FIRST LEGO League Härnösand 2011 Presentasjon av laget NXTeam Vi kommer fra Sundsvall Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 0 jenter og 8 gutter. Vi representerer Mimerskolan, Engelska skolan, Hagaskolan, Bosvedjeskolan Type lag: Hobbyprosjekt Lag nr: 6 Lagdeltakere: Daniel Wiman Gutt 13 år 2 Ludvig Förare-Björk Gutt 13 år 2 Emil Pettersson Gutt 13 år 2 Martin S Gutt 13 år 2 Gabriel Ågren Gutt 11 år 1 Nils Eriksson Gutt 13 år 2 Isak Ågren Gutt 13 år 2 Oliver Förare-Björk Gutt 10 år 0
1a Forskningsoppgaven Lagets valg av problemstilling i forbindelse med årets oppdrag: Forklar kort hvordan og hvorfor dere landet på problemstillingen dere har valgt. Lagets løsning på problemet som er valgt: Beskriv lagets idé og forklar kort hva som er nyskapende ved deres løsning, er den realiserbar, hvordan kom dere fram til akkurat denne løsningen og litt om hvilken betydning vil denne løsningen ha for samfunnet vårt. Mjölk, mastit och fermometern! Vi har valt att forska om mjölk. Därför att: Det är vanligt. Något alla dricker, dagligen. Det används i annan mat. Den har en lång kedja-. Blir fort dålig. Vi har undersökt mjölken från det att kon äter foder till att den står på bordet. Den enskilt största boven i dramat är mastit, juverinflammation hos kor. Den förstör mjölken, kostar mycket pengar för bönderna, är smärtsam för kon och kan göra människor sjuka om de dricker mjölken. Vi har forskat om mastit, dess faror, vad som görs idag, möjliga lösningar samt presenterat vår egen uppfinning Farmometern. Problemformulering Hur kan man snabbt och billigt upptäcka mastit innan infekterad mjölk kommer ut och blandas med övrig mjölk i ladugården? Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att hitta en lösning för att upptäcka mastit innan mjölken blir förstörd: Vad är mastit? Hur uppstår mastit? Varför är mastit farligt? Vad kan man göra och vad görs idag? Metod Vi började med att undersöka hela mjölkens väg och studera vilka faror som uppstår under vägen, innan vi valde att forska om mastit. Vi har använt blädderblock och brainstormat tillsammans. Vi har sökt på internet med varsin dator och redovisat för varandra, intervjuat en bonde, två veterinärer och ringt 16 olika forskare, på SLU, SVA, Eurofins och Herd Navigator. Vi har också varit på mejeriet i Sundsvall på studiebesök. Några har också varit till en bonde och till affärens mejeridisk. Vi har sammanställt våra resultat i en rapport och också gjort en fungerande prototyp, fermometern, som vi testat på mjölk med olika salthalt. Mastit Vid mastit blir det bakterier från inflammationen i juvret kvar i mjölken vilket kan göra oss människor sjuka. Att dricka mjölk från en mastit ko är inte dödligt men kan ge oss en rejäl magsjuka. Inte heller kalvar ska dricka mjölken. Har kon rejäl mastit syns det på varklumpar, blod och missfärgningar i mjölken. Mastit är den allvarligaste produktionssjukdomen hos mjölkkor. Vid mastit så förändras sammansättningen i mjölken och förutsättningarna att tillverka mjölken påverkas negativt. Den ekonomiska konsekvensen gäller både för producenten (bonden) och för de som sedan hanterar mjölken (mejeriet). Mastit innebär också ett lidande för den sjuka kon. Vid akut mastit kan kon til och med dö om den inte får snabb behandling. Idag upptäcker man mastit för sent, när bonden ser var och blod i mjölken, spenarna är blå och svullna, eller kon visar höga celltal vid provtagning. Vår lösning - Hur upptäcker vi mastit? När en ko får mastit så blir det en inflamatjon i juvret och som skadar dom sekretoriska cellerna, alltså mjölkkörtelcellerna som producerar mjölken. Då läcker det ut cytoplasma från cellen som innehåller salter, bland annat Natrium och Klorid joner. Inflammationen kan också skada tight junken, den hinna av tätt sammanfogade epitetceller som skiljer mjölken och blodet åt och som ska hindra vissa ämnen att passera. När blod-mjölkbarriären försvagas kommer natrium och kloridjoner in via blodet (osmos). Mjölk innehåller vatten. Rent H2O kan inte leda ström, men saltvatten kan. Så om man mäter det elektriska motståndet i mjölken så skulle man kunna se om kon har mastit.