AVESTA 2020. Bil. 2. År 2020 ska vi vara 25 000 invånare! * * * * *



Relevanta dokument
AVESTA Bil. 2. År 2020 ska vi vara invånare! * * * * *

Avesta 2020 ANDERS FRIBERG/KOMMUNDIREKTÖR

Behörig/a firmatecknare är: 5. Stödets utbetalande. 6. Moms. 7. Projektledare och kontaktpersoner Avesta Avesta.

Ansökan projektstöd Region Dalarna

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

1(8) Tillväxtstrategi

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Sammanträdesprotokoll

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Plan för näringsliv och arbete

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod Stockholm

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

version Vision 2030 och strategi

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Fler jobb och fler i jobb. Eskilstunas handlingsplan för näringsliv och arbete

Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Avesta.se. kommuninfo nr. Något fantastiskt kommer att hända

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

Rapport från följeforskningen 1/4 30/ Monica Rönnlund

Österåkers kommuns styrdokument

Projekt Avesta Lägesrapport 3

Tillväxtstrategi för Halland

Gävleborgs län. Fördelning av beslutade medel per insatsområde. " Företagsamhet " Attraktionskraft " Strategiska utvecklingsområden och tillväxtöar

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Länsstyrelsens länsuppdrag

Arbetsmaterial Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun

Näringslivsstrategi för Mora

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Syftet med samverkan inom Entreprenörsregionen är att stärka förutsättningar för tillväxt, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling.

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Verksamhetsplan

1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Europeiska socialfonden

ÖSTGÖTAREGIONEN Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Näringslivs. Antagen av kommunfullmäktige den 8 februari 2007policy

Kompetensförsörjning Nyckelfråga för lokal och regional tillväxt! Trysil 24 oktober 2013 Per Sandgren

Näringslivsprogram 2018

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Näringslivsprogram Hylte kommun

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

Bergslagsakademin presenterar Bergslagen2030 en konferens om samverkan och sociala innovationer för en hållbar framtid Vi står inför flera

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Vision för Alvesta kommun

Lokal näringslivsutveckling

Näringslivsstrategi 2015

Vision Stolthet inför det som är och varit. Öppenhet inför det som kan bli.

Politisk inriktning för Region Gävleborg

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

2 VERKSAMHETSPLANEN UTGÅR IFRÅN 4 medlemmarnas behov 4 analyser av Oskarshamns företagsklimat 4 SWOT-analyser av Oskarshamns näringsliv 4

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Härjedalen

Verksamhetsplan

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

identifiera

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

Förverkliga din företagardröm!

Craftsamling. Oskarshamn

Sveriges bästa företagsklimat 2025

Näringslivsprogram för Gnesta kommun ett handslag för strategiska åtgärder med sikte mot 2020

Datum Dnr Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Arbetsmarknads- och integrationsplan

3. Gävle kommun skapar de bästa förutsättningarna för företagande i jämförelse med andra kommuner i Stockholmsregionen

till sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI

ÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Statliga jobb. till Gävleborg

Näringslivsstrategi , Västerviks kommun

Analytikernätverk 20 november

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Transkript:

