STRATEGIDOKUMENT Diarienummer: dnr 01-330/12 Datum: 2012-09-11 Beslutat av: Högskolestyrelsen Beslutsdatum: 2012-09-11 Reviderad: 2013-12-05 Giltighetstid: 2012-2015 Utbildningsstrategi för Gymnastik- och idrottshögskolan 2012-2015 Gymnastik- och idrottshögskolan Lidingövägen 1 Box 5626 114 86 Stockholm Tel 08-120 537 00 www.gih.se registrator@gih.se
2(14) Utgångspunkter Målen i GIH:s tidigare forsknings- och utbildningsstrategi 2009-2012 (Dnr 09-164/07) är uppnådda. Högskolestyrelsen har beslutat om framtagandet av dels en ny forskningsstrategi för åren 2012-2015 (Dnr 59-123/11), dels en ny utbildningsstrategi för samma period. Den senare presenteras i föreliggande dokument och bygger på GIH:s visionoch måldokument för åren 2012-2016 (Dnr 01-50/12). Enligt visionen skall GIH: bidra till en positiv samhällsutveckling genom att vara ett nationellt nav och en internationellt framstående högskola för forskning och utbildning inom området Idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Enligt målen skall GIH: - vara nationellt ledande och riksrekryterande samt internationellt attraktiv inom grund- och forskarutbildning, - präglas av integrering mellan teori och praktik, - fortsätta vara nationellt ledande och verka som ämnesdidaktiskt centrum med fokus på skolämnet idrott och hälsa, - vara ett kunskapscentrum för fysisk aktivitet och hälsa och utgöra en resurs för hälso- och sjukvården och övriga samhället, - vara ett kunskaps- och utvecklingscentrum med fokus på prestation och träning, - vara en attraktiv samarbetspartner såväl inom som utanför akademin, - vara en jämställd och attraktiv arbetsplats som är effektiv, professionell och utvecklande med en stimulerande och god arbetsmiljö för såväl studenter som personal. Huvudsyftet med utbildningsstrategin är att vidareutveckla, förbättra och kvalitetssäkra utbildningen på grund- och avancerad nivå vid GIH. GIH:s omvärld och nulägesbeskrivning Arbetet med utbildningsstrategin har tagit utgångspunkt i de förändringar som finns i GIH:s omvärld. Här kan nämnas Bolognaprocessen som har som mål att utveckla det europeiska samarbetet inom högskolesektorn på olika nivåer. Förändringar har ägt rum i det svenska universitets- och högskoleväsendet avseende bland annat utbildnings- och examensstrukturen.
3(14) GIH:s viktigaste avnämare är skolan, idrotten och delar av hälso- och sjukvården 1. Avnämarperspektivet återfinns i all utbildning vid lärosätet. GIH ska även förmedla betydelsen av livslångt lärande till studenterna och erbjuda möjlighet till fort- och vidareutbildning på vetenskaplig grund. GIH har ett högt söktryck till utbildningsprogrammen. Under de senaste fyra åren har söksiffrorna till GIH:s utbildningsprogram legat stabilt på cirka femhundra förstahandsökande. År 2011 startade ett nytt lärarprogram och GIH antog de första studenterna på ett magisterprogram. Sökstatistik för förstahandssökande per plats och program, se tabell 1. Tabell 1. Sökande i 1:a hand (och totalt) till program vid GIH under åren 2009-2012 2009 2010 2011 2012 Lärarprogrammet 2 Antal 3 263 (839) 212 (656) 116 (850) 234 (1038) Kvot 4 4,4 (14,0) 3,4 (10,8) 1,5 (5,9) 1,7 (6,5) Hälsopedagog-programmet Antal 213 (848) 202 (690) 166 (617) 186 (860) Kvot 3,6 (14,1) 6,3 (22,4) 2,7 (10,1) 3,1 (13,9) Tränarprogrammet Antal 63 (145) 77 (231) 87 (348) 108 (404) Kvot 2,0 (4,8) 2,4 (7,5) 3,0 (11,4) 3,6 (12,8) Magister/mastersprogrammet Antal - - 20 (41) Kvot - - 1,4 (2,8) 55 (144) 2,0 (3,6) 1 Hälso- och sjukvården, företagshälsovård, elevhälsan mfl 2 Genomsnittligt för dels lärarprogrammet 2009 och 2010 dels det nya ämneslärarprogrammet 2011 och 2012 3 Antal sökande 1:a hand övre siffran (Totalt antal sökande undre siffran) 4 1:a sökande/plats övre siffran (Totalt sökande/plats undre siffran)
