Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS

Transkript

1 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material. KS KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta 1 Överlämna kommunstyrelsens skrivelse till Sveriges geologiska undersökning som Falkenbergs kommuns svar på remissen. Beslutsunderlag Missiv daterat Remiss Översyn av kriterierna för utpekande av områden av riksintresse för ämnen eller material, daterad Tjänsteskrivelse daterad Sammanfattning av ärendet De kriterier som använts för att peka ut områden som riksintresse för värdefulla ämnen och material, enligt 3 kap 7 2a kapitlet miljöbalken, har upplevts som otydliga. Sveriges geologiska undersökning (SGU), som har till uppgift att peka ut riksintressena, har därför tagit fram nya kriterier. Utifrån de kriterier som föreslås så ställer SGU tre frågor: 1 Är kriterierna relevanta för en hållbar samhällsutveckling? 2 Är kriterierna begripliga? 3 Saknas något kriterium eller aspekt på denna typ av riksintresse? Utifrån remissen och de tre frågorna har stadsbyggnadskontoret kommenterat det tänkta förslaget i en separat skrivelse. Ekonomi Förslaget påverkar inte kommunens ekonomi. Övervägande Sveriges geologiska undersökning har gjort ett försök att klarlägga vilka kriterier som ska gälla för att ett riksintresse ska kunna pekas ut. Kriterierna ger inte en entydig bild på hur de ska tolkas och det är framför allt kriterium 1 som är svårtolkat. Dessutom bygger framtagandet av de nya kriterierna på ett för ensidigt underlag. Det använda underlaget är sedan 1985 och sedan dess har miljöbalken och dess intentioner träff i kraft. En av de viktigaste punkterna i utpekandet av riksintressen enligt 3 kap 7 2a stycket är att de ska vara av just nationell betydelse och inte enbart regional. Ordet riksintresse liksom Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

2 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Forts 294 kommentarerna till 3 kap 7 2a stycket miljöbalken återger också detta. Kommentarerna säger att: Skyddet avser främst fyndigheter av sådana ämnen och material som är eller bedöms kunna bli av stor betydelse för landets försörjningsberedskap. Därför ska ur kriterium 1, bisatsen eller är av särskild regional betydelse strykas. De traditionella riksintressena av bevarandekaraktär är diffusa och innebär ofta ett hänsynstagande (kulturmiljöanpassade byggnader etc) medan exploateringsriksintressena ofta innebär ett tydligare nej till andra verksamheter, till exempel bostäder. Här får man även räkna med ett nej i ett område kring riksintresset, ett så kallat influensområde, där riksintresset påverkar sin omgivning och andra verksamheter kan omintetgöra exploateringen av riksintresset. På så sätt påverkar ett riksintresse för exploatering i högre grad kommunens planmonopol. Det är därför av stor vikt vilka kriterier som används för att peka ut denna typ av riksintresse och att dessa kriterier är tydliga. Influensområdet utgörs dessutom ett ytterst diffust område inom vilket stor osäkerhet kommer att råda på vad som är tillåtet och inte. Vid protokollet Jenny Antonsson Protokollet justerat och anslaget Utdragsbestyrkande Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

3

4

5

6

7 1(14) ÖVERSYN AV KRITERIERNA FÖR UTPEKANDE AV OMRÅDEN AV RIKSINTRESSE FÖR ÄMNEN ELLER MATERIAL 3 kap 7 andra stycket miljöbalken: Mark- och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket.

