-0 Befolkningsprognos PR0 Prognos för Göteborgs stadsdelsnämnder 0- Stadsdelsnämndsprognoserna sträcker sig fram till år och utgår från den verkliga befolkningen 0--. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling utifrån antaganden om framtida fruktsamhet, dödlighet, flyttningar och planerat bostadsbyggande. Prognosarbetet består av tre etapper. Först görs en prognos för hela kommunen, och utifrån denna görs sedan prognoser för de stadsdelsnämnderna. Prognoserna för stadsdelarna ligger sedan till grund för de primärområdesprognoserna. Prognoserna för stadsdelsnämnderna stäms av mot kommunprognosen och primärområdesprognoserna stäms av mot respektive stadsdelsnämnd. Prognoserna för de primärområdena presenteras i juni. SAMMANFATTNING AV KOMMUN- OCH SDN-PROGNOSEN Fram till år ökar Göteborgs befolkning enligt prognosen med 0 invånare, från dagens 00 till 00. Det innebär en genomsnittlig folkökning på 00 invånare per år. I prognosen räknas med en årlig nettoinflyttning (inflyttning minus utflyttning) på 000 personer. Födelseöverskottet (skillnaden mellan antalet födda och döda) är större än nettoinflyttningen och beräknas öka år för år. Under år 0 beräknas Göteborg nå det magiska halvmiljonstrecket. Alla stadsdelsnämnder kommer att växa fram till såväl år som jämfört med dagens folkmängd. Störst är ökningen i Lundby som förväntas öka med 00 invånare fram till och med totalt 00 invånare fram till. Stadsdelsnämnderna Centrum, Lärjedalen, Kortedala och Torslanda ökar enligt prognosen med mer än 000 invånare fram till år. Södra Skärgården och Linnéstaden är de stadsdelsnämnder som har lägst befolkningstillväxt sett över hela prognosperioden. I de snabbast växande stadsdelsnämnderna är det i stor utsträckning bostadsbyggande som genererar tillväxten. I stadsdelsnämnderna med lägre befolkningstillväxt är bostadsbyggandet relativt sett litet. I slutet av detta dokument finns tabeller som redovisar exakta förändringar för alla stadsdelsnämnder. Befolkningsutveckling enligt prognos 0-, 000-tals personer Gu 0- Lä Ko Be Hä Ör Ce Li Ma Hö Äl Fr As Ty Sö To Bi Lu Tu Ba Kä 0 000-tal - Göteborgs stadskansli, Statistikgruppen Köpmansgatan, 0 GÖTEBORG Ref. Lutz Ewert 0-0 lutz.ewert@stadshuset.goteborg.se Hemsida www.goteborg.se/statistik ()
Förändring av vissa åldersklasser 0- Här följer en redovisning i text och kartor av hur fem viktiga åldersklasser förändras från år 0 fram till år. Detta är också det sista året för vilket fastighetskontoret presenterar ett årligt planerat bostadsbyggande. För perioden - redovisas endast en uppskattning av totalt antal planerade bostäder. På följande kartor visas den procentuella förändringen av åldersklassernas folkmängd mellan 0 och. Förändringarna i absoluta tal redovisas i tabeller på de sista sidorna. Notera att stadsdelsnämnder med få invånare i en åldersklass kan få höga procentuella värden även vid förhållandevis små förändringar i absoluta tal. Detta är exempelvis fallet med Frölunda och i viss utsträckning Tuve-Säve. På kartorna redovisas stadsdelsnämnderna med ett nummer. Nyckeln mellan nummer och namn är: Gunnared Linnéstaden Södra Skärgården Lärjedalen Majorna Torslanda Kortedala 0 Högsbo Biskopsgården Bergsjön Älvsborg Lundby Härlanda Frölunda Tuve-Säve Örgryte Askim Backa Centrum Tynnered Kärra-Rödbo Nollåringar Antal nollåringar är summan av antalet barn som fötts under året med hänsyn taget