UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE

1 INGÅ KOMMUN UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE 2017 Revisionsnämnden 2017-2020

2 UTVÄRDERINGSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2017 till kommunfullmäktige i Ingå kommun 1. Revisionsnämnden Revisionsnämnden hade vid tidpunkten för slutrevision följande sammansättning: Ordinarie Kristian Westerholm, ordförande Barbro Viljanen, vice ordförande Tom Backman Margit Nylander Paavo Leppänen Ersättare Mikael Carlberg Eila Hakala Patricia Wessman Monica Westermarck Jorma Laiho I kommunallagens 121 stadgas följande gällande revisionsnämndens uppgifter: Fullmäktige tillsätter en revisionsnämnd för organiseringen av granskningen av förvaltningen och ekonomin samt utvärderingen. Nämndens ordförande och vice ordförande ska vara fullmäktigeledamöter. Revisionsnämnden ska 1) bereda de ärenden som gäller granskningen av förvaltningen och ekonomin och som fullmäktige ska fatta beslut om, 2) bedöma huruvida de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige satt upp har nåtts i kommunen och kommunkoncernen och huruvida verksamheten är ordnad på ett resultatrikt och ändamålsenligt sätt, 3) bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande ekonomiplanens tillräcklighet, om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, 4) se till att granskningen av kommunen och dess dottersammanslutningar samordnas, 5) övervaka att skyldigheten enligt 84 att redogöra för bindningar iakttas och tillkännage redogörelserna för fullmäktige, 6) för kommunstyrelsen bereda ett förslag till bestämmelser om nämndens uppgifter i förvaltningsstadgan samt till budget för utvärderingen och granskningen. Revisionsnämnden gör upp en utvärderingsplan och lämnar för varje år fullmäktige en utvärderingsberättelse som innehåller resultaten av utvärderingen. Fullmäktige behandlar utvärderingsberättelsen i samband med bokslutet. Nämnden kan även ge fullmäktige andra sådana utredningar om resultaten av utvärderingen som den anser vara behövliga. För utförandet av ovan nämnda lagstadgade uppdrag har revisionsnämnden tagit del av förvaltningsorganens protokoll, bokslut jämte verksamhetsberättelse för år 2017, budgetenekonomiplanen för åren 2017-2019, budgeten-ekonomiplanen för åren 2018-2020 samt revisorns rapportering. Revisionsnämnden har hållit 5 sammanträden gällande verksamhetsåret 2017. Vid sammanträdena har utefter behov hörts olika tjänsteinnehavare. BDO Audiator Ab har skött den lagstadgade revisionen med OFGR, GR Krister Rehn som ansvarig revisor. Yrkesrevisorn har även fungerat som sekreterare för revisionsnämnden. Revisionsnämnden har fullföljt sitt arbetsprogram och avger följande utvärdering:

3 2. Allmänt om målsättningarna och deras förverkligande 2.1. Målsättningarna Kommunfullmäktige har i budgeten för år 2017 fastställt bindande verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningar för kommunens verksamhetsorgan. Över målsättningarnas utfall har redogjorts i bokslutet för år 2017. Revisionsnämndens analys av hur målsättningarna förverkligats framgår ur denna utvärderingsberättelse. 2.2. Strategiska mål samt uppställandet och uppföljningen av målsättningar i kommunens budget I likhet med tidigare år framhåller revisionsnämnden fortfarande behovet av en enligt revisionsnämndens mening tydligare koppling mellan de övergripande målen i kommunens strategi och de i budgeten ingående bindande målen för handhavandet av verksamheten och ekonomin. I bokslutet bör enligt revisionsnämndens mening fortfarande mera synligt redogöras för uppnåendet av de strategiska målen. 