8 2(14) Introduktion Fyndigheter av malm- och industrimineral, bergråvara, natursten, grus, sand och torv m.m., är naturresurser av stor betydelse för samhällets tillväxt och utveckling. Fyndigheterna är inte alltid synliga och det är ofta en kostsam process att leta/prospektera och identifiera dem. Kunskapen om var dessa resurser finns behöver spridas och då vi inte vet när de kan komma att bli av betydelse är det viktigt att samhällsplaneringen tar hänsyn till dem. Av denna anledning är riksintresset som verktyg viktigt för att markera att mark- och vattenområden innehåller en potentiell råvara av värdefulla ämnen eller material. Handläggning av riksintresseärenden vid SGU SGU pekar idag ut riksintressen enligt 3 kap 7 andra stycket miljöbalken avseende malmfyndigheter, specialsand, bergmaterial, natursten och tidigare även torv. De fyndigheter som pekas ut detaljavgränsas och beskrivs enligt kriterier. Detaljavgränsning innebär att fyndighetens utbredning preciseras genom att riksintresset ritas in på en karta med tillhörande koordinater. Detta underlättar för länsstyrelser och kommuner, dels i planprocessen, dels för att göra en avvägning när ett område är av riksintresse för flera ändamål. Antalet nu gällande riksintressen som pekats ut av SGU uppgår till 145 st. Av dessa är 60 st. enbart lägesbestämda med en centrumkoordinat men SGU arbetar fortlöpande med att komplettera dessa riksintressen. Huvudansvaret för handläggningen av dessa ärenden ligger på medarbetare med sakkunskap om ämnet eller materialet, dvs. en geolog, bergsingenjör eller liknande. SGU tar årligen fram en prioriteringslista med områden/objekt som vi planerar att hantera under kommande år. Objekt kan föreslås av extern part men prioritering och bedömning görs av SGU utifrån objektets förutsättningar. I SGUs databas Malm och mineral finns drygt 850 kända, helt eller delvis dokumenterade, fyndigheter där flera kan vara riksintressekandidater.

9 3(14)

10 4(14) Varje objekt dokumenteras enligt checklista som följer kriterierna. SGU tar fram geologiskt underlagsmaterial för fyndigheten. Information om till exempel produktion och materialegenskaper inhämtas också från den som bedriver eller bedrivit verksamhet inom området för fyndigheten. Efter kartritning och koordinatsättning med arealberäkning remitteras förslaget till avgränsning av fyndigheten. Därefter fattar vi beslut i ärendet. Kriterier för SGUs utpekande av områden med riksintressanta fyndigheter Enligt 3 kap 7 andra stycket miljöbalken ska mark- eller vattenområden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra utvinningen av dessa. En fyndighet bedöms som riksintressant om den är väldokumenterad och uppfyller minst ett av övriga nu gällande kriterier: 1) har en från försörjningsberedskapssynpunkt stor betydelse för landet, 2) är väldokumenterad, 3) uppfyller speciella krav på materialegenskaper, 4) förekommer i begränsad omfattning men dock är så stor att den även på lång sikt kan försörja hela eller delar av landet med material, eller 5) har betydelse för landets försörjning i ett avspärrningsläge. Dags att se över de gamla kriterierna Behovet av tydligare kriterier har uppmärksammats. De fem urvalskriterierna (se ovan) anses delvis vara gammalmodiga och är därmed svåra att applicera på samtliga aktuella ämnen och material. T.ex. har behovet av riksintresse för bergmaterial aktualiserats. I arbetet med miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet (naturgruspreciseringen) och önskan om att i större utsträckning använda bergmaterial och havssand som ersättning för naturgrus har frågan om utpekande av bergtäkter och sandområden till havs diskuterats. Tillgången på ballast är mycket viktig för byggande och infrastruktur och är extra kritisk i tätbebyggda och befolkningstäta regioner. SGU önskar att möjliggöra riksintresseutpekande även för denna typ av fyndigheter och en översyn av kriterierna är därför nödvändig. Vid arbetet med att formulera de uppdaterade kriterierna för utpekande av riksintressen har det varit viktigt för oss att bibehålla andemeningen i hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3). Dessa talar om behovet av att reservera mark- och vattenområden för den långsiktiga försörjningen av sådana råvaruresurser som krävs för samhällets väl både i medgång

11 5(14) och i motgång. Kunskapen om var de värdefulla fyndigheterna finns behövs för att vi ska kunna bibehålla vår goda levnadsstandard idag och för en gynnsam samhällsutveckling med bästa möjliga resurshushållning, även för kommande generationer. Det är viktigt för oss att det underlag vi tar ställning till i varje ärende är faktabaserat och välunderbyggt och att våra beslut tydligt synliggör ämnets eller materialets värde för samhället och att värdebeskrivningen är lättillgänglig och begriplig även för icke-geologer. Förslag på uppdaterade kriterier De nya kriterier, på vilka SGU vill grunda ett beslut att peka ut ett område med en fyndighet av ett ämne eller material som riksintresse, föreslås bli följande: 1. Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov på ett nationellt plan, eller är av särskild regional betydelse, ifråga om sysselsättning, ekonomisk utveckling, resursförsörjning m.m., på längre sikt och 2. Ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper vad avser t.ex. renhet, sammansättning, kvalitet, utseende, tekniska egenskaper eller volym. och 3. Området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat

