SÅ ÄTER VI 2016
Nestlés Matbarometer 2016 Var tredje svensk på diet Var tredje svensk i vuxen ålder går på någon slags diet, visar Nestlés Matbarometer. Viktminskningsdieter och 5:2 dieten är populärast. De vanligaste skälen till en diet är att det är hälsosamt eller att man vill gå ner i vikt. Det finns olika skäl för människor att följa en diet, man kan vilja gå ner i vikt, förbättra sin hälsa och en del är allergiska. Ur näringsmässig synvinkel är det rekommenderat att välja en balanserad livsstil med en varierad kost eftersom en del dieter exkluderar viktiga näringsämnen som kroppen behöver, säger Emmelie Augustsson, nutritionist på Nestlé. Middagen en börda att tillaga för många De flesta svenskar tycker att det är en börda att laga middagen. 81 procent av kvinnorna och 72 procent av männen som lagar middag uppger att det är jobbigt. Tidsbrist och stress är de vanligaste anledningarna till detta. Andra intressanta resultat Bara varannan ungdom uppger att de äter frukost varje dag. 15 procent av alla respondenter som ibland eller ofta äter ensamma menar att de upplever ensamheten som ett problem. Hans Rosling är den populäraste mannen och kocken Tina Nordström den populäraste kvinnan om vi får välja vem vi vill äta middag med. Många uppger också att de äter mer grönsaker och mindre kött idag än för fem år sedan. 3 av 10 oroar sig för tillgången av mat för kommande generationer.
Allt fler blir överviktiga Nästan 2 miljarder människor över 18 år beräknas vara överviktiga i världen och av dessa är över en halv miljard feta, enligt WHO år 2014. Med andra ord är 39 procent av den vuxna befolkningen överviktig och 13 procent klassas som feta (11 procent av männen och 15 procent av kvinnorna). Var nionde människa på jorden har för lite att äta Samtidigt som övervikt och fetma ökar lever fortfarande cirka 795 miljoner människor utan tillräckligt med mat att äta. Antalet undernärda människor har minskat de senaste åren. Men fortfarande har ungefär var nionde människa på jorden inte tillgång till tillräckligt mycket mat. Undernäring är och har varit en vanlig dödsorsak i världen men övervikt och fetma dödar idag fler människor än undernäring. (WHO.int, 2015). Undernärd och överviktig på samma gång Även om de flesta särskiljer på fetma, övervikt och undernäring har WHO konstaterat att problemen är sammanflätade och skapar en så kallad dubbel börda för människor världen över. Detta innebär att människor är undernärda och feta/överviktiga på samma gång. Detta beror på att de är exponerade för mat med högt innehåll av fett, socker och salt samtidigt som de saknar tillräckliga nivåer av näringsämnen. Detta leder till att många blir överviktiga samtidigt som de är undernärda. (WHO.int, 2015).
Svenskarnas kostvanor I Norden har vi uppmärksammats för våra hälsosamma kostvanor som innehåller fisk såsom lax, makrill och sill som är rika på till exempel omega 3 och vitaminer och mineraler. En annan nyckelingrediens i den nordiska kosten är rapsolja som innehåller höga nivåer av essentiella fetter. Men trots generellt hälsosamma matvanor i Sverige och Norden har vi även här problem med övervikt och fetma. Problem med undernäring existerar också. Övervikt bland svenskarna Ungefär hälften av alla svenskar klassas idag som feta eller överviktiga. Andelen äldre vuxna (65-84 år) med fetma och övervikt har ökat från 55 till 62 procent. Andelen svenskar med fetma har ökat från 11 till 14 procent från 2004-2013. Andelen unga (16-29) med övervikt ligger sedan tio år på 26 procent. Övervikt och fetma är vanligare bland män. Fler kvinnor (3 procent) än män (1 procent) är underviktiga. Undervikt är allra vanligast i åldersgruppen 16-29 år. (Folkhälsomyndigheten.se, 2014). (Innehållet på denna sida kommer inte från undersökningen som genomfördes av YouGov.)
Svenskar på diet Följer du någon eller flera av följande dieter? Bas: 1004 5:2/diet to lose weight/other diet Vegetarian/Vegan/Flexitarian Gluten/Lactose Free LCHF/Protein 13% 1 10% 8% Paleo/Raw food Don t know 3% 4% None of these 6 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Var tredje svensk går på en diet eller flera. 5:2 dieten och andra viktminskningsdieter är populärast just nu.
Anledningar till att följa en viss diet Varför följer du en specifik diet? Välj alla anledningar som passar. Vikt och hälsa är de vanligaste orsakerna till att gå på diet. Var femte väljer diet av etiska skäl. Kommentar från nutritionist från Nestlé: Det är ett vanligt fenomen att många känner sig manade att följa en strikt diet, vanligtvis för att gå ner i vikt. Men för de flesta är det bättre att äta en balanserad kost i lagom mängder som tillåter oss att njuta av mindre nyttiga godsaker då och då.
