Att skriva vetenskapligt

Att skriva vetenskapligt Anvisningar för examens-/självständigt arbete i socialt arbete och social omsorg Avdelningen för socialt arbete och social omsorg Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Eskilstuna 2011-01-17

Förord Forskning genomförs inte för skrivbordslådor utan för att delas med andra inom det vetenskapliga samhället, undervisningen, praktiska verksamheter, i mötet med brukare och andra intresserade. Sättet att skriva vetenskapliga texter kan variera inom och mellan olika discipliner och länder, men på de olika lärosätena och disciplinerna finns det ändå många gemensamma drag. Hur skicklig man än är på att skriva så skall man ändå inte kunna dölja om forskningen är av dålig kvalitet. Förhoppningsvis så skall inte heller en dålig skribent kunna dölja viktig forskning eller göra den ointressant. Att skriva ett examensarbete är exempelvis att utbilda sig i att genomföra forskning och att skriva en vetenskaplig publikation. Syftet med dessa anvisningar är, mot en sådan bakgrund, att beskriva grundläggande krav på och riktlinjer för examens-/självständigt arbete inom socialt arbete och social omsorg vid Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) på Mälardalens högskola (MDH). Vid HVV och MDH förekommer olika benämningar på detta arbete. För att underlätta läsningen av anvisningarna, kommer examens-/självständigt arbete även att benämnas uppsats. I dessa anvisningar används för enkelhets skull begreppen den studerande/uppsatsförfattare i singularis. Om speciella föreskrifter gäller för fler än en författare inom vissa kurser, anges detta i respektive studiehandledning. Vid formuleringen av anvisningarna har vi använt flera källor som utgångspunkter förutom egna erfarenheter som handledare och examinatorer, värdefulla synpunkter från kollegorna på Avdelningen för socialt arbete och social omsorg, samt vad som sägs i litteratur inom ämnesområdet: En av källorna är högskolelagens inledande bestämmelser. I högskolelagen (1992:1434) 8 står det att utbildning på grundnivå skall utveckla de studerandes förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. De studerande skall enligt utbildningsplanen utveckla sin förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen inom sitt område och kunna utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Kraven på ett kunskaps- eller evidensbaserat socialt arbete bygger, i relation till allmänna bestämmelser ovan, på att socionomer behärskar ett kritiskt, reflekterande och vetenskapligt tänkande samt känner till och kan tillämpa olika slags forskningsmetoder. Detta för att under kritisk granskning ta till sig nya forskningsresultat med syfte att utveckla den egna professionella kompetensen. Den andra källan som vi tagit som är utgångspunkt är de föregående anvisningarna för examens-/självständigt arbete inom socialt arbete och social omsorg, folkhälsovetenskap, sjukgymnastik och vårdvetenskap på HVV vid Mälardalens högskola. Den tredje källan som vi använt som utgångspunkt är anvisningarna för examens- /självständigt arbete inom socialt arbete på Örebro universitet. De här anvisningarna har diskuterats även i en grupp med företrädare för socialt arbete på Högskolan i Dalarna, Högskolan i Kristianstad, Mälardalens högskola och Örebro universitet. Då olika frågeställningar och metodologiska ansatser innebär olika angreppssätt, är anvisningarna på många områden av generell och övergripande natur. Mer specifika anvisningar för såväl utformning som bedömning av uppsatser på olika nivåer inom socialt arbete och social omsorg ska ges i separata studiehandledningar. 2

Dessa anvisningar har utarbetats av följande grupp under ledning av professor Elinor Brunnberg: Osman Aytar, universitetslektor i socialt arbete Elinor Brunnberg, professor i socialt arbete Håkan Karp, universitetsadjunkt i socialt arbete Eskilstuna, 2011-01-17 3

Innehåll 1. GENERELLA ANVISNINGAR... 5 1.1 ÄMNESVAL... 5 1.2 NIVÅUTVECKLING... 5 1.2.1 EXAMENSARBETE PÅ GRUNDNIVÅ... 5 1.2.2 EXAMENSARBETE PÅ AVANCERAD NIVÅ... 6 1.3 HANDLEDARSKAP OCH EXAMINATION... 6 1.3.1 DEN STUDERANDES ANSVAR... 6 1.3.2 HANDLEDARENS ANSVAR... 7 1.3.3 EXAMINATORNS ANSVAR... 7 1.3.4 ETIKPRÖVNING... 7 1.4 SPRÅK OCH SKRIVREGLER... 7 1.5 LAYOUT... 8 2. UPPSATSENS STRUKTUR OCH INNEHÅLL... 9 3. REFERENSER ENLIGT APA-SYSTEMET... 14 3.1 REFERENSER I LÖPANDE TEXT TILL EN STUDIE AV EN FÖRFATTARE... 15 3.2 REFERENSER I LÖPANDE TEXT TILL FLERA STUDIER AV SAMMA FÖRFATTARE... 16 3.3 REFERENSER I LÖPANDE TEXT TILL STUDIER MED MÅNGA FÖRFATTARE... 16 3.4 REFERENSER I LÖPANDE TEXT NÄR FLERA STUDIER HAR VISAT SAMMA SAK... 16 3.5 CITAT... 17 3.6 SIFFROR... 17 3.7 ATT SKRIVA EN REFERENSLISTA... 17 3.7.1 MONOGRAFIER... 18 3.7.2 ANTOLOGIER OCH ARTIKELSAMLINGAR... 18 3.7.3 TIDSKRIFTSARTIKLAR... 18 3.7.4 ELEKTRONISKA KÄLLOR... 19 3.7.5 YTTERLIGARE RÅD NÄR REFERENSLISTAN SKRIVS... 19 3.8 MER LÄSNINGSTIPS FÖR APA-SYSTEMET... 20 4. CHECKLISTA INNAN UPPSATSEN LÄMNAS IN... 20 4.1 FORMAT... 20 4.2 TITELSIDAN... 20 4.3 SAMMANFATTNING OCH ABSTRACT... 21 4.3 RUBRIKER... 21 4.4 REFERENSER... 21 4.5 NOTER OCH FOTNOTER... 21 4.6 TABELLER OCH FIGURER... 21 5. SLUTSEMINARIUM OCH EFTERFÖLJANDE PROCEDUR... 22 5.1 SLUTSEMINARIUM... 22 5.2 BETYGSSÄTTNING... 23 5.3 OMPRÖVNING AV BETYGSBESLUT... 24 5.4 PUBLICERING PÅ DIVA OCH ARKIVERING... 25 5.5 OM FUSK... 25 BILAGOR... 26 BILAGA 1: ETIKPRÖVNING AV DEN STUDERANDES ARBETE... 26 BILAGA 2: BLANKETT FÖR ETISK EGENGRANSKNING... 29 4

