Notiser Nr 3/2007 Årgång 34 Tema Att främja hälsa Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro
Innehåll Notiser från Arbets- och miljömedicinska kliniken är ett informationsblad som kommer ut 2-4 gånger om året. Det vänder sig i första hand till personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor och andra frågor som rör samband mellan miljö och hälsa, t.ex. företagshälsovårdens olika personalkategorier, miljö- och hälsoskyddsansvariga i kommuner och länsstyrelser m.fl. I Notiser tar vi upp aktuella och intressanta artiklar, anvisningar om analysmetoder, nya mätinstrument, viktiga utvecklingstendenser, egna erfarenheter etc. Vi lämnar vanligen referenser till våra källor. Vi kan inte stå till tjänst med kopior av återgivna artiklar, dessa kan sökas på exempelvis biblioteket. Arbets- och miljömedicinska klinikens egna arbeten, som vi ibland refererar till, kan dock erhållas från kliniken. Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 69 019-602 24 59 Fax: 019-12 04 04 E-post: Hemsida: www.orebroll.se/amm amm@orebroll.se Adress: Universitetssjukhuset Örebro 701 85 Örebro Ansvarig utgivare: Lars-Gunnar Gunnarsson, Klinikchef Redaktör: Kontaktperson: Marita Nyström Tema Att främja hälsa...4 Notiser Grovkornigt om fina partiklar Vissa laserskrivare sprider nanopartiklar... 6 Implantat passar ej i fält Metallimplantat kan värmas upp av EM-fält...6 Tidigt TDI-stopp förbättrar prognosen TDI-astma bättre om exponeringen upphör direkt efter diagnos...7 Komposten påverkar pusten Arbete med kompost och sopor kan påverka luftvägarna...8 Misstänkt utfall med etylenoxid Fosterpåverkan kanske en risk redan vid måttliga nivåer... 8 Cyanider symtom Cyanidförgiftning kan ge många ospecifika symtom...8 Cyanider behandling Cyanidförgiftning behandlas bäst med hydroxocobalamin... 9 Halogener frodas i bassängvärmen Trihalometaner och trietanolamin i badhus kan ge symtom...9 Företagssköterskor i Europa Stort FOHNEU-möte i England...10 Utbildningar SAM-utbildning Torsdag 29 november 2007... 11 Företagssköterskeutbildning 2008-2009 60 högskolepoäng...12 Arbets och miljömediciniskt symposium i Lennart Sundells anda Torsdag 13 mars 2008...13 Konferens i temaserien: Kvinnors arbetsmiljö i vården God Natt - Att vara vaken och trygg när andra sover Onsdag 2 april 2008... 14 2
Ledare Livsstilen är den viktigaste faktorn till hälsoläget hos befolkningen i arbetsför ålder. Kostens sammansättning, motion och möjligheter till återhämtning och sömn är de viktigaste friskfaktorerna. Riskfaktorer är framförallt rökning och alkohol men också arbetsmiljön påverkar hälsan även om den sällan är ensam orsak till sjukdom och ohälsa. I Socialförsäkringsutredningen 2006 nr 11 betonas att företagshälsovården står på tre ben, att tillhandahålla sjukvård, att ansvara för rehabilitering och att förebygga ohälsa genom att ta ansvar för arbetsmiljö, genomföra riskanalys och göra arbetsplatsutredningar. Under det senaste året har mycket diskuterats och skrivits från departement och företrädare för företagshälsovården om hur den bättre ska kunna ta sitt ansvar för arbetsplatsnära sjukvård, sjukskrivning och rehabilitering. Däremot har det talats väldigt lite om det tredje benet: företagshälsovårdens ansvar för arbetsmiljön för att förebygga ohälsa. För detta arbete behövs både kompetens och erfarenhet av hur fysikaliska och kemiska exponeringar mäts samt kunskap om hur resultaten ska tolkas en riskanalys där man sammanväger både faktorn och exponeringsnivån. Under det senaste decenniet har psykosociala faktorer (arbetsbelastning, arbetsorganisation, arbetstid m m) blivit dominerande orsak till arbetsrelaterad sjukdom. Mycket kan göras för att reducera psykosociala belastningar men lika viktigt är det att arbeta med hälsofrämjande faktorer såsom livsstil och sömn. Idag finns god evidens för den hälsofrämjande effekten av fysisk aktivitet och kognitiva behandlingar mot sömnbesvär vilka båda lämpar sig för intervention i grupper. Arbets- och miljömedicinska