VIRUS Cecilia Svedman 2016
Varicella Zoster virus (tillhör herpesvirus gruppen) Varicella, vattenkoppor, primärinfektionen Herpes Zoster, bältros, sekundärinfektionen Efter varicella infektionen vilar viruset i sensoriska ganglier och kan sedan via nerverna sprida sig till huden men även tex pleura. Vattkoppor är en välkänd, mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. De flesta smittas av vattkoppor som barn. En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros.
Herpesvirus utmärker sig bland annat av att virus efter den primära infektionen ligger latent i kroppen och kan reaktiveras senare i livet. Inkubationstiden för vattkoppor är 14 16 dygn (10 26 dygn). För bältros kan någon inkubationstid inte anges utan sjukdomen kan uppstå när som helst under livet efter att man har haft vattkoppor. Vattkoppor smittar från person till person främst via luften runt den som är sjuk. Smittsamheten är mycket hög redan någon till några dagar innan de vätskefyllda blåsorna uppstår. Smittsamheten kvarstår så länge nya utslag uppstår. Bältros är inte särskilt smittsamt, men kan smitta via direktkontakt med sårvätska från blåsorna. Den som smittas kan då få vattkoppor om den ej haft det tidigare. En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros. En person med bältros kan inte smitta en annan person så att den får bältros.
Varicella Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen något dygn. Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Detta brukar först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla. Klådan är ofta besvärande. Hosta ingår ofta i bilden (vattkoppor i luftrörens slemhinnor). Hudblåsorna kan bli sekundärinfekterade, annan komplikation är lunginflammation samt hjärnhinneinflammation (se infektionsmomentet). Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt immunförsvar eller drabbar ett nyfött barn till en mor, som just i anslutning till förlossningen insjuknat i vattkoppor
Varicella Dermatologiskt blandbild, dels papler, dels vesikler dels krustor som kommer under längre period. Mest utslag på buk och huvud. I munnen ofta afte liknande förändringar och blåsor.pat har ofta mkt klåda. Mängden blåsor kan variera stort mellan individer. Oftast uppstår nya blåsor i ungefär en veckas tid.
Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om smittor i förskola är barnet smittfritt när krustorna torkat in. Ett vaccin finns tillgängligt för i första hand särskilda medicinska riskgrupper.
Hur yttrar sig bältros? Ensidig värk /smärta /klåda/hyperestesi i det/de nervsegment där blåsorna sedan kommer föregår hudutslagen Halvsidiga segmentella grupperade vesikler. Stark rodnad runt blåsorna. 50% thorakal segmentet 15% trigeminus.
Blåsorna kan vara hemorraghiska, övergå i pustler och ibland ses krustor. Förlopp över ca 2 veckor. Unga patienter kortare förlopp och lindrigare symtom. Hos äldre ofta svåra neuralgier som resttillstånd.
Drabbar ofta människor med försämrat immunförsvar(leukemi, HIV), då oftare mer symtom; kan tom få mer generaliserad zoster Komplikationer; neuralgi, sek bakteriell infektion, ibl även ärrbildning, blindhet (Zoster ophtalmicus), akut pares kan ses speciellt vid engagemang av ansikte tex facialis pares.
Zoster ophtalmicus Drabbar övre trigeminus grenen 50% får corneainfektion, särskilt vid engagemang av nästippen
Diagnos/diffdiagnos/beh Vid behov prov från blåsbotten. Immunologi eller PCR detektering Diff diagnoser; Herpes simplex, akut allergiskt kontakteksem, bullös impetigo
Behandling: Antiviralterapi, aciklovir, valaciklovir, famciklovir. Ges systemiskt vid generaliserad zoster, svårare fall med komplicerande grundsjukdom eller till äldre pat (pga ökad neuralgirisk hos dessa). Insättes helst inom 2-3 dagar.
Herpes Herpes simplex orsakas av 2 olika DNA virus, herpesvirus hominis typ I och 2.Typ 2 sprids huvudsakligen sexuellt och ger vanligen genital herpes (se föreläsning STI). Primärinfektion med herpes typ I sker vanligen innan skolstart. De flesta vuxna bär antikroppar. Hos barn ofta symtomlös infektion alt gingivostomatit. En ovanlig allvarligare typ är den generaliserade hud varianten som kan uppstå vid primärinfektion hos patient med atopiskt eksem (eczema herpeticum, som kräver antiviral behandling och bör handläggas av specialist). Recidiverande herpes är den vanliga kliniska bilden, förutsätter primärinfektion, kvarvarande virus i lokala sensoriska ganglier. Vanligast på läppar eller genitalt men kan ses överallt på kroppen. Klinisk bild små grupperade vesikler på rodnad botten. Föregås ofta av klåda eller sveda. Regional lymfkörtel svullnad vanligt. Torkar in på 8-10 dagar, lämnar ej ärr hos immunkompetent individ Patient rapporterar ofta korrelation med sol, stress, menstruation.