4(14) GIH-studenterna har högre prestationsgrad än genomsnittet bland studenterna i riket. Detta kan troligen tillskrivas att de har höga antagningspoäng, antalet undervisningstimmar per vecka är högt och det starka engagemang som GIH har för sina studenter. Prestationsgrad/läsår avklarade % 100 80 60 40 20 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Riket Gymnastik- och idrottshögskolan Figur 1: Prestationsgrad (helårsprestation) per läsår vid GIH i jämförelse med riket. Antalet examina har varierat något under de senaste fyra åren och trenden är klart positiv 5. För lärarprogrammet kan ökningen bero på införande av lärarlegitimation (2011). Ökningen i antal examina tenderar att vara något större i gruppen kvinnor mellan 25-34 år vilket kan hänföras till utökningen av antalet studieplatser inom det kvinnodominerade hälsopedagogprogrammet. Det finns dock en ökad andel studenter som gör studieavbrott eller som ej avslutar utbildningen, detta bevakas under kommande period. Totalt sett har GIH en relativt jämn könsfördelning. Mellan programmen varierar dock könsfördelningen. Majoriteten av studenterna är kvinnor på hälsopedagogprogrammet och på tränarprogrammet är det män. Lärarprogrammet och masterprogrammet har en förhållandevis jämn könsfördelning, med en viss övervikt mot män. GIH:s utbildningsprofil GIH är landets enda självständiga idrottshögskola och är unik med avseende på utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Huvudområdet idrott (grundnivå) och idrottsvetenskap (avancerad nivå) finns vid GIH. Det specifika med utbildningar i 5 Se under respektive program
5(14) idrott/idrottsvetenskap är att studierna handlar om människan i rörelse. Den praktiska idrotten har sin grund i sinnlig upplevelse, kroppserfarenhet och kroppslig kompetens. Utbildningsutbudet har fokus på programutbildningar och ger stora möjligheter att möta efterfrågan från arbetsmarknaden inom skolan, idrotten och delar av hälso- och sjukvården. Inom GIH ska utbildning och forskning bedrivas på hög nationell och internationell nivå. Programutbildningarna leder till yrken (lärare, tränare och hälsopedagog) vilka framöver anses ha behov av examinerade. Exempelvis går många lärare i idrott och hälsa inom kort i pension och idag utbildas lärare i idrott och hälsa vid endast sex (för gymnasieskolan) respektive sju (för grundskolans årskurs 7-9) av landets högskolor/universitet mot tidigare 17. Lärare i specialidrott för gymnasieskolan har endast GIH examensrätt för. Idrottsrörelsen efterfrågar i allt högre utsträckning akademiskt utbildade tränare för såväl elit- som breddverksamhet. Samhällsutvecklingen med en större andel överviktiga och äldre, leder till en ökad efterfrågan på välutbildade hälsopedagoger. Rapporter från Högskoleverket visar att examen från GIH värderas högt av arbetsgivarna och ger goda chanser till etablering på arbetsmarknaden. I enlighet med rapporten från 2005 (Etablering på arbetsmarknaden examinerade 2001/02) och 2009 (Etableringen på arbetsmarknaden - examinerade 2005/2006), hävdar sig GIH:s studenter bäst bland landets alla universitet och högskolor. I Focus rankingen 2012 framkommer att GIH:s studenter är bland de fyra lärosäten där flest studenter får arbete efter examen. Ambitionen är att GIH:s studenter inom de kommande tre åren (2012-2015) ska vara fortsatt attraktiva på arbetsmarknaden. Strategier för 2012-2015 Huvudsyftet med utbildningsstrategin är att vidareutveckla och kvalitetssäkra utbildningen på grund- och avancerad nivå vid GIH. Nedanstående tre områden ska vara centrala i utbildningen under perioden: Utbildningsutbud - GIH:s utbildningsutbud ska domineras av programutbildningar och andelen fristående kurser ska omfatta cirka tio procent av det totala kursutbudet.