1. Generella anvisningar Dessa anvisningar, som riktar sig till studenter, handledare och examinatorer, utgör en grundmall för utförande av examens-/självständigt arbete inom socialt arbete och social omsorg vid Akademin för hälsa, vård och välfärd på Mälardalens Högskola. All uppsatsskrivning ska ha dessa anvisningar som formell grund även om vissa tillägg och avgränsningar kan förekomma i respektive studiehandledning beroende på arbetets art. De kan med fördel också användas i andra skriftliga arbeten under utbildningen. För uppsatser på de olika nivåerna finns kompletterande anvisningar och information i studiehandledningar. En studiehandledning kan inte ersätta vad som anges i dessa anvisningar. Emellertid kan det vara lämpligt att i studiehandledningen betona begrepp och annat som är specifikt för en metodologisk ansats, om en speciell sådan rekommenderas inom ramen för kursen. För examens-/självständigt arbete på grundnivå (15 hp) rekommenderas två uppsatsförfattare både för den studerandes eget lärande och för slutresultatets kvalitet, medan för examens- /självständigt arbete på avancerad nivå (15 hp) rekommenderas en uppsatsförfattare. 1.1 Ämnesval Vid val av ämne för uppsatsskrivande på alla nivåer gäller, att ämnet ska vara relevant för och rymmas inom socialt arbete och/eller social omsorg som huvudområde. Studenterna ska vid uppsatsskrivande lära sig att iaktta ett självständigt kritiskt förhållningssätt. När önskemål om uppsatsämnen inkommer från det omgivande samhället är detta särskilt viktigt att beakta eftersom förfrågningar och önskemål kan vara förenade med olika motiv och enskilda personers intressen. I sådana fall måste såväl den studerande som handledaren värna om ett självständigt kritiskt förhållningssätt. 1.2 Nivåutveckling I utbildning från grund- till forskarutbildning finns en progression avseende på ett vetenskapligt förhållningssätt. Det innebär att kraven på metodmedvetenhet och djup i analysen skärps när nivån ökar, liksom kraven på den studerandes förmåga att utnyttja sin analys för att belysa området för studien. 1.2.1 Examensarbete på grundnivå Examensarbetet innebär till att den studerande självständigt ska kunna planera, genomföra, analysera, dokumentera och presentera en undersökning för att tillämpa inhämtade teoretiska och metodologiska kunskaper. På grundnivå ska den studerande, genom ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, visa att hon/han har fördjupade kunskaper om områdesrelevanta teorier och förmågan att tillämpa dessa kunskaper, kan söka sin bakgrund i såväl nationell som internationell vetenskaplig litteratur samt tydligt beskriva den metod som använts i arbetet. I uppsatsens kunskapsöversikt ska den studerande ta fram vetenskapliga publikationer som anknyter till det problemområde som skall studeras och dra relevanta slutsatser från dem. 5

1.2.2 Examensarbete på avancerad nivå Examensarbetet syftar till att den studerande ska kunna planera, genomföra, analysera, dokumentera och presentera ett självständigt arbete som utvecklar och fördjupar tidigare inhämtade ämnes- och metodkunskaper, samt relaterar sitt arbete till lämplig teoribildning inom området. Den studerande har möjlighet att arbeta vidare med ett problemområde som initierats i tidigare kurser, men det är då av stor vikt att arbetet utvecklas så att detta uppfyller kraven på avancerad nivå. På avancerad nivå är syftet att studenterna ska skaffa sig ytterligare fördjupade kunskaper om filosofiska, vetenskapsteoretiska och metodologiska ansatser inom huvudområdet. Vidare ingår att kritiskt granska, analysera och redovisa en frågeställning/flera frågeställningar samt kunna kommunicera på ett vetenskapligt relevant sätt. Examens-/självständigt arbete på avancerad nivå innebär vidare att den studerande, genom hela processen på ett vetenskapligt grundat sätt, kan argumentera för de val som gjorts i relation till de ingående momenten. På avancerad nivå läggs stor vikt vid förmågan analysera data som insamlats i studien. I uppsatsen ska den studerande också visa större prov på fördjupad kunskap, empirisk förankring och nytänkande, samtidigt som större krav ställs på problemformuleringar, teorianknytning och metodbeskrivning. Dessutom ska den studerande kunna förhålla sig till sitt resultat på ett kritiskt och reflekterande sätt. I ett examensarbete på avancerad nivå ingår att redovisa, problematisera och analysera relevant innehåll från vetenskapliga publikationer. 1.3 Handledarskap och examination Vid genomförande av akademiska arbeten är handledningen en viktig faktor. Handledaren ska stödja den studerande att utveckla sin förmåga till självständig vetenskaplig verksamhet. För varje uppsats ska handledare och examinator utses. Följande formella krav gäller för att handleda och examinera: Examensarbete på grundnivå: för handledarskap krävs minst magisterexamen och för examination krävs disputation för doktorsgrad eller motsvarande kunskaper. Examensarbete på avancerad nivå: för handledarskap och examination av uppsatser krävs disputation för doktorsgrad. Därutöver kan doktorand i slutet av sin forskarutbildning utses som handledare. För varje uppsatshandledning finns en viss tid avsatt. Omfattningen av denna och hur den disponeras beskrivs i studiehandledningen. I de fall den studerande efter examinationen önskar publicera sin uppsats i form av en vetenskaplig artikel eller liknande, kan handledaren stå som medförfattare om bägge samtycker. 1.3.1 Den studerandes ansvar Den studerande bär ansvaret för uppsatsarbetet och att det blir klart i tid. Det är också den studerande som ansvarar för att fortlöpande ta kontakt med handledaren. Den studerande ska, i början av handledningen, bestämma med handledaren om hur och när de ska träffas. Den studerande ansvarar vidare för att handledaren hålls uppdaterad om det fortskridande arbetet. Den studerande ska beskriva behovet av hjälp och stöd. Om samarbetet av olika orsaker inte 6