[1] Alltså om salthalten ökar minskat motståndet i mjölken, om salthalten sjunker så ökar motståndet i mjölken. Logiskt eller hur J? Hur mäter vi? Att mäta motståndet är inte svårt. Detta kan enkelt göras med två metallbitar och en VÄLDIGT enkel dator (vi pratar om väldigt billiga saker, mer simpel än en NXT-enhet). Den har ett gränsvärde inlagt i sig så om det överskrider det värdet larmar den. Observera att man bara mjölkar ur en liten del, 0,5 dl, i mätinstrumentet först. Där mäts motståndet. När man vet att kon är frisk startar mjölkningen så att man sliper blanda bra och dålig mjölk och få ut den dåliga i mjölkpipelinen och mjölktanken. Hur larmar vi? Om salthalten är för hög larmar apparaten. På vår prototyp skriver nxtenheten underkänd mjölk eller godkänd mjölk. Vår lösning skulle inte bara fungera på mjölkningsrobotar utan även på vanliga mjölkmaskiner (vilket är bra för en mjölkningsrobot kostar över 1,2 miljoner ). Om den sitter på en vanlig mjölkmaskin så är alltid bonden där när korna mjölkas så då räcker det med att det piper eller blinkar, men om man har en mjölkningsrobot så är inte alltid bonden där. Då måste man kunna nå bonden på ett annat sätt. Därför kan man ställa in den på att t.ex. skicka ett SMS. Det går också att ladda ner en APP till telefonen som kan bland annat larma om en ko är sjuk och kontrollera t.ex. mjölkningsroboten. Om apparaten larmar så slutar den att mjölka den kon. Bonden får då titta på kon och besluta om man ska ringa en veterinär eller inte. Eftersom vår metod är en indirekt metod tas nu ett nytt och säkrare test, t.ex. en bakterieodling, för att ställa en säker diagnos. När kon anses vara frisk så kan man mjölka den igen. Vad behövs mer? Den måste testas och det måste tas fram siffror. Vi vet inte vart gränsvärdet ligger, om det finns ett gränsvärde som är lika för alla kor eller om man måste programmera en dator med Artificiell intelligens, som jämför varje kos värde mot tidigare mätningar. Vi behöver helt enkelt göra fältstudier. Vår lösning är enkel och billig och skulle hjälpa bönder att upptäcka mastit tidigare. Det skulle spara pengar, korna skulle slippa lidande och mängden infekterad mjölk som kommer ut i mjölktank och mjölkbil skulle minska.
AVSLUTNING Vår lösning är enkel och billig och skulle hjälpa bönder att upptäcka mastit tidigare. Det skulle spara pengar, korna skulle slippa lidande och mängden infekterad mjölk som kommer ut i mjölktank och mjölkbil skulle minska. Vi har lärt oss massor under vårt forskningsuppdrag om mjölk: Vi har lärt oss allt om mastit och hur man håller mjölken ren och säker Vi kan hela mjölkens produktionskedja. Vi har lärt oss att man måste ha skyddskläder för att vi inte ska vara mellanhanden mellan den dåliga mjölken och den bra mjölken som förvaras separat. Man måste ha hårnät men inte skäggnät. Nils har lärt sig göra bildspel Isak har lärt sig prata engelska med en massa professorer (16 st) han ringt. En del forskare är mer samarbetsvilliga än andra. Vi har tränat på att skriva rapport Vi har övat vårt tålamod när vi försökt få tag på folk till studiebesök och veterinär. Vi dricker från och med nu ren och lågpastöriserad mjölk. Och vi lämnar den inte framme på diskbänken. En forskare måste ha tålamod. De flesta lösningar som vi kommit på visade det sig vid närmare undersökning att någon annan redan forskade på eller hade en prototyp eller färdig produkt. Samtidigt finns problemet kvar för ingen lösning är tillräckligt bra och billig för att kunna användas av alla och alltid fungera. [1] Östlund, Therese. Hur oberoende är de enskilda juverdelarna hos en mjölkko? SLU,
2. Teknologioppgaven Robotens design og programmering: Sett inn bilde av roboten. Beskriv kort hvorfor den ser nettopp slik ut, hvilke overveielser ligger bak design og konstruksjon. Forklar kort om programmeringen deres, hvordan programmet er bygd opp og hvilke sensorer som er benyttet. Strategi på robotbanen: Forklar strategien deres på banen. Begrunn valgene. Hva har dere lært i arbeidet med roboten? Er det laget selv som har kommet frem til disse ideene eller har laget hentet inspirasjon andre steder? NXTeam har löst samtliga uppgifter utom att glassen (7 poäng). På 2 och en halv minut hinner roboten ta 217 poäng om alla verktygsbyten går så snabbt som vi har övat och inget går fel. I verkligheten får vi vara väldigt ödmjuka - mycket kan gå fel, och det är mycket vi ska hinna göra. Vi tänker använda sju verktyg under tävlingen, och vi har utvecklat ytterligare en handfull verktyg som vi har kasserat. Det mest avancerade verktyget är mastodontverktyget, som är Isaks egen konstruktion, och löser timern, termometern och långresa. Men det är nog det uppdrag vi skippar om tiden inte räcker. Vi har valt att dela upp uppdragen på 11 program och 3 reservprogram. Dessutom använder vi sju riggar för att ställa upp snabbt och sikta rätt. Nedan följer intervjuer med