12 6(14) Skillnaden mellan de gällande och de nya kriterierna Syftet med att ersätta de kriterier för utpekande som har gällt sedan första hälften av 90-talet är bl.a. att bättre spegla dagens språkbruk och samhällets förutsättningar som de ser ut idag, men detta givetvis fortfarande utifrån uttalandena i hushållningsbestämmelsernas förarbeten. Vi konstaterar att flera av de nu gällande kriterierna överlappar varandra och egentligen betyder samma sak (kriterierna att fyndigheten ska: ha en från försörjningsberedskapssynpunkt stor betydelse för landet och ha betydelse för landets försörjning i ett avspärrningsläge samt förekomma i begränsad omfattning men dock vara så stor att den även på lång sikt kan försörja hela eller delar av landet med material ). Innebörden är att ämnet eller materialet ska vara värdefullt för samhället i något avseende samt att det ska finnas tillräckligt mycket av det i ett långsiktigt perspektiv. Syftet med vår uppdatering av kriterierna är inte att bortse ifrån de förarbetesuttalanden som dessa kriterier grundar sig i ( malmer och mineral som med hänsyn till önskemålet om inhemsk produktion i en krissituation är av särskild betydelse från beredskapssynpunkt ). Vi anser dock att de nu föreslagna kriterier som ska utgöra ett stöd i vår bedömning av vilka fyndigheter som kan anses vara av riksintresse bättre fångar upp hela andemeningen i förarbetena jämfört med våra tidigare kriterier. Vi tänker till exempel på de förarbetesuttalanden som tar upp malmer och mineral med stor samhällsekonomisk betydelse med tanke på exportmöjligheter (s.70) 1. Vi vill i det sammanhanget notera att Sverige idag är EU:s ledande järnmalmsproducent. Även Sveriges produktion av t.ex. koppar, zink och bly och ädelmetallerna guld och silver är viktig för EU - liksom givetvis för Sverige. Gruvnäringen skapar arbetstillfällen i delar av landet som har haft en nedåtgående befolkningsutveckling och har en stor betydelse nationellt för landets tillväxt och ekonomi. Av Sveriges Mineralstrategi framgår att näringens andel av svensk varuexport år 2011 uppgick till 12 procent. Mineralstrategin är också i sig ett tydligt politiskt ställningstagande. 1 Hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3)

13 7(14) NUVARANDE KRITERIER (motsvarar) Fyndigheten har en från försörjningsberedskapssynpunkt stor betydelse för landet Fyndigheten är väldokumenterad Fyndigheten uppfyller speciella krav på materialegenskaper NYA KRITERIER Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov Området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat Ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper Fyndigheten förekommer i begränsad omfattning men är dock så stor att den även på lång sikt kan försörja hela eller delar av landet med material Fyndigheten har betydelse för landets försörjning i ett avspärrningsläge Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov samt Ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov

14 8(14) Beskrivning av kriterierna Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov Utgångspunkten för hushållningsbestämmelserna i miljöbalken är att användningen av den fysiska miljön ska vara inriktad på en god hushållning av våra naturresurser från ekologisk, social och samhällsekonomisk synvinkel. I förarbetena diskuteras utförligt vad som rent generellt kan sägas utgöra god hushållning med mark- och vattenområden, och man konstaterar bl.a. att i en god hushållning med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt ligger ett krav att intressen och anspråk som hänger samman med t.ex. industrins råvaruförsörjning och samhällsbyggandet ska beaktas (s. 151) 2. I specialmotiveringen anges 2 Hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3)

