KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID

Transkript

1 KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Emma Andersson, socionom, familjebehandlare Prisma Kristianstad Johanna Thulin, socionom, doktorand socialt arbete Linnéuniversitetet

2 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel, BRÅ barn 7-14 år barn 0-6 år

3 Antal anmälda misshandelsbrott mot barn (BRÅ 2015) Blå linje avser 7-14 år Grön linje avser 0-6 år Sammantaget anmäldes misshandelsbrott mot barn under 2014 (23 % av alla misshandelsbrott). Ökning med 8 % (0-17 år) mellan Störst ökning i åldersgruppen 0-6 år (+ 16%)

4 Förekomst misshandel 14 % procent av elever i åk 9 anger att de blivit slagna någon gång 3 % att det hänt många gånger. Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning Stiftelsen Allmänna Barnhuset.

5 Olika former av misshandel Elevenkät (Janson, Jernbro & Långberg, 2011) 9" 8" 7" 6" 5" 4" 3" 2" 1" 0" hårt"omruskad" örfilar/luggad" slag"m"hand" kra=ig"slag"m"hand" sparkad" bränd/skållad" %"

6 KIBB metoden Metoden är utvecklad av Melissa Runyon på Cares Institute i New Jersey, USA, och har tagits till Sverige med hjälp av stiftelsen Allmänna Barnhuset. Forskningsstudie: Runyon et al.,2009; Runyon, Deblinger & Schroeder, 2010; Runyon, Deblinger & Steer, 2010

7 Målgrupp Barn i åldrarna 3 17 år. Föreligger en anmälan till socialtjänsten och/eller polisen samt en berättelse från barnet Föräldrarna tillstår helt eller delvis misshandeln Att skyddsaspekten är bedömd, att barnet kan bo hemma Barn som lever med sin/sina föräldrar eller är tillfälligt placerade med planerad hemflytt. Föräldrar utan aktivt missbruk eller psykisk sjukdom

8 Behandlingsupplägg Behandlingen omfattar ca. 16 behandlingstillfällen, en gång i veckan Behandlingen kan ske i grupp eller familjevis Grupp: 2 tim/vecka, max 4 familjer, 4 behandlare Enskild familjebehandling: 90 minuter/vecka samt 2 behandlare

9 Bedömning Finns det traumasymtom? Bedöma relationen mellan barn och förälder Finns förutsättningar för behandlingen? Motivation Skyddsbedömning

10 Tema: Barnbehandling Träna sig att uttrycka känslor och hantera svåra känslor Psykoedukation om våld och effekter av fysisk misshandel Stresshantering Hjälpa barnet att berätta om upplevelser av våld/ traumabearbetning Trygghetsplan Träna på sociala färdigheter Skuldavlastning

11 Tema föräldrabehandling Psykoedukation om våld och dess konsekvenser Egna erfarenheter av våld Öka förmågan till empati med barnet Hitta alternativa strategier förstärkning av positivt beteende, alternativt bemötande, hantera aggression Ta del av barnets berättelse för att förstå våldets konsekvenser för barnet Ansvarstagande Nya konfliktlösningsstrategier

12 Integrerad föräldra-barn session Praktisera förändrad föräldrastil Barnen och de vuxna delar vad man jobbat med Förälder tar ansvar för barnet Praktisera beröm

13 Föräldrabehandlingen

14 Åtagande: att inte använda våld Skriva på att föräldern inte kommer använda våld Vara tydlig att det finns mandat för barnet att prata om vad som hänt Informera om anmälningsplikten

15 Redogörelse för incidenten som lett till behandlingen Vad säger anmälaren att du gjort? Vad hände mellan dig och ditt barn? Vad tror du barnet kände och tänkte? Tankar och känslor kring vad som hänt Hur känns det efteråt? Konsekvensanalys av hur det blivit pga det som hänt

16 Exempel på konsekvensanalys: Jag har fått problem med polis och soc. Jag har skuldkänslor Min dotter är rädd för mig Min dotter och man är arg på mig Min dotter kunde blivit skadad Omgivningen tycker att jag är en dålig förälder Min dotters pappa vill inte att dottern ska vara hos mig Min dotter har behövt vara på polisförhör

17 Psykoedukation Olika sorters våld; fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt. Vilka typer av våld har ditt barn upplevt? Hur barn påverkas av våld Hur ditt barn har påverkats Förklaringar till misshandeln Hur barn lär sig beteenden

18 Beröm Grunden för föräldrafärdigheter Introducerad tidigt i behandlingen Berömmets kraft

19 Uttrycka känslor Jag känner Identifiera olika känslor

20 Kognitiva triangeln

21 Kognitiva copingfärdigheter Identifiera negativa tankar: Mitt barn kommer aldrig.. Det är hopplöst Alternativa förklaringar Anpassa till barns utvecklingsnivå

