Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Relevanta dokument
Kondition uthållighet

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Kompendium Styrka & Kondition

Vår kropp är byggd för rörelse... nu för tiden rör vi oss för lite i vardagen. Vi måste träna tre kvalitéer för att hålla oss i god form.

9 FAKTA OM PULSTRÄNING

TRÄNINGSLÄRA. Teorin bakom konditionsoch styrketräning!


Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Du är gjord för att röra på dig

Trä ning och trä ningsplänering

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

Uthållighet. När du tränar konditionsträning så förbättrar du: Musklernas uthållighet. Syretransporterande organen hjärta, lungor och blodomloppet.

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Uppvärmning. Vad händer i kroppen. Minskar risken för skador. Öka prestationsförmågan.

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Lilla. för årskurs 8 & 9

Teorin bakom konditions- och styrketräning!

TEORI FÖR HÖGSTADIET IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9. Vad händer vid träning Idrottsskador Kost & prestation Doping HLR

2. Dokumentera träningen under 2 veckor med hjälp av en träningsdagbok alternativ gör en video/bild dokumentation där jag kan följa hela processen.

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Träningslära. Årskurs 8

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Musklernas uppbyggnad

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Efter att ha arbetat med det här kapitlet bör du

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition & Utevistelser

LPP Idrott och hälsa Tema 1 Kondition och Utevistelser

Vad är träningsvärk?

Vad händer i kroppen när man tränar?

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Vad innebär konditionsträning?

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Manual för motionscykel Extreme XT 3,3

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Anteckningar från seminarium med Arne Lindholm på Umåker 16/ Först sammanfattning av föreläsningen och sedan mer anteckningar nedanför.

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

Varför mäta träningens intensitet?

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

Sommarträning för juniorer ( )

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Hälsa, kondition och muskelstyrka. - En introduktion

Nytt år, nya möjligheter!

Ta steget! Den som är aktiv mer än 1 timme per dag har bättre chans att kontrollera sin vikt.

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Vasloppet! Here I come!

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

Fem steg till succé Skoljoggen

När man pratar om hästens muskelfibrer & träning talar man om:

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Om träningen är viktig för dig (det är den) planera in den på samma sätt som allt annat som har prioritet i livet.

Norrköping 14 juni 2012

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Träningsfysiologi. Mellan teori & praktik. (Fysiologi med inriktning på aerob och anaerob träning)

Trä ningslä rä. Att ta ansvar för sin hälsa. Träning

EXAMINATION I MOMENTET IDROTTSFYSIOLOGI ht-09 (091001) Ta god tid på dig att läsa igenom frågorna och fundera på svaren. Du har gott om tid.

Kondition och styrka för Skå IK Handboll

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8

TRÄNINGSLÄRA. kondition & styrketräning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Aktiv Föreläsning. Kost

TRÄNINGSLÄRA. kondition & uthållighetsträning! Anna Mårdner Idrottslärare Finnbacksskolan

Träningsfysiologi. Energi. Kolhydrater. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE. Korsbryggecykeln. Snabb tillgång och lätt för cellerna att använda

Cykla.se i samarbete med Mattias Reck/Balansera presenterar

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Akut hjälp vid personskada.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Träningsfysiologi. Kolhydrater. Energi. Fett MUSKELGLYKOGEN UNDER ARBETE

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

Användarmanual Blodtrycksmätare

Psykologiska faktorer - koncentration - motivation - vilja. Vätska. Kost. Sömn. Energigivande processer - förbränning - spjälkning

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning ( meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach.

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Träningsprogram för sluttid 2h på Lidingöloppet 30K.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

MOTION. Muskler. Träning

ETT ÅR MED DIN TRÄNING

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Vägen till milen med Metro Mode


Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Sammanfattning skelettet och muskler

Anatomi och Fysiologi

Biologiprov den 18 dec

Ovningsbankens Handbollspaket Styrketräning

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Hej läsare. Jämför en vanlig gymnisse med en olympisk styrkelyftare. Hur kan styrkelyftaren lyfta sådana enorma mängder mer? Är hans muskler magiska?

Träningsdagbok. OBS! minst varannan dags träningsuppehåll för din återhämtning! Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Styrketräning - Grundprinciper

l vet att inan mar Rittre av motion?for ätt tratiin21rl?b^t[3ffsb bq

Uthållighetsträningens fysiologi med fokus på långdistanslöpning

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Goda vanor fysisk aktivitet

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Hjärta och blodomlopp

CASALL AB TRACK 98100

Transkript:

