Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet

Relevanta dokument
Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar

En effektiv miljöpolitik

27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson

Miljömålssystemet vad bör utvärderas, och varför? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Handelshögskolan Umeå Universitet

Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser

Miljökvalitetsnormer och kostnadseffektivitet

Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation

Rättningsmall för Mikroteori med tillämpningar, tentamensdatum

Sammanfattning. Bakgrund

Kommentarer på. Åtgärder för att minska transportsektorns utsläpp av växthusgaser ett regeringsuppdrag (TrV 2016:111)

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Tentamen Nationalekonomi A. 16 Augusti 2016

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Produktionsteori, kostnader och perfekt konkurrens

(Föreläsning:) 1. Marknader i perfekt konkurrens

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Fungerande naturvård i skogen

Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet

Lösningsförslag, mikroekonomi vt11, tenta 1. Fråga 1. Fråga 1. a) K. 10 isokost. isokvant. Lc La 20 L

Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna!

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Betesskador av älg i Götaland

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Samhällsekonomiska konsekvensanalyser i de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur

Trafikverkets modellverktyg

Matematik och grafik i mikroekonomiska modeller

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Prisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin

EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Hur kopplar kolinlagring till åtgärder inom CAP och vad vet vi om klimatåtgärder inom CAP efter 2020?

Adaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Tentan ger maximalt 100 poäng och betygssätts med Väl godkänd (minst 80 poäng), Godkänd (minst 60 poäng) eller Underkänd (under 60 poäng). Lycka till!

VAD KAN HÄNDA OM INFORMATIONEN INTE ÄR FULLSTÄNDIG? EFFEKTER AV BEGRÄNSAD INFO OM KVALITET:

Svensk finanspolitik 2016 Sammanfattning 1

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Marknadsekonomins grunder. Marknader, fördjupning. Thomas Sonesson, Peter Andersson

Val av styrmedel. Definiera äganderätter, Coase teorem. Regleringar. Skatter och subventioner. Marknader för utsläpp. Reglering eller skatt??

Ekonomiska konsekvenser av kommissionens förslag till ett nytt Utsläppstaksdirektiv. Stefan Åström, IVL,

Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Övningar Mikro NEGA01 Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Övningar Mikro NEGA05 (Matematikekonomi) Marknadsmisslyckanden Arbetsmarknaden

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Svar till övning 8, Frank kap Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare)

Fråga 3: Följande tabell nedan visar kvantiteterna av efterfrågan och utbud på en viss vara vid olika prisnivåer:

c) Vid vilka tillverkade kvantiteter gör företaget åtminstone någon vinst?

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Skogsstrategi Arvika kommun

Tentamen i Samhällsekonomi (NAA132)

Minimering av nuvärdesförluster vid avsättning av naturvärdesbestånd

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Kollektivtrafikens långsiktiga samhällsnytta i Storstad. Maria Börjesson

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Lönsammare skogsbruk utan slutavverkningar

Effek%v klimatpoli%k. Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Umeå Universitet

Med miljömålen i fokus

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp (samt 7,5 hp)

Skogsindustriernas utmaningar

Internprissättning. Internationell beskattning VT 2014

Anpassning av reglerna om skogsavdrag till ändringar i fastighetstaxeringslagen

Proposition Ekonomisk ram för år 2018

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 5, Thomas Sonesson

P * Låg marginell betalningsvilja D Q

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Naturbrukarna

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Lönsamheten av att införa individuell mätning av tappvarmvatten. En diskussion utifrån en samhällsekonomisk synvinkel.

Föreläsning 5 Elasticiteter m.m.

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Framtiden för skogens arter

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

Handledning för att strukturera en övergripande samhällsekonomisk analys 1

Banavgifter och nationalekonomi. Roger Pyddoke

Bolaget ansåg att 17 kap. 5 är en särskild skatterättslig regel utan koppling till redovisningen.

a) Beskriv Bos val och värderingar m h a budget- och indifferenskurvor. Rita kurvorna någorlunda skalenligt. (2p)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Rapport projekt GRUS

Skogens roll i en växande svensk bioekonomi

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Värdekedjan Energi från skogsråvara

Skogsägande på nya sätt

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

EN FLYGSKATTS EFFEKTER PÅ RESANDET OCH SVENSK EKONOMI

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Transkript:

Levande skogar, mål och medel? Finns svaret i Skydda lagom? Runar Brännlund Centrum för miljö- och naturresursekonomi Umeå Universitet

Levande skogar 1. Hur ska miljömålet levande skogar sättas, dvs hur mycket levande skog ska vi ha? 2. Givet att målet är bestämt, vilka åtgärder ska vidtas, hur når vi dit?

Levande skogar Fråga 1: svaret ges av vilka värden (nyttor) och kostnader som är förknippat med levande skogar Innebär att det krävs en precisering av vad som menas med levande skogar Innebär att vi måste veta hur olika åtgärder i samhället påverkar hur levande skogarna är Såväl ekologisk som ekonomisk information och kunskap behövs Fråga 2: Givet kunskap om hur olika åtgärder påverkar vägen mot målet så bör utgångspunkten vara att vidta de åtgärder som kostar minst Fråga 2: Styrmedel bör utformas så att åtgärder med lägst samhällskostnad vidtas först