kliniken känner ett särskilt ansvar för att behålla och utveckla kunskap kring hur exponeringsutredningar kan göras/tolkas på bästa sätt men också kring hur hälsofrämjande intervention kan bidra till bättre hälsa. Ur kostnadssynpunkt resulterar ofta hundra kronor proaktivt arbete (förebyggande) i en besparing på tusentals kronor för retroaktivt arbete (sjukvård och rehabilitering). Generaldirektör Anna Hedborg är en av de huvudansvariga bakom utredningen Företagshälsovård på tre ben. Hon kommer också att medverka vid symposiet till Lennart Sundells minne 13 mars 2008, se separat annonsering i detta nummer. Lars-Gunnar Gunnarsson Klinikchef Patientmottagningar/länsansvariga Adressera remissen till (vanlig konsultationsremiss används) Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Överläkare: Överläkare: Håkan Löfstedt Yrkeshygieniker: Håkan Westberg Yrkeshygieniker: Peter Berg Regionmiljösköterska Anne-Marie Porat Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Arbets- och miljömedicinska länsenheten Lungmottagningen Centralsjukhuset Centrallasarettet 651 85 KARLSTAD 721 89 VÄSTERÅS Örebro läns landsting Landstinget Sörmland Avdelningsläkare Nina Gritsko Överläkare: Lars-Gunnar Gunnarsson Yrkeshygieniker: Katja Hagström Yrkeshygieniker: Lennart Andersson Arbets- och miljömedicinska kliniken Arbets- och miljömedicinska länsmottagningen Universitetssjukhuset Örebro Lungmottagningen 701 85 ÖREBRO Mälarsjukhuset 631 88 ESKILSTUNA Besök vår hemsida: www.orebroll.se/amm 3
Tema Att främja hälsa Folkhälsovetenskap vid Hälsoakademin, Örebro universitet, omfattar två huvudspår: hälsa i arbetslivet och barn och ungdomars hälsa. Inriktningen är health promotion som betyder ökad egenmakt (empowerment) genom delaktighet. Forskningen närmar sig aktionsforskningen: den participativa eller deltagande forskningen som bygger på en stark och uttalad interaktion mellan forskare och deltagare. Förhoppningen är att den kan inriktas mot att beskriva och utvärdera en implementeringsprocess som innebär att forskningsresultat används ( knowledge transfer ). Health Promotion Under senare år har det som kallas Health Promotion och Workplace Health vuxit fram ur en internationell kunskapstradition. Förändringen anses så stor att det talas om ett paradigmskifte. Hälsopromotion innebär att hälsa ses som en resurs att utveckla och bevara. Centralt är att människors handlingsförmåga och handlingsutrymme tas tillvara och utvecklas. Hälsopromotiva processer inriktas mot att möjliggöra individers, gruppers, organisationers och samhällens kontroll över de faktorer som påverkar hälsan och därigenom förbättrar den. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att fungera och må bra under ett helt arbetsliv och att individens verksamhet på arbetet ska gå att förena med familjeliv och fritid på ett hälsofrämjande sätt. Detta minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan och de sociala skillnaderna i ohälsa utan bidrar också till en allmänt förbättrad folkhälsa och är en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Den enskilda arbetsplatsen lyfts fram som den viktigaste arenan för att göra arbetet till något som främjar hälsa istället för att bidra till ohälsa. Det finns olika synsätt på hur detta ska genomföras. Enligt ett synsätt är individens hälsobeteende, dvs vanor, attityder och beteende, i fokus och individen har ansvar för sin egen hälsa. Arbetsplatsen kan vara en arena för detta arbete. Enligt ett annat synsätt påverkas hälsan även av faktorer utanför individens kontroll och den hälsofrämjande miljön betonas som mest betydelsefull. Ett brett åtgärdsbatteri kan främja god hälsa: en god och tillgänglig hälso- och sjukvård, hälsoupplysning/utbildning, arbetsplatser som inte alstrar ohälsa samt jämlika förhållanden mellan män och kvinnor på arbetsplatsen, i familjen och i samhället. På senare tid har den psykosociala arbetsmiljön kommit alltmer i fokus och hälsan länkas mot vårt individuella program, dvs coping, locus of control etc, och