till in- och utflyttningar. Stadsdelsnämnder med många flerbostadshus har ofta en nettoutflyttning av nollåringar medan stadsdelsnämnder som domineras av småhus ofta har en nettoinflyttning. I Göteborg beräknas antalet nollåringar öka svagt under den kommande femårsperioden som ett resultat av en jämförelsevis blygsam ökning av fruktsamheten och en fortsatt kraftig utflyttning av nyfödda till omkringliggande kommuner. År beräknas det bli ca 0 fler nollåringar (+ procent) än 0. På stadsdelsnämndsnivå kan man hitta mycket stora variationer av antalet nollåringar från ett år till ett annat. I vissa fall beror det på trendmässiga förändringar men ofta rör det sig om rena slumpvariationer. För att kunna ge en rättvis bild av hur antalet nollåringar förändras jämförs år med ett genomsnitt av antalet nollåringar i respektive stadsdelsnämnd under de senaste fem åren. Räknat på detta sätt ökar antalet nollåringarna i samtliga stadsdelsnämnder. I de fem stadsdelsnämnderna Tuve-Säve, Lundby, Askim, Backa, och Kortedala ökar nollåringarna betydligt mer än kommungenomsnittet. Det är huvudsakligen bostadsbyggandet som ligger till grund för dessa ökningar. Procentuell förändring av nollåringar 0-0 De centrala stadsdelarna har under de senaste åren haft en kraftig ökning av antalet nollåringar. Denna uppgång förväntas nu mattas av så att ökningstakten hamnar klart under kommungenomsnittet. Enda undantaget är Härlanda. Även stadsdelsnämnderna Biskopsgården, Tynnered, Södra Skärgården och Kärra-Rödbo har en utveckling som ligger tydligt under kommungenomsnittet. De uppgifter som finns tabellbilagan i slutet av denna rapport avser prognostiserat antal nollåringar. Barn i förskoleåldern, - år Utvecklingen av --åringarna påverkas direkt av hur många barn som föds. Även flyttningarna och bostadsbyggandet har en stor betydelse, då familjer med barn i denna ålder är relativt flyttbenägna. Flyttningarna går ofta från centrala stadsdelar med många lägenheter i flerbostadshus till bostadsområden som av många uppfattas som mer barnvänliga. Som en följd av den stigande fruktsamheten de senaste åren antas antalet --åringar att öka med cirka 00, eller 0 procent, fram till och med år. Gruppen ökar i samtliga stadsdelsnämnder men skillnaderna i ökningstakt är stora. Ökningen av antalet barn i förskoleåldern ligger betydligt över kommungenomsnittet i stadsdelarna Lundby, Frölunda, Tuve-Säve och Backa. Bostadsbyggandet spelar en viktig roll, framförallt för Lundby. Procentuell förändring av nollåringar 0-, %,till,,till, 0,till, men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
Procentuell förändring av --åringar 0- tillsammans med Linnéstaden, Majorna och Örgryte. De tre förstnämnda har tidigare haft ett förhållandevis litet bostadsbyggande. De centrala stadsdelsnämnderna har traditionellt en stor årlig nettoutflyttning av yngre barn. I övriga stadsdelsnämnder kommer antalet barn att förändras mer marginellt. 