Drygt en frukt om dagen Hur många frukter äter du i genomsnitt per dag? Bas: 833 (borträknat de som inte uppgett inkomst) 1,50 1,45 1,40 1,35 1,30 1,29 1,34 1,28 1,25 1,20 1,15 1,10 1,05 1,00 Less than 300.000 SEK 300.000-599.999 SEK 600.000 SEK or more Fruktkonsumtionen verkar inte påverkas av inkomstnivån. Kommentar från nutritionist från Nestlé: Frukter är en bra källa för antioxidanter, vitaminer, mineraler och fibrer. Studier visar att de som äter 600-700 gram frukt och grönt varje dag har en lägre risk att utveckla välfärdssjukdomar och är generellt friskare. Ur ett hälsoperspektiv vore det önskvärt att äta mer än en frukt om dagen.
Köttpreferenser Om du fick välja, vad föredrar du av följande Bas: Kvinnor (496), Män (508) Beef 18% 37% Fish 18% 29% Chicken 1 24% Pork Lam 7% 6% 8% 1 Female Male Veal 3% 5% None of these Don t know 6% 6% 5% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Män föredrar rött kött framför andra typer av kött. Kvinnor föredrar fisk och kyckling.
Hur har dina matvanor förändrats de senaste fem åren? Bas: 1004 Svenskarnas matvanor har blivit hälsosammare med mer grönsaker och mindre kött. Vi äter också ute, take- away och on the go mer sällan.
Enbart hälften av de unga äter frukost varje dag Hur ofta äter du frukost? Bas: 18-34 (313), 35-49 (279), 50-64 (256), 65+ (157) Ju äldre vi blir desto populärare blir det med frukost men bara hälften av de unga (18-34 år) äter frukost varje dag. Kommentar från nutritionist från Nestlé: Frukosten är extra viktig för barn och unga vuxna som ofta är mer aktiva. Särskilt barn och tonåringar som fortfarande växer behöver god näring till frukosten för att klara av skolan och fysisk aktivitet under dagen. Unga som äter frukost äter generellt hälsosammare än de som inte äter frukost och de har ett högre intag av fibrer, protein, vissa vitaminer och lägre intag av fett. ( (HELENA study, 2014-2016)
Singlar hoppar oftare över middagen Hur ofta hoppar du över middagen, i genomsnitt? Bas: I en relation (714), Singel (290) 7 times a week 5-6 times a week 3-4 times a week 1% 0% 3% 7% 1-2 times a week 2-3 times a month Once a month Less than once a month 1 16% 13% 16% 8% 8% 18% 14% In a relationship Single Never 33% 43% Don t know 1% 4% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Det är inte ovanligt att singlar hoppar över middagen då och då. Kommentar från nutritionist från Nestlé: Att hoppa över middagen är inte farligt om du ätit bra under dagen och mår bra för övrigt. Generellt är frukost och lunch de viktigaste måltiderna på dygnet. Du behöver energin och näringen då för att hålla uppe energinivåerna under dagen. För att bibehålla en normal vikt rekommenderas det att fördela ditt energiintag över de tre huvudmåltiderna under dagen. Hoppar du över en måltid ökar risken för att du kompenserar med att småäta.
Take- away i olika åldrar Hur ofta äter du take- away? Bas: 1004 Small bases for the individual age groups Äter take-away en till flera gånger i veckan 65+ 50-64 8% 35-49 15% 18-34 18% 0% 4% 6% 8% 10% 1 14% 16% 18% 20% De yngre åldersgrupperna äter, inte oväntat, take- away oftare. 18 procent i åldern 18-34 äter take- away en eller flera gånger i veckan.
15 procent äter ute en gång i veckan eller mer Hur ofta äter du middag ute? Bas: 1004 7 times a week 0% 5-6 times a week 1% 3-4 times a week 4% 1-2 times a week 10% 2-3 times a month 21% Once a month 21% Less than once a month 35% Never 7% Don t know 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 6 av 10 äter ute minst en gång i månaden. Drygt en av fyra äter inte ute varje månad.
Var femte Stockholmare äter ute minst en gång i veckan Hur ofta äter du middag ute? Bas: 1004 Eat out one to several times a week Skåne, Halland and Blekinge 16% South cental Sweden 10% North Sweden 7% North central Sweden 13% Stockholm 20% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% I Stockholm äter var femte ute en gång eller mer varje vecka.