hur människan kan utöva kontroll över sin egen situation och hantera negativ stress. Hälsofrämjande Sjukdomsförebyggande - Åtgärder utanför hälso- och sjukvården - Åtgärder inom hälso- och sjukvården - Att stärka kroppens motståndskraft mot angrepp på hälsan - Att förhindra sjukdom och olyckor genom att orsakerna undanröjs - Förbättra hälsan, där hälsan ses som individens subjektiva upplevelse och något annat än sjukdom - Förhindra sjukdom, där sjukdom är ett professionellt identifierat tillstånd som kan få en diagnos - Målgrupper är befolkningen i allmänhet - Målgrupper utgörs av riskgrupper 4
Tema Aktuell forskning Man har sammanfattat ledarskapets betydelse för hälsan i en systematisk review och studerat empowerment och socialt stöd på arbetsplatsen och deras betydelse för en positiv hälsoutveckling. Riskfaktorer i arbetsmiljön och hälsoförhållanden på call center kartlades och resulterade i råd och riktlinjer för att förebygga ohälsa och utslagning av unga personer. Att studera arbetsförhållanden i nya branscher är viktigt, speciellt med tanke på alla unga som där har sin första kontakt med yrkeslivet. Sjuksköterskor, undersköterskor och läkarsekreterare följdes åren efter nedskärningar. Särskilt stressades de av tröga samarbetsformer som de inte hade makt och energi att ändra. Kortisolhalterna i blodet visade tecken på fysiologisk utmattning och personalens hälsa försämrades tydligt på 20 av 24 vårdenheter. Allt mindre tid till att planera sitt arbete visade sig vara den viktigaste faktorn bakom sjukskrivningarna. Bäst hälsoläge fanns på fyra avdelningar där strategi fanns för att lösa problem och skapa laganda och medarbetarna var stolta över arbetet och hade fått lära sig att prioritera. I ett projekt studerades hållbar arbetsförmåga hos undersköterskor i äldreomsorgen och åtgärder som främjar återgång till arbetslivet hos högre kvinnliga tjänstemän efter långtidssjukskrivning. En fall-kontrollstudie av 600 kvinnor identifierade riskfaktorer för långtidssjukskrivning, nämligen låg rörlighet i arbetslivet, ojämställda familjeförhållanden, deltidsarbete, tidigt barnafödande och fler än två barn, att vara på oönskat arbete och att ha fel kompetens för arbetet. Hälsoutvecklare Folkhälsovetenskap är huvudämnet i den treåriga utbildningen till hälsoutvecklare vid Örebro universitet. En hälsoutvecklare förväntas kunna initiera, planera, leda, genomföra och utvärdera hälsofrämjande insatser inom och mellan kommuner, landsting, företag, företagshälsovård och frivilligorganisationer. Hälsoutvecklaren ska bli förtrogen med politiskt framtagna policydokument och folkhälsomål för att kunna såväl förhålla sig kritiskt som att använda dem i tillämpat arbete. Kontaktperson: Hélène Sandmark helene.sandmark@hi.oru.se. Tel. 019-303676 Hanna Arneson, Kerstin Norman och Anna Hertting Ämnet Folkhälsovetenskap, Hälsoakademin, Örebro universitet. 5
Notiser Grovkornigt om fina partiklar Implantat passar ej i fält Under sommaren uppmärksammade våra nyhetsmedia en australiensisk studie av kontorsskrivare - Laserskrivare kan ge cancer - men i själva rapporten nämns inte ordet cancer. Studien redovisade mätningar av partiklar mindre än 1 µm, dvs nanopartiklar, som spreds från skrivare på ett cirka 120 m 2 stort kontor. Nivåerna av fina partiklar på kontoret låg runt ett par tusen partiklar/cm 3 med tio gånger högre kortvariga toppar vid intensiv utskrift. 17 av 62 skrivare spred under utskrift så mycket partiklar att halterna steg cirka tio gånger över bakgrundsnivån. 