Bil. 2 AVESTA 2020 År 2020 ska vi vara 25 000 invånare! För att Avesta år 2020 skall vara en dynamisk tillväxtregion, krävs ett breddat näringsliv som är hållbart förankrat både lokalt och regionalt. Satsningar behöver göras på entreprenörskap för kvinnor och män så att nya företag skapas och såväl nya som befintliga företag och ges förutsättningar att växa. Samarbetet mellan skola, gymnasium och akademi tillsammans med Avesta kommuns företag förstärks, vilket gör att kompetensförsörjningen för nyanställningar vid pensionsavgångar under kommande år ska kännas tryggad. Infrastrukturmässigt har Avesta kommun ett starkt läge, men infrastrukturen behöver stärkas såväl vad gäller transporter av gods som persontrafik, med andra ord både väg och järnväg. Pendlingsmöjligheter är allt viktigare på både kort och lång sikt och måste förstärkas. Boendemiljöer behöver förnyas och nybyggnation behöver fortsätta, inledningsvis med fortsatt kommunala investeringar. Marknadsföringen av Avesta för boende och för företagsetableringar behöver förstärkas på ett innovativt sätt, så att fler väljer att flytta till Avesta med ett bra geografiskt läge, bra infrastruktur, bra skola, bra handel och en bra regional arbetsmarknad. * * * * * Detta projekt bygger på att bryta ut delar av ovan fokusområden och utveckla dessa i projektform för att sedan med förnyat mervärde övergå i ordinarie arbetsuppgifter. Projekten kommer att genomsyra alla kommunala förvaltningar och bolag. Genom kommunens kommunikationsplattform Arena Avesta, med representanter från företag, banker och handeln, finns ett naturligt samarbetsforum och projektstöd. En marknadsplats i Koppardalen skapas i aktiv samverkan mellan högskola företag, nybörjare erfarna företagare, ung gammal, män kvinnor, forskning-produktion och etnicitet som skapar det nya Avesta. Med dessa insatser kommer Avesta att vara en tillväxtmotor för utvecklingen i den funktionella regionen. 1

Bakgrund Arbetstillfällen och befolkningstrend Totalt sedan oktober 2011 har företag i Avesta och Hedemora varslat 660 arbetstillfällen, vilket utgör 8 % av den totala mängden arbetstillfällen. Sedan 1963, då Avesta kommun var nära 30 000 invånare, har invånarantalet stadigt sjunkit. På drygt 35 år har kommunen tappat nära 7 500 personer, fram till 2011-12-31 då invånarantalet var 21 486 personer. Den kraftiga befolkningsminskningen kan till stor del förklaras av nedgången i antal arbetstillfällen. År 1990 fanns i Avesta 12 460 arbetstillfällen, som under 2000-talet sjunkit till ca 10 200. Under senare delen av 2010-talet har Avesta deltagit i framtagande av gemensamma befolkningsprognoser tillsammans med Region Dalarna och SCB. Den sista prognosen, framtagen 2010 och sträcker sig fram till 2030, visar på ett nettotapp över perioden på ca 1000 personer eller storleksordningen 50 personer per år i snitt. Siffrorna är baserade på den höga invandring Avesta kommun hade mellan 2005 och 2009 och detta har börjat vika sista åren. Det finns tillsammans med den uppkomna situationen på arbetsmarknaden anledning till oro för Avestas kommande befolkningsutveckling om inga åtgärder vidtas. Samtidigt förändras situationen då den demografiska kurvan visar på ett stort behov av arbetskraft under den närmaste tiden. De stora varsel som Outokumpu lade under hösten 2011 har nu börjat ge effekt i Avesta och uppsägningarna har inletts. Slutresultatet blev att antalet arbetstillfällen minskat med 213 st. Efter sommaren kommer Outokumpu att ha 641 anställda. Även Stora Enso Fors AB har pågående diskussioner om uppsägningar i storleksordningen ca 40-50 personer. De indirekta effekterna hos underleverantörer, service, transporter, handel m.m. uppgår till betydande antal, totalt ca 1800 om omräkningsfaktor 1:3 används. Under försommaren försämrades läget ytterligare för Avestas arbetsmarknad när Setra, meddelade att deras anläggning i Horndal skulle läggas ned (35 arbetstillfällen berörs). Samtidigt meddelade Böhler Wellding vikande resultat varvid varsel lades för 10 tjänster. Detta innebär ytterligare påfrestningar för underleverantörer. Det är därför mycket angeläget att inleda ett omfattande arbete för att vända trenden. För att lyckas nå målet 25 000 invånare år 2020, krävs ett långsiktigt, strategiskt och målmedvetet arbete där kommunens gemensamma ansträngningar i samspel med Region Dalarna, lokala företag och flera andra aktörer, med kraft strävar i samma riktning. Avesta kommuns arbete med att utarbeta den kommunövergripande strategin, inleddes i samband med Outokumpus varsel i oktober. Arbetet har bland annat inneburit framtagande av målbild, nulägesanalys samt operativa åtgärder i bred dialog med såväl Outokumpu, övrigt lokalt näringsliv, Arbetsförmedling, Länsstyrelse, Region Dalarna som politiker och tjänstemän i brett samförstånd. Vid ett besök av Näringsdepartementet i februari 2011 presenterades kommunens arbete och strategi för att vända den uppkomna situationen till en offensiv satsning Avesta 2020 (se bil. 3). Denna strategi har nu vidareutvecklats och ligger till grund för vår ansökan, där vissa delar bryts ut för att med önskvärd medfinansiering från Region Dalarna kunna ta fart och få genomslag. I vårt utvecklingsarbete kommer vi att arbeta på bred front med såväl Outokumpu som lokala, regionala och nationella aktörer för att vända den uppkomna situationen till något positivt för Avesta och regionen. 2