0 Procentuell förändring av --åringar 0-, %, till,, till,, till, Procentuell förändring av --åringar 0- Åtta stadsdelsnämnder har en lugnare utveckling som ligger klart under kommungenomsnittet. Till denna grupp hör bland annat Linnéstaden, Centrum, Örgryte, Biskopsgården samt Lärjedalen och Bergsjön där fruktsamheten inte förväntas fortsätta öka i samma snabba takt som de kommande fem åren. Den procentuella ökningen av antalet förskolebarn ligger nära kommunmedeltalet i Majorna, Älvsborg, Södra Skärgården och Härlanda. Gemensamt för dessa stadsdelar är att flertalet av dem har ett relativt litet bostadsbyggande fram till. I Göteborg kommer det enligt prognosen att finnas 00 fler barn i förskoleåldrarna år jämfört med 0. Det är några av stadsdelsnämnderna med stort bostadsbyggande som ökar mest i absoluta tal, Lundby (+), Backa (+), Askim (+) och Kortedala (+). Barn i skolåldern, - år Antalet skolbarn i åldern - år beräknas öka svagt fram till år. Under perioden minskar de äldre skolbarnen i antal när de stora årskullarna födda runt 0 successivt lämnar grundskolan. De yngre skolbarnen kommer däremot att öka i takt med att de senaste årens högre fruktsamhet slår i genom. År kommer det att finnas knappt 0, % fler barn i skolåldrarna än år 0. Andelen skolbarn kommer procentuellt att öka markant i Bergsjön samt i de tre stadsdelsnämnder som har haft ett stort bostadsbyggande under den gångna 0-årsperioden, nämligen Lundby, Torslanda och Centrum. Sex stadsdelar har en tydlig minskning av antalet skolbarn. Det är Tynnered, Tuve-Säve och Biskopsgården 0 Antalet --åringar beräknas öka med 00 i Göteborg mellan åren 0 och. Antalet skolbarn ökar markant i stadsdelar med stort bostadsbyggande, som Lundby (+), Torslanda (+ 0) och Centrum (+). Skolbarnen kommer att bli färre i av de stadsdelsnämnderna. Tydligast märks detta i Tynnered (-), Linnéstaden (-) och Biskopsgården (-). Procentuell förändring av --åringar 0-, %, till, -, till, -, till -, Yngre pensionärer, - år Förändringen av pensionärerna påverkas framförallt av den befintliga åldersstrukturen och i relativt liten utsträck-ning av bostadsbyggande och flyttningar. De yngre pensionärerna tillhör de grupper som kommer att öka mest fram till år. Varje år under prognosperioden ökar antalet markant när de stora åldersklasserna med 0-talister når pensionsåldern. Skillnaderna mellan stadsdelsnämnderna är stora. De två centrala stadsdelsnämnderna Centrum och Linnéstaden samt två småhusdominerade stadsdelsnämnder, Torslanda och Askim har en betydligt större procentuell ökning än kommungenomsnittet. Till denna kategori hör även Lundby på centrala Hisingen. Trots den stora ökningen på kommunnivå minskar antalet yngre pensionärer i stadsdelsnämnderna Frölunda men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
och Biskopsgården. I de två stadsdelsnämnderna Kortedala och Högsbo ökar antalet endast marginellt. Gemensamt för dessa stadsdelar är att man har ett bostadsbestånd som domineras av lägenheter i flerbostadshus byggda på 0- och 0-talet. Antalet yngre pensionärer kommer att öka med 00, motsvarande procent, fram till år. Ökningen är störst i Centrum (+ ), Lundby (+) och Linnéstaden (+). Askim (+) och Torslanda (+) ligger inte långt efter. Procentuell förändring av - åringar 0- Äldre pensionärer, år och äldre Pensionärer som är år eller äldre påverkas i ännu mindre utsträckning av flyttningar och bostadsbyggande än de yngre pensionärerna. Under de kommande fem åren kommer de äldre pensionärerna att minska med strax under sju procent. Minskningen kommer att vara större i flertalet av de stadsdelsnämnder som idag har många äldre pensionärer. Till dessa stadsdelar hör Högsbo, Kortedala och Biskopsgården samt de centralt belägna stadsdelarna, dock med undantag av Linnéstaden. Dessa sju stadsdelsnämnder svarar för nästan hela minskningen i Göteborg. Stadsdelsnämnderna