37 skrivare spred inte märkbart över bakgrundsnivån i lokalen. Bakgrundsnivån på kontoret var således cirka 3-4 000 partiklar/cm 3. I korridoren på yrkesmedicinska kliniken uppmättes cirka 1 000 partiklar/ cm 3. På restauranger har uppmätts mellan 17.000 och 100.000 partiklar/cm 3, allt beroende på förekomst av rökrum (Milz S 2007). En verkstad med låga dammhalter (0,10 mg/m 3 ) hade cirka 100.000 partiklar/cm 3 (Heitbrink WA 2007). På svetsverkstäder med punktutsug och filterrenad återluft mättes 50.000 partiklar/cm 3 (Brouwer DH 2004). Inom klinikens eget projekt med mätningar på gjuterier, svetsverkstäder och betongindustri har uppmätts 12.000-130.000 partiklar/cm 3. Vissa kontorsskrivare bidrog således signifikant till ökat antal fina partiklar men drygt hälften spred inga nämnvärda mängder. Mätresultaten har inte kunnat kopplas till hälsoeffekter. Med dagens kunskap måste man nog säga att arbete på kontor normalt inte medför någon ökad risk pga nanopartiklar. Referens: Environ Sci & Technol. Published on Web 08/01/2007. En fråga från FHV gällde om metallföremål i kroppen, dvs passiva implantat, kan hettas upp då man befinner sig i kraftiga elektromagnetiska fält, t.ex. klättrar i TV-mast. De flesta moderna implantat, dvs plattor, skruvar, spikar och clips, kan klara MR-undersökning eftersom de inte är magnetiska. Problem kan däremot uppstå i elektromagnetiska växelfält. Elektromagnetiska fält av lägre frekvenser, dvs kraftfrekventa upp till khz, kan i första hand inducera strömmar och gränsvärdena för dessa lägre frekvenser avser därför att förhindra elektrisk påverkan t.ex. på hjärta och nerver. Högre frekvenser, dvs radiofrekventa fält från 100 khz vid AM-bandet, radio och TVfrekvenser, mikrovågor och radarvågor, kan ge upphov till uppvärmning pga ökade molekylarrörelser. Metallföremål kan böja av fältlinjerna så att de förtätas på vissa punkter. Detta innebär inte någon ökning av den totala värmeutvecklingen, bara att den fördelas ojämnt. 6
Notiser Tidigt TDI-stopp förbättrar prognosen Stavar och spikar koncentrerar värmen vid ändarna, särskilt om de har en längd av 1/ 3-del av strålningens våglängd. Cirkulära clips, t.ex. efter thoraxoperationer, skulle därför kunna utgöra risk för lokal uppvärmning. Metallplattor efter frakturer i underbenen koncentrerar värmen mindre. Metallföremål i muskulatur liksom kärlstentar i aorta innebär inga problem pga effektiv avkylning av blodcirkulationen. Metallplatta som endast täcks av cirka 3-8 mm hud kan dock ge förstärkning med uppvärmningseffekter om våglängden är 4 gånger längre än hudtjockleken. Små föremål, dvs kortare än 20 mm, t.ex. skruvar, små stavar, cochleaimplantat, medför ingen nämnvärd ökning av värmeabsorptionen. Glasögon, amalgamplomber, smycken och pacemakrar är också ofarliga att bära men de sistnämnda kan påverkas av inducerade strömmar! Enligt Arbetsmiljöverket gäller regler för underhåll på radio- och TV-master med markeringar på master som inte får passeras utan att sändningen slås av. I AFS 1987:2 ges gränsvärden för elektriska och magnetiska fältstyrkor under 1 sekund respektive 6 minuter för olika frekvensområden. Om reglerna följs innebär sådant arbete ingen risk för uppvärmningseffekter men implantat av kritisk längd och placering strax under huden, t.ex. på underbenen, skulle kunna värmas upp lokalt vid exponering runt gränsvärdet. I AFS 2005:6 om medicinska kontroller i arbetslivet finns inga rekommendationer angående detta. Dock kan man motivera riskbedömning särskilt om det gäller gravida och ammande kvinnor eller arbetstagare med aktiva eller passiva implantat. Referenser: Arbetsmiljöverket, t.ex. AFS 1987:2 Högfrekventa elektromagnetiska fält. SSI. Guidelines for the RF exposure assessment of metallic implants, Australia 2006. En italiensk uppföljning av 25 sprutlackerare med yrkesastma orsakat av TDI gjordes fem år efter avslutad exponering. Vanlig undersökning, gradering av symtom, metakolintest och antikroppar mot TDI liksom bronkialprovokation mot TDI ingick. 7 personer reagerade fortfarande på TDI och de hade kvar sina symtom och positivt metakolintest. Av de 18 som inte längre reagerade på TDI hade 8 fortfarande astmasymtom som dock blivit betydligt bättre medan de övriga 10 var symtomfria och hade normalt metakolintest. Det som var avgörande för att bli symtomfri var hur lång tid man exponerats för TDI efter det att astmadiagnosen ställts. Prognosen är således riktigt god om exponeringen upphör efter högst några månader efter symtomdebut. Det är således viktigt att tidigt fånga isocyanatrelaterade symtom. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2007;80:298-305. 7