15 9(14) vidare bl.a. att vid valet mellan att bevara naturresurser eller att ta dem i anspråk bör i princip en samhällsekonomisk bedömning göras av vilken åtgärd som är att föredra (s. 151 f) 3. Effekterna på sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten måste tillmätas stor betydelse och en långsiktig expansion av produktion, investeringar och sysselsättning måste tryggas. Följderna för den regionala balansen och fördelningen av levnadsstandard i landet måste vägas in i bedömningen. Det första kriteriet som vi föreslår ska gälla vid utpekande av riksintressanta områden för mineral- och bergutvinning tar just sikte på samhällsbyggande och långsiktig råvaruförsörjning. Vi anger därför att ämnet eller materialet ska vara betydelsefullt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv (för samhällets behov). Kunskapen om var fyndigheterna finns är viktiga underlag i planeringsprocesserna, precis som för övriga riksintressen. När det gäller materialförsörjning dvs. bergmaterial, bergart (kross eller natursten) och naturgrus betyder detta att vi särskilt tittar på samhällets behov, inklusive sysselsättning och ekonomisk utveckling, när det gäller ballastmaterial och natursten med hänsyn till områdets befolkningsstruktur och tillväxttakt, t.ex. byggande av bostäder och infrastruktur. Vad gäller samhällets behov av bergmaterial anser vi att man även bör kunna ta hänsyn till den regionala situationen på samma sätt som sker vad gäller riksintressena enligt 3kap 8 andra stycket miljöbalken. Som svar på ett remissinlägg från Vägverket sägs i förarbetena (s. 76 f) 3 att en strategiskt viktig passage, som medför stora tekniska och samhällsekonomiska fördelar för uppbyggnaden av det regionala vägnätet, kan anses vara av nationell betydelse och således ska kunna säkerställas med stöd av den aktuella bestämmelsen. Även vissa andra typer av anläggningar för att uppfylla regionala behov kan anses vara så viktiga att få till stånd att det är en angelägenhet för hela landet. Det kan t.ex. gälla avfallsanläggningar och tekniska försörjningssystem som är nödvändiga för en regions utveckling. Analogt med detta bör man, anser vi, kunna argumentera för att t.ex. infrastrukturen och bostadsbyggande i en storstadsregion är av betydelse för hela landet, vilket innebär att även materialförsörjningen i denna region är av nationellt intresse. En infrastruktursatsning, ett byggprojekt eller en industri är ofta strategiskt värdefull både för regionen och för nationen. Förutsättningarna för sådana projekt är en bra materialförsörjning. Riksintresse är i detta sammanhang också ett 3 Hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3)

16 10(14) viktigt verktyg för materialförsörjningplanering. Framtagande av en metod för materialförsörjningsplanering samt implementering av dessa är ett av SGUs regeringsuppdrag enligt Mineralstrategin. Då bergmaterial är transportkänsligt är värdet för t.ex. granit med bra kvalitet högt särskilt i en region med brist på bra ballast, även om materialet är vanligt förekommande i andra delar av landet. Vi vill lägga till att det i dessa fall också tydligt bör anges i ett beslut om utpekande att samma typ av granit i ett annat område inte per automatik har samma värde. Ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper

17 11(14) I förarbetena diskuteras vilka ämnen eller material som kan tänkas bli föremål för ett riksintresseutpekande (s. 166) 4. Det talas om fyndigheter av ämnen eller material som är eller bedöms kunna bli av stor betydelse från försörjningsberedskapssynpunkt. Fyndigheten ifråga måste vara av en viss volym och/eller kvalitet för att långsiktigt kunna försörja landet, eller delar av landet, med ämnet eller materialet ifråga. Vad som inryms i begreppet värdefulla ämnen eller material som vi återfinner i 3 kap 7 första stycket miljöbalken framgår av förarbetena (s. 69) 4. Det handlar om sådana ämnen eller material som bedöms som värdefulla från samhällsekonomiska utgångspunkter. Perspektivet i förarbetena handlar alltså om ekonomiskt utvinningsbara mineralråvaror, vilka behövs inom industrin, för energiförsörjningen och för byggnads- och anläggningsarbeten. Det kan alltså, som anges i förarbetena, förutom malmmineral handla om industrimineral, mineralråvaror på havsbotten eller om de anspråk på sand och grus som finns i storstadsregionerna. När det gäller materialförsörjning tittar vi särskilt på om materialet har särskilt värdefulla egenskaper vilka är nödvändiga för avsett användningsområde, exempelvis dess 1. homogenitet(bergart, naturgrus, natursten) 2. mineralsammansättning (bergart, naturgrus, natursten) 3. kornstorleksfördelning (naturgrus) 4. tekniska egenskaper (bergmaterial, naturgrus, natursten) 5. utseende, färg (natursten) 6. sprickighet (natursten) 7. struktur (natursten) 8. uttagsvolym (bergart, naturgrus, natursten) Området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat Avgränsningen av områden styrs av de geologiska förutsättningarna, dvs. hur en fyndighet bedöms förekomma rumsligen. Detta är, precis som för övriga riksintressen, en viktig parameter för definitionen av riksintresset. 4 Hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3)