fungerar mellan den studerande och handledaren ska den studerande vända sig till kursansvarig lärare. Likaså är det den studerandes ansvar att i förekommande fall, i ett tidigt skede ta upp med handledaren om samarbetet med en eventuell medförfattare inte fungerar. I de fall det rör sig om flera författare, har de ansvar att på ett tidigt stadium i samarbetet kommunicera med varandra så att samma tidsplan för examinationsdatum och målsättning avseende uppsatsens kvalitet råder. 1.3.2 Handledarens ansvar Handledaren ska uppmuntra och stödja den studerande att utveckla sin förmåga att genomföra ett självständigt vetenskapligt arbete. Handledaren ska, i dialog med den studerande, se till att arbetet blir avgränsat och lagom stort. Handledaren ska vidare tillse att teori, tidigare forskning, metod och övriga delar är relevanta. Handledaren ska vägleda uppsatsarbetet så att den studerande söker, granskar och sammanställer tidigare forskningsresultat. Handledaren ska vidare påpeka eventuella problem och luckor i skrivningen samt ansvara för att uppsatsen håller vetenskaplig kvalitet innan uppsatsen rekommenderas för behandling på seminarium. Den studerande har däremot rätt att låta uppsatsen seminariebehandlas. Men om den studerande kräver detta mot handledarens vilja, upphör handledarens ansvar för uppsatsarbetet. Handledarens godkännande av uppsatsen för seminariebehandling innebär inte något betyg på uppsatsen, utan betyg sätts av examinatorn. Handledarens närvaro vid slutseminarium är frivillig. 1.3.3 Examinatorns ansvar Det är examinator som ger det slutgiltiga betyget på uppsatsen utifrån gällande bedömningskriterier. Vid krav på komplettering i samband med slutseminarium ska ett skriftligt underlag om vad den studerande ska göra för att uppsatsen ska bli godkänd lämnas till den studerande och en kopia av denna bedömning till handledaren. Den skriftliga bedömningen kan lämnas till den studerande vid eller precis efter slutseminarium. Komplettering skall göras senast tio arbetsdagar efter att uppsatsen seminariebehandlats. Examinatorn skall kommunicera sin bedömning till handledaren före slutseminarium även om det är examinatorn som sätter betyget. Vid slutseminarium har examinatorn det yttersta ansvaret för att det genomförs på ett professionellt sätt. Det innebär förutom gängse formalia, att se till så att kritik framförs på ett sakligt sätt av både opponenter och examinator själv, för att slutseminariet ska upplevas som konstruktivt av uppsatsförfattaren. 1.3.4 Etikprövning Innan den studerande påbörjar datainsamlingen, ska de etiska överväganden som uppsatsen vilar på diskuterats med handledaren i enlighet med de generella riktlinjerna (se bilaga 1 och 2 dessa riktlinjer) för självskattande etikprövning av den studerandes arbete inom socialt arbete och social omsorg vid HVV. 1.4 Språk och skrivregler Examens-/självständigt arbete skrivs vanligtvis på svenska. Uppsatsen ska skrivas på ett tydligt och korrekt språk och talspråk ska inte användas. Den studerande ska inte ge avkall på vetenskapligheten i presentationen. Stavning, satsbyggnad, skiljetecken och styckeindelning 7

ska följa vedertagen standard. Förkortningar ska vara vedertagna och användas endast undantagsvis. Förkortningar, som utgör namn eller liknande, ska alltid förklaras första gången de används. Uppsats får inte läggas fram utan att språket är tillräckligt klart och tydligt. Den studerande har ett ansvar att språket är korrekt och de studenter som har svårigheter i skrivande uppmanas ta kontakt med de ansvariga för dessa frågor på MDH. Det är också viktigt att den studerande tidigt lär sig datorns ordbehandlingsmöjligheter, t.ex. rättstavningsprogrammet. En utmärkt hemsida för skrivregler är också TT: s hemsida: http://www.tt.se/ttsprak/ För mer om formalia kring språkanvändning se: Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. 3: a uppl. Stockholm: Liber 1.5 Layout Det referenssystem som studerande alltid skall använda är APA-systemet (se Referenser enligt APA-systemet ). Inom APA-systemet har det också utvecklats idéer om hur layouten skall se ut. APA-systemets layout måste den studerande inte följa, men kan göra det om hon/han vill. I den nedanstående texten kommer rekommendationer när det gäller layout. De stämmer inte alltid överens med APA-systemets layout. Typsnitt eller teckensnitt är typ av bokstäver: Vi rekommenderar Times New Roman. Den studerande ska använda olika typsnitt för rubriker och text. Vi rekommenderar att den studerande använder 12p för texten med enkelt radavstånd. Avseende avståndet mellan stycken skall den studerande använda antingen 6 pt mellan stycken eller varje nytt stycke efter det första stycket under en rubrik markeras med indrag av texten (0,5 cm.). För huvudrubriker ska 16p användas, för nästa rubriknivå 14p och för tredje rubriknivån 12p. Rubrikerna skall vara i fet stil. Vid behov kan Hjälp -avsnittet av Word-program användas för dessa val. Observera att dessa anvisningar för examensarbete är också skrivna i enlighet med de här rekommendationerna (med avstånd 6 pt mellan styckena). Rubriker: Rubrikerna skall vara på olika nivåer. Minst två olika nivåer huvudrubrik och underrubrik skall användas. Det är vanligt att tre rubriknivåer används. I APAsystemet finns det fem rubriknivåer, dock behöver inte alla fem nivåerna användas. Vi rekommenderar att den studerande använder tre olika vänstercentrerade rubriknivåer. Rubriker till avsnitt skall numreras. Men om titlar i samråd med handledaren markeras på andra sätt, är det ytterst viktigt att dessa delar är med på ett logiskt sätt. Innehållsförteckning: Innehållsförteckningen kan konstrueras med hjälp av datorns kommandon. Vid behov kan Hjälp -avsnittet av Word-program användas för skapande av innehållsförteckning. Referenslista: I referenslistan dras andra raden och följande rader in ca 0,5 cm. Citat (oavsett från skriftliga källor, intervjuer etc.) skall alltid vara korrekt avskrivna. Om det finns skrivfel i originalet skall även detta vara korrekt avskrivet. Ett citat skall efterföljas av en referens som alltid har sidhänvisning. 8