Att komma ihåg om herpes! Vid infektionstillfället kan viruset utsöndras i många veckor, därefter endast vid återkommande symtom. Symtom och komplikationer Förstagångsinfektion (primär) icke genital: Många får inga kliniska symtom av primärinfektionen. Barn som smittas kan dock insjukna med feber och blåsor i munnen och på läpparna. Tillståndet är smittsamt vid direkt kroppskontakt. Ibland leder HSV-1 till en infektion i ögonen och den drabbade kan få svåra skador i hornhinnan. Reaktivering av icke-genital herpes: HSV reaktiveras ofta lokalt i huden och på slemhinnorna, men viruset kan också orsaka en ovanlig men mycket allvarlig hjärninflammation som kan vara dödlig om den inte behandlas. Diagnostik och behandling Ofta är herpesinfektionen så typisk att det inte är nödvändigt att ta några prover. Diagnosen kan dock säkerställas genom att ta sekret från en färsk blåsa eller ett sår och skicka det till ett laboratorium för viruspåvisning. Det finns också metoder för att snabbt påvisa virus i ryggmärgsvätskan från patienter med hjärninflammation. Det finns ingen medicin som tar bort herpesviruset ur kroppen men däremot finns antiviral terapi som skall ges så snart som möjligt efter debut av symtom. Behandling kan även ges profylaktiskt (se STI)
VERRUCAE Vanligaste virus infektionen inom dermatologin. Flera månaders inkubationstid. Immunitetsförhållandet oklart men vårtor mkt vanligt i skolåldern och relativt ovanligt hos vuxna. Vid immunbrist kan vårtorna bli talrika och stora. Etiologi :Humant papillomavirus. (DNA virus med 100 tal olika typer). Ger upphov till många olika kliniska bilder ex verrucae vulgaris, kondylom, cellförändringar. Vg se seminarie övningar, boken samt STI föreläsningen. Klinik: Fingrar: hyperkeratotiska papler, ofta konfluerande över nagelvallen eller knogar. Plana vårtor vanliga hos barn. Fotsulan: Vårtan pressas inåt pga tryck. Kan ömma. Mosiak vårtor kan ses; konglomerat av flera vårtor. Kropp: Plana vårtor och filiforma kan ses på läppar hos både barn och vuxna.
Differentialdiagnos: beror på lokalisation Handvårtor: knuckle pads, mycobakterie infektion, ärr efter vårtbehandling Fötter; clavi Prognos: Spontanläker på några år, kan dock kvarstå lång tid!!!
Molluscum contagiosum DNA-poxvirus Infektion ger proliferation av epidermala celler. Knappnålshuvudstora hudfärgade papler med central innavling. I centrum destruerade epitelceller som kan klämmas ut. Papeln kan tillväxa till ca 0.5cm stor förändring.
Förekommer anogenitalt, på bålen, men även annars på kroppen, gärna i eksemhud hos atopiker. Spontanläker. Kan ta flera år. Ev curettage OM PATIENTEN SÅ ÖNSKAR! Ses oftast hos barn, men idag ser man det ibland också som en sexuellt överförbar sjukdom dvs anogenitalt hos unga. Ses oftare hos atopiker.
Gianotti Crostis sjukdom Papular acrodermatitis of childhood Symmetriska papulösa utslag på extremiteter, ansikte och gluteer. Associerat med hepatit B infektion och Epstein Barr infektion. Främst men även andra virus infektioner. Drabbar vanligen barn, 6månader till 14 år. Medelålder 2 år. Vanligast på tidig sommar/vår.
Föregås ofta av ÖLI Barnet vanligen opåverkat, ibland klåda, feber. Ibland ses lymfadenopati och även hepatosplenomegali Vanligen försvinner utslagen på 3-4 veckor
Gianotti Crosti
VIRUS EXANTEM Maukopapulöst utslag som kliniskt kan vara svårt att skilja från läkemedels Exantem. Vanligt förekommande spontant övergående Kan utlösas av många virus sjukdomar, inte bara de barnsjukdomar som föreläses på infektionsmomentet.
Mässling (morbilli) Förekommer under vårvinter. Inkubationstid 11 dagar Feber katarrala symtom med Irritation i ögon, snuva och hosta. (Här kan man se kopliks fläckar i munslemhinnan. 3-4 dagar senare utslaget Enstaka röda makulära fläckar som sen konfluerar. Febern stiger när utslaget kommer. Smittsamhet hög i det katarrala skedet. Se i övr infektionsmomentet Mässling
Röda hund (rubella) RNA virus Inkubationstid 17 dagar. Pat insjuknar med lätta symtom, sjukdomskänsla, svullad i körtlar i nacke hals vid öron. Efter några dagar ett utslag som börjar i ansikte och nedåt medan ansiktet bleknar. I övrigt se infektionsmomentet.
Erythema infectiosum, 5:e sjukan Parvo virus B19 Lätta katarrala symtom sen en fas med exanthem, koncentriska girlanger i ansikte och på kropp. Drabbar framför allt barn i skolåldern. I övr se infektions momentet.
Hand foot and Mouth disease
Infektionssjukdom med lätta allmänsymtom, pustler eller vita, strimformade vesikler på händer och fötter samt aphteliknande förändringar i munnen. Ibland ses små sår i munslemhinnan. Ibland lätt feber, huvudvärk. Coxsackie-virus, oftast grupp A, nr 16 eller enterovirus. Inkubationstid 3-6 dagar. Vanligen insjuknar man på sommar/höst Försvinner på 8-10 dagar, barnen får vara hemma från dagis.
Scarlatina (scharlakansfeber) OBS bakteriell infektion!! Streptococc infektion med erytrogent toxin producerande stam. Finprickigt utslag mest i armhålor och ljumskar. Kinderna jämnt rodnade och perioral blekhet. På tungan initialt en blek Beläggning och sedan lossnar denna så man får den klassiska smultrontungan med rodnad och stora papiller. I efterförloppet fjällar patienten på