Middagsinspiration När du planerar din middag, var får du din inspiration? Bas: Kvinnor (496), Män (508) Home pages on the internet Friends and family (for instance when others invite for dinner) In the supermarket Magazines/Cook books Social media/food blogs Television Restaurant visits Cooking courses I don t look for inspiration / I don t plan my meal Other None of these Don t know 31% 4 26% 4 31% 28% 23% 36% 17% 34% 19% 26% 15% 16% 11% 17% 7% 7% 7% 11% 3% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Female Male När vi planerar våra måltider får vi mest inspiration från nätet/olika hemsidor. Generellt använder kvinnorna fler inspirationskällor än männen.
Hur vi planerar middagarna under vardagarna När bestämmer du vanligtvis vad du ska äta till middag under vardagarna? Bas: 18-34 (313), 35-49 (279), 50-64 (256), 65+ (157) Weekly (we/i have a week plan) A day or a couple of days in advance During the day We/I decide in the store When we/i cook I never decide what to eat for dinner Other None of these Don t know 8% 8% 7% 8% 4% 7% 6% 3% 4% 5% 4% 0% 1% 1% 1% 1% 4% 3% 0% 16% 14% 21% 28% 31% 33% 31% 28% 3 39% 4 18-34 35-49 50-64 65+ 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Det är främst de i åldersgruppen 35-49 år som har en veckoplan för vad de ska äta till middag under veckodagarna.
Hur ofta lagar vi vår egen middag? Hur ofta lagar du middag? Bas: Kvinnor (496), Män (508) 7 times a week 5-6 times a week 3-4 times a week 1-2 times a week 2-3 times a month Once a month Less than once a month Never Don t know 3% 5% 0% 3% 4% 1% 1% 8% 16% 2 2 19% 26% 30% 3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Female Male Signifikant fler kvinnor än män lagar sin egen middag ofta.
En börda att tillaga middagen? Tycker du det är en börda att laga middag? Bas: Laga middag: Kvinnor (483), Män (486) 3% Male 7 25% 1% Female 81% 18% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Don t know Believe it is a burden to prepare dinner (NET) Not at all Majoriteten av svenskarna tycker att det är en börda att laga middag (i någon utsträckning). Signifikant fler kvinnor än män anser att det är jobbigt.
Orsaker till att tillagningen av middagen är en börda Varför är middagen en börda? Fler svarsalternativ är ok. Bas: Anser att det är betungande att laga middag:: 18-34 (253), 35-49 (217), 50-64 (175), 65+ (93) I am too tired after work I lack time to prepare dinner It s difficult to find food that suits the whole family It is not a burden to cook dinner It s stressful It s difficult to cook healthy food that tastes good Others Don t know 6% 21% 13% 4% 14% 23% 14% 15% 7% 1 21% 21% 1 7% 5% 14% 8% 8% 17% 18% 18% 15% 20% 3% 5% 6% 9% 29% 31% 37% 34% 53% 18-34 35-49 50-64 65+ 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% De unga (18-34) anser att det är en börda att laga middag för att de är för trötta efter jobbet. De anser också att det är stressigt och att de saknar tid att laga middag i högre utsträckning än andra åldersgrupper.
Mat och ensamhet Hur ofta äter du middag ensam? Bas: 1004 Bas: I en relation (714), Singel (290) In a relationship Single 7 times a week 8% 5-6 times a week 11% Always/almost always 5% 56% 3-4 times a week 1-2 times a week 10% 14% One to several times a week 24% 25% 2-3 times a month Once a month 7% 11% Rarely 11% 46% Less than once a month 18% Never 3% 24% Never Don t know 3% 18% Don t know 5% 0% 10% 20% 30% 0% 20% 40% 60% Nästan hälften av alla svenskar äter ensamma minst en gång i veckan. Främst äter singlar ensamma men även de i en relation. 3 av 10 i en relation äter ensamma minst en gång i veckan.
Ett problem att äta ensam Tycker du att det är ett problem att äta ensam? Bas: Äter middag ensam (796) Not at all [1] 71% To a small extent [2] 13% To some extent [3] 9% To a high extent [4] 4% To a very high extent [5] Don t know 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 15 procent av dem som äter ensamma upplever detta som ett problem. Kommentar från nutritionist från Nestlé: Att äta tillsammans är bra ur ett hälsoperspektiv samt förstås även för relationerna. Väljer man istället att äta framför en skärm, minskas fokusen på maten vilket ökar risken för att äta för mycket.
Förändrade matvanor i framtiden Hur tror du att du kommer äta i framtiden? Bas: 1004 Matvanorna verkar ändras till att äta mer grönsaker i framtiden. Samtidigt kommer vi äta mindre on the go, mindre take- away och mindre kött.
Vilken känd man vill svenska kvinnor äta middag med? Vilken av följande män skulle du helst äta middag med? Hans Rosling 12 procent Måns Zelmerlöw 10 procent Björns Skifs/Joel Kinnaman/Mikael Persbrandt 9 procent var Jan Eliasson/Zlatan Ibrahimovic 8 procent Ernst Kirchsteiger 6 procent Bas: Kvinnor som inte har svarat ingen av dessa eller vet inte, (358).