2. Uppsatsens struktur och innehåll Uppsatsen ska vara logiskt uppbyggd och det ska vara möjligt för läsaren att följa en röd tråd. Det sätt som föreslås här för examens-/självständigt arbete inom socialt arbete och social omsorg är enligt nedanstående disposition, men beroende på val av metod och ämne, kan andra formuleringar och nya avsnitt förekomma i samråd med handledaren. En uppsats med en uppsatsförfattare ska vara mellan 25-30 sidor och med två uppsatsförfattare mellan 30-35 sidor (exklusive titelsida, sammanfattning, innehållsförteckning och bilagor). Fördelningen mellan uppsatsens olika avsnitt kan variera beroende på uppsatsens form och innehåll. Men en lämplig balans mellan uppsatsens delar är att introduktion, tidigare forskning, teoretisk referensram/tolkningsram, samt metod och empiriskt material motsvarar 50 procent och resterande 50 procent används för resultatredovisning, analys, slutdiskussion och referenser. För refereringssätt i löpande text, utformning av referenslista och övriga frågor om formalia se avsnittet Referenser enligt APA-systemet nedan. Utöver de här anvisningarna kan även följande bok användas som stöd avseende frågor som inte tas upp i anvisningarna: Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Uppsatsens grundstruktur och innehåll kan se ut som följande: Titelsida Uppsatsen ska ha en titelsida. Mälardalens högskolas logotyp får inte sättas ut i uppsatsen förrän uppsatsen är godkänd av examinator. På kursens Blackboard finns mallar för titelsida, både för seminarieversion och för slutversion av uppsatsen. Uppsatsens titel ska stämma med det som arbetet handlar om. Titeln, som ska väcka intresse och fånga det centrala budskapet i uppsatsen, ska vara kort, rak och informativ. Observera att det datum, som anges på det slutliga examensarbetet, ska vara det datum när examinator godkänt uppsatsen. Det är också detta datum som registreras i LADOK. Sammanfattning Sammanfattningen ska innehålla tydlig och kortfattad beskrivning av uppsatsens syfte, teori, metod, väsentliga resultat och slutsatser med maximalt 200 ord på svenska. Avsikten med en sammanfattning är dels att ge läsaren ett koncentrat av arbetet, dels att utgöra underlag för att läsaren ska kunna avgöra om arbetet är relevant att läsa i sin helhet. Fyra till sex nyckelord ska anges för att fånga det centrala i innehållet. Abstract Sammanfattningen av uppsatsen skall också skrivas på engelska med rubriken Abstract. Både sammanfattning och abstract ska komma före innehållsförteckning. 9

Innehållsförteckning Innehållsförteckningen skrivs enligt valfri, men konsekvent form. I uppsatsens innehållsförteckning ges en logisk presentation av uppsatsens uppbyggnad med sidhänvisning till de förekommande rubrikerna och underrubrikerna. Innehållsförteckningen behandlar allt skrivet som kommer efter denna. Alla rubriker ska vara korta och informativa. Alla rubriker numreras fram till och med slutsatser. Rubrikerna till referenslistan och bilagorna skall inte numreras, men de ska finnas med i innehållsförteckningen. Introduktion Börja med en intresseväckande bakgrund till det syfte och de frågeställningar som skall besvaras. Den studerande ska bland annat beröra kort varför undersökningsområdet är relevant och meningsfullt att studera inom socialt arbete och/eller social omsorg. En bra struktur i bakgrunden är att betrakta hela den kunskap som redovisas som en tratt. Tratten är bred upptill och bakgrunden bör därför börja med mer generella eller övergripande fakta för att, i takt med en allt mer avsmalnande tratt nedåt, avgränsa och renodla informationen successivt. Observera att denna korta inledande bakgrund skiljer sig från de längre redogörelserna om undersökningsområden, studieobjekt, centrala fenomen etc. och sådana redogörelser brukar komma under eget avsnitt efter studiens syfte och frågeställningar. Bakgrunden ska leda fram till en tydlig formulering av studiens syfte. Syftet skall sedan brytas ned i konkreta frågeställningar, vilka var och en måste besvaras i arbetet. Frågeställningarna ska täckas av syftet. I anslutning till syftet kan begrepp som behöver definieras och vissa avgränsningar (med tanke på typ av respondent, plats/kontext etc.) anges. Vid definition av begrepp skall den studerande ange referenser alternativt ange om begreppet formulerats av själva den studerande. Definitioner av begrepp som är centrala för studiens syfte och frågeställningar bör läggas i introduktionsavsnittet om de anses vara viktiga för att förstå innebörden av de följande avsnitten. Begrepp som är av intresse i resultatavsnittet och mer om avgränsning i form av urval etc. skall förklaras i metodavsnittet. Den studerande ska avsluta det första avsnittet med en disposition, där hon/han skriver mycket kort vilka avsnitt kommer att följa introduktionsavsnittet. Introduktionsavsnittet kan med fördel delas in i underrubriker såsom Bakgrund, Syfte och frågeställningar, samt Disposition för att underlätta läsbarheten. Tidigare forskning Det är alltid viktigt att gå igenom tidigare studier om det ämne som man vill undersöka. Det innebär bl.a. att klarlägga hur väl de aktuella frågeställningarna redan är utforskade. För sin uppsats ska den studerande hitta minst fem vetenskapliga studier (varav minst två på engelska) som är relevanta för uppsatsämnet. Studierna kan ingå i vetenskapliga böcker, tidskrifter eller rapporter. Innehållsmässigt ska relevansen vara avgörande för valet av dem, men det rekommenderas starkt att det finns en variation mellan studierna med tanke datainsamlingsmetoder (kvalitativa, kvantitativa eller kombinationer av dem) och teoretiska ansatser. De tidigare studierna väljer den studerande själv med hjälp av sökning i bibliotekets utbud av nationella och internationella databaser och övriga vetenskapliga källor. Om den studerande 10

