Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22, 18: Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling Det torra och varma vädret fortsätter och vetegrödan hade vid senaste mätningen 25 maj, nått stadium DC 41 till 45. I de fält som enbart fått mineralgödsel har grödans upptag av kväve under den senaste veckan ökat med 9 kg per hektar i fälten och 4 kg per hektar i nollrutan. Totala kväveupptaget är nu i medeltal 79 kg per hektar i fältet, (vilket är lågt jämfört med motsvarande utvecklingsstadium tidigare år) och 31 i de ogödslade rutorna. Nollruta Skegrie 1 den 25 maj 18. Förfrukt höstvete (Foto: Emma Hjelm) Väderdata Under den gånga veckan, 18-24 maj, minskade dygnstemperaturen något jämfört med veckan innan, men i medeltal var fortfarande både luft- och marktemperaturen drygt 15 grader, vid väderstationerna i närheten av fälten. Nederbörden den senaste veckan varierade från ingen nederbörd på de flesta platser till som mest 3 mm på en plats. Det torra vädret fortsatte under helgen 26-27 maj på de allra flesta av platserna. Ett par undantag var Svalöv som fick 28 mm regn 26 maj och Klagstorp som fick 8 mm. På flera av stationerna har det nu inte regnat på väldigt länge. Så, trots stigande marktemperatur är förutsättningen för markmineralisering begränsad på grund av att marken är torr, vilket syns i låg kväveleverans i ogödslade rutor och Kontakt: Alnarp -41 52 89, Linköping 36-15 85 11, Skara 36-15 81 16, Uppsala 36-15 89 3
även totala kväveupptaget i de gödslade fälten. Några av de lantbrukare som vi mäter hos, har kunnat vattna upp mot mm sammanlagt under maj, så på dessa platser gäller inte resonemanget om torka och liten mineralisering (Löderup och Falkenberg). Utvecklingsstadium och hastighet i upptaget kväve I tabell 1 visas vetets utvecklingsstadium och upptag av kväve 25 maj. Vid mätningen hade grödan nått utvecklingsstadium DC 41-45. För fält som enbart tillförts mineralgödsel hade grödan i medel tagit upp 79 kg per hektar och i nollrutan 31 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och fältet i övrigt var således 48 kg per hektar. Ökningen av upptaget i nollrutan jämfört med föregående veckas mätning var liten +4 kg per hektar i nollrutorna. I de gödslade fälten var ökningen +9 kg per hektar. I fälten som också tillförts stallgödsel (antingen till höstvetet eller i växtföljden) var upptaget i medeltal kg och i ogödslade rutor 32 kg per hektar. Skillnaden mellan upptaget i nollrutan och övriga fältet på dessa platser var i medeltal 68 kg per hektar. Ökningen av upptaget i nollrutan jämfört med föregående veckas mätning var 1 kg per hektar i nollrutorna. I de gödslade fälten var ökningen +8 kg per hektar. Ökningen sedan förra mätningen är 8-9 kg per hektar i fälten och 1-4 kg per hektar i nollrutorna är mycket begränsad och visar att torkan hämmar både markens mineralisering och kväveupptaget. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 25 maj 18, Skåne och Hallands län Plats Sort Förfrukt DC-stadium Upptag i nollruta () Upptag i fält () Kattarp 1 Julius höstraps 45 25 69 Kattarp 2 Julius vitklöver 45 5 89 Västraby Ellvis höstvete 41 42 67 Furulund Brons höstraps 41 72 Skegrie 1 Linus höstvete 41 17 Skegrie 2 Linus höstraps 41 35 137 Trelleborg Brons vårkorn 41 22 112 Sjöstorp 1 Julius havre 41 19 52 Sjöstorp 2 Julius höstraps 43 3 81 Löderup 1 Torp höstraps 43 15 78 Löderup 2 Torp vårkorn 41 13 84 Kristianstad Praktik vårkorn 43 53 112 Falkenberg Julius vårvete 45 28 85 Sida 2