Kommunens företagsbild Företagsbilden i Avesta kommun domineras av två stora företag, Outokumpu Stainless AB och Stora Enso Fors AB. Trots att kommunens arbetstillfällen är ungefär lika fördelade mellan den privata tjänstesektorn, den offentliga sektorn och tillverkningsindustrin, är beroendet av de två stora industriföretagen Outokumpu och Stora Enso Fors AB stort. Den privata tjänstesektorn utgör en något mindre andel i Avesta än vad denna sektor utgör i riket respektive övriga Dalarna, samtidigt som tillverkningsindustrin med sin dryga tredjedel av arbetstillfällena ligger högre än för Dalarna och riket i övrigt. Kommunen är därför i behov av ett breddat näringsliv, med högre andel privat tjänstesektor samt nya företag med nya produkter/tjänster och en högre andel nyföretagande. Detta för att få en långsiktig hållbarhet och kunna säkra tillväxt och välfärd. Konsekvensen måste bli både en förnyelse av näringslivet och en förstärkning av befintliga företag. De omvärldsanalyser som genomförts sedan början av 2000-talet har gett oss värdefull insikt och kunskap om nödvändigheten av att ytterligare utveckla och bredda vårt näringsliv. Nyföretagande Stöd vid start av företag sker i Avesta via Avesta NyföretagarCentrum, som drivs som en stiftelse inom Jobs and Society och finansieras av Avesta kommun, det kommunala bostadsbolaget Gamla Byn AB, ortens bägge större företag och ett stort antal mindre företag. Totalt bidrar c:a 70 företag till verksamheten varje år. Huvuddelen går till att finansiera en rådgivare på halvtid. Totalt startas c:a 120 företag varje år i Avesta och 40-60% av dessa går via NyföretagarCentrum. Nyföretagarcentrum Sverige och Bolagsverket levererar årligen statistik på antalet startade företag per 1000 invånare i Sveriges kommuner. 2011 var detta tal för Avesta 4,9 företag vilket gav en 168:e plats bland alla Sveriges kommuner. Motsvarande siffror var 2010 5,3 och 121:a plats. Snittsiffrorna för alla Sveriges kommuner var 2011 7,3 företag per 1000 invånare och för 2010 var motsvarande siffra 6,8. Dessa siffror visar tydligt en nödvändighet för Avesta att bryta trenden och åter öka nyföretagandet. Av de 46 företag som via NyföretagarCentrum startades 2011, startades 60 % av kvinnor. För att nå våra mål krävs kraftfulla satsningar både vad gäller kvinnors och mäns företagande. För att nå målet 25 000 invånare år 2020 behöver satsningar inom följande fokusområden göras: Koppardalen som tillväxtmotor Här hittar Du den innovativa och lättillgängliga marknadsplatsen för dig som vill starta eget eller vill växa i ditt företagande. Avesta kommun har tillsammans med andra finansiärer under lång tid målmedvetet arbetat med att utveckla Koppardalen, Avesta Jernverks gamla produktionsområde, numera omvandlat till Avesta kommuns framtidsområde för innovation, kultur, näringsliv, sport och kommunikationer. Avesta kommun har tillsammans med regionala och nationella medfinansiärer satsat ca 250 Mkr sedan början av 1990-talet för utveckling av området med regionalt genomslag. Kommunens långsiktiga tillväxtsatsning i Koppardalen har bidragit till företagsetableringar och en strukturomvandling som är 3