3. Uppnåendet av de övergripande verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna 3.1. Allmänt om kommunens förvaltning och ekonomi 3.1.1. Ekonomin Den ekonomiska utvecklingen Revisionsnämnden konstaterar att kommunens totalekonomiska utfall i likhet med tidigare år som helhet taget fortfarande var gott även för år 2017. Kommunens ackumulerade överskott stärktes under året med 0,4 milj. för att i bokslutet uppgå till 7,4 milj.. Främst som en följd av det låga investeringsförverkligandet år 2017 (endast 50 % av budgeterat), minskade lånebördan med 0,7 milj. och uppgår i bokslutet till 15,1 milj., vilket motsvarar 2 762 per invånare och därmed rör sig kring landets medeltal som år 2016 var 2 939 per invånare. Förverkligandet av kommunens helhetsekonomiska målsättningar gällande år 2017 står i samklang med såväl den ursprungliga som den ändrade budgeten. Trots sistnämnda förekommer på budgetens bindningsnivå en del anslagsöverskridningar i bokslutet. Kommunfullmäktige har vid sitt sammanträde den 12.3.2018 godkänt dessa förverkligade överskridningar på budgetens bindningsnivå. På samma sätt som i fjol konstaterar revisionsnämnden att Ingå står inför många framtida utmaningar, varav den största enligt revisionsnämndens mening torde vara att anpassa sig till förändrade verksamhetsförutsättningar, utveckla kommunens attraktionskraft att locka till sig nya invånare och samtidigt bibehålla balansen i ekonomin så att den grund som byggts under de senaste åren inte raseras, framförallt relaterat till den stundande social- och hälsovårdssam landskapsreformen. I budgeten-ekonomiplanen 2018-2020 har utvecklingen av ekonomin planerats som följer: År 2018 2019 2020 Resultatutvecklingen (milj. ): 0,03 1,01 1,01 Ökning av lånebördan (milj. ): 1,62 1,62 3,03

Revisionsnämnden framför som sin uppfattning att i den situation som råder, präglad av många osäkerhetsfaktorer, utgör en sund ekonomisk bas, en god budgetdisciplin och ekonomistyrning samt lyhördhet och framförhållning de bästa förutsättningarna för att trygga kommunens livskraft även framöver. Fokus bör dock fästas på att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Kommunens befolkning har under året minskat med 103 personer till 5 482 personer, vilket är en negativ utveckling i jämförelse med det föregående årets tillskott och således inte står i samklang med de uppställda strategiska målen. Revisionsnämnden rekommenderar alltså att frågan ställs i speciellt fokus och analyseras mycket noggrant för vidtagande av åtgärder. För främjande av kommunens allmänna attraktionskraft, inflyttning och tillväxt rekommenderar revisionsnämnden att kommunen operativa ledning låter ägna bl.a. följande frågor en hög prioritet: - Fungerande infrastruktur; kollektivtrafik, väg- och gatunätets skick, datatrafik - Planläggningssituationen - Kvalitativ skolundervisning i ändamålsenliga utrymmen Kriterier för balansering av ekonomin I den nya kommunallagen har fastställts följande kriterier för balansering av kommunens ekonomi: Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott. Ett underskott i kommunens balansräkning ska täckas inom fyra år från ingången av det år som följer efter det att bokslutet fastställdes (110 ). Ett utvärderingsförfarande kan inledas om kommunen inte har täckt underskottet i kommunens balansräkning inom den lagstadgade tidsfristen. Ett utvärderingsförfarande kan dessutom inledas om underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1 000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare eller om de ekonomiska nyckeltal för kommunens och kommunkoncernens