ändå är osäker på var eller hur man hittar intressanta och relevanta studier kan hon/han med fördel samarbeta med sina kurskamrater eller ta hjälp av bibliotekets personal. Tidigare studier kan redovisas var för sig eller efter tematiska/innehållsmässiga kategorier med tydliga referenser till respektive studie. Men det är ytterst viktigt att den studerande redogör för tidigare studier på ett konsekvent, kort och koncist sätt avseende var studien är genomförd, vilken metod som använts, urval och de viktigaste resultaten. Genom redovisningen ska den studerande visa förmåga att sammanfatta och presentera tidigare forskning på ett vetenskapligt sätt. Det kan till exempel handla om att visa prov på förmågan att kontrastera och göra jämförelser mellan resultat från olika studier för att på så vis få en tydlig grund för vidare problematisering. Detta avsnitt ska avslutas med en kort reflekterande sammanfattning där en koppling mellan det egna uppsatsarbetet och tidigare forskning görs. Avsnittet Tidigare forskning ska begränsas till sammanlagt tre till fyra sidor. Teoretisk referensram Teoriavsnittet kan se olika ut beroende på om man använder teorier som utgångspunkter/inspirationskällor och/eller vid koppling av sitt resultat till teorier. Med andra ord sätter uppsatsens vetenskapsteoretiska inriktning (induktion, deduktion eller abduktion) sin prägel inte bara på metodologiska överväganden, utan även på teorianvändning. Oavsett den valda vetenskapsteoretiska inriktningen ska valet av teorier vara grundad i den aktuella forskningen inom ämnet och fylla en funktion i relation till analys och tolkning av data. En teoretisk referensram är således ett redskap i det kommande analysarbetet och inte en allmän litteraturöversikt jämställd med genomgången av det aktuella forskningsläget. De utvalda teorierna skall i princip redogöras från primära källor. Metod och empiriskt material I detta avsnitt gäller att motivera och beskriva uppsatsarbetets metod. Redovisningen kan se olika ut, men metodavsnittet ska innehålla följande aspekter: val av metod, datainsamling och genomförande, databearbetning och analysmetod, validitet och reliabilitet, samt forskningsetiska frågor. Metodbeskrivning är viktig för att kunna bedöma tillförlitligheten och förstå hur och varför den studerande har samlat in sitt empiriska material. Metoden ska beskrivas på en övergripande nivå som motiverar valet av metod i relation till studien som helhet samt i relation till hur den tillämpats i den aktuella studien. Syfte och frågeställningar har en avgörande betydelse för val av design, metodologisk ansats och vetenskapsteoretisk inriktning såsom induktion, deduktion eller abduktion. Generellt kan sägas att metodavsnittet ska vara så tydligt och konkret att andra intresserade ska kunna förstå hur studien är genomförd. Därefter ska själva datainsamlingen och genomförandet beskrivas. Här anges hur urvalet gjorts, hur kontakt tagits med personerna i studien, vem som tagit kontakten, var och när studien genomförts och så vidare. Utarbetandet av instrument som använts (intervjuguide, enkät etc.) ska också beskrivas samt hur instrumentet har prövats. Intervjuguide, enkät och andra instrument som använts i studien ska bifogas som bilagor. När det gäller studiens material, ska data beskrivas beträffande avgränsningar, egenskaper, storlek och urvalssätt. I kvantitativa studier ska dessutom eventuellt bortfall redovisas så att bortfallets konsekvenser för studien senare kan diskuteras. Vid systematiska litteraturstudier ska sökord och databaser alltid redovisas liksom en motivering för urval av det datamaterial 11

som analysen baserar sig på. Det är ytterst viktigt att den studerande har ett källkritiskt förhållningssätt till det empiriska materialet. Det empiriska materialets storlek (antalet intervjuer, observationer, enkäter eller övriga empiriska källor) kan variera beroende på kvaliteten av de utvalda empiriska källorna. Vid uppsats med intervjuundersökning rekommenderas för uppsats med en författare minst fem intervjuer (för uppsats med två författare rekommenderas åtta intervjuer), medan 70 enkäter rekommenderas vid frågeundersökningar (för uppsats med två författare rekommenderas däremot 100 enkäter). Vid intresse för observationer, befintliga dokument och kombinationer av olika empiriska källor bestäms omfånget av dessa i samråd med handledaren. Oavsett datainsamlingsmetod kan användbarheten av den valda insamlingsmetoden testas (exempelvis provintervju) i samråd med handledaren. Bearbetning och analysmetod ska beskrivas väl och motiveras för att andra läsare ska kunna granska och bedöma arbetet och dra egna slutsatser. I kvalitativa studier beskrivs hur data kodats och teman/kategorier och subteman/subkategorier framkommit och/eller skapats. I kvantitativa studier ska statistiska analysmetoder som används motiveras och förklaras. Validitets- och reliabilitetsfrågor ska tas upp och problematiseras med ett tydligt självkritiskt ställningstagande. Vilka validitets- och reliabilitetsproblem är aktuella i denna undersökning och hur hanteras dessa problem? Undersöker man det man vill undersöka? Kan man lita på metoder som är valda? Hur ser möjligheter till generalisering ut? Genom relevanta svar på dessa frågor förstärks trovärdigheten och tillförlitligheten av studien. Metodavsnittet ska avslutas med en redogörelse för etiska ställningstaganden och överväganden utifrån vedertagna forskningsetiska principer. Här ska Vetenskapsrådets fyra forskningsetiska krav för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet utgöra grund för etiska överväganden. Även systematiska litteraturstudier ställer krav på etisk reflektion. Den studerande ska därför kort beskriva vad dessa etiska krav innebär (max en mening för varje krav), egna etiska överväganden och tydliggöra hur etiska frågor konkret hanterats i uppsatsarbetet. Det är här viktigt att den studerande uttrycker en klar etisk reflektion i relation till studien som helhet och metodens tillämpning i den egna studien och inte bara uttalar sig allmänt om metoden. Metodbeskrivningen ska fokusera på hur metoden tillämpats i den egna studien, inte utgöra ett referat av någon metodbok. Med ett sådant perspektiv skall metodologiska överväganden styrkas av referenser. Här skall den studerande, framför allt på den avancerade nivån, använda sig av primära källor av de utvalda metoderna. Detta ger i regel en ökad beredskap att genomföra studien och tydligare metodbeskrivning. Att ha många metodreferenser från olika källor innebär ofta en risk att metodbeskrivningen innehåller motsägelser, då författare av metodböcker ofta utvecklar egna varianter av metoder som inte alltid överensstämmer med varandra. Om flera källor används, bör detta ske efter överväganden om deras förenlighet. Metodavsnittet kan med fördel delas in i underrubriker såsom Val av metod, Datainsamling och genomförande, Databearbetning och analysmetod, Validitet och reliabilitet, samt Etiska frågor för att underlätta läsbarheten. Resultat och analys Det här avsnittet kan läggas upp på olika sätt. Exempelvis kan den studerande först redovisa de empiriska resultaten och sedan analysera i relation till teorier och tidigare forskning, eller att baka in analysen (med tanke på koppling till teorier och tidigare forskning) direkt i 12

