Interaktiv karta med navigering för att lära sig och förstå miljöarbete och påverkan vid en golfanläggning

Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation Slutrapport för forskningsprojektet Interaktiv karta med navigering för att lära sig och förstå miljöarbete och påverkan vid en golfanläggning Stockholm den 29 december 2012 Magnus Enell, Jonas Fejes och Magnus Olofsson Saltsjöbadens Golfklubb Miljökommittéen Box 51 133 21 Saltsjöbaden 1

Sammanfattning I juni 2011 beviljades Miljökommitteen på Saltsjöbadens Golfklubb (GKS) ett forskningsanslag från Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf). Syftet med projektet Interaktiv karta med navigering för att lära sig och förstå miljöarbete och påverkan vid en golfanläggning är att stimulera och uppmuntra golfklubbar att bedriva ett strukturerat och effektivt miljöarbete, och som resultat av detta - informera och kommunicera arbete på ett lättillgängligt, pedagogiskt och roligt sätt med intressenterna. Med intressenter menas såväl interna (medlemmar, styrelse, anställda) och externa (greenfee-spelare, myndigheter, grannar, etc.). Genom att använda interaktivitet, kopplad till golfklubbens hemsida, har en prototyp för denna navigering, för att beskriva information om miljöarbetet och påverkan, tagits fram. Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att göra en klickbar hemsida där användaren kan styra över vilken information som man vill komma åt. För att bygga en sådan interaktiv hemsida behövs ett s.k. webverktyg. I detta projekt har vi provat några olika varianter av webverktyg som genererar interaktiva publikationer. Vi har gått igenom ett antal webverktyg och programmeringsspråk för hemsidor. Alla är mer eller mindre komplicerade att använda och kräver att man ofta använder programmet för att komma ihåg hur man gör. Vi konstaterade till slut att vi behöver en mycket enklare plattform att lägga ut miljöinformationen på. En plattform som uppfyller många av de kriterier vi satte upp är Google Maps. Google är ett väletablerat företag som arbetar enligt principen att allt skall vara gratis för användare. Under flera år har Google utvecklat sitt kartverktyg Google Maps, vilket nu finns i princip varenda dator och mobiltelefon. I Google Maps finns mängder av sökbar information inlagt. I Google Maps finns också verktyg för varje användare att publicera egen information på kartor och dela den med andra. Vi ser att detta verktyg är mycket användbart för miljöinformation från golfklubbar, då vi gärna vill visa miljödata på kartor (spatialt). Våra användare, dvs. golfare, är också väl förtrogna med kartor, i alla fall med banguider och andra kartverktyg som t ex mäter avstånden på hålen. Google Maps utvecklas ständigt och nya funktioner läggs till med jämna mellanrum. Den information som läggs in kan sedan publiceras på både Google Maps och på Google Earth. Genom att använda Google Earth kan medlemmar publicera sina egna foto från området och därmed hjälpa till med att bygga en informationsdatabas som berör många. Vill du se GKS i Google Earth använd följande länk och klicka på KML och öppna länken längst ner på sidans vänstra hörn. https://maps.google.se/maps/ms?ie=utf8&msa=0&output=kml&msid=20468436605133 7756305.0004cf022e93036278605 Så småningom kommer man troligen att kunna gå på golfbanan i Google Earth och se banan i 3D, precis som man gör med Google Street View i Google Earth. Vi skall kontakta Goolge och se hur vi skall få till en 3D fotografering av banan. 2

Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...3 1. Inledning...3 2. Projektbeskrivning och resultat...4 2.1. Syfte...4 2.2. Mål...5 2.3. Material och metoder...5 2.4. Varför valde vi Saltsjöbadens Golfklubb?...5 2.5. Efterfrågad miljöinformation från myndigheter, medlemmar och greenfee-spelare...6 2.6. Olika typer av webverktyg...7 2.7. Halmstad högskola...7 2.8. Google och Google Map...10 2.9. Varför valde vi Google Earth?...12 3. Vem förväntas använda den interaktiva kartan?...16 4. Nästa steg...17 5. Referenser...17 1. Inledning För att stimulera och uppmuntra golfklubbar och -anläggningar att bedriva ett strukturerat och effektivt miljöarbete delar Svenska Golfförbundet (SGF) sedan 1998 ut miljödiplom till de klubbar som uppvisar ett miljöarbete, baserat på miljöpolicy, miljöplan och uppsatta mål och åtgärder. För att utveckla syftet och effekten bakom miljödiplomet och intressera golfsektorn i stort att gå vidare i ett proaktivt miljöarbete, så måste miljöinformationen och miljöarbetet bättre kommuniceras till samhällets olika intressenter. Generellt betraktas golfsektorn som en verksamhet som inte tagit miljöansvar, och som dessutom påverkar miljön, bl. a genom användning av vatten, energi, kemikalier, växtnäring och växtskyddsmedel. Samhällets olika intressenter, inklusive en relativt stor del av golfsektorn själv, har dessvärre en begränsad kunskap om vad som faktiskt görs och har gjorts miljömässigt under de senaste 10-15 åren. Därför är det viktigt att golfsektorns miljöarbete, inklusive enskilda golfklubbar/golfanläggningars specifika miljöarbete, kommuniceras med samhällets olika intressentgrupper. Idag har de flesta av samhällets intressenter och miljöpåverkare (privatpersoner, företag och organisationer) förstått att ta sitt miljöansvar, bl. a genom att se över de miljöpåverkande aktiviteter som sker. Ett effektivt sätt att ta miljöansvar och minska miljöpåverkan, t ex för företag (bl. a golfklubbar och golfanläggningar) är att införa någon typ av miljöledningssystem. Med detta system identifieras s.k. betydande miljöaspekter, generella och specifika mål på kort och lång sikt beskrivs, liksom att en handlingsplan tas fram för att uppnå ständig förbättring. Sedan 1996 finns en internationell standard (ISO 14001) för miljöledningssystem. I de flesta fall kan denna standard betraktas som för omfattande för en golfklubb/ golfanläggning. Svenska Golfförbundets (SGFs) miljödiplom som presenterades 1998 3

kan dock betraktas som en light version av ISO 14001. Eftersom SGFs miljödiplom inte är kopplat till en uppföljning och kontroll av efterlevnad så har diplomet en begränsad trovärdighet. Golf Environment Organisation (GEO) presenterade 2010 ett verifierbart miljöledningssystem, specialanpassat för golfklubbar/golfanläggningar och golftävlingar. Detta system sträcker sig längre än påverkan på miljön, och innehåller också delar kopplade till kulturvärden och annan påverkan på det lokala samhället där verksamheten bedrivs. En gemensam och återkommande aspekt som är väsentlig för golfklubbars/ golfanläggningars miljö- och hållbarhetsarbete, är hur och när informationen kommuniceras internt och externt. Om inte en lättåtkomlig och förståelig information sprids, så kommer golfsektorns miljöarbete fortsatt missuppfattas eller t o m betraktas en stor miljöpåverkan. 2. Projektbeskrivning och resultat I juni 2011 beviljades Saltsjöbadens Golfklubb (GKS) finansiering (50.000 kr) från Scandinavian Turfgrass and Environment Research Foundation (Sterf) för framtagning av en interaktiv och webbaserad karta med information, som på ett pedagogiskt, illustrativt och enkelt sätt beskriver, förklarar och intresserar om en golfanläggnings miljöarbete och -påverkan. Hemsidan för Saltsjöbadens Golfklubb (www.saltsjobadengk.se) används som pilot, men applikationen tas fram för att kunna användas av andra intresserade klubbar/ anläggningar. Besökarna på GKSs hemsida ska kunna navigera på en karta över anläggningens marker och byggnader, där information i form av text, tabeller, diagram, foton och ljud ska be besökaren kunskap och intresseväckare om hur en golfanläggning påverkan miljön (luft, mark och vatten), genom banans skötsel, administrationens och golfspelarnas aktiviteter och åtgärder. 2.1. Syfte För att stimulera och uppmuntra golfklubbar/golfanläggningar att bedriva ett strukturerat och effektivt miljöarbete delar Svenska Golfförbundet (SGF) sedan 1998 ut miljödiplom till de klubbar/anläggningar som uppvisar ett miljöarbete, baserat på miljöpolicy, miljöplan och uppsatta mål och åtgärder. Ett större steg i att stimulera och uppmuntra klubbarna/anläggningarna togs 2010 när Golf Environment Organisation (GEO) presenterade ett miljöcertifieringssystem som kan verifieras och följas upp med en viss regelbundenhet. För att vidareutveckla syftet bakom SGFs miljödiplom och GEOs miljöcertifieringssystem, och intressera golfsektorn i stort att gå vidare i ett proaktivt miljöarbete, så måste miljöinformationen bättre och enklare göras tillgänglig och kommuniceras till samhällets olika intressenter. 4

