KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

Relevanta dokument
Barns utsatthet att förstå och förändra. Johanna Thulin Socionom och doktorand i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

Barn och Trauma - bedömning och behandling

FAMÖS, familjeterapiföreningen i Östra Sverige.

Barn utsatta för våld i Sverige

Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd

KIBB projektet Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Liv & Hälsa ung 2011

Barnmisshandel. Björn Tingberg Leg ssk, med dr. Barnskyddsteamet MIO Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Barns bästa klart att vi alla vill barnens bästaeller? Carin Oldin & Simon Rundvist Barnombudsträffar våren 2011

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Definition av våld och utsatthet

TALA MED MIG! Inspirationsdag 9 och 10 december 2015 om att arbeta med barns och ungas rättigheter och delaktighet

Barn som upplever våld kopplingar till ohälsa tecken på utsatthet att ställa frågor och agera på svar

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Svar på frågor om Stöd och behandling

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

Våga prata om sexuella övergrepp

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Ett sätt att möta unga män som tar ansvar för sina relationer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Vad händer med barnen?

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

1. Att lyssna 1. Titta på den som talar. 2. Tänk på vad som sagts. 3. Vänta på min tur att prata. 4. Säg det jag vill säga. 1.

Birgittaskolans trygghetsplan - handlingsprogram mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Lyssna, stötta och slå larm!

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Utvecklingskraft Vad kan tandvården göra för utsatta barn? Anna Nydell Helkimo övertandläkare

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Det handlar om arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet är att du ska kunna försörja dig själv.

Polischef: Vi avbryter om säkerheten brister

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Tonårstiden & nya utmaningar i föräldraskapet

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

En hjälp till dig som anar att ett barn far illa.

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Likabehandlingsplan

Vad är SOFIA-studien?

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Brukarenkät inom Barn- och ungdomsnämndens verksamheter. Gustavsbergs förskola

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Hälsoundersökning av barnet i samband med placering eller socialtjänstens utredning av ett barn

Liten guide till kvinnofridsfrågor

VÅLD. - hjälp och stöd. Ring alltid 112 vid nödsituation! Produktion: socialkontoret 2012

LIKABEHANDLINGSPLAN Rödluvans förskola 2011

Flyktingsituation i världen

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

kunna driva organisationen, de övriga som arbetar inom Canine Therapy Corps gör detta som volontärer.

Nu är det jul igen...

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Barns sexualitet från normalitet till tecken på övergrepp Skolläkardagarna Jönköping 2016

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Några tankar om mentalisering i bedömningssamtal

Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Säg bara hej så tar vi det därifrån.

KVINNOFRID Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Mäns våld mot kvinnor

Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem

Barn som upplever våld i nära relation

Traumafokuserad kognitiv beteendeterapi

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Traumamedveten omsorg

Krisstöd. Filip Arnberg Docent i klinisk psykologi Programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri

Svenska BUP kongressen april 2014 Eva Tedgård leg psykolog, leg psykoterapeut, doktorand IKVL Viktoriagården BUP Malmö

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla five

Vi hoppas att ni har glädje av berättelsen om Undra och Lollo som ska träna sina krångelhänder så de blir hjälparhänder!

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

DET GÄLLER EN AV FEM. fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014

Korvettens förskola

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Plan mot kränkande behandling

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

När livet gör oss illa Mitt i vardagen inträffar händelser som vänder upp och ned på tillvaron!

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Världskrigen. Talmanus

Stockholmsenkäten 2008

L I K A B E H A N D L I N G S P L A N

Transkript:

KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare

10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel, BRÅ 2011 9000 8000 7000 6000 5000 4000 barn 7-14 år barn 0-6 år 3000 2000 1000 0 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006 2010

Förekomst av rapporterad barnmisshandel 14 % procent av elever i åk 9 anger att de blivit slagna någon gång. 3 % att det hänt många gånger. Undersökningen har genomförts 2000, 2006 och 2011 med ungefär samma förekomst. Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning 2011. Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

Olika former av misshandel (Janson, Jernbro & Långberg, 2011) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 % hårt omruskad örfilar/luggad slag m hand kra ig slag m hand sparkad bränd/skållad