Bergsjön, Linnéstaden, Älvsborg, Frölunda, Tynnered, Södra Skärgården, Lundby och Backa har en mindre minskning än kommungenomnittet eller en marginell ökning. Övriga stadsdelsnämnder som alla ligger perifert i kommunen har en tydlig ökning av antalet äldre pensionärer. År kommer det att finnas 00 färre äldre pensionärer jämfört med dagsläget. De tre stadsdelsnämnderna med störst minskning är Centrum (-), Örgryte (-) och Härlanda (-). I sju stadsdelsnämnder ökar antalet äldre, om än svagt. Störst är ökningen i Gunnared och Tuve-Säve med respektive 0 personer. Procentuell förändring av år och äldre 0-0 Procentuell förändring av --åringar 0-, %, till,0 0, till, -, till 0, 0 Procentuell förändring av år och äldre 0-, %,0 till, -0, till,0 -, till -0, ANTAGANDEN I KOMMUNPROGNOSEN Fruktsamhet, dödlighet och flyttningar Det summerade fruktsamhetstalet (antal födda barn per kvinna) steg i Göteborg från, under år 0 till, år 0. Under de två första prognosåren antas fruktsamheten ligga kvar på 0 års nivå. Från 0 förväntas fruktsamheten minska svagt för att successivt anpassas till en långsiktig nivå på,. Förändringarna av fruktsamheten baseras på preliminära bedömningar från SCB (Statistiska centralbyrån) och på SCB:s prognos för riket. Dödligheten i kommunprognosen antas bli ett genomsnitt av utvecklingen under perioden 0-0. I prognosen finns även en reduktion av dödstalen i enlighet med de antaganden som SCB gör i sin prognos för riket. Effekten av reduktionen blir en ökning av medellivslängden, vilket ger en liten ökning av antalet äldre på sikt. Flyttningsnettot (skillnaden mellan in- och utflyttning) kan variera väsentligt från ett år till ett annat. Det har dock visat sig vara svårt, om inte omöjligt, att förutsäga variationerna i nettoflyttningen. I prognosen används därför en genomsnittlig nettoinflyttning på 000 per år under prognosperioden. men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
I kommunprognosen görs även antaganden om åldersfördelningen på in- och utflyttarna. I årets prognos används ett genomsnitt av åldersfördelningen för perioden 0-0. Mer information om antaganden i kommunprognosen finns i Perspektiv -0, som finns tillgänglig på statistikgruppens hemsida www.goteborg.se/statistik under rubriken Perspektiv. ANTAGANDEN I SDN-PROGNOSEN Fruktsamhet Det summerade fruktsamhetstalet (antal födda barn per kvinna) varierar mycket mellan stadsdelsnämnderna och kan också variera högst avsevärt mellan enskilda år för en stadsdelsnämnd. Den högsta fruktsamheten 0 hade Södra Skärgården och Torslanda med knappt, och den lägsta hade Lundby med lite drygt,. Ett tydligt exempel på hur stora variationerna kan vara mellan åren är Gunnared som 0 hade en fruktsamhet på,. År 0 steg fruktsamheten där till, för att 0 sjunka till,. I prognosen används därför ett genomsnitt för flera år (oftast 0-0) för varje stadsdelsnämnd. Dessutom vägs trenden i utvecklingen in. Fruktsamhetsnivå per stadsdel 0-0 0 Fruktsamhet Antal födda barn per kvinna,0 -, -,0 -, Rödbo. Hög fruktsamhet har även Gunnared, Lärjedalen och Bergsjön i nordöstra Göteborg, som domineras av flerbostadshusbebyggelse från 0- och 0-talen. I gruppen nära kommunmedeltalet återfinns Tuve-Säve, Tynnered och Backa med ett icke oväsentligt inslag av bostäder i småhus, samt Biskopsgården med en hög andel flerbostadshus. I kategorin något under kommunmedeltalet hamnar nio