KOMMUNIKATION OCH PARRELATION INTRODUKTION Att prata om den stora omställningen det innebär för parrelationen att bli förälder med båda föräldrarna är något som forskningen visat har betydelse (Petch & Halford, 2008). De flesta föräldrar beskriver att födelsen av deras barn medför många känslor av glädje. Samtidigt rapporterar många par (speciellt kvinnorna, 67 %) en minskning i tillfredställelsen när det gäller parrelationen (Shapiro, Gottman, & Carrére, 2000). Förutom att skötseln av barnet kan vara krävande finns fem faktorer som påverkar negativt: 1) Paren får en mer traditionell fördelning av hushållsuppgifter där kvinnan jobbar mer i hemmet och mannen jobbar mer på jobbet. 2) Paren får minskad tid för att kunna kommunicera utan störningar, de ger varandra mindre beröm och bekräftelse och får en ökat nivå av konflikter och negativ kommunikation. 3) Många par får en minskad inkomst vilket ger sämre möjlighet till delad och egen fritid. 4) Minskad tid och kvalitet när det gäller vi-tid. 5) Många rapporterar sexuella problem i samband med barnafödande, det kan handla om trötthet, minskade möjligheter samt att det gör ont vid samlag. Dessa fem faktorer är samtliga något som vi med gott resultat kan prata om i föräldragrupper (Petch & Halford, 2008). Detta är särskilt viktigt då vi vet att en bra parrelation är ett gott skydd mot psykisk ohälsa för hela familjen samt senare utveckling av beteendeproblem hos barn (Hwang och Wickberg, 2003, Harold, Shelton, Goeke-Morey & Cummings, 2004). En tydlig kommunikation och sensualitet i vardagen är två viktiga faktorer för att rädda en relation under småbarnstiden. Även tid tillsammans, samt bekräftelse att ge varandra uppskattning och kärlek spelar en viktig roll (Hansson & Alhborg, 2016). TEORIBAKGRUND Syfte med detta avsnitt är att vi som professionella ska känna oss uppdaterade så att vi bekvämt kan prata om ämnet. Graviditeten kan vara som ett sammanlänkande kitt för paret då de delar något stort och unikt, att vänta barn tillsammans kan vara härligt, se magen växa, känna sparkar, fundera tillsammans på namn mm. Det sker ofta en förändring i relationen redan nu, mångas fokus
flyttas från varandra till det väntade barnet. Trötthet och fysiska krämpor kan komma i vägen för samliv. En del känner mer lust, andra avstår gärna. Oavsett hur man upplever relationen under graviditeten är det viktigt att man kan prata om det med sin partner. Pratar man om problemen så blir de ofta inte så stora och uttrycker vi vår glädje och det som är positivt gör det att förhållandet stärks. Att vara öppen inför sin partner med vad man tänker, känner, förväntar sig och kanske oroar sig för samt lyssnar och försöker förstå, är ett av de bästa sätten att vårda en relation. När barnet sedan kommer blir det mindre tid för att diskutera och prata. Att bli förälder kan medföra en lavin av förändringar, många positiva men en del kan också upplevas negativa. Det är en stor omställning, från att kunnat sätta sig själv och sin partner i första rummet till att ett litet barn ska få komma i första hand. Om man har barn tidigare så ska man dessutom fokusera på ett syskon. Det liv man lever kan också blir mer olikt än innan, då en är hemma och den andra jobbar. Detta kan leda till ökad grad av missförstånd och svårigheter med att förstå varandra. Det blir vanligare med traditionella könsroller, vilket kan leda till missnöje med relationen, förutom en ojämställdhet som påverkar den psykiska hälsan. Gräl och konflikter är ett normalt och ofrånkomligt inslag i varje parrelation. Par som öppet kan ge uttryck för sina meningsskiljaktigheter och tillsammans arbetar sig igenom dem har goda förutsättningar att lyckas med sin parrelation. Vi vet också att föräldrar som själva inte värjer sig