Jämförelse med förra året Det verkar vara markant mindre kväveupptag i år jämfört med 17 i både ogödslade rutor och i fälten. Vid mätningen 26 maj 17 hade grödan nått utvecklingsstadium DC 37-39, utvecklingen har således gått snabbare i år. I medeltal för enbart mineralgödslade fält hade 26 maj 17, 114 kg per hektar tagits upp av grödan jämfört med 79 kg per hektar i år 25 maj 18, trots att vetet i år redan nått stadie 41-45. I nollrutan var upptaget i medeltal 42 kg per hektar 17 jämfört med 31 kg per hektar i år. I fälten som också tillförts stallgödsel var upptaget i medeltal 16 kg och kg per hektar i ogödslade rutor 26 maj 17, att jämföra med kg per hektar i fält och 32 kg per hektar i nollrutorna. Ytterligare ett år tidigare, 16, låg motsvarande kväveupptag -22 maj på 94 respektive 35 kg N per hektar i fält och nollruta (diagram 1), även detta större upptag än i år 18. Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefälten 13-18, sorterat på datum för mätningen Sida 3
Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefälten 13-18, sorterat efter utvecklingsstadium för mätningen Skillnader i kväveupptag mellan fält I diagram 3 visas upptaget av kväve i de olika fälten. Staplarna är fördelade på upptag i nollrutan och upptaget gödselkväve. Första delen (3a) visar fält som enbart får mineralgödsel och den andra delen (3b) fält som tillförts både stall- och mineralgödsel i år, eller där det finns stallgödsel i växtföljden. Det är endast i fältet vid Trelleborg som grödan tagit upp mer än kg per hektar. På gårdar utan stallgödseltillförsel kan vi även denna vecka notera ett större kväveupptag i nollrutan efter raps som förfrukt än efter stråsäd och det syns ännu tydligare efter vitklöverfrö. På stallgödselgårdarna går det inte att se någon tydlig förfruktseffekt. Vetet har tagit upp mer än kg per hektar i tre av de stallgödslade fälten. Det är svårtolkade värden eftersom några av fälten har bevattnats. Sida 4
Kattarp 1 Sida 5 Kväveupptag () Fält med enbart mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 39 9 32 51 44 33 25 5 22 19 3 Kattarp 2 Furulund Förfrukt höstraps vitklöver höstraps vårkorn havre höstraps Jordart moig lättlera lerig sand lerig Mo mellanlera Sådatum 29-sep 28-sep 29-sep 3-sep 28-sep 28-sep Tillfört 172 147 3 233 181 181 Trelleborg Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Diagram 3a. Kväveupptag, 25 maj, i höstvete som enbart tillförs mineralgödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve.
Sida 6 Kväveupptag () Fält med stallgödsel/biogödsel och mineralgödsel Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve 1 13 59 12 24 63 71 57 42 17 35 15 13 53 28 Västraby Skegrie 1 Skegrie 2 Förfrukt höstvete höstvete höstraps höstraps vårkorn vårkorn vårvete Jordart lättlera lerig sand lerig sand lättlera lättlera lättlera svagt lerig sand Sådatum 1-okt 28-sept 27 -sept 3-sept 29-sept 1-okt 23-sept Tillfört kväve kg N/ha 168 2 2 165 165 173 1 Org. Gödsel 35 ton/ha nötflyt 26 ton/ha svinflyt 26 ton/ha svinflyt Löderup 1 Fjäderfägödsel i växtföljden Löderup 2 Fjäderfägödsel i växtföljd en Kristianstad Biogödsel 25 m3/ha vart 4:e år Falkenberg Biogödsel m 3 /ha vart 4:e år Diagram 3b. Kväveupptag, 25 maj, i höstvete som tillförts stallgödsel eller biogödsel, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve.
