Kommunförbundets nätverksverksdag Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv

Relevanta dokument
Traumamedveten omsorg. Andrea Ramos Da Cruz och Therese Eklöf Hälsopedagoger BUP Asylmottagning

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg

Södra Älvsborgs Sjukhus. Visualisera

Tryggve Balldin SOCIONOM LEG.PSYKOTERAPEUT FFT-TERAPEUT HANDLEDARE I PSYKOTERAPI

Vad händer med barnen?

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Traumamedveten omsorg

Barn och trauma Konsekvenser, förståelse och bemötande

Dubbeldiagnos. Stefan Sandström 2017 Hemsida:

Hur påverkas utveckling och hälsa av att utsättas för svåra påfrestningar i barndomen?

Tabell 1 Categories of Adverse Childhood Experiences Prevalence (%)

Tidig stressexponering- vårt största påverkbara samhällsproblem? Tobias Ekenlie,

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Orosanmälan enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Barnskyddsteam BUP internutbildning Borås 23 maj 2019

RIST Relationsinriktat småbarnsteam i K5 området

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Våld i nära relationer

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA

NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG NYANLÄNDA ELEVER TRAUMAMEDVETEN OMSORG

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Trauma och Prostitution

UPPSTARTSKONFERENS !

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Familjeterapi med spädbarn och deras föräldrar

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall

Skadliga upplevelser i barndomen (Adverse Childhood Experiences)

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Se till mig som liten är

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Det försummade barnet

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut.

Våld i nära relation. Agenda. Rättspsykiatriskt perspektiv. Förhållningssätt i praktiken. Utvecklingsarbete

Barn och ungas utsatthet för våld

VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN

Barnets rätt till hälsa och välfärd

VÄCK DEN BJÖRN SOM SOVER

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Flyktingbarn och ungdomars psykiska ohälsa

Psykoterapeutiska interventioner i sårbara späd- och småbarnsfamiljer. Eva Tedgård, leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand, Lunds universitet

Barn utsatta för våld i Sverige

enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

CPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Child Parent Psychotherapy - CPP ERICASTIFTELSEN

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Krisstöd - att stärka människors motståndskraft

Bedömning inför psykoterapi. Föräldrarna

- hur kan vi alla hjälpa till?

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Bedömning inför psykoterapi. Inledning Sammanhang

Självhjälpsgrupper. Självhjälpsgrupper i Jönköpings län. få stöd av medmänniskor

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Att vara tonåring när mamma eller pappa dör

Sleeping Dogs Fallkonceptualiseringsformulär

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Mammors sårbarhet under barndomen: Samband med det egna föräldraskapet Wibke Jonas, PhD

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Våld i nära relationer. Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Barn och familjer: Se flyktingbarnens ohälsa. Mikael Billing, Karin Hedberg BUP Asylpsykiatrisk enhet

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetschef, Rektor, Doktorand Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Handlingsplan för våld i nära relationer. Antagen av socialnämnden den 4 maj Dnr SN16/76

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

Våld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Basutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld

Välkomna till tredje tillfället om våld i nära relation

Barn som far illa & våld i nära relationer

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

UPPSTARTSKONFERENS !

Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Att ställa frågor om våld

Workshop 1: Vad är problemet? Huskurage - Hemlängtan fri från rädsla och våld

Transkript:

Kommunförbundets nätverksverksdag 20190910 Perspektiv på ACE (Adverse Childhood Experienses) och dess påverkan på barn, familjer och behandling Liv Nilhede

Liv Nilhede Socionom Leg Psykoterapeut Handledare En del av Humanas metodgrupp (handledning, forskning och utbildning) 2

Innehåll Påfrestningar i barndomen; stress, utvecklingstrauma och ACEfaktorer Varför är det viktigt att ha kunskap om ACE i arbete med barn och familjer? ACE-studien Hjärnsmart och traumamedveten behandling Era frågor och reflektioner 3

Vad tänker vi på när vi pratar om påfrestningar i barndomen?