Möjliga konsekvenser av att utsättas för våld (Norman et.al 2012, Finkelhor et al. 2009) Att utsättas för våld innebär en ökad risk för traumasymptom, depressioner och beteendeproblematik. Tidigare studier har uppvisat samband mellan att ha varit utsatt för fysisk misshandel och depression, ångest, PTSD, ätstörningar, beteendeproblem, uppförandestörning, framtida alkohol- och droganvändning, självmordsförsök och sexuellt riskbeteende. Ett barn som utsatts för våld löper större risk att utsättas för fler typer av trauma. Fysisk misshandel korrelerar med sexuella övergrepp, omsorgssvikt, psykisk misshandel och våld mellan föräldrarna

CPC-CBT KIBB Combined Parent-Child Cognitive- Behavioural Therapy - CPC-CBT Metoden är utvecklad av Melissa Runyon på Cares Institute i New Jersey, USA, och har tagits till Sverige med hjälp av stiftelsen Allmänna Barnhuset. Har använts i Sverige sedan 2007. Fick namnet KIBB (Kognitiv Integrerad Behandling vid Barnmisshandel)

Målgrupp Barn i åldrarna 3 17 år. Föreligger en anmälan till socialtjänsten och/eller polisen samt en berättelse från barnet Föräldrarna tillstår helt eller delvis misshandeln Att skyddsaspekten är bedömd, att barnet kan bo hemma Barn som lever med sin/sina föräldrar eller är tillfälligt placerade med planerad hemflytt.

Behandlingsupplägg Behandlingen omfattar 16-20 behandlingstillfällen, en gång i veckan Separata träffar för barn respektive föräldrar med integrerade moment - familjesessioner

Behandlingsmodellen Barnbehandling att tala om våldet och konsekvenser av våldet psykoedukation om våld och effekter av fysisk misshandel att lära sig att uttrycka känslor coping-strategier bearbetning av trauma tala om säkerhet, upprätta trygghetsplan skuldavlastning Föräldrabehandling konsekvenser av våld alternativa föräldrastrategier ilskekontroll att förstå sitt barn trygghetsplan att ta ansvar för våldet man utövat

Integrerad föräldra-barn session Föräldrar ger barnen mandat att prata Praktisera förändrad föräldrastil Barnen och de vuxna delar vad man jobbat med Förälder tar ansvar för barnet Praktisera beröm

Projektet 2012-2015 Fortsatt spridning av modellen Certifiering av utbildare Utbildning av nya behandlare Fortsatt forskning om behandlingseffekter

Pågående forskningsstudie 45 föräldrar M=39 år lika många män som kvinnor 72% av familjerna båda föräldrar i behandling 80% av föräldrarna arbetar/studerar 34 barn M= 9,5 år 58% pojkar I 38% var misshandeln polisanmäld

Sammanfattning av forskningsresultat från aktuell studie Barn och föräldrar rapporterar mindre våld Barn rapporterar minskade trauma symtom (ångest, depression, ilska, ptsd, dissociation) Barn rapporterar om mer positiva föräldrastrategier Föräldrar rapporterar om mindre traumasymptom hos barnen mindre depression mindre inkonsekventa föräldrastrategier

Fortsatt forskning Varaktighet i positiva resultat ytterligare mätning 6 månader efter avslutad behandling Hur blir resultatet av annan behandling?

Barns röster om behandlingen De slår mig inte längre. Vi har slutat att bråka och slåss och vi har börjat prata istället. Det känns bättre. KIBB är bra. Man får lära sig mera, att man ska berätta hemligheter. Ja, vi bråkar lite mindre. Spelar mer spel och leker mer tillsammans. Jag älskar mig själv som person och respekterar mig själv mer nu. Det kan vara att jag har blivit äldre också, att jag har vuxit i mig själv, men jag tror det är KIBB som gjort det.

Föräldrars röster om behandlingen Jag har lärt mig att förstå mitt barn bättre... Jag säger inte lika ofta saker som nu överdriver du eller så farligt kan det inte vara. Jag anstränger mig mera för att förstå honom. Jag tycker att relationen mellan mig och mitt barn har förändrats. Jag frågar oftare om mitt barns åsikter i olika frågor och har lättare att diskutera med honom, även när jag är arg. Jag har förändrats, blivit lugnare, tillbringar mer tid med barnen. Att barn behöver mer tid till att förklara saker och att det är viktigt med beröm och närhet (kramar och pussar). Det är viktigt att säga att man älskar sitt barn.

Tack! elisabet.kjellander@lund.se cecilia.kjellgren@lnu.se