pågående. Verket har med Avesta Art fått nationellt renommé och genom årlig förevisning av samtidskonst och seminarieserier bidrar kulturen till områdets attraktivitet. Projektet kommer att stärka Koppardalens regionala roll för näringslivsutveckling, event, konferenser och kompetensutvecklingsinsatser. Projektcentrum blir den gamla Grovplåtsbyggnaden vid Dalälven i Koppardalen. Här skapas den innovativa miljö och mötesplats som delprojekten behöver. Genom kontakter med högskola, universitet eller annan utbildningsanordnare bereds möjlighet i Grovplåten till exempelvis studerandeplatser, ex-jobb, kvalificerade uppdragsutbildningar, samt högskolekurser som matchas mot samhällets behov. Utvecklad Nyföretagarservice, i samverkan med Avesta NyföretagarCentrum m.fl. (se särskild beskrivning fokusområde 1.) Skolans UF-företag får en bas i Grovplåten (stödjande projekt som drar nytta av miljön) Avestas bruksanda behöver förändras i den mån att ett nytt entreprenöriellt tänkande införs genom extrainsatser i skola och gymnasium. Detta ska genomsyra gymnasiets program, vilket kommer att få genomslag på alla UF-företag som bildas. UF-företagen får en bas i Koppardalen i en innovativ miljö av befintliga företag samt nyföretagande, vilket stärker UFföretagets verksamhetsbild. (UF= ung företagsamhet) Entreprenörsutbildning skapas (i samverkan med Entreprenörskolan Leksand) (se nedan under Utvecklad Nyföretagarservice, fokusområde 1) Förstudie för att utveckla Verkets (den gamla järnbrukshyttan) möjligheter att bli en högkvalitativ och funktionell regional anläggning för event och konferenser. profilområden som genomsyras av teknik, IT samt industriell design inom områdena outdoor, trä, rostfritt, service/underhåll. Fokusområde 1: Utvecklad Nyföretagarservice Med aktiva insatser ska nyföretagarservicen utvecklas ytterligare för att möta behovet av stöd och ännu bättre ta tillvara befintliga företags kunskap och engagemang Entreprenörskap uppstår i möjligheter som kommer vid en förändring. Många kanske ser förändringen men entreprenören både ser och driver den möjlighet till affärsidé som den uppkomna förändringen ger. Entreprenörskap är grunden för ett hållbart näringsliv. Det är i första hand i de små företagen som arbetstillfällen kommer att skapas. Ett särkskilt delprojekt för Kvinnors Företagande fokuserar på att hjälpa kvinnor med entreprenöriella tankar. Utvecklad nyföretagarservice kommer att arbeta förutsättningslöst som stöd 4

