn som är blinda och på tidig utvecklingsnivå

Verksamhetsplan elevhälsan

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Handikappolitiskt program för

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Arealens Förskola Arealens Förskola A

Att höra barn och unga

Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar

Barnhabilitering Kalmar

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Trygghetsplan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Fröets förskola. Verksamhetsåret 2010/2011

Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Handbok / Steg för steg... Steg för steg. Handbok för praktik inom Steg för steg

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

POLICY - Umeå City IBF -

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Åk: 1 Tidsperiod: höstterminen åk 1

Reviderad februari 2015

Rutiner för mottagande av förskolebarn med annat modersmål än svenska

INSPIRATIONSMATERIAL. - Politiker & tjänstemän


Barn- och utbildningsförvaltningen. Kvalitetsredovisning Resursenheten 2005

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Grangärdets förskola

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript:

Rätten att kommunicera - redskap och metoder med tyngdpunkt på samtalsmatta Folkets Hus 3 nov 2010 Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Disputerad i Neurolingvistik, Göteborgs Universitet, med inriktning Kommunikation- Autism Förälder till 17-årig pojke med autism och utvecklingsstörning Ledare för flera projekt med inriktning Kommunikativ miljö tillgodose rätt till kommunikation

DART kommunikations kommunikations- och dataresurscenter Huvudman: Västra Götalandsregionen (Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus) Ligger i nya postterminalen på Kruthusgatan sambo med Specialpedagogiska skolmyndigheten (samarbetspart). Del av regionhabiliteringen Västragötalandsregionen

DARTs arbetsuppgifter Utredning och utprovning Utbildning, information, handledning Utveckling och forskning Hemsida: www.dart-gbg.org - med tips o material! Anmäl dig gärna till vår sändlista om du vill ha information om våra aktiviteter!

Innehåll Om kommunikation och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Rätten att kommunicera finns den? Hur tillgodose rätten skapa en kommunikativ miljö? Exempel från projekt habilitering, på Ågrenska, skola, sjukvård Metoden samtalsmatta

Kommunikation ett mänskligt behov

Kommunikation = människa Sociala varelser födda för att kommunicera förutsättning för att klara sig Vi är födda med en utrustning för att lära oss - och att lära ut! - kommunikation och språk. Spegelneuron hjälper oss igång att bli samspelta

Kommunikationsbehov finns hos alla! Även hos personer med neuropsykiatriska svårigheter att vara avskärmad är INTE ett primärt symptom vid autism Problem med kommunikation och språk centralt hos personer med neuropsykiatriska svårigheter Vi mår dåligt av att inte kunna kommunicera konstaterat samband mellan kommunikation och beteendeproblem! Viktigt att komma in tidigt med kommunikationsstöd och hjälpmedel Jobbar man med kommunikation så kommer beteendeproblem att minska!

Kommunikationens två sidor Kommunikationens två sidor Att förstå - kommer först i utvecklingen - innebär att vi i miljön måste visa användningen av andra kommunikationssätt som tecken, bilder, datorhjälpmedel Att uttrycka sig - vissa personer har mer förståelse än förmåga att uttrycka sig mycket frustrerande - tal vår mest avancerade motorik! 100 muskler används samtidigt i oerhört snabbt tempo

Har alla rätt att kommunicera? Vi har vår lag Vi har också FNs konventioner som reglerar rätt för olika grupper Viktiga: Barnkonventionen Konventionen för personer med funktionsnedsättning Antogs av Sveriges riksdag 2009

FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning Flera/ de flesta av artiklarna innebär att kommunikation måste anpassas, men främst kanske artikel 21 som behandlar yttrandefrihet och åsiktsfrihet och tillgång till information

Artikel 21 Konventionsstaterna ska vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att säkerställa att personer med funktionsnedsättning kan utöva yttrandefriheten och åsiktsfriheten, inklusive friheten att söka, ta emot och sprida uppgifter och idéer på samma villkor som andra och genom alla former av kommunikation som de själva väljer enligt definitionen i artikel 2 (olika kommunikationsformer) genom att:

a) utan dröjsmål och extra kostnader förse personer med funktionsnedsättning med information som är avsedd för allmänheten i tillgängligt format och teknologi anpassad för olika funktionsnedsättningar

B) godta och underlätta användning i offentliga sammanhang av teckenspråk, punktskrift, förstorande och alternativ kommunikation som personer med funktionsnedsättning själva valt

C) uppmana enskilda leverantörer av tjänster till allmänheten, däribland genom internet, att erbjuda information och service tillgängliga ochanvändbara format för personer med funktionsnedsättning

D) uppmuntra massmedierna, däribland leverantörer av information genom Internet att göra sin tjänster tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, samt E) erkänna och främja användningen av teckenspråk

Rättigheterna mer i praktiken Kommunikativa rättigheter - publicerade av ASHA amerikanska logopedförbundet tillsammans med brukarorganisationer http://www.asha.org/njc/bill_of_rights.htm Utgångspunkt i FNs skrivningar om mänskliga rättigheter. Lite mer konkret och detaljerat men är inget som är antagen av riksdagen Har vi använt som underlag i flera projekt