lagmedlemmarna där de svarar på frågan om vad de har gjort och varför, och vad de är särskilt stolta över. FORDONET Isak: Jag konstruerade den första versionen av roboten, som var en tvåhjuling med stödben. Vi valde stora smala hjul för att den skulle vara snabb och få plats. Många av de bästa lagen i Norge hade stora hjul. Senare byggde Martin om det till en fyrhjulsdriven bil som var starkare. Första hade vi kugghjul mellan främre och bakre hjulen, men dom glappade och fastnade när vi drog tung last och svängde. Då kom jag på att kedjedrift gör att roboten blir starkare. Martin: Jag designade en fyrhjulsdriven robot som heter Pumba the Warthog för att den är snabb, stark, stabil och liten. Våra hjul var ganska olika, så vi fick matcha hjulparen så att roboten gick så rakt som möjligt. Först hade vi två hjul, men då slirade roboten mycket när vi skulle svänga och när den drog tung last, t.ex. när den drog hem den gula lastbilen diagonalt. Därför byggde jag en en fyrhjuling, som blev starkare. Nackdelen med kedjedrift är att kedjorna slits ut och lossnar ibland när vi gör pansarvagnssvängar, för att bilen kränger så. Därför byggde vi en ändå stadigare robot genom fler balkar och genom att korsa olika balkar. Fyrhjulingen var dålig på att svänga. Först gjorde den olika. När vi svängde var det ibland de främre som styrde och de bakre som slirade, ibland tvärtom. Därför flyttade vi fram tyngpunkten för att det alltid skulle vara samma hjul som tog kommandot. Första året byggde pappa Batmobil, spom jag rev och byggde om. Den hade sex breda hjul och var en boogiekonstruktion. Den var väldigt stadig och stark, men den var för bred och för långsam för årets bana. Ifjol hade vi en bil med små hjul, som hade hög precision men var långsam. Ludvig: Vi har litiumbatterier för att de håller samma spänning längre än laddningsbara batterier, så att roboten inte svänger olika mycket hela tiden. Men de har för hög spänning för att NXT-enheten ska visa att det börjar bli slut på batteri. Jag upptäckte ett sätt att kolla batterinivån i litiumbatterier och vanliga torrbatterier. Man håller emot när man kör motorn, och kollar batterinivån då. VERKTYG OCH RIGGAR Ludvig: Jag byggde först en tryckluftsram som klämde åt kring den gula bilen och lyfte den. Men för att slippa ett verktygsbyte, och för att den klämde sönder bilen ibland, skippade vi den och använde Isaks breda ramverktyg istället, och släpade den gula bilen på snedden med våld. Det krävde att vi byggde om roboten så att den blev starkare. Vi testade även en dragkrok som skulle lyfta framänden och bogsera den gula bilen, men det skulle också ha krävt ett extra verktygsbyte. Vi gjorde ett sånt där saxverktyg som Skalman har i sitt skal - med ihopkopplade saxar som snabbt kan fällas ut till andra änden av bordet. Men trots att jag testade tryckluft så orkade det inte driva verktyget. Oliver: Jag byggde en liten ram som skulle ta pizzan, glassen och bakterierna. Isak byggde om den så att den blev lättare och kunde böja sig så att den inte fastnade när svängde. Sedan byggde jag om den så att den fick sneda kanter för att den skulle få plats där det var trångt. Och så höjde jag bakre kanten så att inte bakterierna skulle gå över kanten. Nils: Jag byggde ett bordsverktyg som hakar fast en ram i bordet. Ramen håller matvarorna på plats så att de inte trillar av bordet. När vi backar lossnar ramen och hänger kvar på bordet. Först använde vi en tillsats till samma verktyg till handfatet, men det gick lika snabbt att byta hela verktyget till ett enklare verktyg. Martin: Jag har byggt många riggar, det vill säga riktramar som man lägger i basen för att det ska gå snabbt att ställa upp roboten exakt i rätt position. I år är det många uppdrag så det måste gå extra snabbt. Isak: Jag konstruerade mastodontverktyget, kylbilslyften (enligt pang-bom-principen) och bred ram för fiske, och byggde om den lilla ramen för bakterina och pizzan så att den blev lättare och mjukare och kunde böjas. Jag byggde Gabriels verktyg för att att hämta råttorna, som han och Ludvig sedan har utvecklat vidare. Mastodontverktyget vrider både termometern och timern, och används vid långresan. För att den ska orka vrida timern använder jag utväxling i två steg. Den har 18 kugghjul och en drivaxel för att överföra kraften, och då har jag ändå lyckats ta bort 5 kugghjul. Ett infång eller en plog användes för att komma in rätt mot timern. Svårigheten var att fästa verktyget vid roboten, och att få plats med alla kugghjul och drivaxeln.