6(14) Utbildning och forskningsanknytning - Det ska finnas en tydlig koppling mellan den praktiska idrotten och de teoretiska studierna. - Forskningen vid GIH ska ha genomslag i all utbildning oavsett nivå och självständiga arbetet ska hålla hög kvalitet. Internationalisering - Internationell kurslitteratur ska öka i samtliga kurser. - Samarbeten med andra lärosäten nationellt och internationellt ska öka. Dimensionering och utveckling Ämneslärarprogrammet GIH utbildar lärare i idrott och hälsa för årskurs 7-9 samt för gymnasieskolan och har examensrätt i två ämnen: idrott och hälsa samt specialidrott. Både idrott och hälsa och specialidrott ges dels inom programmet, dels som uppdragsutbildning och fristående kurser. Inom programmet ligger också kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) avsedd för de som saknar lärarexamen men har ämnesstudier i idrott och hälsa eller specialidrott. GIH utbildar också lärare i specialidrott för Riksidrottsgymnasier (RIG) och nationella idrottsutbildningar (NIU). Studierna i Ämneslärarprogrammet leder till examen som ettämneslärare, tvåämneslärare eller treämneslärare där övrigt ämne läses på annat lärosäte (undantaget specialidrott som läses vid GIH). Inför höstterminen 2012 kommer sex studentgrupper med totalt 150 studenter att antas till Ämneslärarprogrammet. Dessa 150 studenter fördelas på två klasser mot grundskolans åk 7-9, tre klasser mot gymnasieskolan varav en med inriktning specialidrott samt en klass KPU. Åren 2013-2015 beräknas detta antal minska till 125 då den kompletterande pedagogiska utbildningen kommer att fasas ut. Söktrycket till Lärarprogrammet är relativt högt. Till de 150 platserna 2012 är det totalt 1038 sökande varav 260 söker programmet i första hand. Fördelat på kön utgörs de sökande av 35 procent kvinnor och 65 procent män. GIH eftersträvar en jämn könsfördelning men trenden är att denna skillnad ökar något. Om denna trend fortsätter måste åtgärder vidtas. Målet inför 2015 är att alla som uppnår erforderliga poäng även ska ta ut sin examen. Genomströmningen angett som andel som senast terminen efter tar ut sin examen bör ökas och målsättningen är till 2015 att 70 procent tar ut examen inom stipulerad studietid (3-5) år från att studierna påbörjades.