Notiser Komposten påverkar pusten Misstänkt utfall med etylenoxid I en tysk studie av 218 komposteringsarbetare och 66 kontroller noterades högre förekomst av irritativa symtom från ögon och övre luftvägar liksom en större förlust av vitalkapacitet vid en femårsuppföljning jämfört med kontrollerna. Slutsatserna var att organiskt damm troligen tillsammans med svampar och sporer bidragit till detta. Holländska sophämtare undersöktes med spirometri och metakolintest. Av de 16 sophämtarna hade 6 personer regelmässigt luftvägsbesvär och 10 var symtomfria. På måndagsmorgonen var deras spirometri och metakolintest likartade men de med luftvägsbesvär försämrades något mer under arbetsveckan. Referenser: Int Arch Occup Environ Health 2007;80:306-12. Int Arch Occup Environ Health 2007;80:649-52. I en studie från Sydafrika deltog 98 sjukvårdsbiträden som steriliserade instrument med etylenoxid på en operationsavdelning. De var gravida och baserat på mätningar kunde 19 klassas som högexponerade och 79 som lågexponerade. Totalt fem missfall observerades bland de 98 sjukvårdsbiträdena, varav fyra bland de 19 högexponerade och ett bland de 79 lågexponerade, en statistiskt signifikant överrisk. I genomsnitt uppmättes 1,03 ppm etylenoxid vid personburna mätningar (svenskt gränsvärde är 1 ppm). Dock var det bara 17 värden som var högre än 0 och bland dessa var medelvärdet 5,87 ppm. Grovt räknat kan man således anta att cirka 15% av sjukvårdsbiträdena hade exponerats över gränsvärdet. Klassningen av exponeringen grundade sig delvis på frågeformulär och bedömning av arbetsplatserna varför en viss missklassifikation till de två exponeringskategorierna kan ha ägt rum. Även om säkra slutsatser om orsakssamband inte kan dras i denna studie indikerar den ändå att fosterpåverkan är en reell risk vid exponeringar som denna. Etylenoxid är dock inte upplistat som reproduktionsstörande i Hygieniska gränsvärden AFS 2005:17 men väl i de cancerframkallande ämnenas C-lista. Referens: Int Arch Occup Environ Health 2007;80:559-65. Cyanider symtom På ett företag förbehandlas komponenter med cyanid inför ytbehandling. En anställd svimmade efter att ha uppehållit sig invid cyanidbadet utan andningsskydd. Nedsväljning av cyanid kan naturligtvis vara oavsiktlig eller användas som mordmetod (Jfr Agatha Christie: Cyankalium och champagne). De flesta fall av cyanidförgiftning torde ske i samband med bränder i slutna utrymmen, där cyanider 8
Notiser lätt bildas då vissa material brinner. Risk för exponering kan också finnas i ytbehandlingsindustri och på laboratorier men även för juvelerare. Cyanid-jonen hämmar cellandningen (den oxidativa fosforyleringen) genom blockering av cytochrom-oxidas, ett enzym som är nödvändigt för syrets oxidation av glukos. Detta drabbar i första hand hjärnan. En ansamling av laktat i kroppens organ leder till metabolisk acidos som i sin tur orsakar hyperventilation. Symtomen tillstöter inom någon minut, särskilt efter inandning av gasen vätecyanid (blåsyra). I lindriga fall torde svaghetskänsla, huvudvärk, illamående, yrsel, hjärtklappning och oro och kanske hudrodnad vara vanligast. Svimning kan förekomma, troligen pga lågt blodtryck. I allvarliga fall sker en psykisk påverkan, hyperventilation, hypotoni, tremor, kramper och medvetslöshet. Risker med långvarig exponering för låga halter cyanid är dåligt undersökta. Sköldkörtelpåverkan i form av hypothyreos kan uppträda i första hand inom jodbristområden, troligen genom inverkan av thiocyanat. Takgränsvärdet 5 mg/m 3 tycks inte ge någon större säkerhetsmarginal. Cyanider behandling Lindriga symtom av cyanidexponering behöver inte behandlas farmakologiskt. Adekvat och snabbt insatt behandling vid allvarliga symtom leder oftast till komplett tillfrisknande, men efter svåra förgiftningar kan neurologiska resttillstånd uppträda. Syrgas ska alltid ges