2.2. Mål Med direkt koppling till att vidareutvecklade syftet att sprida information på ett bättre och enklare sätt till samhällets olika intressenter, så formulerades målet med projektet att ta fram en interaktiv karta, med navigering för att lära sig och förstå miljöarbete och -påverkan vid en golfanläggning. 2.3. Material och metoder Det finns många sätt att informera och kommunicera med olika intressenter i samhället; t. ex fysiska möten, föredrag, presentationer, skrivna rapporter, artiklar i tidningar, medlemstidskrifter, nyhetsbrev, och genom internetbaserade medier (t. ex hemsidor, email, bloggar, twitter). Det är inte endast en kommunikationsväg som uppfyller önskemålet om att nå ut brett till de olika intressentgrupperna, utan det är flera kommunikationsvägar som måste komplettera varandra. För en golfklubb/golfanläggning är det flera kommunikationsvägar som är möjliga och lämpliga att använda för att nå ut med den information som man vill ska komma till mottagaren. 2.4. Varför valde vi Saltsjöbadens Golfklubb? Saltsjöbadens Golfklubb (GKS) har sedan 2002 haft ett strukturerat och proaktivt miljöarbete, som också inkluderar ett helhetstänk och breddning mot hållbar utveckling. Golfklubben är en av Sveriges äldsta golfbanor, som registrerades hos Svenska Golfförbundet 1929 (som nr 10 i Sverige). Golfklubbens första miljöplan togs fram 1998, men det var först 2002 som miljöarbetet tog fart. I april 2004 erhöll golfklubben Svenska Golfförbundets miljödiplom, och i juni 2012 verifierades klubben för Golf Environment Organisation s miljöledningssystem. I samband med att miljöarbetet intensifierades 2002 så inrättades en miljökommittee, som ansvarar för att miljöarbetet genomförs, följs upp, kontrolleras och kommuniceras. Nacka kommun, som är tillsynsmyndighet för verksamheten vid Saltsjöbadens Golfklubb, ålade redan på slutet av 1990-talet klubben att årligen inlämna en miljörapport, som bl. a beskriver användningen av vatten, energi, kemikalier, växtnäring, växtskyddsmedel, och uppkomst och hantering av avfall, samt utsläpp till luft, mark och vatten. Dessutom är klubben ålagd att årligen genomföra ett kontrollprogram för det vatten som används inom anläggningen. Denna omfattande miljörapport, innebär att golfklubben nu har ett omfattande datamaterial för den påverkan som uppstår av verksamheten, tillsammans med att med viss regelbundenhet genomförs inventeringar av flora och fauna. Saltsjöbadens Golfklubb har visat att miljöarbetet på en golfanläggning ger affärsnytta och att det uppskattas av medlemmar, greenfee-spelare, myndigheter och andra externa intressenter. 5