stadsdelsnämnder som domineras av flerbostadshusbebyggelse. Här återfinns de fem centralt belägna stadsdelsnämnderna tillsammans med Högsbo, Frölunda, Kortedala och Lundby. Dödlighet Dödligheten (måttet är antal döda i relation till medelbefolkningen per ettårsåldersklass) varierar från stadsdelsnämnd till stadsdelsnämnd. Skillnaderna är emellertid jämförelsevis små. I årets prognos används en dödlighet som är ett genomsnitt för åren 0-0, vilket innebär att risken för icke önskvärda slumpmässiga avvikelser minimeras. Flyttningar Åldersfördelningen på inflyttarna och utflyttarna styrs starkt av bebyggelsestrukturen, dvs fördelningen av bostäderna efter hustyp, byggnadsperiod och storlek. Flyttningsfördelningarna är påfallande stabila över tiden inom respektive stadsdelsnämnder. De områdesvisa åldersfördelningarna på in- och utflyttarna baseras i flertalet stadsdelsnämnder på ett genomsnitt för perioden 0-0. I några stadsdelsnämnder används ett genomsnitt baserat på ytterligare något år. I prognosen görs ett antagande om den framtida årliga nettoflyttningens storlek i var och en av de stadsdelsnämnderna. Med nettoflyttning avses skillnaden mellan antalet in- och utflyttare. Detta flyttningsantagande är kritiskt för prognoskvalitén. Ett för högt antagande innebär exempelvis att den prognostiserade folkmängden kommer att överskattas. Precis som i kommunprognosen kan svängningarna i nettoflyttning vara relativt stora mellan enskilda år. Nettoinflyttningen skall därför ses som ett genomsnitt och betraktas över ett par års sikt. Stadsdelsnämnderna kan grovt indelas i tre fruktsamhetsgrupper, hög fruktsamhet, nära kommungenomsnittet och något under kommungenomsnittet. Hög fruktsamhet har de fem småhusdominerade stadsdelsnämnderna i kommunens yttre delar. Det är Askim, Södra Skärgården, Älvsborg, Torslanda och Kärra- Bostadsbyggande Bostadsbyggandet har en avgörande betydelse för befolkningsutvecklingen. I prognosmodellen görs en separat prognos för befolkningen som kommer att bosätta sig i de nyproducerade bostäderna. Det är sålunda mycket viktigt för prognostillförlitligheten att det framtida bostadsbyggandet är korrekt med avseende på numerär, hustyp/upplåtelseform och färdigställandeår. Uppgifter men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
om det framtida bostadsbyggandet kommer från Göteborgs fastighetskontor. I det korta perspektivet (ett till två upp till tre år) brukar uppgifterna stämma mycket väl överens med vad som faktiskt kommer att byggas. I det längre perspektivet ökar osäkerheten successivt år från år beroende bland annat på överklaganden från närboende, bostadsbolagens egna förändrade prioriteringar om när och var man vill bygga. Ränte- och konjunkturutvecklingen samt statliga ingrepp är andra okända faktorer som påverkar bostadsbyggnadsplanerna och därmed prognososäkerheten. Fastighetskontoret redovisar årsvisa uppgifter för planerat bostadsbyggande 0-. För den därpå följande femårsperioden redovisas endast en summa per stadsdelsnämnd och primärområde. Uppgifterna för den senare perioden är synnerligen osäkra men ger en indikation om ett tänkbart byggande och hur det skulle kunna fördelas över staden med nuvarande kunskaper om byggplaner och bostadsefterfrågan. Nedan stående figur visar planerat bostadsbyggande under de kommande fem åren. Frölunda, Backa, Askim, Örgryte och Kortedala. Även under åren - räknar