resultatredovisningen. Oavsett vilken redovisningsform den studerande väljer är det ytterst viktigt att den studerande presenterar resultaten från sin studie på ett klart och logiskt sätt. Ett sätt är att hantera en frågeställning i taget. Ett annat sätt är att presentera resultaten i form av teman som sammantaget bidrar till att svara på frågeställningarna. Här är det viktigt att redovisa alla resultat, även om dessa inte överensstämmer med ens förväntningar. Använd gärna citat, tabeller och figurer men undvik att stapla många citat eller presentera tabeller och figurer efter varandra. Exempelvis behöver den studerande inte ange flera citat med samma eller liknande innehåll från olika intervjupersoner. Det räcker att den studerande nämner att flera har påpekat det innehåll som är gemensamt för flera citat och anger det citat som är mest talande. I princip räcker det om den studerande lyfter fram och betonar det som är viktigt för att besvara studiens frågeställningar, men om hon/han får fram resultat som pekar på några andra fenomen vid sidan om sina frågeställningar, kan hon/han presentera dessa också under egen underrubrik i detta avsnitt. Avsnittet Resultat och analys kan med fördel delas in i underrubriker såsom Resultatredovisning och Analys om den studerande först vill presentera resultatet och sedan göra kopplingar till relevanta teorier och tidigare studier. Om nya teman än de som är kopplade till frågeställningar kommer fram ur resultaten skall dessa teman också presenteras under egen rubrik. Under avsnittet Analys ska den studerande koppla resultaten till teorier och tidigare forskning genom nya underrubriker eller ett sammanhängande resonemang utan någon ny underrubrik. Slutdiskussion I en akademisk uppsats är det viktigt att den studerande, i den avslutande delen av arbetet, ska diskutera resultatet med ett kritiskt förhållningssätt. I princip innebär det att i en diskussion reflektera, argumentera och dra slutsatser från studien med avseende på resultat, metod och teori. Denna kritiska diskussion över det egna arbetet är utmärkande för akademiska studier. Underlaget för avsnittet Slutdiskussion är de tidigare kapitlen i uppsatsen och oftast innehåller diskussionsavsnittet inga nya referenser, utan den studerande diskuterar de som finns i de tidigare kapitlen. Men om studiens resultat ger nya vinklingar, som knappast var aktuella att belysa i föregående avsnitt, kan det vara av stort värde att i efterhand söka och föra in ny referens som också belyser det nya resultat som framkommit i uppsatsen. Det kan finnas olika sätt att lägga upp slutdiskussionen. Ett av de vanligaste sätten är att börja med att ange studiens syfte och frågeställningar. Därefter ska den studerande diskutera resultaten i relation till syfte och frågeställningar. Ibland kan ett resultat, som avser en av frågeställningarna, helt enkelt vara att det inte gick att få svar på frågan om vissa orsaker, vilka ska anges. Har den studerande fått svar på uppsatsens syfte och frågeställningar? Om den studerande har fått svar på dessa, vad har det blivit? Om den studerande inte har lyckats att få svar på dem, varför? Här går det exempelvis inte att skriva enbart att Jag har fått svar på uppsatsens syfte och frågeställningar eller Jag har inte fått svar på en av mina frågeställningar utan en tydlig reflekterande diskussion krävs. I relation till inget svar eller bristande svar på syfte och/eller frågeställningar ska den studerande reflektera över de överväganden som frågeställningarna hon/han valt att arbeta med. Är det något den studerande borde ha gjort annorlunda? Fungerade frågorna i intervjuer och/eller enkäter? Om de inte fungerade vad kan det bero på? Beroende på svaren på dessa frågor kan en viktig metoddiskussion föras in i detta avsnitt. 13

Resultatet ska, med ett bredare och övergripande perspektiv som präglas av ett tydligt vetenskapligt förhållningssätt, sättas i vidare sammanhang genom kopplingar till val av problemområde, syfte, frågeställningar, tidigare forskning, teori/teorier, metod och material vilket bäddar för intressanta slutsatser. Det här avsnittet kan avslutas med förslag till vidare forskning i socialt arbete och social omsorg om andra frågor som det skulle vara intressant att göra nya undersökningar om. Referenser Rubriken Referenser ska börja på en ny sida och numreras inte med rubriknummer, men sidonumreras i fortsatt löpande ordning. Referenslistan ska innehålla den litteratur som den studerande har använt som källor för sitt arbete. Bilagor De bilagor, som den studerande själv hänvisar till, exempelvis intervjuguide eller policydokument, och som bara nämnts i några korta ord samt annat relevant material bör tas med i avsnittet bilagor. Bilagorna ska förtecknas i innehållsförteckningen med en rubrik som talar om vad bilagan innehåller. Om bilagorna är fler än en, numreras de i den ordning som de hänvisas till i texten. 3. Referenser enligt APA-systemet Avdelningen för socialt arbete och social omsorg har beslutat att APA-systemet ska användas som referenssystem i uppsatser, examinationsuppgifter och andra inlämningsuppgifter. APAsystemet är utarbetat av American Psychological Association och används världen över i vetenskapliga tidskrifter framförallt inom psykologi och olika samhällsvetenskapliga ämnen där socialt arbete är ett av ämnena. Socialvetenskaplig Tidskrift är en tidskrift i Sverige som publicerar vetenskapliga artiklar med fyra nummer per år och inom området socialt arbete. Socionomen är en annan tidskrift som två gånger per år ger ut ett forskningssupplement. I forskningssupplementet liksom i Socialvetenskaplig Tidskrift granskas de vetenskapliga artiklarna av minst två externa bedömare som är experter inom sitt område. Socialvetenskaplig Tidskrift är den mest etablerade vetenskapliga tidskriften för forskare i socialt arbete i Sverige. Tidskriften utgår från APA-systemet när det gäller referenssystemet, men med vissa undantag bl.a. när det gäller att ange författarens hela förnamn och inte bara initialer. Syftet med detta är bl.a. att synliggöra författarens kön. Avdelningen för socialt arbete och social omsorg har också av samma anledning beslutat att göra ett undantag från APA-systemet när det gäller detta. Författarens efternamn och hela förnamn skall anges i uppsatsens referenslista. APA-systemet innehåller inte bara ett referenssystem utan även en mängd andra rekommendationer för hur en vetenskaplig rapport skall skrivas. Genom att läsa Publication Manual of the American Psychological Association, (se American Psychological Association, 2001) kan den studerande få tips på hur hon/han kan skriva, göra tabeller osv. Den finns nu i en sjätte upplaga, men det går även att använda upplaga nummer fem. 14