Påfrestning, från stress till trauma (Liberman 2010) Positiv stress Förväntad, utvecklingsmässig stress Ex. få ett syskon, börja skolan Tolererbar stress Emotionellt påverkad Ex. föräldrars skilsmässa Toxisk stress Traumatisk, upprepad Ex återkommande våld mellan föräldrar

ACE-studien ACE = Adverse Childhood Experiences, (Vincent Fellitti mfl. 1998) Amerikansk longitudinell studie som omfattar 17 337 individer, mäter 10 faktorer (upplevelse av trauma och försummelse) och sedan följer upp hur detta korrelerar med framtida hälsa/ohälsa Studien har replikerats bland annat i Frankrike. Finns även svenska data

ACE-faktorer 1. Psykisk misshandel 2. Fysisk misshandel 3. Sexuella övergrepp 4. Psykisk försummelse 5. Fysisk försummelse 6. Bevittnat våld mot förälder 7. Missbruk i hemmet 8. Psykisk sjukdom hos förälder 9. Separation eller förlust av förälder 10. Förälder som är frihetsberövad

Resultat från den första ACE-studien (Felitti mfl 1998) 36% hade inte exponerats för någon ACE-faktor 51% hade exponerats för 1-3 20% hade exponerats för 3 eller fler Det var vanligare att kvinnor exponerats för psykisk misshandel och sexuella övergrepp Det var vanligare att män utsatts för fysiskt våld

ACE-faktorer och folk(o)hälsa Om 4 av 10 faktorer = ökad risk 160% Diabetes 220% Ischemisk hjärtsjukdom (minskad blodtillförsel) 240% Stroke 390% Kronisk bronkit 490% Depression senaste året 760% Alkoholism 1030% Injektionsmissbruk 1220% Suicidförsök Om 6 av 10 faktorer = 20 års kortare beräknad livslängd

ACE-pyramiden

Slutsatser från ACE-studien Negativa barndomshändelser är vanliga, men beaktas ofta inte i tillräcklig utsträckning. Deras samband med problem senare i livet är hög, proportionerlig och logisk. De utgör samhällets mest basala hälsoproblem. Vad som tycks vara problemet kan vara ett lösningsförsök. Trots kunskap om ACE är det fortfarande ovanligt att denna kunskap får styra vad gäller prioriteringar av samhällsresurser.

Lite hjärnkunskap 12

Vad trauma och försummelse gör med hjärnan https://www.youtube.com/watch?v=xyxzskqb6ks 13

Toleransfönstret (Daniel Siegl)

Toleransfönstret

De delar av hjärnan som används kommer att växa

Hos spädbarn i vaket tillstånd: 250 000 nya uppkopplingar per timme! Varje neuronnät är ett tecken på inlärning

Våra upplevelser formar hjärnan 18

Hjärnsmart behandling 19

Vad ska vi inte göra?! 20

Vad hjälper? Regleringsstöd/god omsorg Nya neurala kopplingar Ett vidare toleransfönster Bättre relationer Bättre kognitiva funktioner 21

Våld och försummelse i familjer måste förstås och behandlas i en systemisk kontext För att våldet ska upphöra måste dess omfattning och funktion förstås så att rätt insats kan ges. Föräldrars individuella sårbarheter tenderar att underskattas. Våldets funktion kan vara i uppfostrande syfte men i en svensk kontext är det vanligare att det handlar om föräldrars egna regleringssvårigheter, här kan egen psykisk ohälsa, missbruk, obearbetade trauman spela en central roll (Barnafridscenter 2017) 22

Kids in stress create in adults their feelings and, if not trained, the adults will mirror their behaviour (Long & Fecser, 2000) Relationellt gensvar Relationellt avvisande

Att tänka på Att ge omsorg till någon som ger relationellt gensvar kräver ingen speciell kunskap men att ge omsorg till någon som inte ger relationellt gensvar kräver special kompetens och kontinuerligt stöd Utan stöd kommer troligen processen leda till att barnet/den unga exkluderas

Självomhändertagande en förutsättning för att kunna ge regleringsstöd och behandling

Tid att reflektera! Era reflektioner och frågor

Mer material om ACE mm. https://www.ncjfcj.org/sites/default/files/finding%20your%20ace%20score.pdf https://www.youtube.com/watch?v=95ovij3dsnk https://urskola.se/produkter/196431-ur-samtiden-gor-vi-skillnad-for-utsattabarn-barndomstrauma-paverkar-livet Felitti, V. J. (2019). Health Appraisal and the Adverse Childhood Experiences Study: National Implications for Health Care, Cost, and Utilization. Permanente Journal, 23(1), 54 61. Larkin, H., Felitti, V., & Anda, R. (2014). Social Work and Adverse Childhood Experiences Research: Implications for Practice and Health Policy. Social Work in Public Health, 29(1), 1 16. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2018-11-14.pdf

Tack för idag! liv.nilhede@humana.se