PROGRAM Ludvig: Jag har gjort två program som tar hela västra sidan av banan: "Gul bil" och "Svininfluensan". Svininflunsan var svårast. Det skulle hämta rosa bakterier, majs från skördetröskan och putta den gula bollen. Problemet var att det inte fanns någon linje att följa eller något att rikta upp emot, och att den gamla roboten svängde olika varje gång, men det löste sig med den nya roboten. Martin: Jag har gjort ett program som startar mjukt och accelerar istället för att starta med ett ryck, men det behövdes inte på den nya roboten eftersom den slirar så sällan. Oliver: Det är mitt första år, och jag har lärt mig programmera i år. Jag gjorde det största programmet som fixar glassen, pizzan och bakterierna. Först gjorde Nils början av programmet med en linjeföljare som zigzaggade, men det skippade jag så att programmet gick snabbare och gick lika varje gång. Istället byggde jag en en rigg för att sikta noga när jag ställde upp. Och så gjorde jag lillfiskprogrammet. Nils: Jag har jobbat med fyra program. Jag gjorde början på programmen som körde till bortre ändan, och så gjorde jag sinkprogrammet och kylbilshämten. Jag gjorde först en linjeföljare i mina program, men eftersom den zigzaggar fram och tillbaka får den olika utgångsläge i svängarna och kör olika. Istället skippade vi det och körde rakt fram utan sensorer så att programmet gick snabbare. I början experimenterade jag med ett elektroniskt antisladdsystem, men det var svårt, och den nya bilen sladdade mindre så det behövdes inte. Gabriel: Jag är den som har jobbat mest med programmering. Jag har gjort två version av verktyget som ska hämta råttorna, ett som börjar med blå råtta och sedan tar den röda, och ett som gör tvärtom. Det var svårt eftersom det måste svänga, och roboten kör lite olika varje gång den svänger. Särskilt den gamla roboten som hade tyngdpunkten i mitten. Jag använder linjeföljare och linjedetektor. Och så har jag byggt lite ramar. Isak: Jag har programmerat mastodontverktyget (som fixar termometer, timer och långresan), och så har jag gjort fiskeprogrammet, kylfillyften (dvs pang-bom-programmet), bordsprogrammet, och hjälpt till med pizzahämtningsprogrammet. STRATEGI OCH PLANERING Daniel: Jag har gjort ett körschema bland annat tillsammans med Isak, och som vi har lagt upp som kalkylark på Google docs. Vi har utgått från vilka uppgifter som använder samma verktyg, och vilka som behöver nödprogram. Jag har varit ansvarig för att kolla upp reglerna, och tagit tid under körningarna. Och så har jag assisterat Isak när vi byggde verktyg. Isak: Jag kommer att vara strategiansvarig under tävlingen, och väljer vilka program vi ska skippa om tiden inte räcker till, och vilka nödprogram vi ska köra. Det svåra i år är att hinna göra alla verktygsbyten, programbyten och uppställningar. Totalt är det tänkt att roboten ska ställas upp 10 gånger. Det gäller att snabbt välja vilka program vi ska skippa eller köra om, och vilka nödprogram de ska använda om tiden inte räcker. Bara två i taget får stå vid banan. Vi turas om att göra verktygsbyten, men för det mesta komma jag att finnas intill banan, och riva verktygen.