ekonomi som beskriver tillräckligheten eller soliditeten i kommunens finansiering två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden (118 ): 1) kommunkoncernens årsbidrag utan den höjning av statsandelen enligt prövning som beviljats enligt 30 i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) är negativt, 2) kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än den vägda genomsnittliga inkomstskattesatsen för alla kommuner, 3) lånebeloppet per invånare i kommunkoncernen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent, 4) kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent. (Gällande inledandet av utvärderingsförfarandet stadgar kommunallagen om särskilda regler för en övergångsperiod). På basen av Ingå kommuns bokslut för år 2017 kan konstateras att i motsats till föregående år uppvisar man inte en negativ avvikelse mot kriterierna 2 och 4 i.o.m. att kommunens inkomstskattesats är 20,75 % mot landetsgenomsnitt år 2017 19,91 % och kommunkoncernens relativa skuldsättning är 47,9 %. Således uppvisas år 2017 inga negativa avvikelser mot ovannämnda kriterier. 4

5 Nyckeltal Landet Ingå kommun 2016 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 Invånare 5482 5585 5548 5574 5561 5545 5561 5548 5612 Årsbidrag e/invånare 494 365,9 323,84 407,58 394,54 558,55 558,55 542,1 621,4 436,2 Lån e/invånare 2933 2762 2847 3167 3172 2809 2809 2502 3019 3153 Likviditet, kassadgr 40 22 14 12 17 17 17 5 3 2 Soliditetsgrad, % 59,9 43,9 43,1 41,4 39,7 40,5 40,5 39,3 32,9 24,9 Relativ skuldsättningsgrad, % 55,6 52,3 55,1 57,3 64,4 56,3 56,3 51,5 59,6 71,3 Årsbidr. i % av avskrivn. 94 126 117 157 152,2 144,5 255,2 272,6 299,9 201,8 3.1.2. Budgetutfallet Resultaträkningen Resultaträkningens utfall uppvisar ett överskott om 0,4 milj. jämfört med ett budgeterat överskott om 0,2 milj. i såväl den ursprungliga som i den ändrade budgeten. Således är resultatet även detta år betydligt bättre än budgeterat, vilket revisionsnämnden i positiv bemärkelse önskar lyfta fram. Verksamhetsbidraget (driftens nettokostnader) sammanföll i stort med den ändrade budgeten medan årsbidraget var cirka 0,13 milj. sämre än budgeterat och i linje med utfallet år 2016. Kostnaderna överskred den ändrade budgeten med 0,37 milj. men samtidigt var intäkterna 0,24 milj. högre än budgeterat. Sistnämnda svarar i stort mot de under året förverkligade försäljningsvinsterna, vilka inte hade budgeterats. Gällande budgetutfallet noteras ytterligare att personalkostnaderna var ca 0,3 milj. lägre än budgeterat. Som poster med positiv resultatpåverkan noteras skatteintäkterna som överskred budgeten med 0,38 milj.. Således kan lite förenklat konstateras att överskottet i bokslutet kan relateras till att skatteintäkterna utföll bättre än budgeterat. Revisionsnämnden emotser att den negativa avvikelsen gällande fastighetsskatten, relaterat till såväl budgeten som föregående års utfall, utreds. Sammantaget alla ovanstående faktorer bör kommunens resultat för året betraktas som gott och revisionsnämnden riktar sitt tack för detta till kommunens personal och de politiker och tjänstemän som fungerat i ansvarsställning under året. Driften Driftshushållningsdelens totala nettoutfall sammanföll med den av fullmäktige fastslagna budgeten. Kommunens verksamhetsbidrag, (=driftens nettokostnader) var i bokslutet 29,61 milj. (-29,63 miljoner år 2016) mot budgeterade 29,48 milj.. För anslagsanvändningen och målförverkligandet inklusive förverkligade avvikelser gentemot budgeten har enligt revisionsnämndens mening överlag redogjorts på ett sakenligt sätt i verksamhetsberättelsen.