fastighetskontoret med att det byggs cirka 00 bostäder per år. Under åren 0- är 0 studentbostäder planerade och mellan - planeras ytterligare 0. På kommande sidor finns tabeller med folkmängd och befolkningsförändringar fördelat på åldersklasser och stadsdelsnämnder. Utförligare tabeller finns på vår hemsida www.goteborg.se/statistik under rubriken ämnesvis under prognoser. Uppgifterna finns även i Lotus Notes under ämnesvis prognoser. Planerat bostadsbyggande 0-, 000-tals lägenheter Lu Ce To Fr Ba As Ör Ko Hö Hä Äl Tu Bi Gu Lä Ty Ma Be Sö Kä Li 0,0 0,,0,,0,,0,,0, 000-tal Källa: Fastighetskontoret Under perioden 0- kommer 00 bostäder att färdigställas enligt nuvarande planer, motsvarande ett medeltal på 00 bostäder per år. Närmare hälften av bostäderna kommer att byggas i två av stadsdelsnämnderna, Lundby ( 00) och Centrum ( 00). Sex stadsdelsnämnder kommer vardera att få ett tillskott på mellan 00 och 000 bostäder fram till. Det är Torslanda, men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
Befolkning år efter ålder enligt PR 0 Stadsdelsnämnd 0 år - år - år - år - år - år - w år Totalt 0 Gunnared 00 0 Lärjedalen 00 0 0 Kortedala 0 0 0 Bergsjön 0 Härlanda 00 0 0 0 Örgryte 0 Centrum 0 00 0 0 0 Linnéstaden 0 0 0 Majorna 0 0 0 0 0 Högsbo 0 0 0 0 0 Älvsborg 0 0 0 Frölunda 0 0 Askim 0 0 0 Tynnered 0 Södra Skärgården 0 0 0 0 Torslanda 0 0 0 Biskopsgården 0 Lundby 0 0 0 0 Tuve-Säve Backa 0 0 0 Kärra-Rödbo 0 0 0 Göteborgs stad 0 0 Befolkningsförändring mellan år 0 och enligt PR 0 Stadsdelsnämnd 0 år - år - år - år - år - år - w år Totalt 0 Gunnared - - 00 0 0 Lärjedalen - 0 0 0 Kortedala 0 0-0 0 Bergsjön 0 Härlanda 0 - - 0 Örgryte - -0-0 Centrum 0-0 Linnéstaden - - -0 0 Majorna - - - 0 0 Högsbo - - Älvsborg 0-0 -00 0 Frölunda - - Askim 0 Tynnered - - - Södra Skärgården - - Torslanda - 0 Biskopsgården - - - Lundby - Tuve-Säve - 0 0 0 Backa - - - 0 Kärra-Rödbo - - Göteborgs stad 0 - men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
Befolkning år efter ålder enligt PR 0 Stadsdelsnämnd 0 år - år - år - år - år - år - w år Totalt 0 Gunnared 0 0 0 0 0 Lärjedalen 0 0 0 0 Kortedala 0 0 Bergsjön 0 0 0 Härlanda 0 0 Örgryte 0 0 Centrum 0 00 0 Linnéstaden 0 0 Majorna 0 0 0 0 0 Högsbo 0 0 00 0 0 Älvsborg 0 0 0 Frölunda Askim 0 0 0 Tynnered 0 0 Södra Skärgården 0 Torslanda Biskopsgården 0 0 Lundby 0 0 00 00 Tuve-Säve 0 0 0 0 0 Backa 0 0 0 00 Kärra-Rödbo 0 0 0 00 Göteborgs stad 0 0 Befolkningsförändring mellan år 0 och enligt PR 0 Stadsdelsnämnd 0 år - år - år - år - år - år - w år Totalt 0 Gunnared 0-0 0 Lärjedalen 00 0 Kortedala - 0 0 Bergsjön 0 0 0 Härlanda -0 0 Örgryte -0 00-0 0 Centrum 0-0 0 0 Linnéstaden - -0 - - 0 Majorna - - - - 0 0 Högsbo 0 0-0 Älvsborg -0 - Frölunda - - 0 Askim -0 Tynnered - - Södra Skärgården -0 Torslanda 0 0 Biskopsgården - -0-0 Lundby 0 0-0 Tuve-Säve Backa 0-0 0 Kärra-Rödbo 0 0 0 00 Göteborgs stad 0 0 - men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()
Befolkning år 0 samt enligt PR0 åren 0- och Stadsdelsnämnd 0 0 0 0 0 Gunnared 0 0 0 Lärjedalen 0 0 0 Kortedala 0 0 0 0 Bergsjön 0 0 0 Härlanda 0 0 Örgryte 0 0 0 0 Centrum 0 0 0 Linnéstaden 0 0 Majorna 0 0 0 0 Högsbo 0 0 0 Älvsborg 0 0 0 Frölunda Askim 0 0 Tynnered 0 0 Södra Skärgården 0 Torslanda 0 Biskopsgården Lundby 0 0 0 00 Tuve-Säve 0 0 0 0 0 Backa 0 00 Kärra-Rödbo 0 00 Göteborgs stad 0 0 0 men ange alltid källa Perspektiv Göteborg, Göteborgs stadskansli. ()