för negativa känslor är bättre rustade att hjälpa sina barn att handskas med svåra känslor som ilska, ledsenhet och rädsla. Det finns dessutom studier som visar att barn kan ha nytta av att se sina föräldrar gräla ibland, i synnerhet om det tydligt framgår att föräldrarna respekterar varandra och är inriktade på att arbeta sig fram till en konstruktiv lösning. Att se sina föräldrar bli osams och sedan lägga sina bråk bakom sig är ett viktigt inslag i utvecklingen av barnets emotionella intelligens (Gottman, 1997). Ett begrepp som forskare John Gottman använder är emotionell vägledning i parrelationen vilket innebär att känna att partnern lyssnar, förstår och tar problem på allvar. Detta är något som visat sig mycket viktigt för att en relation ska hålla. Samma egenskaper som gör föräldrar till goda emotionella vägledare för sina barn är också de egenskaper som gör att deras äktenskap håller. Dessa egenskaper är att visa varandra ömhet, omtanke och uppskattning, att man är varandras vän och stöttar varandra och ser sin parrelation som en gemensam livsuppgift, att bekräfta varandras känslor och att inte bemöta varandra på ett fientligt och föraktfullt sätt. Paren är ense om att det är viktigt att ta upp negativa känslor, vara öppen om sina problem och att ta itu med konflikter snarare än att sopa dem under mattan (Gottman, 1997).
Det är lätt att sexlivet går lite på sparlåga när barnen kommer. Man kan känna att vi borde göra det lite oftare, men egentligen har vi inte ens ork att ha lust även om tiden plötsligt skulle finnas där. Ett bra sexliv handlar om att hitta livsglädje, kontakt och intimitet i vardagen. Och vi kan välja att göda vår sexuella energi varje dag, också när vi inte orkar gå hela vägen. Nyckeln till en levande sexuell relation är kommunikation. Vi behöver våga prata med varandra. Säga vad vi tycker och tänker, vad vi vill och behöver. När det gäller sex måste vi våga ta initiativ, men också känna att det är ok att bli nobbad, eller att säga nej när vi inte vill. Vara trygga i att kärleken finns där ändå. När vi tar ansvar för våra behov kan vi både säga Jag vill vara nära eller Jag behöver vara för mig själv (Sanner, 2008). Ahlborg (2002) framhåller att vi som professionella kan ge stöd genom att framhålla intimitet med kompenserande sensualitet som viktigt, när sexualiteten går på sparlåga. Att fortsätta ha kroppskontakt och ha en intimitet är viktigt för att sedan kunna återuppta sexlivet. FÖRSLAG ATT PRATA MED FÖRÄLDRARNA OM KOMMUNIKATION Människor kommunicerar med varandra med tal, rösttonläge, kroppsspråk samt med positiv eller negativ formulering. Kommunikation sker med utgångspunkt från grundläggande värderingar, erfarenheter, normer m.m. Är man t.ex. van att bli lyssnad på är det lättare att tala om vad man vill och behöver för att ändra på en situation. Kommunikation innebär en utväxling av budskap mellan en sändare och en mottagare, allt som uttrycks eller inte uttrycks är budskap som kommer att tolkas, ex. tystnad, som också är ett budskap. Det är bra att ta upp konflikter och problem så snart de uppstår. Rikta ilskan eller missnöjet mot det konkreta beteende som du ogillar och avhåll dig från att kritisera din partners personliga egenskaper. Koncentrera dig på den aktuella situationen och avhåll dig från att komma med svepande kategorisk kritik. När en partner klagar på den andra och inte möter något gensvar är det nästan oundvikligt att partnerns ilska trappas upp och går över i angrepp på den andres person. Att bli mer uppmärksam på sin partners sinnesstämning och se ilskan som en tillgång för relationen kan göra mycket för att undvika en upptrappning. Det gäller att ta till sig klagomålen och reagera på irritationen innan den trappas upp till personangrepp.