vid måttliga allvarliga symtom. På senare år har hydroxocobalamin, naturligt vitamin B 12, allmänt blivit förstahandsmedlet vid svår förgiftning. Ämnet finns i form av ett Cyanokit eftersom det krävs betydligt högre doser, cirka tusen gånger högre, än de som ges för behandling av perniciös anemi. Ämnet binder direkt till cyanid och bildar cyanocobolamin som inte är toxiskt och snabbt elimineras via njurarna. Det ges i dosen 5 g till vuxen (70 mg/ kg) som i.v. infusion under 15-30 minuter och kan ges direkt på skadeplatsen inför ambulanstransport. Tidigare användes huvudsakligen amylnitrit kombinerad med thiosulfat. Amylnitrit i ampull på 0,3 ml inandas efter att ampullen knäckts och en fiberväv anfuktats. Är inte lika effektivt men kan ges på skadeplatsen om hydroxocobalamin saknas. Referenser: Läkemedelsboken 2007/2008 sid 1116-7. Hum Exp Toxicol 2007;26:191-201. Halogener frodas i bassängvärmen Arbete i badhus innebär värme och hög luftfuktighet men även inandning av trihalometaner och trikloramin. Trihalometaner, t.ex. kloroform, bromdiklormetan, dibromklormetan och bromoform, uppstår genom att halogenerna brom, som finns naturligt i små mängder i vattnet, eller klor, som tillsätts för desinfektion, reagerar med organiskt material i vattnet. Trikloramin bildas genom reaktioner mellan klor och kvävehaltiga föreningar från t.ex. urin. Den står för den s.k. klorlukten och kan irritera slemhinnor i ögon och and- 9
Notiser 10 ningsvägar och kan också kopplas samman med lungpåverkan och illamående. I vårt Badhusprojekt samlar vi in luftprover med stationär pumpad provtagning på ett tiotal bad i Mellansverige. Parallellt med mätningar av kemiska föreningar i badhusluften utförs även medicinska undersökningar på badhuspersonalen. Dessa innefattar enkätfrågor om luftvägssymptom, lungfunktionsundersökning, mätning av kvävemonoxid i utandningsluft samt blodprovstagning för analys med phadiatop och förekomst av den inflammatoriska markören Claracellsprotein (CC16). Ambitionen är att eventuella fynd i de medicinska undersökningarna skall kunna kopplas till lufthalter och leda till rekommendationer på säkra exponeringsnivåer för trikloramin. Hygieniskt nivågränsvärde finns bara för ett av de nämnda ämnena, kloroform. Referenser Eur Respir J, 2002;19:790-3. SOS Bassängbad - Handbok om regler, skötsel och hälsorisker. Socialstyrelsen 2006. Jessica Johansson Företagssköterskor i Europa Nyligen samlades företagssköterskor från hela Europa i London på en konferens arrangerad av FOHNEU (Federation of Occupational Health Nurses within the European Union). Man hade sex huvudsessioner i plenum, Workplace Health Promotion, evidensbaserad praktik, arbetsförhållanden och psykosociala riskfaktorer, utbildning, forskning och professionell utveckling, frånvaroproblem samt rehabilitering. Sverige bidrog med endast två föredrag. Det första kom från Göteborg och handlade om hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap. En slutsats av denna presentation var att företagssköterskor är mycket väl ägnade att främja just detta. Det andra bidraget kom från Lund och beskrev luftvägsbesvär bland kvinnliga frisörer. Ett imponerade bidrag kom från England, som redovisade en riskbedömning av arbete inom oljeindustri. Man presenterade detaljerade handlingsplaner som även var webbbaserade. Från Europakommissionen rapporterades att 90% av alla dödsolyckor sker i små och medelstora företag. Totalt inträffar 4 miljoner arbetsrelaterade olyckor varav 82% i små och medelstora företag. Det finns ett Europainitiativ att reducera arbetsrelaterade olyckor med 25% genom en bättre riskidentifiering och Good Clinical Practice, Lighten the load, en jättekampanj som ännu inte gett eko på svenska arbetsplatser. Dock har Arbetsmiljöverket planer på att utarbeta en AFS i samarbete med Lund i denna anda. Från Birmingham påmindes om att akuta belastningsbesvär alltid orsakas av akut muskulär belastning medan utveckling av kroniska besvär oftast beror på psykosociala faktorer. Ett intryck man kan få är att företagshälsovård i Centraleuropa är ganska handlingsinriktad och inte i samma grad som i Sverige bromsad av oklar eller begränsad finansiering eller av låsta avtal med kundföretagen. Både Holland och Finland har obligatorisk företagshälsovård vilket kan vara en fördel i vissa avseenden. Anne-Marie Porat