Den studerande kan även få information om APA-systemet på nätet: http://www.apastyle.org/ http://www.vanguard.edu/faculty/ddegelman/detail.aspx?doc_id=796 Referenser till litteratur skall finnas både i den löpande texten och i referenslistan på slutet av uppsatsen. Den studerande ska i princip undvika att använda noter eller fotnoter. Referenserna är viktiga för att uppsatstexten skall vara transparant dvs. att det skall vara synligt vad författaren bygger sina påståenden och idéer på. De skall vara lätta att hitta om någon skulle vilja läsa samma bok eller artikel som författaren läst. Det har därför utvecklats några olika, men mycket strikta regelsystem för hur referenser skall skrivas. I systemen ingår många detaljer t.ex. vart punkt och kommatecken skall sitta. I dessa anvisningar presenteras några exempel på hur författaren ska skriva referenser. Finns den typ av referens den studerande vill skriva inte med i förteckningen så får hon/han titta i Publication Manual of the American Psychological Association (2001). 3.1 Referenser i löpande text till en studie av en författare I den löpande texten anges författarens namn, årtal och eventuella sidhänvisningar inom parentes enligt följande: Brunnberg (2003) menar att som Hellertz (1999) visar i sin avhandling med den nya forskningen omkring lärandestrategier (Hellertz, 1999) gäller det... Vill uppsatsförfattaren ange sidhänvisning, vilket ibland är relevant att göra, kan det göras på det här sättet med den nya forskningen omkring lärandestrategier (Hellertz, 1999, s. 32) gäller det Vill uppsatsförfattaren istället hänvisa till ett kapitel: med den nya forskningen omkring lärandestrategier (Hellertz, 1999, kap. 7) gäller det 15

Om det är ett kapitel i en antologi författaren i den löpande texten refererar till skall uppsatsförfattaren skriva på samma sätt som vid monografier dvs. efternamn på kapitelförfattarna och årtal: Kullberg (2007) hävdar att det finns dilemman för män som befinner sig på 3.2 Referenser i löpande text till flera studier av samma författare Vid flera studier av samma författare under samma år anges detta med att ge studierna ett bokstavstillägg (Hellertz, 1999a, 1999b, 1999c). Vid flera referenser av samma författare skall årtalen komma i ordningen att den äldsta placeras först (Hellertz, 1999, 2004). 3.3 Referenser i löpande text till studier med många författare Är det många författare (upp till 6 st) skall alla namnen vara med första gången de presenteras. Det kan vara så här: Eriksson, Lindberg, Flygare och Daneback (2002) menar att Eller så här: Enligt en studie (Eriksson, Lindberg, Flygare, & Daneback, 2002) Vid andra tillfället i sin text uppsatsförfattaren hänvisar till samma författare och samma text skriver uppsatsförfattaren så här: (Eriksson, m.fl., 2002). Om det bara är två författare skall bådas namn alltid anges. 3.4 Referenser i löpande text när flera studier har visat samma sak Med referenser till flera studier som visar samma sak skiljs studierna åt med ett semikolon mellan studierna: One of the religious behaviors that has been shown to be related to health and well-being is prayer (Finney & Maloney, 1985; McCullough, 1995; Paloma & Pendleton, 1991). Vid flera studier som visat samma sak och som uppsatsförfattaren samtidigt refererar till skrivs referenserna inom parentesen i alfabetisk ordning: (Dellgran & Höjer, 1999; Hellertz, 1999; Sjöström, 1980). 16

3.5 Citat Vid citat så ska det se ut enligt följande om citatet innehåller mer än 40 ord. Citatet synliggörs gärna genom att använda indragen text (1 cm) och mindre textstorlek (Times New Roman, 10p): Hellertz (2007) menar att sedan socialt arbete 1977 blev en vetenskaplig disciplin har: kontroversen mellan den vetenskapliga skolningen och de professionsförberedande momenten märkts i diskussioner och utredningar. Denna kontrovers är dock inte enbart paradigmatisk. Paradigmen styr sättet att utbilda och bedöma lärande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrågor och av vetenskapliga metoder (s. 168). Vill uppsatsförfattaren göra ett citat som är kortare än 40 ord kan hon/han ha det i den löpande texten: Hellertz (2007) för en diskussion om en paradigmatisk kontrovers som styr sättet att utbilda och bedöma lärande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrågor och av vetenskapliga metoder (s. 168). Om citatet är kortare ska den studerande också göra så här: Hon menar att paradigmen styr sättet att utbilda och bedöma lärande, val av undervisningsformer och examinationer, val av forskningsfrågor och av vetenskapliga metoder (Hellertz, 2007, s. 168). In Sweden girls and boys with disabilities, 15 16 years of age, report a significantly higher rate of sexual debut than adolescents with no disabilities (Brunnberg, Lindén Boström, & Berglund, 2009, p. 139). 3.6 Siffror Den generella regeln är att antalet 10 och däröver utrycks med siffror medan text uttrycker antal under 10 ett, två, tre osv. Börja dock aldrig en mening med siffror. Skriv INTE så här: första gången det skedde var 2008. 75 personer kom bärande på var sin gryta Skriv istället så här: första gången det skedde var 2008. Sjuttiofem personer kom bärande på var sin gryta 3.7 Att skriva en referenslista Referenslistan placeras efter texten och då på en ny sida. Kursivering sker enligt exemplen nedan. Observera att referenserna placeras i alfabetisk ordning med utgångspunkt i första författarens efternamn och det gäller för samtliga referenser. Referenslistan skall däremot inte 17

vara uppdelad i monografier, antologier osv. var för sig. Den kommande uppdelningen är bara för att ni skall få exempel på de olika typerna av referenser. 3.7.1 Monografier Monografier skrivs enligt nedanstående exempel. Observera att monografins namn skall kursiveras. Efternamn, Förnamn, & Efternamn, Förnamn (Publiceringsår inom parentes). Titel (kursiverad). Förlagsort: Förlag. Payne, Malcolm (2002). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur och Kultur. Brunnberg, Elinor (2003). Vi bytte våra hörande skolkamrater mot döva! Förändring av hörselskadade barns identitet och självförtroende vid byte av språklig skolmiljön. Örebro: Örebro Universitet, Örebro Studies in Social Work, 3. Lindén Boström, Margareta, & Persson, Carina (2007). Tonåringars psykiska hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län 2005. Örebro: Örebro läns landsting, Samhällsmedicinska enheten. 3.7.2 Antologier och artikelsamlingar Referenser för antologier skrivs enligt nedanstående exempel. Observera att det är bokens titel som skall vara kursiverad och att redaktörens förnamn skall stå före efternamnet. Efternamn, Förnamn, & Efternamn, Förnamn (Publiceringsår inom parentes). Titel på kapitlet (ej kursiverad). I Förnamn Efternamn (red.), Bokens titel (kursiverad). (Sidhänvisning). Förlagsort: Förlag. Kullberg, Christian (2007). Icke-traditionella män på traditionellt kvinnliga områden? Dilemman för män på socionomutbildningen och i socialt arbete. I Elinor Brunnberg (red.), Socionomutbildning i omvandling 1967 till 2007 En jubileumsskrift (s. 217-238). Örebro: Örebro Universitet, Proceedings in Social Work, 1. Blennberg, Erik (2007). Etik för socialt arbete. I Anna Meeuwisse, Sune Sunesson & Hans Svärd (red.), Socialt arbete. En grundbok (s. 227-246). Stockholm: Natur och Kultur. 3.7.3 Tidskriftsartiklar Referenser för tidskriftsartiklar skrivs enligt nedanstående exempel. Observera att tidskriften namn skall vara kursiverat. Efternamn, Förnamn, & Efternamn, Förnamn (Publiceringsår inom parentes). Titel på artikeln (ej kursiverad). Tidskriftens namn (kursiverat), volym och ev. nummer inom parentes, mellan vilka sidor. 18

