Täkter hot eller tillgång eller både och? Värdering av naturresurser Karin Grånäs och Gunnel Ransed, SGU
Grus, Sand, bergkross Naturlandskap Geologisk mångfald Utbildning, forskning, vetenskap Rekreation, turism
Europeiska landskapskonventionen (utfärdad av Europarådet) Detta innebär bland annat att Sverige ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet
Naturgrusavlagringens totala värde, i rela-on -ll övriga naturgrusavlagringar In Situ- värde Utvinnings- värde Natur- och Kulturvärden För markstabilitet (undvika sä;ningar) Utgöra recipient för t.ex. spillva;en Förhindra saltva;eninträngning Dricksva7en Geoenergi (energi- lager + geotermi) Naturgrus, ballast Beva;ning, mm
Naturgrusavlagring m.a.p. natur- och kulturvärden. Naturvärde Inventeringar geovetenskapligt biologiskt landskapsbilden hydrologiskt Friluftsliv - Mångformighet - Orördhet - Representativitet - Raritet - Tillgänglighet - Storlek - Forsknings- och undervisningsintresse
turgrusavlagring a.p. cksvattenmagasin
Naturgrusavlagring m.a.p. ballast Materialsammansättning Mäktighet Avstånd till avsättningsort Bristregion Befintlig täkt
Relativ värdering av grusavlagringar Täkt 70 Natur 50 Täkt 50 GV Natur 10 GV Täkt 50 GV Natur 20 GV Täkt 50 GV Natur 100 Täkt 100 Natur 50
Hur bedöma geologiska naturvärden Sammanhang och relationer för att förstå geologisk utveckling landskapsanalys Tidigare värderingar fragmenterade Information i täkter ledtrådar till geologisk utveckling, utbildning, turism Bevarandevärden behöver bra beskrivning och dokumentation
Täkt kan ge kunskap
Sammanhang - landskapsanalys
Geovetenskapligt värde klass 1 Geovetenskapligt värde klass 2 Geovetenskapligt värde klass 3
Täktverksamhet Möjligheter Utbildning, forskning Rekreation, t.ex. badsjö Biologiskt mångfald Hot Landskapsbild Förlust av geologiska mångfalden Dricksvatten
Förslag till nya kriterier för rikintresse, fyndigheter av ämnen eller material 1. Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov 2. Ämnet eller materialet har speciella egenskaper 3. Ämnet eller materialet ger förutsättningar för en god resurshushållning 4. Ämnet eller materialet är väl undersökt och väl dokumenterat 5. Området är väl avgränsat 3 grustäkter och 6 bergtäkter i dag
Europeiska landskapskonventionen (utfärdad av Europarådet) Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö där alla kan delta i utformningen. Dess medel är förbättrat skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap. Den syftar också till att främja samarbetet kring landskapsfrågor inom Europa och till att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktighet i det arbetet. Konventionen innefattar alla typer av landskap, både stad och landsbygd. Landskapskonventionen understryker att landskapet är en gemensam tillgång och ett gemensamt ansvar. I landskapet möts många olika värden och tillgångar - kulturella, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Vi måste ofta förhandla om hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas. Det krävs därför ett nära samarbete mellan myndigheter, organisationer, företag och enskilda för att landskapets mångfald av värden ska kunna hanteras på ett hållbart sätt. Demokrati och landskap Landskapskonventionen innehåller en tydlig demokratisk aspekt. Dels därför att den lyfter fram landskapets sociala betydelse, dels därför att den understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet. Den demokratiska aspekten märks också tydligt i den definition av landskap som finns i konventionen: landskap är "ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Gäller landskapskonventionen i Sverige? Landskapskonventionen trädde i kraft 1 maj 2011 i Sverige efter att Sverige ratificerat den. Ratificering innebär att landet förbinder sig att inarbeta konventionens intentioner i sin nationella lagstiftning och politik. Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan med berörda myndigheter påbörja arbetet med att genomföra landskapskonventionen i Sverige. Vad innebär konventionen för Sverige? Genom att ratificera landskapskonventionen åtar vi oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap i enlighet med konventionens intentioner. Detta innebär bland annat att Sverige ska: erkänna landskapets betydelse i den egna lagstiftningen öka medvetenheten om landskapets värde och betydelse i det civila samhället, i privata organisationer och hos offentliga myndigheter främja delaktighet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och regionalt utveckla en helhetssyn på landskapets värden och hållbar förvaltning av dessa utbyta kunskap och delta i europeiska samarbeten om frågor som rör landskapet