för bägge könen. Här behöver personella resurser tillföras för att stimulera och öka det låga nyföretagandet i Avesta. Genom samverkan med Arbetsförmedlingen och Avesta Hedemora undersöks för närvarande möjligheten att använda de arbetsmarknadspolitiska medlen på ett mer innovativt sätt, där medlen används i ett tidigare skede och på ett friare sätt. Genom Utvecklad Nyföretagarservice förstärks befintlig Avesta Nyföretagarcentrum, tillsammans med projekt för Kvinnors företagande. Utvecklad Nyföretagarservice med företagskontakter som förstärker möjligheten för nya arbetslösa att få stöd om man vill starta eget. Utveckla mångfaldsperspektivet. Enterprenörsutbildning som en del av Utvecklad Nyföretagarservice Avesta är en bergslagskommun med en bruksanda som i många hänseenden betyder att man inte ska sticka ut och starta eget utan hellre vara anställd. Detta kan vara en av flera tänkbara anledningar till att nyföretagandet inte ökat under rådande arbetsmarknadsläge. Kontakt med entreprenörsutbildningen blir en start för dem som vill utvecklas och få kunskap om entreprenöriella faser, vilket i förlängningen kan leda fram till företagsamhet eller stärka redan befintliga företag. Förstudie kring intresse och förslag från olika aktörer till hur en idéverkstad/entreprenörsutbildning skulle kunna tillskapas Skapa en hållbar idéverkstad/entreprenörsutbildning. Mad Lab skapas, idéverkstaden blir en kreativ miljö och mötesplats för skapande. Idé från Studiebesök till Manchester. Mad Lab är en gemensam plats för människor som vill göra intressanta saker - en plats för nördar, konstnärer, formgivare, illustratörer, hackare, tänkare, innovatörer och lediga drömmare, ett självständigt FoU laboratorium. Fokusområde 2: Utveckla kvinnors företagande Stimulera kvinnors idéer som grund för tillskapande av nya företag med särskild tonvikt på icke traditionella kvinnliga affärsidéer, exempelvis med naturvetenskaplig och teknisk inriktning. Företagarna har i mars 2012 kommit med en rapport om kvinnors företagande totalt. I Avesta var 2011 28,6% av nyföretagarna kvinnor vilket renderade en 109:e plats i Sverige. Under de senaste åren har dock kvinnor varit i majoritet av de som startat företag genom Avesta NyföretagarCentrum, så en förbättring är på gång även om det går långsamt, och även om procentsatsen av är bra så är det framförallt antalet företag som bör öka. Projektet som får sin bas i Koppardalen, och därför kan samverka med Nyföretagarservice och Avesta NyföretagarCentrum, ska fokusera på etablering av kvinnors företagande som bidrar till en omställning av vår näringslivsstruktur. Fokusområdet 5

Utveckla kvinnors företagande syftar till att skapa ett kvinnligt resurscentrum i Koppardalen. Här etableras tillsammans med nyföretagarservice en idéverkstad med syfte att ta fram idéer till start av lönande företag. Engagerade kvinnor i Avesta utgör stommen. Innovationsprocesser startas i denna miljö som med stöd kan leda till nya företag. Spridningskonferens kring projektets erfarenheter kommer att anordnas. Särskild tonvikt ska läggas vid att stötta kvinnor med naturvetenskapligt, tekniskt intresse. Här fokuseras också på samarbete med ex. Outokumpus FoU-avdelning som stödjande miljö. För att uppnå en kritisk massa behöver detta resurscentrum få ett regionalt genomslag. I den gamla Grovplåtsbyggnaden i Koppardalen, där idag flertalet företag etablerat sig, finns under två år projektet Kvalitets Lab, som syftar till att ge kvinnor som går i företagartankar inspiration att starta, samt att ge redan befintliga företagare kunskap om hur de ska komma från nuvarande läge i sitt företagande till önskat läge. (Ett projekt med medfinansiering av Region Dalarna). Kvinnligt resurscentrum skapas Nätverk nya mötesplatser Utveckling och utökning av nuvarande satsning på kvinnors företagande Fokusområde 3: Utökade marknadsförings- och näringslivsresurser Lyfta fram Avesta som ort och visa på Avestas fördelar som bostads- och etableringsort. Avesta kommuns regionala läge med stark infrastruktur har inte inneburit önskad näringslivsutveckling under den senaste högkonjunkturen. Detta trots kommunens centrala roll i den regionala arbetsmarknad, som även inkluderar norra Västmanland och södra Gästrikland. För att kommunen ska kunna göra insatser med rätt ansats behövs en utredning som visar hur kommunen på bästa sätt ska rikta sina insatser för ökad tillväxt för att vara ett bra stöd för befintligt näringsliv. Under de senaste 15 åren har 3 marknadsföringsprojekt genomförts i Avesta kommun, främst med inriktning att locka till företagsetableringar. Projekten har haft, såsom vi ser det idag, ett innovativt anslag efter den tid då de genomfördes. Nu behöver vi genom tillförande av resurser, utforma en metodik som ger riktad effektiv marknadsföring mot önskvärda, målgrupper av potentiella företagare. I ett initialt skede måste en utredning även visa vad som gör företag flyttbenägna. En selektering behöver göras för att nå profilområden som: teknik, IT, industriell design, rostfritt, trä och outdoor. Hur ser en marknadsföring av idag ut som hittar våra målgrupper? När vi vet det, kan marknadsföringsuppdraget ske i samarbete med upphandlad byrå. Kommunen har genom att låta ca åttiotalet medarbetare medverka i Sveriges kommuner och Landstings utbildning Förenkla helt enkelt fått insyn, samt tagit fram en handlingsplan (se bilaga) som syftar till att öka förståelsen för företagande, samt förenkla företagares kontakt medkommunen. Handlingsplanen har formats i projektform och genomförs samtidigt som projekt Avesta 2020. En del i handlingsplanen har varit inrättande av en fast handläggargrupp för att snabbt kunna prioritera de områden som företagaren behöver hjälp med vid nyetablering eller vid ett utvecklingsskede av företaget. Detta får ses om en förstärkt näringslivsinsats utöver Tillväxt Avestas ordinarie arbete, då den är tvärsektoriell. 6