Billquist, Leila, & Johnsson, Lisbeth (2007). Sociala akter som empiri. Om möjligheter och svårigheter med att använda socialarbetares dokumentation i forskningssyfte. Socialvetenskaplig Tidskrift, 1, 3-18. 3.7.4 Elektroniska källor Referenserna ser i princip likadana ut oavsett om det är tryckt eller elektroniskt medium. Det som i första hand skall anges är författare och årtal. Saknas uppgift om författare eller redaktör används källans titel. I källförteckningen får läsaren sedan så noggranna uppgifter om källan att läsaren snabbt kan identifiera denna. Källor på Internet hänvisas i referensen på samma sätt som hänvisningar till tryckta källor. Om en författare finns angiven anges dennes namn och den tidsangivelse som förhoppningsvis finns på sidan. I litteraturförteckningen anges också webbadressen och den dag då informationen inhämtades. Om uppsatsförfattaren till exempel refererar till Barnombudsmannens webbsida kan referensen se ut så här: Enligt lag skall Barnombudsmannen samla kunskap och sammanställa statistik om barns och ungas levnadsvillkor (Barnombudsmannen, 2007). I litteraturförteckningen anges källan sedan enligt följande: Barnombudsmannen (2007). Fakta & statistik. Hämtat den 26 mars 2008 från http://www.bo.se/adfinity.aspx?pageid=77i För dokument på Internet kan författare till dokumentet saknas. Det är då myndigheten eller organisationens namn som skall stå som referens: Barnombudsmannen (2007). Barnombudsmannens Årsrapport. Klara färdiga gå. [Elektronisk resurs]. Hämtad den 20 december 2009 från http://www.bo.se/files/publikationer,%20pdf/klarafardiga070309_72dpi.pdf 3.7.5 Ytterligare råd när referenslistan skrivs Det är ytterst viktigt att uppsatsförfattaren kommer ihåg dessa råd vid skrivande av en referenslista: Alfabetisk ordning i referenslistan. Undvik att avstava Internetadresser. Måste avstavning ske så gör det mellan adressens huvuddelar, inte mitt i den. Ingen sortering efter om det är monografier, antologier etc. Publikationer av samma författare sorteras kronologisk efter publikationsår. Publikationer av samma författare och med samma publikationsår skiljs åt med hjälp av ett bokstavstillägg: 2009a, 2009b, 2009c. 19

Publikationer där författaren har medförfattare kommer i referenslistan efter publikationer som ensam författare. Alla författarnas för- och efternamn skall anges fullständigt, när dessa finns angivna. 3.8 Mer läsningstips för APA-systemet Använd Publication Manual of the American Psychological Association, (2009, 6th ed.) som uppslagsbok. Den studerande kan tills vidare även använda 5:e upplagan: American Psychological Association. (2001). Publication Manual of the American Psychological Association (5th ed.). Washington, DC: Author. Den studerande kan också hitta information om APA-systemet på Internet: http://www.apastyle.org/ http://www.vanguard.edu/faculty/ddegelman/detail.aspx?doc_id=796 APA-systemet har använts även i metodböcker såsom Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Observera att angivna stödböcker och källor inte ersätter de här anvisningarna. 4. Checklista innan uppsatsen lämnas in Det här är en checklista som kan användas för en sista kontroll av författaren innan uppsatsen lämnas in för slutseminarium och arkivering efter slutbetyg. 4.1 Format Är manuskriptet skrivet på A4 format med 2,5 cm marginaler? Kommer alla sidor i rätt ordning? Är sidorna numrerade? Sidnumreringen skrivs inte på omslaget. Även den sidan skall räknas men numreringen är alltså inte synlig. Har manuskriptet antal sidor som angivna för uppsatsen? Har angivna typsnittsstorlekar, radavstånd och övriga ramar för stycken använts? 4.2 Titelsidan Är titeln kort och tydlig? Berättar den om uppsatsens innehåll? Finns namn på samtliga författare samt namn på handledare, examinator, akademi, program, kurs, termin etc. enligt mallen för titelsidan i studiehandledningen eller på kursens hemsida? 20

4.3 Sammanfattning och abstract Har sammanfattningen skrivits både på svenska och på engelska? Består sammanfattning och abstract av ca 200 ord? Beskriver texten i sammanfattning och abstract studiens syfte, metod och resultat? Är nyckelorden relevanta för studien? 4.3 Rubriker Reflekterar rubriknivåerna innehållet i det aktuella textavsnittet? Finns samma rubriknivåer återgivna i innehållsförteckningen? 4.4 Referenser Är referenserna utformade enligt APA-systemet? Finns referenserna både i texten och i referenslistan dvs. på båda ställena? Är tidskrifternas, böckernas och rapporternas namn fullständiga och korrekt återgivna i referenslistan? Är författarnamnen i referenslistan i bokstavsordning utifrån första författarens namn? Är författarnamnen rättstavade? Finns sidnummer angivna för artiklar och kapitel i antologier i referenslistan? Är citat över 40 ord alltid eget stycke med indragen text och innehåller referensen även sidnummer? 4.5 Noter och fotnoter Har noter och fotnoter i princip inte använts? 4.6 Tabeller och figurer Har alla tabellerna omnämnts i texten? Är tabellerna numrerade i rätt ordning? Är siffrorna angivna på likartat sätt i hela arbetet? 21