Utbildningar Systematiskt arbetsmiljöarbete - utbildning i Arbets- och miljömedicinska klinikens metod Så får man det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) att fungera med hjälp av metoden SAM i företag och vården. Nästa kurs: Torsdagen 29 november 2007, USÖ Målgrupp: Chefer/arbetsledare, personal inom företagshälsovården, konsulter, skyddsombud, SAM-ordnare på arbetsplatsen, arbetsmiljöombud, ledningsgrupp, miljöansvariga m fl Mål: Kursdeltagarna får en introduktion i en väl beprövad metod som får det systematiska arbetsmiljöarbetet att fungera Tid: Kl 10-15 Plats: Universitetssjukhuset Örebro Kursavgift: 3 000 kr exkl moms (I kursavgiften ingår arbetsmaterial bestående av pärm och CD-skiva). För mer information kontakta Sten Dankvardt tfn 019-602 24 65, e-post: sten.b-dankvardt@orebroll.se 11
Utbildningar Företagssköterskeutbildning 2008-2009, 60 högskolepoäng Utbildningen genomförs på uppdrag av Socialdepartementet och kommittén för Framtidens FHV-utbildning (S 2007:01) och motsvarar de 40 poängs utbildningar som tidigare genomförts på uppdrag av Arbetslivsinstitutet. Den motsvarar enligt Bolognaprocessens direktiv nu 60 högskolepoäng. Utbildningens syfte och mål Syftet med utbildningen är att fördjupa och utveckla deltagarnas kunskaper och kompetens så att hon/han som professionell företagssköterska skall kunna bedriva arbetsmiljöarbete och folkhälsoarbete bland människor i arbetslivet. Innehåll Utbildningen omfattar fyra terminer på halvfart motsvarande tio veckors studier per termin, varav tre till fyra veckor på kursorten och sju veckors nätbaserade studier. Utbildningen består av följande delkurser: Företagshälsovård 15 hp (inklusive projektarbete) Vetenskaplig teori och metod 7,5 hp Ergonomi, arbetsfysiologi och arbetsmedicin 15 hp Arbetspsykologi och organisation 7,5 hp Folkhälsa och folkhälsoarbete 15 hp Behörighet Legitimerade sjuksköterskor anställda i företagshälsovård med minst två års yrkeserfarenhet som sjuksköterska. Ett krav är att inneha anställning inom företagshälsovård senast 1 nov 2007. Datorvana och e-postadress är också ett krav. Kostnad Ingen kursavgift. Kurslitteratur, resor och uppehälle betalas av kursdeltagaren eller dennes arbetsgivare. Kurslängd 31 mars 2008 27 nov 2009. Utbildningsanordnare och kursort Hälsovetenskapliga institutionen vid Örebro universitet i samarbete med Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro. Kontaktpersoner Sofia Loodh, utbildningsledare Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 64 E-post: sofia.loodh@orebroll.se Christina Söderqvist, utbildningssekreterare Arbets- och miljömedicinska kliniken Telefon: 019-602 24 59 E-post: christina.soderqvist@orebroll.se Mona Ewertsson, studierektor Hälsovetenskapliga institutionen, Örebro universitet Telefon: 019-30 37 08 E-post: mona.ewertsson@hi.oru.se Sista ansökningsdag 1 december 2007 12
Utbildningar Från forskning till praktik - 40 års perspektiv och framtidsvisioner Arbets och miljömediciniskt symposium i Lennart Sundells anda Torsdagen 13 mars 2008, 9.30-17.00 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Arrangör: Arbets- och miljömedicinska kliniken PROGRAM Lennart Sundells betydelse för arbets- och miljömedicin Moderator och inledare Lars-Gunnar Gunnarsson, AMM, Örebro Arbets- och miljömedicin under 40 år Berit Ydreborg och Katja Hagström, AMM, Örebro Lennart Sundells visioner ur ett nationellt perspektiv Gunnar Ahlborg jr, ISM, Göteborg Svensk arbetsmedicinsk forskning förr och nu Christer Hogstedt, Folkhälsoinstitutet, Stockholm Företagshälsovårdens nya roller möjligheter och problem Anna Hedborg, Socialdepartementet, Stockholm Diskussion med panel och auditorium Deltagare Lars Hjalmarson, FSF, Stockholm Bodil Mellblom, Svenskt Näringsliv, Stockholm Ragnhild Ivarsson-Walther, FHV, Linköping Moderator Gunnar Ahlborg jr, ISM, Göteborg Från kunskap till tillämpning - Hur kan arbets- och miljömedicinens betydelse för en hållbar samhällsutveckling ökas? Diskussion med panel och auditorium Deltagare Anna-Carin Olin, AMM, Göteborg Hans Augustson, AFA Försäkring, Stockholm Monica Hane, Samarbetsdynamik AB, Degerfors Håkan Westberg, AMM, Örebro Moderator Maria Albin, YMK, Lund För mer information: www.orebroll.se/amm 13