2.5. Efterfrågad miljöinformation från myndigheter, medlemmar och greenfee-spelare Olika intressenter, interna och externa, har olika fokus på vilken information från golfanläggningen som är intressant att få ta del av. Dessutom så är olika intressentgruppers kunskap om en golfanläggnings miljöpåverkan mycket olika. Av intresse är att nämna att Saltsjöbadens Golfklubb vid ett par olika tillfällen genomfört enkäter för att ta reda på hur egna medlemmar och greenfee-spelare själva uppfattar miljöarbetet och vilka aktiviteter som är mest miljöpåverkande. På frågan Vilka tror du är golfklubbens största och viktigaste miljöproblem att arbeta med? svarade både medlemmar och greenfee-spelare följande i prioriteringsordning; 1. Växtskyddsmedel 2. Växtnäring 3. Vattenanvändning och utsläpp till vatten 4. Transporter till och från golfbanan 5. Användning och utsläpp från energianvändning Resultaten av de genomförda enkäterna kan sammanfattas enligt följande; Det miljöarbete som GKS gör är inte känt, men det är känt att ett arbete sker, genom de utmärkelser som klubben fått (och får..) Medlemstidningen UppTitten läses av många, men klubbens miljöplan, miljödelen på hemsidan, etc. läses inte. Miljöarbetet och miljöansvaret anses viktigt, och det kanske attraherar sponsorer och företag. Därför måste vi göra miljöarbetet lättillgängligt, intressant och kul att läsa om Det finns flera typer av miljöinformation som kan läggas in på en interaktiv karta, bl.a. baserat på krav och önskemål från golfklubbens medlemmar, golfklubbens styrelse och miljökommittee, myndigheter, grannar, intresseorganisationer, skolor, etc.: Vattenkvalitet och användning Energianvändning Utsläpp till vatten Utsläpp till luften Användning av bekämpningsmedel Användning av gödning Användning av kemikalier Uppkomst av avfall Maskiner Klubbhusets miljöpåverkan Restaurangens miljöpåverkan Kontorets miljöpåverkan Golfspelarens miljöpåverkan Transporternas miljöpåverkan Parkeringsplatsen Flora och fauna Dammarnas djurliv Fågelholkar och vem bor där Banpersonalens arbete Miljökommitteens arbete Kulturvärden Naturvärden Finns i sjön Finns i skogen Olika intressentgrupper har olika primärintressen vad gäller den långa miljöinformationslistan ovan. Alla är inte intresserade av allt! 6

2.6. Olika typer av webverktyg Målet är att publicera golfklubbens miljöarbete interaktivt på klubbens hemsida. Det finns flera sätt att göra detta på. Det vanligaste är att göra en klickbar hemsida där användaren kan styra över vilken information han vill komma åt. För att bygga en sådan interaktiv hemsida behövs ett s.k. webverktyg. I detta projekt har vi provat några olika varianter av webverktyg som genererar interaktiva publikationer. När vi sökte efter lämpligt webverktyg satte vi upp ett antal kriterier som webverktyget skall omfatta. Kriterierna som vi har arbetat efter är: Skall kunna användas både på Mac och PC Web-verktyget får inte vara dyrt att köpa in eller ha dyra licenser, helst skall den vara gratis, s.k. freeware Web-verktyget ska vara enkelt och möjligt för golfklubbens egen personal/ miljökommittee att arbeta med Den skall vara använd av många och ha en löpande uppdatering Den skall vara modern och etablerad så att den ses som en framtidsprogramvara Det skall vara enkelt att lägga in ny och uppdaterad miljöinformation Verktyget skall kunna användas av alla golfklubbar Kartor över de golfbanor som skall användas får inte vara dyra att köpa in Den interaktiva hemsidan som genereras av verktyget skall vara användarvänligt och självinstruerande Det är en fördel om informationen också kan läsas på en smart-phone i form av en app. eller med annat program Det är inte många webverktyg som motsvarar ovan kriterier. Antigen är programspråket på väg ut, eller så är det komplicerat att använda, eller så kostar programvara och licenser för mycket. Vi har gått igenom en mängd olika webverktyg och programmeringsspråk för hemsidor. Eftersom utvecklingen av verktygen för att skapa hemsidor går fort, har vi bedömt det som ointressant att specificera vilka verktyg vi har studerat. Alla är mer eller mindre komplicerade att använda och kräver att man ofta använder programmet för att komma ihåg hur man gör. Vi konstaterade till slut att vi behöver en mycket enklare plattform att lägga ut miljöinformationen på. En plattform som uppfyller många av de kriterier vi satte upp är Google Maps. 2.7. Halmstad högskola Vid projektets start tog GKSs miljökommittee kontakt med Högskolan i Halmstad, Sektionen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik. Vi hade flera möten med studenterna och handledaren och kom överens om upplägg och leveranser. Bl a skulle det ingå intervjuer, enkäter med golfspelare och en prototyp på hur en interaktiv hemsida kan se ut. Intervjuer och enkäter med golfspelare genomfördes enligt plan, dock inte med så många golfspelare som vi hade hoppats. Studenterna tog sedan fram en modell för den web-baserade informationen, med hål nr 2 på GKS som exempel (se figur 1-3 nedan). 7