18 12(14) Det framgår av förarbetena att det endast är naturresurser som är väl dokumenterade som bör ges skydd genom andra stycket i den aktuella bestämmelsen (s. 166) 5. SGU tar fram dokumentation i våra ärenden genom ett systematiskt arbete där vi kombinerar våra geologiska kunskaper om fyndigheten med den information som företag, som exempelvis prospekterar eller utvinner mineraliska ämnen, redovisar. Det är alltid SGU som svarar för de bedömningar som ligger till grund för en riksintresseförklaring. När det gäller t.ex. naturgrus innebär detta kriterium att kvalitet och användningsområde är avgörande. SGU arbetar aktivt för en omställning från användning av naturgrus till användning av krossat berg. Detta är en viktig del i naturgruspreciseringen inom miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. 5 Hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3)

19 13(14) Påtaglig påverkan på riksintresset I förarbetena diskuteras det angelägna i att områden som inrymmer kända tillgångar på värdefulla ämnen eller material används på ett långsiktigt, genomtänkt sätt och skyddas mot åtgärder som kan förhindra eller försvåra ett framtida nyttjande av naturresursen. Exempelvis påpekas det att verksamheter som bör undvikas i områden med viktiga råvarutillgångar är t.ex. samlad bebyggelse i större omfattning eller känsliga verksamheter. Dessa kan behöva ett skydd bl.a. mot sådana sprängningar och vibrationer i marken som hänger samman med gruv- och täktverksamhet. (s. 69 f) 6 och därför utgöra ett hinder eller försvåra ett nyttjande av naturresurserna. Det kan också t.ex. röra sig om återställningsarbeten i naturstensbrott. Efterfrågan på natursten varierar över tid. Sålunda kan ett riksintressant naturstensområde där brytning av sten avslutas, genomgå en efterbehandling (t.ex. släntning). Naturstenen kan åter bli aktuell och en täktverksamhet kan startas upp på nytt. Under sådana omständigheter är det mycket viktigt att en skonsam icke destruktiv efterbehandling har utförts. Utjämnande av befintliga pallväggar får i dessa sammanhang t.ex. inte sprängas sönder då en framtida resurs av riksintresse kan gå förlorad. Det är viktigt att hänsyn tas till riksintresset även om verksamheten läggs ner, om förutsättningarna för fortsatt verksamhet bedöms finnas kvar. Influensområden Utöver själva riksintresseområdet, det område som inrymmer kända tillgångar på värdefulla ämnen eller material, finns ett behov av att upprätta ett så kallat influensområde. Verksamhet intill riksintresset kan innebära hinder för utvinning, dvs. påtaglig skada för riksintresset. Influensområdet är också det område där utvinningsverksamhet har en påverkan. Ett typiskt exempel på aktiviteter som påverkar riksintresset är nybyggnation strax utanför ett riksintresseområde för täktverksamhet. Sådan bebyggelse hindrar indirekt en etablering av miljöstörande verksamhet inom riksintresseområdet på grund av risken för damning, buller och vibrationer. Influensområdet kan också vara det område som påverkar omgivningen vid en utvinning och där t.ex. ny bebyggelse inte bör planeras, även om det ligger utanför det egentliga riksintresset. Utvinning av en naturresurs förutsätter också markområden för 6 Hushållningsbestämmelsernas förarbeten (prop. 1985/86:3)

20 14(14) anläggningar, upplagshögar m.m. vilka idag inte finns med i riksintressediskussionen. Om tillgången till dessa områden begränsas kan det innebära en påtaglig skada på riksintresset. Frågan om influensområde kommer med säkerhet att diskuteras i riksintresseutredningen. Vårt syfte med att arbeta fram detta förslag till nya kriterier för de riksintressen som SGU har ansvaret för att peka ut är bl.a. att tydligare spegla riksintressena mot samhällets behov av metaller och material för utveckling, byggande och infrastruktur. Med detta förslag anser SGU att kriterierna fungerar bättre som ett verktyg för en hållbar planering och samhällsutveckling. SGU vill med denna remiss lägga fram vårt förslag och inhämta remissinstansernas synpunkter på detta. SGU vill särskilt ha svar på frågorna: Är kriterierna relevanta för en hållbar samhällsutveckling? Är kriterierna begripliga? Saknas något kriteria eller aspekt på denna typ av riksintresse?