Utredning behövs som visar hur kommunen på bästa sätt ska rikta sina insatser för att vara ett bra stöd för befintligt näringsliv och därigenom få ett mer efterfrågestyrt utvecklingsarbete i den kommunala organisationen. Marknadsföringsuppdrag kommer att upphandlas. Modell tas fram i samverkan med befintliga företagarnätverk, för att stärka företagens kunskap genom gemensamt lärande om affärsutvecklingsstöd, regionala mötesplatser, myndighetsstöd m.m. Fokusområde 4: Attraktiv studie-och arbetspendling Möjliggöra en attraktiv studie-och arbetspendling med kollektivtrafik och transportmöjligheter på väg och järnväg. Avesta kommun har ett strategiskt läge som knutpunkt mellan stråken genom Bergslagen och Dalabanan samt riksväg 68 och 70. En viktig del av den nödvändiga regionförstoringen vad gäller arbetsmarknaden i Dalarna och intilliggande län är att ständigt förbättra och marknadsföra möjligheterna till studie-och arbetspendling. Under hela 2000-talet har Avesta kommun haft en positiv nettoinpendling. De tre kommunerna i topp är Hedemora, Norberg och Sala. Från Avesta kommun pendlar man framförallt till Hedemora, Borlänge och Stockholm. Avestas geografiska läge innebär pendlingsavstånd till stora tillväxtcentra. Stockholm växer med ca 1,5 % per år, men även Västerås, Gävle, Borlänge, Uppsala och Ludvika har stark tillväxt. Pendling från Avesta till arbete i intilliggande län har en utvecklingspotential kontstaterar transportforskningsgruppen i Borlänge 2008 i en förstudie till tågpendlarutredningen i Dalarna. De poängterar att möjligheten till pendling över länsgränserna är begränsad, men att det avståndsmässigt finns en potential för Avesta kommun att ta del av arbetsmarknaderna i Uppsala och Västerås. Vidare står det att det finns möjligheter att utöka pendlingen mellan Falun/Borlänge och Gävleborg samt att det är av stor vikt för Avesta kommuns del att kunna rekrytera högutbildad arbetskraft från ovan nämnda regioner. Redan idag ser vi effekterna av ökade drivmedelspriser som innebär att såväl näringsliv som offentlig sektor har svårigheter att rekrytera. Att fortsätta fokusera på kollektiva pendlingsmöjligheter är därför av mycket stor vikt i konkurrensen om framtida arbetskraft. Det är också viktigt ur ett medflyttarperspektiv. Bra förbindelser innebär också att invånare kan bo kvar med sina familjer efter en uppsägning och söka arbete i regionen. Lika stor betydelse har goda förbindelser för unga som kan välja att studera på annan ort och samtidigt bo kvar i kommunen. Ett exempel är ungdomar i Horndal och Fors som numera kan välja en gymnasie- eller högskoleplats i Gävle på grund av förbättrade pendlingsmöjligheter med tåg. Den 18 juni i år inleddes en försöksperiod med avgiftsfri busstrafik i kommunen. Detta har lett till ett kraftigt ökat resande och både förenklat och förbättrat möjligheterna för pendling inom kommunen eftersom zontaxan mellan Horndal och Avesta försvann. Då Avesta kommun arbetar efter ett helaresan-perspektiv förs ständiga förbättringsdiskussioner med trafikhuvudmännen samt lokalt inom 7