Den första versionen byggdes i Adobe Flash. Den visade sig dock vara alltför komplicerad att uppdatera och föra över till hemsidor. Dessutom skulle GUI (Graphical User Interface) behöva byggas om för att användas på en smart-phone. Det visade sig också att Adobe Flash är en av de programvaror som håller på att fasas ut till förmån för mer utvecklingsbara programspråk. Vi valde därför att inte gå vidare med samarbetet med Halmstad högskola. Figur 1. Första prototypen i Flash. 8

Figur 2. Detalj på hål 2 i första prototypen. Genom att peka på olika bandelar presenterades tillhörande miljöinformation Figur 3. Detalj i första prototypen. Genom att klicka på greenen visades skötselinformation som en textruta. 9

2.8. Google och Google Map Google är ett väletablerat företag som arbetar enbart enligt principen att allt skall vara gratis för användare. Under flera år har Google utvecklat sitt kartverktyg Google Maps vilket nu finns i princip varenda dator och mobiltelefon. I Google Maps finns mängder av sökbar information inlagt. I Google Maps finns också verktyg för varje användare att publicera egen information på kartor och dela den med andra. Vi ser att detta verktyg är mycket användbart för miljöinformation från golfklubbar då vi gärna vill visa miljödata på kartor (spatialt). Våra användare, dvs. golfare, är också väl förtrogna med kartor, i allafall med banguider och andra kartverktyg som t ex mäter avstånden på hålen. Google Maps utvecklas ständigt och nya funktioner läggs till med jämna mellanrum. Den information som läggs in kan sedan publiceras på både Google Maps och på Google Earth. Vi utvecklade en prototyp på Google Maps där vi prövade lite olika varianter på hur miljöinformation presenteras (se nedan länk). Vi har lagt in information för hålen närmast klubbhuset samt för några biologiskt värdefulla biotoper. Prova att klicka på greener, fairway, tee, hus och golfspelare. Scrolla ner på sidan till vänster och byt till sid 2. Där finns mer objekt. https://maps.google.se/maps/ms?msid=204684366051337756305.0004cf022e9303627 8605&msa=0 Figur 4. Prototyp för Saltsjöbandens GK i Google Maps 10

Figur 5. Exempel på hur text om utrustning ser ut från t ex Maskinhallen När den interaktiva kartan är klar kan man publicera kartan på klubbens hemsida (figur 6). Figur 6. Förslag på hur den interaktiva kartan kan läggas på hemsidan. 11

Vi anser att Google Maps är det verktyg som vi letar efter och valde därför att använda Google Maps för att bygga den interaktiva miljödatabasden med den. Det finns dock vissa begränsningar i Google Maps som vi måste se hur vi kan komma runt, bl a hur vi ska hantera mängden objekt. För att komma runt begränsningarna valde vi att utveckla den interaktiva kartan i Google Maps men att sedan exportera den till Google Earth (se nästa kapitel). 2.9. Varför valde vi Google Earth? Google Earth är en utveckling av Google Maps, framför alt med 3D information och möjligheter att publicera geo-taggade bilder. Rent tekniskt är Google Maps en webapplikation som inte kräver att användaren laddar ner något program, till skillnad mot Google Earth som kräver installation av programvara. Vi ser potentialen i Google Earth som plattform för miljöinformation, och valde därför att publicera informationen från Google Maps i Google Earth, se exempel i figur 7-12. Figur 7. Startsida för GKS Miljöinformation i Google Earth. 12

Figur 8. Information som lagts in; tees, fairway och green på hål 1-5 och 16-18 för 18- håls banan, hål 1 och 6 för 9-håls banan, Lundsjön, dammen hål 2, klubbhuset, maskinhallen, drivingrange. Figur 9. Allmän skötselinformation för hål 1. 13