Som negativa budgetavvikelser noteras främst följande (godkända av fullmäktige den 12.3.2018): o Fastigheter 66 t o Hälso- och sjukvårdstjänster 273 t o Vattentjänstverket 150 t Trots ett budgeterat överskott om 33 t uppvisar vattentjänstverket i bokslutet ett underskott om 108 t jämfört med förra årets underskott 47 t. Fullmäktige har uppställt som mål att verksamheten skall vara självbärande på sikt, vilket fortfarande alltså inte har förverkligats. Fr.o.m. den 1.1.2016 har vattentjänstverket fungerat som en balansenhet. Revisionsnämnden konstaterar i likhet med tidigare år att behovet av att bringa vattentjänstverkets ekonomi i balans bara växer. Verkets ackumulerade underskott överskrider nu för första gången 1 milj.. Investeringarna Budgetens investeringsdel som helhet förverkligades inom av fullmäktige fastslagna ramar för såväl den ändrade som den ursprungliga budgeten. Smärre specifika budgetavvikelser förekom dock och för dessa har redogjorts i bokslutet. Anmärkningsvärt är dock att förverkligandet av investeringsbudgeten som helhet ligger under 50 %. Enligt revisionsnämndens mening pekar detta klart på att investeringsbudgeten för år 2017 inte kan anses ha fungerat som ett styrinstrument, vilket den operativa ledningen uppmanas att noggrant notera. Revisionsnämndens bedömning är att personalomsättningen inom tekniska sektorn torde utgöra en förklarande faktor i sammanhanget. För investeringar netto hade totalt ursprungligen budgeterats 2,2 milj. och 2,5 milj. netto i den ändrade budgeten. Kommunens nettoutfall för investeringarna blev bara 0,9 milj.. Förverkligandet av en betydande del av investeringarna har skjutits fram till år 2018. T.ex. vattentjänstverkets investeringar var i den ändrade budgeten 0,64 milj. men utföll endast till ett belopp om 22 t då arbetena skjutits fram. Investeringarna i Källhagens skola överskred budgeten med 43 t. Revisionsnämnden poängterar ånyo att investeringsbudgetens status är ett bindande styrinstrument och efterlyser en djupare analys till att en stor del av investeringarna inte förverkligades. Inga intäkter hade budgeterats i budgetens investeringsdel men trots detta inflöt intäkter från fastighetsförsäljningar till ett belopp om sammanlagt 305 t varav 260 t utgjorde försäljningsvinster. Upplåningen Att investeringsnivån år 2017, i linje med föregående år varit lägre än åren innan har medfört att upplåningen minskade under året med 0,7 milj.. netto. Detta mot att ursprungligen ha budgeterats minska med 0,25 milj.. Skuldbördan har alltså minskat mer än budgeterat. Lånestocken i bokslutet uppgår till 15,2 milj., vilket motsvarar 2 762 per invånare och således rör sig kring landets medeltal. Riktlinjer för utvecklingen av kommunens skuldbörda finns i den gällande budgetenekonomiplanen. 3.2. Översikt av de ekonomiska och verksamhetsmässiga målsättningarnas förverkligande för olika verksamheter Allmänt Revisionsnämnden framför som en allmän analys att förvaltningen har handhafts i enlighet med den nya förvaltningsstadgan. Enligt revisionsnämndens mening har de av fullmäktige uppställda verksamhetsmässiga målsättningarna överlag kunnat uppnås samt lagstadgad service erbjudits kommuninvånarna på ett tillfredsställande sätt, som helhet taget inom ramen för budgeterade kostnader. 6

Under år 2017 förrättades kommunalval mitt under budgetåret och nya operativa organ så som kommunstyrelse och nämnder tillsattes utan dröjsmål. Däremot noteras en väsentlig fördröjning gällande valet av de i kommunallagen angivna påverkningsorganen liksom skapande av praktiska verksamhetsförutsättningar för dessa. Revisionsnämnden noterar med tillfredsställelse utvecklingen av kommunens hemsidor samt satsningarna på öppenhet och information. Allmän förvaltning Enligt revisionsnämndens mening har verksamheten under året inom sektorn för allmän förvaltning handhafts i enlighet med uppställda målsättningar. Verksamhetsområdes utfall stod i linje med den ändrade budgeten. Social- och hälsovård Revisionsnämnden konstaterar att både de verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningarna överlag har uppfyllts och att lagstadgad service kunnat erbjudas till kommuninvånarna. Som helhet noterar revisionsnämnden att grundtrygghetssektorns utfall överskred budgeten om 204 t, överskridningen hänför sig till Social- och hälsovården samt Socialtjänsterna. Noteras att socialservicen numera enligt beslut fattade 2017 - sköts enligt värdkommunmodellen med Sjundeå som värdkommun. Utbildning, dagvård, bibliotek, kultur- och fritidsverksamhet samt MBI Bildningsnämndens verksamhet har enligt revisionsnämndens mening som överlag handhafts i enlighet med uppställda verksamhetsmässiga målsättningar. Den ändrade budgeten har detta år underskridits med 0,2 milj.. Under år 2017 har heller inga betydande tilläggsanslag beviljats, vilket tyder på att de påpekanden som lyftes upp i utvärderingsberättelsen 2016 beaktats. 7 Teknisk verksamhet, fastigheter, byggnadstillsyn, miljövård och fysisk planering Revisionsnämndens åsikt är att kommunens tekniska sektor, byggnadstillsyn miljövård samt planeringsverksamhet i stort sett handhafts i enlighet med uppställda verksamhetsmässiga och ekonomiska målsättningar. Som helhet taget har nämndens verksamhet handhafts i enlighet med budgeterade ramar, men specifikt på budgetens bindningsnivå förekom följande budgetöverskridningar: - Fastigheter 66 t - Samhällsteknisk service 29 t Även om kommunens planläggningssituation till alla delar inte torde motsvara av fullmäktige uppställda strategiska mål, kan ändå konstateras att utvecklingen härvidlag gått i rätt riktning. Vikten av forcera på området kan inte överbetonas eftersom detta, vilket ovan konstaterats, utgör en av grundförutsättningarna för att inflyttning och tillväxt. Revisionsnämnden noterar personalomsättningen inom tekniska sektorn som ett problem, vilket enligt nämndens bedömning sannolikt kunnat bidra till att investeringarnas förverkligandegrad är låg.