Mål och åtgärder MC, MB Marginalkostnad Målet ska sättas så att det är balans mellan nytta och kostnad Nyttan, värdet, av levande skogar måste värderas, explicit eller implicit P bio 0 biodiversitet B* Marginalnytta (MB) biodiversitet Måste finnas en mätbar koppling mellan skydd av mark och nyttan (levande skogar) 0 P > a + m = skyddsvärt 1 2 3 4 5 Nettomarginalkostnad P a m = samhällsekonomiskt rotnetto P = marknadspris, virke a = avverkningskostnad per enhet m = miljökostnad per enhet P > a + m = ej skyddsvärt Skyddad skogsmark Mark vars samhällsekonomiska skyddsvärde är positivt ska skyddas successivt. Såväl privatekonomiskt rotnetto som samhällsekonomiskt skyddsvärde måste beaktas bevarande

Mål och åtgärder målnivå a1 > a2 > a3 Område 1 och 2 bör skyddas, men inte 3 om man vill minimera bortfall av privatekonomiskt skogsbruksvärde 0 1 2 3 Skyddad skogsmark Tar ej hänsyn till eventuella skillnader i miljövärde i resp område 0 (a1 m1) > (a3 m3) > (a2 m2) 2 3 1 Skyddad skogsmark Område 2 och 3 samhällsekonomiskt lönsamt att skydda, trots relativt högt privatekonomiskt skogsbruksvärde Område 1 inte lönsamt, lågt miljövärde Korrelationen mellan skogsbruksvärde och skyddsvärde måste beaktas

Kostnadseffektiva styrmedel? Skatt på avverkningar som korresponderar mot miljövärdet (m1, m2, m3) Ersättning för att inte avverka som korresponderar mot miljövärdet (m1, m2, m3) Krav på naturvårdshänsyn som korresponderar mot miljövärdet (m1, m2, m3) Förbud mot skogsbruk i vissa områden (utan ersättning) Vilken typ av styrmedel/åtgärd som ska väljas beror till stor del på hur man ska se ägande/brukanderätten av skogsmarken

Skydda lagom? I rapporten är utgångspunkten att det finns en tydlig koppling mellan skydd av skog och miljönytta Utifrån detta kommer man fram till att målet kan nås om ca 20% av skogsmarksarealen undantas skogsbruk Hur man kommit fram till just detta (20%) är dock mycket oklart Skydda lagom är därför en något missvisande titel Skydda lagom, på riktigt, innebär att man balanserar nytta mot kostnader, en diskussion som till stor del saknas i rapporten Rapporten tycks snarare fokusera hur virkesbortfallet kan minimeras, givet ett minimibehov av skyddad skog

Skydda lagom 20% av produktiv skogsmark måste skyddas Minst hälften måste undantas skogsbruk och skyddas i reservat Resterande kan nås med naturanpassat skogsbruk Förutsätter att det är rätt områden som skyddas ( värdetrakter med värdekärnor och grön infrastruktur som förbinder värdetrakter). Implicerar ett virkesbortfall på 20 miljoner m3 årligen (ca 20% av årlig avverkning).

Samhällsekonomisk kostnad Samhällsekonomisk kostnad beräknas som förlust av virkesvärde (p-c)*δq (rotnetto*δq) Oklart vilket rotnetto, marginal eller genomsnitt? Ett 20% mindre tillgängligt virkesförråd är ingen marginell förändring, trots det hålls p och c konstant. Mer troligt att vi får relativt kraftiga marknadseffekter. P 0 Utbud (MC) A ΔQ A = förändring producentöverskott (rotnetto)

Samhällsekonomisk kostnad En minskning av virkesutbudet med 20% skulle få mycket stora priseffekter på skogsråvara En priselasticitet på -0.5 innebär en prisökning med 40%). Någon konsekvensbeskrivning av sådana effekter finns inte i rapporten. P 1 ΔP P 0 B A ΔQ Utbud Utbud Efterfrågan A = förändring producentöverskott (rotnetto) B = förändring konsumentöverskott A + B = samhällsekonomisk kostnad

Skydda lagom Verktyg för att nå målet (enligt rapporten)? Krav på förändrade brukningsmetoder Samma toleranströskel, oberoende av storleken på avverkningen Om miljövärdet per ha är oberoende av storleken på avverkningen så bör man ha samma krav oberoende av avverkningsstorlek Varierar miljövärdet mellan områden så ska också toleranströskeln variera (nivån beror på nyttan, värdet, av åtgärderna som krävs Naturvårdsavgift på inlevererat rundvirke Intäkterna används till att finansiera permanenta avsättningar (reservat) Ren beskattning som har liten koppling till det problem som ska lösas. Enda möjliga effekten är en omfördelning av kostnaden inom ägarkollektivet (man betalar till sig själv) Kopplar till vem som har ägande/brukanderätt till resursen

Skydda lagom Hur ska målet nås (enligt rapporten)? Ersättning för kolinlagring i skog som permanent undantas skogsbruk Minskar behovet av annan ersättning. (ersättningen sker i form av utsläppskrediter som man kan sälja). Kolinlagring i skyddad skog utgör inte nödvändigtvis någon samhällsekonomisk extra nytta I rapporten finns ingen beräkning av kolinlagringen i alternativfallet Det kan inte uteslutas att kolinlagringen skulle vara större ifall skogen brukas Det som ska va med i kalkylen är skillnaden i kolinlagring mellan alternativen (oavsett om det är + eller -)

Sammanfattningsvis Intressant och välskriven rapport. Lärorik genomgång av politiken och juridiken på området Inledningsvis sägs att olika handlingsalternativ ska jämföras. Svårt att se vad dessa alternativ är? Kostnadskalkylen är ganska rudimentär. Bortser från bl.a. marknadseffekter Saknar en mer ingående diskussion kring värdet av olika nivåer på levande skogar Vad kostnaden blir är nu närmast ointressant, eftersom målet tas för givet. Detta är fel väg att gå. Måste vi inte bestämma mål utifrån vilka nyttor vi får, relativt kostnaden