POSITIVA FAKTORER I KOMMUNIKATION Jag-budskap Det finns vissa saker som gör att det är mycket lättare att förstå varandra och mycket lättare att lyssna. Jag-budskap är en sådan sak. Det innebär att verkligen känna efter vad det är man vill och formulera det så att partnern förstår: 1. Utgå från dig själv och vad du känner, tänker, vill. 2. Ta med fakta och beteende, var konkret. 3. Ge ett alternativt sätt att hantera situationen på. EX: Jag blir ledsen när du kommer hem efter kl sex, det känns inte som att du prioriterar oss. Jag skulle vilja att du lägger om dina arbetstider så att vi kan äta middag ihop. Feedback Utifrån våra olika erfarenheter och värderingar är det lätt att det sker missförstånd. En viktigt del i kommunikation är därför att undersöka om man har förstått rätt. Fråga varandra. EX: Jag uppfattar att du menar, förstår jag dig rätt då? Time-out När man blir riktigt arg och ledsen är risken stor att man säger saker man inte menar och man får också svårt att lyssna till vad den andre säger. Det kan då vara bra att ta time-out och lugna ned sig var och en på sitt håll och kanske ta diskussionen vid ett annat tillfälle. Det är dock viktigt att prata om det när det fortfarande är aktuellt. Detta är inte ett sätt att undvika konflikten. Lyssnande En mycket viktigt del av kommunikation är att lyssna. Detta innebär ett aktivt lyssnande där vi bekräftar den andra, låter den prata till punkt, inte byter ämne, frågar om man har förstått. VANLIGA FÄLLOR ATT UNDVIKA Ha nyanserat språk. Undvik t. ex aldrig och alltid. Detta gör lätt att den andra hamnar i försvarsposition och har svårt att ta till sig budskapet. EX: Du kommer alltid hem så sent, du tycker inte om oss!
Undvik tankeläsning. Vi vet inte vad den andra tänker, känner och vill. Vi måste prata med varandra för att förstå detta. Undvik personlighet. Tala istället om beteende, detta är mycket lättare att ändra än vår personlighet och lättare att ta till sig sådana budskap. EX: Du är så lat. Det är alltid jag som dammsuger. Istället: Jag blir irriterad när det är jag som oftast dammsuger, jag vill att vi delar på den uppgiften. Undvik att ta viktiga diskussioner när ni är trötta, slutkörda, hungriga och alltför arga. Risken är då att konflikten snarare ökar än minskar och risken för missförstånd är stor. Ta upp viktiga saker när ni har tid och är utvilade. Undvik förakt och nedsättande kommentarer. Detta är ett mycket effektivt sätt att ta död på kärlek.
LITTERATURFÖRTECKNING Ahlborg, T. (2002). First-time parents intimate relationships - two descriptive phenomenological studies. Göteborg: Nordic school of public health. Gottman, J. (1997). EQ för föräldrar - hur du utvecklar känslans intelligens hos ditt barn. Stockholm: Natur och kultur. Hansson, M & Ahlborg, T. (2016) Factors contributing to separation/ divorce in parents of small children in Sweden, Nordic Psychology, 68:1, 40-57, DOI: 10.1080/19012276.2015.1071201 Hwang, P., & Wickberg, B. (2003). Post partum depression - nedstämdhet i samband med barnafödande. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut. Petch, J., & Halford, K. (2008). Psycho-education to enhance couples transition to parenthood. Clinical Psychology Rewiew, 1125-1137. Sanner, E. (2008). Kåt, glad och tacksam. Attityder till sex och kärlek som förändrar ditt liv. Stockholm: Natur och Kultur. Shapiro, F. A., Gottman, J., & Carrére, S. (2000). The baby and the marrige: Identifying factors tha buffer against decline in marital satisfaction after the first baby arrives. Journal of family Psychology, vol 14 sid 59-70.