21 Tjänsteskrivelse Datum Er ref: /2014 Vår ref: KS Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Sofia Hedberg Broberg Samrådsremiss angående översyn av kriterierna för utpekande av område av riksintresse för ämnen och material. Ärende Falkenbergs kommun har som remissinstans fått ta del av rubricerade samrådshandlingar, varvid stadsbyggnadskontoret har fått möjlighet att yttra sig. Samrådshandlingen utgörs av ett missiv samt själva översynen av kriterierna. Samrådstiden pågår till och med den 29 oktober Förlängd remisstid har sökts och beviljats fram till den 12 november. Sammanfattning Miljöbalkens 3 kap 7 säger att: Mark och vattenområden som innehåller värdefulla ämnen eller material skall så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra utvinningen av dessa. Områden som innehåller fyndigheter av ämnen eller material som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har ansvaret att enligt miljöbalkens 3 kap 7 2a stycket peka ut områden av riskintresse för fyndigheter av värdefulla ämnen och material vilka är särskilt viktiga för landets samhällsbyggande. De fyndigheter som avses är malmoch industrimineral, bergråvara, natursten, grus, sand och torv med mera. De fyndigheter som pekats ut detaljavgränsas och beskrivs. Till stöd för utpekandet har SGU haft fem kriterier. Dessa kriterier är enligt SGU otidsenliga eftersom de togs fram för ca 25 år sedan och mycket har hunnit hända sedan dess. Kriterierna anses allmänt även vara otydliga. Flera av dem säger samma sak. Därför har nu SGU tagit fram ett nytt förslag till kriterier. När kriterierna har formulerats har det varit av betydelse den andemening som fanns i förarbetena vad det gäller hushållningsbestämmelserna i miljöbalken (prop. 1985/86:3). Det är samma proposition som de äldre kriterierna bygger på. I den diskuteras behovet av att reservera mark- och vattenområden för den långsiktiga försörjningen av sådana råvaruresurser som krävs för samhällets väl, både i medgång och i motgång. Det skrivs även om vikten av att skydda malmer och mineral med stor samhällsekonomisk betydelse med tanke på exportmöjligheter eller möjligheterna att använda dem som ersättning för importerade råvaror inom den svenska industrin. Därför har samhällets behov, inklusive sysselsättning och ekonomisk utveckling, varit av betydelse vid utformningen av de nya kriterierna. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

22 Nuvarande (gamla) kriterier Har en från försörjningsberedskapssynpunkt stor betydelse för landet, Är väldokumenterad, Uppfyller speciella krav på materialegenskaper, Förekommer i begränsad omfattning men dock är så stor att den även på lång sikt kan försörja hela eller delar av landet med material, Har betydelse för landets försörjning i ett avspärrningsläge, Förslag på (nya) kriterier Ämnet eller materialet har betydelse för samhällets behov på ett nationellt plan, eller är av särskild regional betydelse, ifråga om sysselsättning, ekonomisk utveckling, resursförsörjning m. m., på längre sikt och Ämnet eller materialet har särskilt värdefulla egenskaper vad avser t. ex. renhet, sammansättning kvalitet, utseende, tekniska egenskaper eller volym och Området innehållande fyndigheten av ämnet eller materialet är väl avgränsat, undersökt och dokumenterat Enligt de gamla reglerna krävdes att fyndigheten var väldokumenterad samt att något (inte alla) av de andra fem kriterierna var uppfyllda. Vidare i remissen dryftas så kallade influensområden där inom influensområdet vissa typer av verksamheter kan innebära hinder för utvinningen av riksintresset och därmed omintetgöra riksintresset. Ett exempel som anges är nybyggnation. Inom influensområdet anser SGU att sådana verksamheter inte bör tillåtas. Vad det gäller förslaget till de nya kriterierna vill de framför allt ha svar på frågorna: 1. Är kriterierna relevanta för en hållbar samhällsutveckling? 2. Är kriterierna begripliga? 3. Saknas något kriterium eller aspekt på denna typ av riksintresse? Överväganden Framtagandet av de nya kriterierna hänvisar i stor utsträckning till propositionen från Denna proposition är sedan innan ikraftträdandet av miljöbalken där tankarna på hållbar utveckling blev ett vedertaget begrepp. Vidare finns numera även kommentarerna till miljöbalken som bygger på rättspraxis och litteraturstudier. I kommentarerna till 3 kap 7 2a stycket miljöbalken skrivs bland annat att Skyddet avser främst fyndigheter av sådana ämnen och material som är eller bedöms kunna bli av stor betydelse för landets försörjningsberedskap. Där står även att Utvinningen av dessa ämnen behöver inte alltid vara omedelbart aktuell. Detta bör också ligga till grund när man tar fram nya kriterier och senare även pekar ut nya riksintressen. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