7(14) GIH-utbildade lärare i idrott och hälsa för såväl grundskola som gymnasieskola samt i specialidrott för gymnasieskolan ska fortsatt vara attraktiva och efterfrågade på arbetsmarknaden. Under föreskriven period ska ett utvecklingsarbete med fokus på idrott- och hälsalärares kompetenser sett i ett nationellt och framtida perspektiv genomföras. Programmets kurser ska ha nära anknytning till praktiknära forskning. GIH ingår tillsammans med övriga lärosäten i Sverige, vilka har examensrätt i idrott och hälsa (Malmö högskola, Linnéuniversitetet, Göteborgs universitet, Örebro universitet, Umeå universitet, Högskolan i Halmstad), i ett nationellt nätverk där aktuella utbildningsfrågor står i fokus. Inom det nya och expansiva ämnet specialidrott sker utveckling och samarbete med tränarprogrammet samt med RF. Hälsopedagogprogrammet Hälsopedagogprogrammet ska genom teori och praktik förbereda studenterna för att arbeta med att förebygga ohälsa och bibehålla god hälsa. Ett centralt tema är att förskjuta fokus från hur man behandlar sjuka, till hur man bygger upp hälsa - hur man håller sig "långtidsfrisk". Studenterna ska även utveckla en helhetssyn på hälsa och programmet ska göra studenten förtrogen med det ömsesidiga sambandet mellan en individs hälsa och arbetsgruppers och organisationers funktion, produktivitet och lönsamhet på både kort och lång sikt. Inför höstterminen 2012 kommer två grupper med totalt 60 studenter att antas till programmet. Åren därefter beräknas det minska till totalt 30 studenter. Söktrycket är relativt högt till de 60 platserna, ht 2012 är det 860 sökande varav 188 söker programmet i första hand. På Hälsopedagogprogrammet är kvinnor överrepresenterade och 2011 var de 73 procent av de antagna. Trenden är dock att detta sjunker och GIH strävar efter att nå en mer jämn könsfördelning. Åtgärder måste vidtas. Ökat internationellt inslag i Hälsopedagogprogrammet eftersträvas, det vill säga ett ökat student- och lärarutbyte ska ske. Målet inför 2015 är att alla som uppnår erforderliga poäng även ska ta ut sin examen. Genomströmningen angett som andel som senast terminen efter tar ut sin examen bör ökas och målsättningen är till 2015 att 70 procent tar ut examen inom 3,5 år från att studierna påbörjades. Hälsopedagoger har inte en självklar väg ut i arbetslivet, utan utbildningen förbereder studenterna för flera möjliga vägval. På grund av den
8(14) mångfacetterade arbetsmarknaden saknas bra statistiskt underlag för att bedöma Hälsopedagogernas anställningsbarhet. Den senaste alumnundersökningen visade att cirka en tredjedel är verksamma inom ett yrkesområde med hälsoanknytning och flera arbetar inom skolan som lärare eller fritids-/förskolepedagoger. Några andra arbetar med rekrytering, som tränare/gyminstruktörer, massörer, utbildningssamordnare och/eller receptionister etcetera. En mindre grupp studerar vidare (till läkare, sjuksköterska eller som doktorander inom nutrition, folkhälsa eller ospecificerat område). Utbildningen har god genomströmning och kvalitet, dock behöver mål och innehåll förtydligas för bland annat studenter och framtida arbetsgivare (exempelvis näringsliv, landsting och kommuner). För att förtydliga och förstärka Hälsopedagogprogrammet kommer en översyn göras, vilken kommer bland annat att se över utbildningens innehåll mellan hälsofrämjande arbete på individ, grupp, organisation respektive samhällsnivå, se över utbildningens innehåll inom kurserna Idrott I, II, III inriktning hälsa, belysa behovet av fördjupad kompetens inom beteendemedicin och beteendeförändring, undersöka förutsättningarna för ökad valbarhet inom programmet samt se över den verksamhetsförlagda utbildningen. Tränarprogrammet Tränarprogrammet inrättades 1966 och har således en lång tradition på GIH. Programmet utvecklades i nära samverkan med Riksidrottsförbundets specialidrottsförbund och har under åren utvecklat en allt tydligare tränarprofil som syftar till att möta morgondagens krav på tränarkompetens i den allt mer professionaliserade tävlingsidrotten. Tränarprogrammet har under en längre tid bestått av en studentgrupp med totalt 30 platser varje år. Söktrycket har efter en nedåtgående trend vänt uppåt under de senaste två åren. Vid den senaste ansökningen var det närmare fyra förstahandssökande per plats. Könsfördelningen har i regel varit övervägande manliga studenter (2012 var det 23 män och 9 kvinnor som antogs). Trenden är dock att det blir fler kvinnliga sökande och antagna. Antalet uttagna examen ska öka och målet är att alla som har erforderliga poäng ska göra detta. Programmet strävar även efter en bättre balans i könsfördelningen, med en bibehållen mångfald och internationalisering, vilket omfattar internationell litteratur, internationella gästföreläsningar, en breddad studentrekrytering, samt student- och lärarutbyten.