22 Ilskehantering Identifiera egna ilsketecken Självprat Stresshantering Avslappning Självomsorg

23 Samarbete Tydlig kommunikation Familjemöten Familjeregler som är tydliga för alla Låt barnet välja Ge barnet tid Aktivt lyssnande

24 Trygghetsplan Gemensamt med barnet Måste vara genomarbetad Hur kan barn resp. förälder signalera ilska hos sig själv/ den andre? Vart kan de gå för att lugna ner sig? Hur lång nedkylningsperiod? Hur ska man mötas igen? Skriftlig Ingen trygghetsplan är bättre än en dålig trygghetsplan. Öva

25 Klargörandebrev Förälder och behandlare arbetar med att formulera ett brev till barnet Brevet ska innehålla: Orsaken till varför man kommit till behandlingen Ansvarstagande, gärna en ursäkt Sammanfattning vad man lärt sig Hur man tänker agera framåt Brevet läser föräldern upp för barnet

26 Delta i traumabearbetningen Förbereda sig på att höra barnets traumaberättelse Lyssna på barnet och ge respons

27 Barnbehandlingen

28 Går igenom incidenten som lett till behandling Vad säger barnet om vad som hände?

29 Psykoedukation Olika sorters misshandel Hur barn kan känna sig? Hur kände du det? Våldets effekter Känslor

30 Uttrycka känslor Känsloedukation Benämna känslor Uttrycka känslor Acceptera känslor Lekar, spel m.m.

31 Misshandelsspecifika kognitioner Oro för vad andra tänker Syns det på mig? Oro för relationer Det var jag som splittrade familjen Oro för den personliga säkerheten Självbild Jag förtjänade det

32 Kognitiva triangeln

33 Copingfärdigheter Att hävda sig själv Samspel Kommunikation Ilskehantering

34 Ilskehantering Identifiera triggers Uttrycka ilska på ett bra sätt Stresshantering Avslappning

35 Trygghetsplan Gemensamt med förälder Hur kan barn resp. förälder signalera ilska hos sig själv/ den andre? Vart kan de gå för att lugna ner sig? Hur lång nedkylningsperiod? Hur ska man mötas igen? Skriftlig Ingen trygghetsplan är bättre än en dålig trygghetsplan. Öva

36 Traumabearbetning Gradvis exponering Traumaberättelse Kan ske genom skriftlig berättelse, brev, bilder eller annat kreativt sätt Få fram en detaljerad bild av våldet med känslor och tankar kopplade till berättelsen Identifiera kognitiva förvrängningar Förbereda att dela berättelsen med förälder

37 Gemensamma sessioner Föräldrar får möjlighet att praktisera ny föräldrastil Delge varandra vad man jobbat med under sessionerna Gemensamma samtal, övningar, lekar och spel Berömma varandra

38 Tidigare resultat i USA Resultatet visar att barnens PTSD-symptom sjönk, mindre kroppslig bestraffning och bättre psykiskt mående för barnen. Föräldrarna uppgav att deras ilska minskade. SAMHSA S National registry of evidence-based programs and practies (NREPP) Runyon, M. K., Deblinger, E. & Schroeder, C. M. (2009). Pilotevaluation of Outcomes of Combined Parent-Child Cognitive-Behavioral Group Therapy for Families at Risk for Child Physical Abuse. Cognitive and Behavioral Practice, 16 (1), Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group cognitive behavioral treatment for parents and children at-risk for physical abuse: An initial study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3),

39 Pilotstudie i Sverige om effekter av behandlingen familjer tillfrågades, 22 tackade ja, 18 fullföljde studien Intervjuer, före- och efter mätning Genomförts i: Lund, Malmö, Kristianstad och Linköping Kjellgren, C., Svedin, C. & Nilsson, D. (2013). Child Physical Abuse - Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study, Child Care in Practice, 19(3),

40 BARNEN 25 barn genomsnitt 9,3 år gamla (sd=1,9) spridning 6-14 år 1-3 barn i samma familj 10 (43,5 %) flickor 13 (56,5 %) pojkar

41 FÖRÄLDRARNA 26 föräldrar 39,4 år i genomsnitt (sd=6,7) 14 kvinnor och 9 män (biologiska, foster- eller adoptivföräldrar) 7 föräldrapar har gått i behandling och 9 har varit ensamföräldrar i behandlingen

42 MISSHANDELN I 82% av fallen hade skolan aktualiserat misstanke om misshandel mot barnet (övr. släktingar, hälsovården) I sex familjer har pappan utövat våldet, i tio familjer har mamman utövat våldet och i två familjer båda föräldrarna Misshandeln består av slag med hand i ansikte och mot andra delar av kroppen, slag med tillhyggen, knuffar, strypgrepp Initialt tog 59% av familjerna ansvar för misshandeln (i varierande grad) och 94% efter behandling