Specifika projekt för att skapa en kommunikativ miljö där rätten till kommunikation är utgångspunkt AKKTIV föräldrautbildning (2005 VGR, nu hela Sverige och Norge på kö!) Ågrenska Kommunicera Mera KOMPIS- Kommunikation genom pekprat i skolan (4 skolor i Göteborg) KomHIT-Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård (2 avd på barnsjukhuset)

Det gemensamma har varit Börja med MÄNNISKORNA! Skapa en kunskap om och förståelse för kommunikation och kommunikationsstöd (AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation) genom Utbildningsinsatser Föreläsningar Diskussioner Videoexempel Lättläst litteratur - handbok

och Tillgång till färdiga (anpassningsbara) aktivitets-miljö-anpassade material och metoder främst med utgångspunkt från bilder. Andra stöd lika viktiga men i projekten bilder för att: det mest allmänna, det de flesta med kommunikationssvårigheter använder någon gång Lätt att använda, förstå och lära av personer i omgivningen Det finns en stor brist på färdiga material i Sverige

Material och utrustning - basen Bildkartor Schema- aktivitetsstöd Reda-ut-häfte Samtalsmatta Dator med bild/symbolprogramvara (och helst talsyntes), skrivare, digital kamera, inplastningsmaskin

Ågrenskas inspirationsbok

Utrustning Bra dator med internetuppkoppling och färglaserskrivare Bild/symbolprogramvara: ex. Communicate InPrint, Boardmaker Digital kamera Inplastningsmaskin Spiralbindningsmaskin

Bildkartor Utgår från de aktiviteter och situationer som finns i vardagen Är till för att ge möjlighet att kommunicera och samspela i aktiviteten Ger stöd för förståelse: vad och vem ingår och vad som skall hända Ger möjlighet till uttryck av olika slag: frågor, kommentarer, begära, få information, protestera, bejaka!

Schema/aktivitetsstöd Är i första hand avsett att ge stöd för att kunna förstå vad som skall hända Aktivitetsstöd ger stöd för att också kunna utföra något man ser momenten och i vilken ordning de skall utföras

Reda-ut ut-häfte En kommunikationsbok som ger stöd för att med hjälp av bilder kunna reda ut ett missförstånd där parterna inte förstår varandra. Ger stöd till verbala frågor, struktur i utfrågning och stöd för att kunna svara Kan användas även till personer som talar men där kommunikationsproblem ibland uppstår.

Samtalsmatta En metod som möjliggör för en person med kommunikativa och/eller kognitiva svårigheter att uttrycka sina känslor, åsikter eller önskemål Tydliggör, neutraliserar och underlättar för båda parterna i samtalet

Samtalsmatta Talking Mats Kommer från Skottland Har använts och utvärderats vetenskapligt av och för personer med olika kognitiva och kommunikativa svårigheter: afasi, utvecklingsstörning, demens, omfattande talsvårigheter och neuropsykiatriska svårigheter, främst autism. Mycket positiva resultat ger mer

Samtalsmatta

4 olika bilduppsättningar på matta Värderingsskala Samtalsämne Frågeställningarna Tomma kort till frågeställningar som man missat eller som dyker upp under samtalet

Lära mer om samtalsmatta? Handbok+DVD Hjälpmedelsinstitutet 300:- beställes här: https://www.sklkomm entus.se/web/produkt B.aspx?p=2153 www.talkingmats.com Certifierings kurser på DART

www.dart-gbg.org Här hittar du information om AKK: kurser, projekt och en mängd material att ladda ner!

Projekt med fokus på kommunikativ miljö Kommunicera Mera på Ågrenska Ågrenska 2006-2009 2009 Utifrån familjeveckor togs material fram Utbildning av personal Inspirationsbok Fina situationskartor särskilt utemiljö!

AKKTIV föräldrautbildning Under grundkursen KomIgång frår föräldrarna hem ett bildpaket som omfattar 10 kartor Hemuppgiften är att använda kartorna TILL barnet för att Uppleva hur det är att använda AKK Fundera över vilka bilder/ord som man använder Se hur barnet reagerar/svarar på det nya kommunikationssättet

KomHIT Kommunikationsstödjande Hjälpmedel och IT i barnsjukvård Förbättra kommunikationsstöd på barnsjukhuset Utbildning till personal Färdigt material: situationskartor, bildschema, samtalsmatte-material Utvärdering med bl a mätning av cortisol och smärta/oro

KOMPIS Kommunikation genom Pekprat i skolmiljö Möjliggöra ömsesidig kommunikation med främst bilder för barn med kommunikationssvårigheter främst autism och utvecklingsstörning Utbildning Materialpaket: situationskartor, samtalsmatte-paket, reda-ut-häfte

Symboltyp: Begrepp Bliss Dynasyms Foto PCS Pictogram Rebus hund kläder sova vem? ev. teckenspråkstecken vill (ha) teckenspråk saknas