9(14) Den primära utvecklingen fokuserar på att anpassa och öka en tränares yrkeskompetens utifrån aktuella krav och förutsättningar inom elitidrotten. Programmets kurser ska genomsyras av en praktiknära forskningsanknytning, samt delmoment som är i och nära idrottsrörelsen. Ämnet specialidrott ska utvecklas tillsammans med ämneslärarprogrammet på GIH. Behovet av ta fram utbildningar inom ämnet specialidrott förväntas öka då det i dagsläget återfinns mer än 60 RIG (Riksidrottsgymnasier) och drygt 500 NIU (Nationella idrottsutbildningar vid gymnasieskolor) med ämnet specialidrott. Utbildningsbehovet av kvalificerade tränare och lärare är stort. Samverkan med andra lärosäten ska i första hand prioritera teman med tydlig relevans för tränar- och coachutbildningar där förutsättningar finns att skapa goda synergieffekter. Samverkan bör eftersträva forskning och utbildning inom träning och prestation med särskild hänsyn till egna forsknings- och lärarresurser. Samverkan med idrottsrörelsen är en viktig strategi för att säkerställa relevant innehåll med avseende på yrkeskompetens samt för att främja anställningsbarheten i idrottsrörelsen för programmets studenter. Det senare är av särskild betydelse då tränaryrket innebär otrygga anställningsförhållanden i jämförelse med övriga yrken. Masterprogram Ett masterprogram om 120 högskolepoäng (hp) startar höstterminen 2012 på GIH. Masterprogrammet är länken mellan grund- och forskarutbildning. Programmets utbildning ska erbjuda en intellektuell utmaning, kunskapsfördjupning och att studenterna ska få möjlighet till att reflektera kring idrottsvetenskapliga problemställningar. Programmet ska vara flexibelt och erbjuda studenter att läsa olika valbara kurser, både på GIH och vid andra lärosäten, utöver de obligatoriska kurserna. Fler fristående kurser skall tas fram på avancerade nivå för detta ändamål. Ht 2012 finns ingen fristående kurs på avancerad nivå på GIH för masterstudenterna, vt 2013 är antalet fyra och ambitionen är att ytterligare öka antalet de närmaste åren. Tanken är också att kurser skall kunna samläsas med doktoranderna på GIH:s forskarutbildning där så är rimligt. Diskussioner förs kontinuerligt med andra lärosäten som erbjuder masterutbildning i idrott/idrottsvetenskap eller i närstående ämnen bland annat Karolinska institutet, Örebro universitet, Norges idrottshögskola och Malmö Högskola. Dessa diskussioner gäller främst lärar- och kursutbyte och har bland annat lett till att GIH tillsammans med Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska institutet ger kurser inom idrottsmedicin för
10(14) privatpraktiserande sjukgymnaster. Ambitionen är att detta samarbete skall fördjupas och utvecklas de närmaste åren. Tidigare erbjöd GIH en D-kursen om 30 hp, och ur denna utvecklades ett magisterprogram (60 hp), vilket infördes 2011 och upphörde efter ett år då masterprogrammet (120 hp) infördes. Programmets föregångare kännetecknades av lågt söktryck och begränsad genomströmning. Här kan nämnas att endast åtta studenter började på magisterprogrammet 2011-2012 och av dessa har endast två blivit klara inom stipulerad tid. Vad som är mer glädjande är att det kontinuerligt producerats ett stort antal uppsatser (självständiga arbeten) på avancerad nivå med hög kvalité, dock på längre tid än önskvärt. Under perioden 2003 fram till vt 2012 har totalt 37 uppsatser examinerats. Till ht-2012 sökte 114 personer masterprogrammet och av dessa 55 i första hand. Söktrycket var även stort till de 30 platserna på de fristående kurserna för sjukgymnaster. Under perioden 2012-2015 är ambitionen att