Vattentjänstverket Vattentjänstverket uppvisar ett underskott om 108 t mot ett budgeterat överskott om 33 t vilket är betydligt sämre än underskottet i 2016 som var 47 t. Sedan början av år 2016 har vattentjänstverket fungerat som en balansenhet under kommunens tekniska sektor. Meningen var att effektivera administrationen, men fortfarande uppvisar alltså vattentjänstverket underskott. Investeringarna hade budgeterats till 640 t men de verkställdes endast till 22 t, varför så är fallet framgår inte utförligt ur bokslutet. Revisionsnämnden efterlyser en utredning av sistnämnda för fullmäktiges kännedom. Revisionsnämnden noterar i likhet med tidigare år följande: Vattentjänstlagen utgår företrädesvis ifrån att verksamheten på sikt skall vara självbärande. Mot bakgrund av detta bör beaktas att vattentjänstverkets kumulativa underskott i balansen uppgår till över 1 milj., varför behov av kraftiga resultatstärkande åtgärder finns. Dessutom har fullmäktige uppställt som mål en balansenhet skall vara självbärande med en ekonomi i balans på sikt. Detta har nu inte förverkligats. Revisionsnämnden påminner fortfarande om att anslutningstvång råder på vattentjänstverkets verksamhetsområde, vilket bör uppmärksammas för säkerställande av att anslutningsgraden är den optimala. Ytterligare rekommenderar revisionsnämnden för vattentjänstverkets del en utvärdering av följande aspekter: - Eventuella områdesspecifika anslutningsavgifter grundande sig på de verkliga kostnaderna för byggande av vatten- och avloppsnätet - Eventuell delning av intäkter från markanvändningsavtal mellan kommunen och vattentjänstverket, beaktande den i fråga varande kostnadsfördelningen för infrastrukturen. 8 3.3. Övriga iakttagelser samt förslag till åtgärder Personalen Ett personalbokslut ingår i det ordinarie bokslutet. Sjukfrånvaron har på basen av uppgifterna i personalbokslutet varit på ungefär samma nivå som föregående år. För kommande år rekommenderar revisionsnämnden fokus på fortsatt utvecklande av mål och mätare för personalens välmående. Koncernen Ingå kommun bildar tillsammans med dottersamfundet Ingå Båthamnar samt de samkommuner kommunen tillhör en kommunkoncern. Enligt revisionsnämndens uppfattning har de av fullmäktige uppställda målen för dotterbolaget Ingå Båthamnar Ab förverkligats. Relaterat till dotterbolagets storlek anser revisionsnämnden att koncernstyrningen och övervakningen varit adekvat. Koncernens resultat var ca 0,46 milj. och således ca 400 t bättre än föregående år. Det kan konstateras att koncernbokslutets nyckeltal inte föranleder omedelbar risk för ett utvärderingsförfarande i enlighet med kommunallagens paragrafer 110 och 118.