Vilken kvinna vill svenska män äta middag med? Vilken av följande kvinnor skulle du helst äta middag med? Tina Nordström 18 procent Kronprinsessan Victoria 15 procent Lena Philipsson 10 procent Noomi Rapace/Sara Larsson 8 procent var Carola Häggkvist 7 procent Bas: Män som inte har svarat ingen av dessa eller vet inte, (355).
Oro för tillgången på mat i framtiden Oroar du dig för tillgången på mat för kommande generationer? Bas: Kvinnor (496), Män (508) Yes 28% 33% No 5 63% Female Male Don t know 9% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 3 av 10 oroar sig för att människan ska ha problem med mattillgången för kommande generationer. Fler kvinnor än män oroar sig.
Metod och användning Nestlé ville genomföra en undersökning om hälsa och matvanor. Undersökningen genomfördes mellan den 4 och 12 februari år 2016 via internet med YouGovs svenska panel. Undersökningen genomfördes på svenskar över 18 år. Inbjudningar att delta sändes ut via e- mail. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region Data vägdes utifrån kriterierna kön, ålder och region mot bakgrund av en modell från Statistiska Centralbyrån, så att resultatet är representativt för befolkningen i förhållande till det totala antalet personer som har deltagit i undersökningen. Totalt genomfördes 1004 CAWI- intervjuer. Media och allmänhet är välkomna att ta del av och referera till resultaten. Ange då Nestlé Matbarometer och YouGov som källa.
Att skapa ökat värde Nestlé arbetar med att skapa ett ökat värde för alla i kedjan från bonde till slutkonsument. Vi kallar det Creating Shared Value. Här är några exempel på vad vi gör. Nestlé arbetar aktivt för att bidra till en bättre hälsa i samhället och reducerar salt, socker och mättat fett och tar bort transfetterna från produkterna. Vi gör detta stegvis för att vänja konsumenterna vid smaknivåerna. Bara år 2015 minskade vi mängden mättade fetter med 440 ton, socker med 2600 ton och salt med 260 ton från våra recept. Genom vårt arbete med Healthy Kids har vi nått ut till barn i skolorna i 84 länder där vi arbetar för att barn ska röra på sig samtidigt som de får lära sig vikten av att äta bra näringsriktig kost. I Sverige har vi valt att satsa på stiftelsen En frisk generation som lär barn i årskurs 2 samt deras familjer att äta hälsosamt och röra på sig. Familjerna erbjuds utan kostnad middag och aktivitet en eller två gånger i veckan. (Informationen från denna sida kommer inte från undersökningen som genomfördes av YouGov.)
Att skapa ökat värde I länder där man har problem att få i sig tillräckligt med mat arbetar Nestlé för att motverka undernäring genom näringsmässig berikning. Maggi buljongkuber är ett exempel. I fattiga länder köper man ofta en kub för beredning av kål eller liknande, man sällan har råd att köpa kött. Buljongkuben har Nestlé därför berikat med vitamin och järn vilket blir ett viktigt tillskott till måltiden. Nestlé äger inte jordbruksmark. Men vi har 1200 agronomer och 10 000 fältarbetare som utbildar jordbrukare i hur de kan odla på ett mer hållbart sätt och få bättre skördar. Jordbrukarna får även kunskap om vad de kan odla för grödor för ökad tillgång till nyttig mat.
Att skapa ökat värde Underlätta valet av produkt för konsument. GDA (Guideline Daily Amount - vägledande dagligt intag) är en produktmärkning som anger produktens näringsvärden i förhållande till rekommenderade dygnsförbrukning. 2015 hade Nestlé GDA märkningen på cirka 90 % av våra förpackningar. I Sverige sponsrar vi även Stadsmissionens butik i Rågsved.
Vid frågor kontakta gärna Annelie Barkelund, Corporate Communications Manager, Nestlé. Mail: annelie.barkelund@se.nestle.com Tel: 072-7032386 Referenser World Health Organization. (2015). Obesity and overweight http://www.who.int/gho/neglected_diseases/dracunculiasis/en/ Folkhälsomyndigheten. (2014). Fler har fetma och övervikt http://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter- och- press/nyhetsarkiv/2014/februari/fler- har- fetma- och- overvikt/ HELENA Study 2014-2016 Moreno et al. (2014) Nutrition and lifestyle in european adolescents: the HELENA (Healthy Lifestyle in Europe by Nutrition in Adolescence) study. Advances in nutrition Sep;5(5):615S- 623S. Michels et al. (2016) Ready- to- eat cereals improve nutrient, milk and fruit intake at breakfast in European adolescents. European Journal of Nutrition Mar;55(2):771-9.