43 Sociodemografiska föräldradata N=23 Man (%) Kvinna (%) Totalt (%) Invandrare 1 6 (60) 10 (63) 16 (62) Arbete/studerar 2 8 (80) 11 (69) 19 (73) Erfarenhet av egen misshandel 5 (50) 12 (75) 17 (65) som barn 3 1. Ej född i Sverige 2. Hel eller deltidsarbete/studier 3. Tillfällig eller ofta förekommande fysisk misshandel som barn

44 Barn tecken på depression och om föräldrastrategier Variabel Före behandl M (SD) Efter behandl M (SD) t-value Depression 8.5 (5.9) 4.8 (5.3) p Positivt föräldraskap Inkonsekvent föräldraskap Kroppslig bestraffning 19.6 (5.3) 23.8 (4.4) (4.0) 12.9 (2.7) 1.75 n.s. 5.8 (1.8) 3.2 (0.4)

45 Barns symptom på trauma (TSCC) Variabel Före behandl M (SD) Efter behandl M (SD) t-value Trauma symptom 27.9 (14.6) 13.6 (11.9) p

46 Hur föräldrarna mår depression (BDI) före efter m sd m sd t p

47 Föräldrastrategier APQ Formulär med 42 frågor, 6 delskalor. positivt föräldraskap före Efter m sd m sd t p n s kroppslig bestraffning inkonsekvent fostran

48 Förändring CBCL före efter behandling (hur föräldrar skattar barnets mående) före efter m sd m sd t p internalisering externalisering

49 Behandlingseffekter pilotstudie (Kjellgren, Svedin & Nilsson, 2013) mindre tecken på depression hos föräldrar och barn förbättrade föräldrastrategier minskad internaliserade- och externaliserade beteendeproblem hos barnet minskade ptsd-symtom för barn mindre våld och mer positivt föräldraskap, föräldrarna rapporterar om mindre inkonsekvent fostran.

50 Aktuell forskningsstudie barn och deras föräldrar (KIBB respektive kontroll) besvarar frågeformulär och blir intervjuade vid tre tillfällen I samband med inledning av utredning efter 4 månader och efter 10 månader mån

51 Föräldrars röster om behandlingen Jag har fått mer kunskap kring hur (barnet) fungerar. Kan idag förbereda (barnet) mer. Jag har lärt mig att förstå mitt barn bättre, att hans känslor är högst relevanta för honom även om samma saker inte skulle orsaka mig samma känslor. Jag säger inte lika ofta saker som nu överdriver du eller så farligt kan det inte vara. Jag anstränger mig mera för att förstå honom. Jag tycker att relationen mellan mig och mitt barn har förändrats. Jag frågar oftare om mitt barns åsikter i olika frågor och har lättare att diskutera med honom, även när jag är arg. Jag har förändrats, blivit lugnare, tillbringar mer tid med barnen. Vi gör mer tillsammans hittar på så mycket som jag kan med dem. Att barn behöver mer tid till att förklara saker och att det är viktigt med beröm och närhet (kramar och pussar). Det är viktigt att säga att man älskar sitt barn.

52 Barns röster om behandlingen De slår mig inte längre. Vi hade roligt. Det är mycket bättre mellan mig och pappa. Vi bråkar inte lika mycket. Vi har slutat att bråka och slåss och vi har börjat prata istället. Det känns bättre. KIBB är bra. Man får lära sig mera, att man ska berätta hemligheter. Ja, vi har börjat bråka lite mindre. Spelar mer spel och leker mer tillsammans. Jag älskar mig själv som person och respekterar mig själv mer nu. Det kan vara att jag har blivit äldre också, att jag har vuxit i mig själv, men jag tror det är KIBB som gjort det.

53 Referenser BRÅ (2015) barnmisshandel.html Kjellgren, Cecilia, Svedin, Carl Göran & Nilsson, Doris (2013). Child Physical Abuse Experiences of Combined Treatment for Children and their Parents: A Pilot Study. Child Care in Practice, Vol. 19(3),: Jansson, Staffan, Jenbro, Carolina & Långberg, Bodil (2011). Kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i Sverige. En nationell kartläggning Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Runyon, M. K., Deblinger, E., & Steer, R. A. (2010). Group cognitive behavioral treatment for parents and children at-risk for physical abuse: An initial study. Child & Family Behavior Therapy, 32(3), Runyon Melissa K, Deblinger, Esther & Schroeder, Christine M. (2009). Pilot Evaluation of Outcomes of Combined Parent-Child Cognitive-Behavioral Group Therapy for Families at Risk for Child Physical Abuse. Cognitive and Behavioral Practice, 16 (1):

54 Tack! Emma Andersson, Johanna Thulin,