Figur 10. Skötselinformation green hål 2. Figur 11. Planerad utformning av damm på hål 1. 14

Figur 12. Skötsel av backtee på hål 18. Fördelen med Google Earth är att medlemmar kan hjälpa till med att publicera egna bilder eller upptäckter. Det är då vi får upp ett engagemang och intresse för klubben (se figur 13 vilket är ett foto från banområdet som inte vi lagt in). Figur 13. Foto på hål 16, inlagd av någon okänd som ville sprida ett fint objekt. 15

Genom att använda Google Earth kan medlemmar publicera sina egna foto från området och därmed hjälpa till med att bygga enh informationsdatabas som berör många. Vill du se GKS i Google Earth använd följande länk och klicka på KML och öppna länken längst ner på sidans vänstra hörn. https://maps.google.se/maps/ms?ie=utf8&msa=0&output=kml&msid=20468436605133 7756305.0004cf022e93036278605 Så småningom kommer man troligen att kunna gå på golfbanan i Google Earth och se banan i 3D, precis som man gör med Google Street View i Google Earth. Vi skall kontakta Goolge och se hur vi skall få till en 3D fotografering av banan. En annan fördel med Google Maps och Google Earth är möjligheten till att i realtid få fram förslag på kollektiva fördvägar till golfklubben. Nedan i figur 14 presenteras som ett exempel föreslagen färdväg från en av författarnas bostad till GKS. Figur 14. En miljöfunktion i Google Maps och Google Earth; förslag till kollektiv färdväg med aktuella tidtabeller i realtid. 3. Vem förväntas använda den interaktiva kartan? Det finns många tänkbara användare av den web-baserade kartan, dvs. den interaktiva kartan/informationen som finns på hemsidan; Golfklubbens medlemmar Golfklubbens Greenfee-spelare Golfspelare generellt 16

Andra golfklubbar Övriga personer/intressenter inom golfsporten Lokala och regionala myndigheter Lokala naturskyddsföreningar Grannar Skolor och universitet Media Användarna av den interaktiva kartan är därmed inte bara personer som är intresserad av information och kunskap, utan också personer/golfklubbar som vill kopiera, dvs. ta fram en egen interaktiv karta med information. 4. Nästa steg Resultaten från detta projekt visar vilken miljöinformation golfklubbar bör redovisa och på vilken plattform den kan byggas. Nästa steg för att komma vidare är att utveckla plattformen för användarna, dvs. både göra den mer attraktiv, men också tillgängligare. Vi föreslår därmed att bl.a. följande görs som en fortsättning på detta projekt: 3D fotografering av banan för att läggas in i Google Maps och Google Earth. Utveckla funktion för sammanslagning av flera objekt med samma information i Google Maps Utveckling av attraktiva presentationssätt i Google Maps framför allt för kemiskfysikaliska miljödata som halter i vatten, utsläpp till luft mm. Utveckling av presentationssätt för hur miljöarbetet förändrar användning av t.ex. vatten, kemikalier, energi, buller, etc. Utveckling av kriterier för presentation av miljöprestanda i Google Maps och Google Earth föreslagna färdvägar till och från golfklubben Anpassning av miljöinformationen på den interaktiva kartan till att motsvara kraven från t.ex. GEO, myndigheter etc. utan att förlora användarvänligheten för klubbens medlemmar och greenfee-gäster. Vi föreslår att nästa steg sker inom ett gemensamt utvecklingsprojekt med bl.a. SGF, Sterf, Google, GEO och SIVL (Stiftelsen Svenska Miljöinstitutet). SIVL kan matcha finansiering med upptill 50 % av de FoU-bidrag som SGF, Google, GEO m.fl. kan lägga in. 5. Referenser Saltsjöbadens Golfklubb. 2011. Miljörapport 2010. Inlämnad till Nacka kommun. Saltsjöbadens Golfklubb. 2012. Miljörapport 2011. Inlämnad till Nacka kommun. Saltsjöbadens Golfklubb. 2012. Underlagsmaterial framtaget för verifiering (juni 2012) av GEOs miljöledningssystem. 17