kommunen som kan göra det ännu enklare för resenärerna. Ett exempel på detta är att det byggs en ny pendlarparkeringsplats i Krylbo vid Avesta-Krylbo järnvägsstation. Det är av stor vikt att uppsagd personal har möjlighet att bo kvar i kommunen och pendla till nya arbeten i dessa regioner. Dock förutsätter det fortsatta kraftfulla satsningar på kollektivtrafiken för att pendlingen ska bli attraktiv och lönsam. För att fortsätta arbetet med att göra Avesta till en attraktiv pendlingskommun behövs en utredning som kartlägger nuvarande och framtida pendlingsbehov. Utredningen ska fokusera på vilka åtgärder Avesta kommun själv kan genomföra och verka för samt vilka åtgärder som kräver fler aktörers samverkan eftersom större satsningar i många fall berör flera län och myndigheter. Den kommer på så vis att bli ett viktigt strategiskt dokument som dessutom kan komma att användas av andra kommuner i länet. Utifrån utredningen ska en strategi skapas för hur Avesta kommun både kortsiktigt och långsiktigt ska kunna nå målet och bli en attraktiv pendlingskommun. Avesta kommun förstärker möjligheterna till pendling för en förstorad studie- och arbetsmarknadsregion Fokusområde 5: Medflyttarstöd En medflyttare får genom projektet möjlighet att finna ett arbete i regionen genom utveckling av nätverk för regionens arbetsplatser. Avesta deltar i ett lokalt/regionalt nätverk mellan företags personalchefer där man ser över möjligheterna till stöd medflyttande vid jobbsök. Arbetet behöver förstärkas och metodik finnas även för att lokalt bygga sociala nätverk och möjlighet till snabb integrering av nyinflyttade. Genom aktiva mottagningsinsatser till nyinflyttade, i samspel med bl.a. föreningslivet, ska möjligheter erbjudas att snabbt komma in i samhällsgemenskapen. Samarbete sker med kringliggande kommuner. Metodik för helhetsbilden ska tas fram: Kommunen framstår som intressant för arbetssökande, (både för ensamstående, par och familjer). Partner får hjälp att hitta arbete och sociala nätverk gör att hela familjen vill flytta till Avesta. Organisation: Hela projektet genomsyras av ett brett engagemang från Avesta kommuns alla chefer och medarbetare. Styrgrupp och delprojektansvariga: Avesta kommuns koncernledningsgrupp Projektledning: Koordinator: Adm.personal: Respektive delprojekt (fokusområde) leds av utsedda projektledare. Projektkoordinator tillsätts genom egen personal Egen personal 8

Sammanfattning Avesta kommun tar regionens uppkomna befolknings- och arbetsmarknadsutveckling på stort allvar och har sedan hösten 2011 inlett ett långsiktigt seriöst arbete med att vända trenden. Ovan beskrivna fokusområden siktar på att med Koppardalen som tillväxtmotor göra satsningar både vad gäller nyföretagande, nyetableringar av företag, marknadsföring, medflyttar- och mottagarservice, stöttande näringslivsresurser och infrastruktur. Stödet till företag med tillväxtpotential kommer att förstärkas. Fokusområdenas genomförande kommer att engagera och påverka såväl kommunal personal som övriga invånare, samtidigt som åtgärderna inom handlingsplanen för SKL s projekt Förenkla helt enkelt, med tydligt näringslivsfokus, inleds (se bilaga 4). Lokala företag har deltagit aktivt i förberedande diskussioner, och kommer under projektets gång att delfinansiera för dem intressanta aktiviteter som äger rum inom projektets fokusområden. Vid sidan av detta kommer även företagens deltagande i form av arbetstid att noteras vilket stärker ansökan men finns inte angivet som indirekt medfinansiering. Aldrig tidigare har en satsning av motsvarande storlek genomförts i Avesta kommun! Nu växlar vi upp!! 9