Data från fälten De viktigaste uppgifterna om de fält där mätningarna görs finns under diagram 3a och 3b. All grunddata såsom utförd gödsling etc. hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt. Där hittar du även årets samtliga tidigare brev. Utnyttjat gödselkväve De flesta fält har nu gödslats två eller tre gånger och den totala gödselgivan varierar mellan 147 och 233 kg per hektar. Mängden upptaget kväve motsvarar nu som mest 51 procent av tillfört gödselkväve. Denna siffra för upptag av gödselkväve i plantans ovanjordiska delar indikerar hur mycket av markens tillgängliga kväve som finns kvar för grödan att ta upp. Omfördelning Det mesta av proteinet i kärnan kommer från omfördelat kväve från strå, blad och rötter (när de dör). Generellt gäller att ju senare gödselkväve tillförs desto mer ökar andelen som går till protein i kärnan, men endast 3 procent av kväve förutsättas komma från plantupptag efter flaggbladstadiet, enligt en tumregel från veteodling i England (Wheat growth guide 18) https://cereals.ahdb.org.uk/media/1369551/g66-wheat-growth-guide.pdf. I guiden från England beräknar man att av det kväve som finns i ovanjordiska delar av veteplantan återfinns 64 procent i kärnan och 36 procent i skörderesterna: agnar, strå och blad. Kompletteringsgödsling Det varma och torra vädret påverkar upptaget av både gödselkväve och det som frigörs från markens mullförråd. Sedan förra mätningen har upptaget varit mycket begränsat, endast 8-9 kg per hektar i fälten och 1-4 kg per hektar i nollrutorna. Yara N-tester brukar kunna användas för att avgöra om kompletteringsgödsling behövs. För att den ska ge rättvisande värden får det inte vara stark vattenbrist och vi har därför avstått från att mäta med den i år. Vi lade ut maxrutor (+7 kg kväve per hektar i form av kalksalpeter) intill övriga rutor för två veckor sedan, men vi kan inte se något generellt ökat upptag i dessa, vilket också det kan bero på torkan. Upptag i stadium DC 37. En formel från Yara bygger på värdet för upptaget kväve i nollrutor i stadium DC 37 och prognos för den kommande skörden. Svårigheten ett år som detta är förstås att uppskatta den kommande skörden, beroende på om det kommer nederbörd inom rimlig tid eller inte. I formeln för brödvete gav mätningarna i nollrutorna från de olika fälten vid DC 37 ett gödselbehov om 126-196 kg per hektar för 7 ton skörd, 17-2 kg per hektar för 9 ton och 214-282 kg per hektar för 11 ton per hektar. Men formeln bygger förstås på att markfuktigheten är normal så att gödselkvävet kan utnyttjas. I fälten där vi mäter nollrutor Sida 7
har lantbrukarna, tidigare i våras, uppskattat förväntad skörd till mellan 75 till kg per hektar. I de torra förhållanden som råder för närvarande är det inte mycket som talar för att kvävetillgången är begränsande, utan det är främst regn som behövs för ökat upptag av kväve. Man kan inte räkna med någon större ytterligare markmineralisering, men det bör finnas outnyttjat gödselkväve i marken. Det är nog de som har tillgång till bevattning som kan förvänta skördar över 1 ton i år, men såklart kan lokala förhållanden göra att bedömningarna skiljer. Stina Olofsson, Cecilia Linge och Emma Hjelm Regionkontoret Alnarp Sida 8
Bilaga Kväveupptag på de olika platserna 1 1 Kattarp och Västraby Kattarp 1 fält Kattarp 1 nollruta Kattarp 2 fält Kattarp 2 nollruta Västraby fält Västraby nollruta april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 1. Kväveupptag i nollruta och fält för Kattarp och Västraby 1 1 Furulund och Sjöstorp Furulund nollruta Furulund fält Sjöstorp 1 Nollruta Sjöstorp 1 fält Sjöstorp 2 Nollruta Sjöstorp 2 fält april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 2 Kväveupptag i nollruta och fält för Furulund och Sjöstorp Sida 9
1 Skegrie och Trelleborg 1 Skegrie 1 fält Skegrie 1 nollruta Skegrie 2 fält Skegrie 2 Nollruta Trelleborg fält Trelleborg Nollruta april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 3. Kväveupptag i nollruta och fält för Skegrie och Trelleborg 1 Löderup och Kristianstad 1 Löderup 1 fält Löderup 1 Nollruta Löderup 2 fält Löderup 2 Nollruta Kristianstad fält Kristianstad Nollruta april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 4. Kväveupptag i nollruta och fält för Löderup och Kristianstad. Sida 1
1 Falkenberg 1 Falkenberg fält Falkenberg Nollruta april 27 april 4 maj 11 maj 18 maj 25 maj 1 juni Diagram 5. Kväveupptag i nollruta och fält för Falkenberg Sida 11