23 Fråga 1 Det är svårt att utifrån de uppsatta kriterierna bedöma om de är relevanta för en hållbar samhällsutveckling. Erfarenheterna från tidigare utpekade av riksintressen enligt 3 kap 7 2a stycket miljöbalken är att, direkt efter att riksintressen pekats ut, så inkommer tillståndsansökan om att få bryta densamma. Detta talar för ett grundläggande synsätt vad det gäller kriterierna som inte innebär en hållbar samhällsutveckling. Beskrivningen av Kriterium 1 andas dock ett framtida behov och en långsiktig råvaruförsörjning (tidsperspektiv), det vill säga någon form av hållbar samhällsutveckling. Dock saknas detta i själva kriteriet. Kriterium 1 bör därför kompletteras med ett tidsperspektiv vilket ger att vid utpekandet av ett sådant riksintresse så sätts varje utpekad fyndighet in i en turordning för brytning, det vill säga man når ett resurshushållningsperspektiv. Man beskriver därmed mer tydligt att denna fyndighet är av riksintresse men kommer inte att brytas nu utan säkerställs för ett framtida behov för brytning ca år xxxx. Fråga 2 Nej, kriterierna är inte fullt begripliga. Det framgår inte tydligt om det som inte är markerat med fet stil under respektive kriterium är en del av kriteriet eller enbart en förklaring, se sid 5 i remissen. All text som ska ingå i ett kriterium bör ha samma textsnitt. Om så är fallet att även det som inte är markerat med fet stil är en del av kriteriet så anser stadsbyggnadskontoret att bisatsen eller är av särskild regional betydelse ska tas bort. Detta stöds fullt av kommentarerna till miljöbalken som uttryckligen säger att skyddet avser fyndigheter som är eller bedöms kunna bli av stor betydelse för landets försörjningsberedskap. På det hela taget bör bisatsen tas bort eftersom gällande lagstiftning inte omfattar särskilt viktiga regionala fyndigheter utan enbart riksintressanta. Det framgår inte heller tydligt om det är så att samtliga de tre nya kriterierna ska vara uppfyllda för att riksintresset ska kunna pekas ut. Och:et mellan respektive kriterium tyder dock på detta. Fråga 3 I de uppsatta kriterierna saknas perspektivet att utvinning inte behöver ske omedelbart utan att fyndigheten kan vara för att säkerställa en framtida utvinning, ett resurshushållningsperpektiv. Detta bör vägas in i kriterium 1. Se fråga 1 ovan. Dessutom saknas i samtliga tre kriterier aspekten att en fyndighet på grund av sin särart kan vara värd att bevara som riksintresse för forskning och undervisning i framtiden. Detta skulle innebära att den riksintressanta fyndigheten sparas för all framtid i stället för att exploateras. Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se

24 Övriga synpunkter För övrigt motsätter sig stadsbyggnadskontoret så kallade influensområden. Dessa områden utgör ett diffust område där hämsko läggs på all kommunal, men även övrig, samhällsplanering. Vidare så bör rutinerna kring utpekandet av riksintressen enligt miljöbalken 3 kap 7 2a stycket diskuteras. Enligt demokratisk process kan staten genom t ex sina olika organ framföra förslag till och ange anspråk på riksintresse för något ändamål som kan vara av riksintresse, t ex för naturvård, kulturmiljövård m m. Lokalt skall detta i sin tur normalt ske i dialog mellan kommunen och länsstyrelsen och med politiskt kommunalt ställningstagande. I det mest ideala fallet skall den aktuella riksintressefrågan arbetas in i eller förankras i kommunens översiktsplan, vilken skall genomgå en lagenlig demokratisk dialog och process med slutligt politiskt antagande av kommunfullmäktige. Vid tidigare utpekande av riksintresse enligt miljöbalken 3 kap 7 2a stycket har så inte varit fallet. STADSBYGGNADSKONTORET Sofia Hedberg Broberg Översiktsplanerare Falkenbergs kommun Falkenberg. Telefon växel: Fax: e-post: kommun@falkenberg.se