införa masterprogram i idrottsvetenskap på halvfart för olika professioner, till exempel lärare och sjukgymnaster, att utveckla ett attraktivt masterprogram med högt söktryck och en genomströmning på 70 procent, att alla kurser på avancerad nivå skall ha svensk och internationell kurslitteratur, att undervisningen vid GIH sker av disputerade lärare och till 75 procent av docenter och professorer samt att 30 procent av uppsatserna skall vara publicerade artiklar och 40 procent presenterade på vetenskapliga internationella konferenser inom två år efter avslutad masterutbildning. Fristående kurser En fristående kurs vid GIH avser: antingen en vidareutbildningskurs (mot arbetsmarknad), eller en kurs inom ett ämne som kan utvecklas till ett huvudområde, eller en kurs som är kopplat till högskolans tredje uppdrag och fångar upp samhällsfrågor inom högskolans kompetensområde. Fristående kurs ska alltid vara baserad på vetenskaplighet, god kvalitet och en tänkt progression. Med en tänkt progression menas att kursen ska ingå som en del av kurser vilka kan leda till vara ett examensämne (90 hp). I detta avseende ska kursen kunna ges utanför ett program men finnas i en progression inom ett program. Fristående kurser på avancerad nivå under denna period ska prioriteras framför grundnivå.
11(14) Rekrytering inklusive breddad rekrytering GIH ska öka insatserna för att få sökande från hela riket till GIH:s olika utbildningar. GIH är riksrekryterande vad gäller lärarutbildningen men till stor del är upptagningsområdet Mälardalsregionen. Deltagare i fristående kurser och lärarlyftskurser under de senaste åren kommer främst utanför stor- Stockholmsområdet. GIH ska arbeta för att få studenter med varierad kulturell och social bakgrund. För antagning av nybörjare till utbildning till grundutbildningen kan så kallat alternativt urval (AU) användas. Upp till en tredjedel av platserna kan tillsättas genom AU. Tränarprogrammet använder sedan en tid AU. Mellan åren 2012-2015 ska det undersökas om det även bör användas för andra program än till Tränarprogrammet. AU användas så att platserna fördelas på andra meriter än gymnasiebetyg och högskoleprov. Ett arbete med att undersöka hur ett sådant urval kan utformas, ska göras inom GUN i nära samarbete med UFA och institutionen. Kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Sambandet mellan förväntade studieresultat, innehåll och examination ska än mer tydliggöras och utgöra grunden för kvalitetsutvecklingen inom utbildningsprogrammen. Program- och kursutvärderingar ska utgå från de beslutade kvalitetsdokumenten (Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga utbildningsprogram; Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintlig kurs och moment). GIH:s utbildningsprogram ska fortsättningsvis utgöra en helhet där varje kurs hänger samman ämnesmässigt och professionsmässigt samt pedagogiskt. Progressionen inom programmet tydliggörs i de förväntade studieresultaten i kurserna och i relationen mellan kurserna. Utvärderingar ska ske enligt beslutade kvalitetsdokument och handlingsplaner (momentvärdering, kursutvärdering och utvärdering av helt program) samt regelbundna alumnuppföljningar. Tidigare har kurs- och momentvärderingar präglats av synnerligen låg svarsfrekvens. Ambitionen är att hitta metoder för att nå en svarsfrekvens på minst 70 procent. GIH:s studenter utgör en stark resurs som ska tas tillvara på ett planerat sätt för kvalitetsarbete och förändringsarbete i utbildningen. Studenternas deltagande i olika organ ska underlättas och stimuleras i likhet med kontakterna med studentkåren.