Utbildningar Årets konferens i temaserien Kvinnors arbetsmiljö i vården God Natt Att vara vaken och trygg när andra sover Onsdag 2 april 2008 Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro Bland föreläsarna: Fredrik Paulún Anna Jansson Vid frågor kontakta Birgitta Klaesson Tfn: 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Arrangör: Paraplygruppen, Yrkes- och miljömedicinska kliniken 14
Personal Tfn: 019-602 24 69. Fax: 019-12 04 04. E-post: amm@orebroll.se Namn Befattning Telefon E-post Andersson Kjell Överläkare 019-602 24 71 kjell.andersson@orebroll.se Andersson Lena Kemist 019-602 35 92 lena.andersson4@orebroll.se Andersson Lennart Yrkeshygieniker 019-602 24 85 lennart.andersson@orebroll.se Arvidsson Helena Biomedicinsk analytiker 019-602 39 36 helena.arvidsson@orebroll.se Aslaksen Wenche Utvecklingssekreterare 019-602 24 53 wenche.aslaksen@orebroll.se Axelsson Sara Kemist 019-602 24 61 sara.axelsson@orebroll.se B-Dankvardt Sten Arbetsmiljöingenjör 019-602 24 65 sten.b-dankvardt@orebroll.se Berg Krister Avdelningschef 019-602 35 94 krister.berg@orebroll.se Berg Peter Yrkeshygieniker 019-602 24 89 peter.berg@orebroll.se Bergström Bernt Laboratorieingenjör 019-602 24 32 bernt.bergstrom@orebroll.se Bryngelsson Ing-Liss Forskningsassistent 019-602 24 70 ing-liss.bryngelsson@orebroll.se Duberg Cecilia Psykolog 019-602 36 07 cecilia.duberg@orebroll.se Egelrud Liselott Analytisk kemist 019-602 24 88 liselott.egelrud@orebroll.se Fagerlund Inger Forskningsassistent 019-602 24 95 inger.fagerlund@orebroll.se Gritsko Nina Avdelningsläkare 019-602 24 81 nina.gritsko@orebroll.se Gunnarsson Lars-Gunnar Klinikchef 019-602 24 08 lars-gunnar.gunnarsson@orebroll.se Hagström Katja Yrkeshygieniker 019-602 24 92 katja.hagstrom@orebroll.se Isaksson Britt-Marie Biomedicinsk analytiker 019-602 24 75 britt-marie.isaksson@orebroll.se Johansson Jessica Biomedicinsk analytiker 019-602 24 86 jessica.johansson@orebroll.se Karlsson Leif Instrumenttekniker 019-602 24 80 leif.karlsson2@orebroll.se Keloushani Anahita Underläkare 019-602 24 67 anahita.keloushani@orebroll.se Klaesson Birgitta Klinikassistent 019-602 24 62 birgitta.klaesson@orebroll.se Loodh Sofia Enhetschef, 019-602 24 64 sofia.loodh@orebroll.se regionmiljösköterska Löfstedt Håkan Överläkare 019-602 24 76 hakan.lofstedt@orebroll.se Nilsson Anders Kemist 019-602 24 19 anders.nilsson3@orebroll.se Norberg Carin Kemiingenjör 019-602 35 91 carin.norberg@orebroll.se Nyström Anita Assistent 019-602 24 90 anita.nystrom@orebroll.se Nyström Marita Läkarsekreterare 019-602 24 69 marita.nystrom@orebroll.se Ohlson Carl-Göran Överläkare 019-602 24 68 carl-goran.ohlson@orebroll.se Overmeer Thomas Ergonom 019-602 24 79 thomas.overmeer@orebroll.se Porat Anne-Marie Regionmiljösköterska 019-602 24 58 anne-marie.porat@orebroll.se Seldén Anders Överläkare 019-602 24 94 anders.selden@orebroll.se Stridh Göran Fil dr 019-602 35 88 goran.stridh@orebroll.se Söderqvist Christina Läkarsekreterare 019-602 24 59 christina.soderqvist@orebroll.se Warg Lars-Erik Docent i psykologi 019-602 24 83 lars-erik.warg@orebroll.se Westberg Håkan Laboratoriechef 019-602 24 93 hakan.westberg@orebroll.se Vihlborg Per Underläkare 019-602 24 82 per.vihlborg@orebroll.se Viklund Lisbet Biomedicinsk analytiker 019-602 24 87 lisbet.viklund@orebroll.se 15
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Universitetssjukhuset Örebro Arbets- och miljömedicinska kliniken 16