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination Alla fysiska kvaliteter går att träna och kunskapen om hur man tränar dessa heter träningslära. De syretransporterande organen: Vår förmåga att arbeta utan att bli allt för ansträngda speglar ofta kapaciteten på våra syretransporterande organ. Vår konditionsnivå är kopplad till vår förmåga att transportera syre. Ju mer syre vi kan transportera ut till arbetande muskelceller, desto mera energi kan vi omsätta genom förbränningsprocessen (= kroppen tar upp energi genom att förbränna fett och kolhydrater). De organ som försörjer kroppen med syre är: lungor, hjärta, blod och blodkärl. (1) (2) (3) I lungorna kommer syret i kontakt med blodet. Hemoglobinet i blodet binder syret och transporterar ut det i kroppen. Syret överförs från de minsta blodkärlen (kapillärerna) till muskelcellens mitokondrier. Här sker nu den slutliga energiomvandlingen. Det är hjärtat som pumpar ut blodet i kroppen. Den högra hjärthalvan tar emot syrefattigt blod från kroppens vävnader och pumpar det till lungorna. Där avges koldioxid och vatten och blodet syresätts igen. Den vänstra hjärthalvan tar emot det syresatta blodet och pumpar ut det i kroppen. I vila pumpar hjärtat ut ca 5 liter blod i minuten och vid tungt arbete kan ett vältränat hjärta pumpa ut upp till 40 liter i minuten! 2

Ett vältränat hjärta är definitivt inte det samma som ett stort hjärta. Ett vältränat hjärta är elastiskt och starkare och kan på så sätt pumpa ut mycket blod i kroppen. En vanlig biverkning av dopingmissbruk är att hjärtat växer, vilket gör att det blir slappare och inte orkar pumpa ut tillräckligt med blod till kroppen. Slagvolym (SV) Hjärtfrekvens (HF) Minutvolym (MV) Vilopuls Arbetspuls Maxpuls Den mängd blod hjärtat pumpar ut per slag Det antal gånger hjärtat slår per minut Den mängd blod hjärtat pumpar ut per minut Den puls du har vid vila (ca 60-80 slag i minuten) Den puls du har vid ett visst arbete Din maximala puls när du utför ett extremt krävande arbete (ca 220 slag minus din ålder) Träningseffekter: Vid fysisk inaktivitet minskar hjärtats slagvolym. Hjärtat måste slå fler antal slag/minut för att du ska få ut den mängd syre som kroppen kräver för ett visst arbete. Pulsen stiger. Vid fysisk aktivitet stärker du istället hjärtat, vilket leder till att det kan pumpa ut mer blod per slag. Arbets- och vilopulsen sjunker. Antalet blodkapillärer runt muskelfibrerna ökar vid träning mer blod och syre kommer till muskelcellen. Blodvolymen hos vuxna kvinnor är ca 4 liter, män har ca 5 liter blod. Vid träning ökar blodvolymen och därmed ökar även hemoglobinmängden, vilket i sin tur leder till att syreupptagningsförmågan ökar. 3

Alltså beroende på hur mycket syre vi transporterar desto olika konditionsnivå har vi och där kan vi dra slutsatsen att vår konditionsnivå är ett mått på vår förmåga att transportera syre. Träningsnivå: Lågintensiv konditionsträning 60-70 % av maxpulsen (Maxpuls = 220-ålder/2) Ca 124-144 (åk 8) Medelintensiv konditionsträning 70-90 % av maxpulsen Ca 144-185 (åk 8) Högintensiv konditionsträning 90-100 % av maxpulsen Vi kan påverka konditionsnivån genom träning och för att göra det bör vi träna 2-3ggr/vecka. När vi tränar bör vi ligga på minst 60 % = lågintensivt, av vår maxpuls (220-ålder/2 = ca 130) Utifrån det måste vi anpassa aktiviteten. Att mäta och ta sin puls kan vara svårt om man inte har en pulsklocka, då finns Borgskalan. (Se bild) Med Borgskalan gör man en självuppskattning av vilken ansträngning man ligger på och varje siffra motsvarar ungefärlig puls (tex 9 = puls 90, 15 = puls 150 osv) Energi: Kroppens celler behöver energi för att kunna leva och för att ett arbete ska kunna ske! Vi får energi från: Kolhydrater Lagras i muskler/levern eller går Direkt ut i blodet, blodsockret Fett Lagras som underhudsfett Cellerna omvandlar kolhydrater/fett till värme och energi tillsammans med syre i något som kallas förbränningsprocessen. Har vi inte tillgång till syre, eller väldigt dåligt med syre tex 4

vid maximalt arbete på högintensiv nivå eller statisk muskelträning så börjar vi jobba med spjälkning och får slaggprodukten mjölksyra. Energibehov: Vårat energi behov påverkas av en rad faktorer: ålder kön Kroppssammansättning (Mer muskler större energiomsättning) aktivitet intensitet Arv Klimat Överskott leder till att näringsämnena ombildas till fett som lagras i fettväven runt om på kroppen Underskott leder till viktminskning, då energin måste tas från kroppens depåer. Tips från coachen: När du skriver din inlämningsuppgift. Använd fakta antingen genom att du underbygger med fakta eller använder det som argument/stöd till slutsatser du drar. Kom ihåg att motivera och analysera slutsatser och fakta, genom hur, vad och varför. Utgå alltid från dig själv! 5