12(14) Forskningsanknytning Under 2010 erhöll GIH examensrätt för utbildning på forskarnivå inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Skapandet av forskarutbildningsämnet idrottsvetenskap medför nya möjligheter att utveckla forskning som står i samklang med de behov av forskningsanknytning som genomsyrar utbildningen vid lärosätet. Som lärosäte har GIH en klar profil mot området idrott, fysisk aktivitet och hälsa, med tydliga avnämare inom detta område. Sammantaget skapar utbildning och forskning i ämnet Idrottsvetenskap unika möjligheter att bidra till studenternas vetenskapliga bildning, inte minst inom områden av utbildningen som traditionellt inte är tydligt forskningsrelaterade. Vidare finns det nu goda möjligheter att utveckla såväl praktiknära och tillämpade som mångvetenskapliga forskningsansatser, där kunskapsbehoven inom verksamheter på området idrott, fysisk aktivitet och hälsa och inte andra lärosätens akademiska discipliner blir vägledande för forskningsanknytningen av utbildningen. Denna situation verkar gynnsamt för en relevant forskningsanknytning av utbildningen, både avseende vilken forskning som studenterna exponeras för och hur, och vilka vetenskapliga redskap studenterna får möjlighet att utveckla. Forskande lärare GIH behöver lärare med god vetenskaplig och pedagogisk kompetens. Formerna för långsiktig rekrytering av pedagogisk kompetenta lärare inom olika kunskapsområden ska utvecklas. Målet är att alla undervisande lärare vid GIH ska ha minst magisterexamen helst masterexamen senast 2015. Lärarnas uppdrag ska vara tydligt och det ska framgå i vilken omfattning man ska undervisa, forska och ha andra uppdrag. Tydliga karriärvägar ska finnas vid GIH. Professorer och docenter ska involveras aktivt i utbildningen på grund- och avancerad nivå. Lärarnas pedagogiska kompetens och uppdrag ska kartläggas. Särskilda satsningar ska göras för att öka lärarnas kompetens såväl med avseende på ämneskompetens som på pedagogisk skicklighet. Alla lärare vid GIH ska 2015 ha genomgått högskolepedagogisk utbildning om minst 7,5 hp. Pedagogiskt arbete inom institutionen ska ges reellt meritvärde. En modell för att bedöm pedagogiska meriter utifrån kvalitet ska utvecklas vid GIH. En strävan är att successivt öka antalet disputerade examinatorer för programkurser på såväl grund- som avancerad nivå under kommande period 2012-2015. För fristående kurser skall samtliga examinatorer vara disputerade.