9 Den interna kontrollen och koncernövervakningen Revisionsnämnden konstaterar att ett direktiv för den interna kontrollen uppgjordes under år 2009 och att ett riskhanteringsprogram godkändes under våren 2011. Enligt revisionsnämndens mening har den interna kontrollen skötts sakenligt under året och för handhavandet av den interna kontrollen och riskhanteringen samt dito för koncernen, har enligt revisionsnämndens mening redogjorts på ett sakenligt sätt i bokslutet. Uppföljning av tidigare påpekanden Revisionsnämnden anser att påpekanden från tidigare års utvärderingsberättelser huvudsakligen åtgärdats sakenligt, till de delar de inte upprepas i denna utvärderingsberättelse. 4. SAMMANFATTNING Revisionsnämnden konstaterar att kommunens totalekonomiska utfall i likhet med tidigare år som helhet taget fortfarande var gott även för år 2017. Kommunens ackumulerade överskott är 7,4 milj.. Resultaträkningens utfall uppvisar ett överskott om 0,4 milj. jämfört med ett budgeterat överskott om 0,2 milj. i såväl den ursprungliga som den ändrade budgeten. Således är resultatet även detta år betydligt bättre än budgeterat, vilket revisionsnämnden i positiv bemärkelse önskar lyfta fram. Gällande budgetutfallet noteras ytterligare att skatteintäkterna överskred den ändrade budgeten ca 0,4 milj., vilket alltså sammanfaller med årets överskott. Främst som en följd av det låga investeringsförverkligandet minskade nettoupplåningen under år 2017 med 0,7 milj.. mot att ursprungligen ha budgeterats minska med 0,25 milj.. Således har skuldbördans minskat mer än de budgeterade målsättningarna för denna. Lånebördan i bokslutet uppgår till 15,2 milj., vilket motsvarar 2 762 per invånare och ligger något under landets medeltal. Sammantaget kan konstateras att driften, investeringarna och finansieringen inklusive upplåningen- som helhet förverkligades inom ramen för budgeten men en del verksamhetsspecifika budgetavvikelser förekom dock på budgetens bindningsnivå och dessa bör enligt revisionsnämndens mening överlag analyseras mera ingående. De förverkligade budgetöverskridningarna inom drift och investeringar har godkänts i efterskott av fullmäktige den 12.3.2018. Vikt bör fortfarande fästas vid att budgeten enligt kommunallagen är bindande gentemot fullmäktige och att behov av ev. tilläggsanslag bör föras till fullmäktiges prövning genast då kännedom om dessa föreligger. Fokus bör även fästas på att investeringsbudgetens förverkligande var endast 50 %, vilket i praktiken innebär att dess roll som styrinstrument framöver står i behov att stärkas. Vattentjänstverkets ekonomiska situation har ytterligare försämrats under året och det ackumulerade underskottet ligger på över 1 milj.. Detta är enligt revisionsnämndens mening inte en hållbar situation.

Kommunens och kommunkoncernens ekonomiska situation kan för närvarande betecknas såsom varande i balans relaterat till lagstadgade kriterier. I likhet med tidigare år poängterar revisionsnämnden vikten av att i det kontinuerliga arbetet värna om bibehållande av balansen i kommunens ekonomi och att i samklang med uppställda mål hålla skuldbördan så låg som möjligt. Samtidigt bör enligt revisionsnämndens mening yttersta fokus riktas på att vända den negativa befolkningsutvecklingen genom att värna om kommunens allmänna attraktionskraft, utveckling och tillväxt speciellt på följande områden: - Fungerande infrastruktur; kollektivtrafik, väg- och gatunätets skick, datatrafik - Planläggningssituationen - Kvalitativ skolundervisning i ändamålsenliga utrymmen Revisionsnämnden påminner om nödvändigheten i att kontinuerligt värna om samklangen mellan strategiska mål och kommunens budget samt en redogörelse för utfallet av de strategiska målen i kommunens bokslut. Revisionsnämnden emotser att kommunstyrelsen tillställer kommunfullmäktige i Ingå kommun ett genmäle med anledning av påpekandena i denna utvärderingsberättelse samt att detta bör finnas tillhanda senast den 30.9.2018. 10 Ingå den 18.4.2018 Kristian Westerholm ordförande Barbro Viljanen viceordförande Tom Backman medlem Paavo Leppänen medlem Margita Nylander medlem