13(14) Examinatorsuppdraget, för specifik kurs, bör vara tidsbestämt om lämpligen tre år. Bibliotekets roll i utbildningen vid GIH Biblioteket vid GIH är ett nationellt centrum för litteratur inom området idrott, fysisk aktivitet och hälsa. Verksamheten syftar till att ge stöd till i första hand studenter, lärare och forskare och i andra hand allmänhet. De senaste åren har det skett en ökning av studenternas behov av kvalificerad informationstjänst och vetenskaplig litteratur, med anledning av ökade krav på hög vetenskaplig nivå i examensarbetena på olika nivåer. Strategiska satsningar för biblioteket 2012-2015 är att utveckla bibliotekets undervisning och stöd inom utbildning och forskning, att utveckla samarbetet med institutionen i syfte att förbättra integreringen av bibliotekets undervisning i främst uppsatsskrivande och att undersöka möjligheter till att utveckla studieverkstad i samverkan med institutionen för studenter som skriver uppsats. Pedagogisk vision GIH:s utbildningar kan beskrivas som akademiska professionsutbildningar på individ- och gruppnivå. Med detta avses yrkesutbildningar som genomsyras av ett vetenskapligt förhållningssätt där fokus riktas mot systematisk uppbyggnad av kunskap med tydlig professionell relevans och en kritisk granskning av verksamheter i avseende att utveckla desamma. Inom akademiska professionsutbildningar är integrering av teori och praktik av stor betydelse, inte endast i meningen tillämpning av forskningsresultat. Idrottsvetenskap och studiet av människan i rörelse inbegriper inte endast forskning om människan i rörelse utan också forskning i rörelse, där rörelse och rörelseförmåga blir en källa till kunskap. GIH:s pedagogiska vision innebär en strävan efter att lyfta fram kunskap om människan i rörelse och kunskap i rörelse som präglar idrottsoch hälsorelaterad akademisk utbildning såväl nationellt som internationellt. Samverkan och internationalisering GIH som litet lärosäte bör sträva efter att öka samverkan med andra lärosäten (joint degree programmes etc) på såväl grund- som avancerad nivå. Pågående samverkan finns inom ämneslärarprogrammet där GIH:s studenter läser ämne två och tre (för åk 7-9) respektive ämne två inom gymnasieprogrammet samt att Stockholms Universitets grundlärarstudenter läser idrottsfördjupning med en omfattning av 30 hp. Ett exempel på nära samverkan med andra lärosäten är de
14(14) under 2012 nyinrättade kurserna på avancerad nivå i idrottsvetenskap inriktning idrottsmedicin i samverkan med Centrum för idrottsskadeforskning och utbildning vid Karolinska Institutet där studenterna läser den avslutande terminen 30 hp i idrottsvetenskap vid GIH och erhåller magisterexamen. Ytterligare exempel är det pågående utredningsarbetet mellan GIH och Södertörns högskola (SH) av inrättandet av Sport Managementprogrammet som idag finns vid SH. Det har varit fler inresande än utresande studenter under de senaste fyra åren vid GIH. GIH har bilaterala avtal inom ramen för Sokrates/Erasmus med nio universitet i Europa (Tyskland, Danmark, Finland, Nederländerna, Estland och Lettland) samt bilaterala avtal med universitet i USA och på Nya Zeeland. Under våren 2011 fanns fyra inkommande studenter från Tyskland och två från Estland inom Erasmus. Under hösten fanns en student inom Nordplus från Finland. Två avtalsstudenter från USA och en från Nya Zeeland. Fem studenter från Tyskland fanns inom ramen för Erasmusunder hösten 2011. Lärarutbyten: En ökad aktivitet vad gäller lärarutbyte har kunnat noteras jämfört med 2010. Vid sju tillfällen har föreläsare från utländskt lärosäte varit på GIH och deltagit som gästföreläsare eller liknande. Lärare vid GIH har vid femton tillfällen deltagit i undervisning på utländskt lärosäte eller seminarium utomlands. Inkommande studenter inom Erasmus har ökat från föregående år. Men tyvärr har inga studenter från GIH deltagit i Erasmus. Strukturen på GIH:s program håller på att ses över för att kunna möjliggöra för GIH:s studenter att åka på utbytestermin. Utbyte inom Nordplusprogrammet: Liksom 2010 fanns en student från Finland inom ramen för Nordplus på GIH, vt 2012 en student från Norge och en från Finland. Vid GIH är det ett fåtal inresande eller utresande lärare och forskare under de senaste fyra åren. Utbildningarna vid GIH ska ge kunskap om internationella förhållanden inom det aktuella yrkesområdet och mångfalden i det svenska samhället ska belysas, det vill säga internationalisering på hemmaplan. Det internationella utbytet ska öka och vara i balans under kommande period 2012-2015, bland annat med avseende på mobilitet av studenter, lärare och forskare i form av samverkan om gemensamma kurser och program på grundoch avancerad nivå. Internationaliseringsinsatserna ska utvärderas.