3. Profileringsoppgaven Plan for profilering av lag og prosjekt: På hvilken måte har dere delt løsningen deres på prosjektoppgaven med andre? Har dere noen planer for markedsføring av det dere kom fram til etter turneringsdagen? Hvordan vil lage profilere seg/bli lagt merke til på turneringsdagen? Forklar litt rundt arbeidet deres med pit og det dere vil presentere der. Vi har forskat om mjölk, och har därför ett kotema i vår monter. Vi har vi gjort en musikvideo till låten Vi dricker mjölk, med tillstånd av låtens kompositör, och vi har skickat den till honom och frågat om vi får lägga ut den på youtube. Vi har byggt en mindstormskon "Pudding" som råmar och viftar på svansen när besökare kommer i närheten. Alla lagmedlemmar har komössor. I montern har vi dessutom två tävlingar med koppling till vårt forskningsområde, och vinsten är naturligtvis en arlako. Eftersom vi tar forskat på mastit (mjölkstockning) hos kor,får de tävlande tävla om att rita den läskigaste bakterien, och att hitta en bacill i spenar. Vi har ett mjölkspel på en dator. Vi har ett bildspel som visar studiebesöket på mejeriet, och att vi har kartlaggt mjölkproduktionen från foderbord till matbord.j Vi kommer också att visa upp en fungerande prototyp på vår uppfinning som mäter på riktig mjölk för att lösa problemet med att snabbt upptäcka mastit hos kor. Vi har en koduk till vårt bord. Spår av våra sponsorer kommer också att synas i vår monter. För att sprida våra forskningsresultat kommer vi att skicka vår forskningsrapport till Arla, där vi var på studiebesök, och till branchtidningar, och hoppas på att de ska vara intresserade av att gör reportage med oss. För att visa vad vi har vad vi har gjort har vi även kontaktat de lokala dagstidningarna och Tv4. Tv4 har lovat att komma och göra ett reportage med oss i NXTeam. Vi har också redovisat för en grupp föräldrar. Vår redovisning inehåller både drama och bildspel vilket gör att det passar många åldrar, så vi kommer att få visa upp det vi gjort för barn i åldrarna 5-9 år på ett fritids. Själva framförandet vid vår monter innehåller lagets hejaramsa, presentation av laget, presentation av tävlingarna och av det som visas i monter. Naturligtvis ska domarna också få lyssna och titta på en bit av vår musikvideo. På Youtube kan man hitta filmer av våra tidigar robotkörningar och efter tävlingen även årets robotkörning. NXTeam äger ;-)
4. Lagets arbeidsprosess Beskriv kort arbeidsprosessen i laget. Hvordan har laget organisert seg og hvilke erfaringer dere har gjort dere. Dere har jobbet mot et felles mål. Hva har vært positivt og hva har vært vanskelig? Hvordan har laget som helhet fungert? Beskriv prosessen både på forskningsdelen, teknisk oppgave og profilering. Hvilken intern og ekstern hjelp og støtte har dere hatt i arbeidsprosessen? Hva har dere lært om samarbeid i et prosjekt? 2009 År 2009 var första året laget var med i tävlingen. Grabbarna var då 10-11 år. Det året var fokus på robotprogrammeringen. Alla lagmedlemmar lärde sig programmera, och alla var delaktiga i de flesta uppgifter. Vi upptäckte också att mekaniken och verktygsbyggandet var den del där barnen behövde mest handledning - inte programmeringen som man lätt skulle kunna tro. Vi vuxna fick ställa många ledande frågor. Forskningen blev konkret när de fick intervjua experter och bygga en prototyp i lego. Slutligen lärde vi oss att även om allt fungerar på banan hemma så fungerar det inte i verkligheten. Frustrerade barn fick programmera om under tävlingsdagen för att försöka kompensera för banans lutning, ljusförhållanden, och programmeringsmisstag som gjorts kvällen innan. 2010 Andra året satsade grabbarna ändå mer tid, och specialiserade sig mer. Betydligt mer jobb lades på forskningsuppgiften, där de valde ett svårt ämne som engagerade både barn och föräldrar (de föreslog en futuristisk lösning på cancerns gåta). Barnen var nu mogna att skriva en omfattande forskningsrapport med många källor som de läst och förstått. De intervjuade forskare och experter och de gjorde en egen statistisk undersökning om cancerorsaker bland släktingar, som de jämförde med officiell statistik. De fick erfarenhet av att strukturerar en forskningsrapport, och lärde sig att det är viktigt att göra egna undersökningar och få fram egna resultat när man forskar. De fem barn som hade egna robotar och var vana programmerare gick in för teknikuppgiften. Lösningen var tekniskt mycket avancerad för att roboten skulle hinna med alla uppdrag på tiden, men också riskabel - gick ett moment fel kunde hela programmet misslyckas. Tillsammans resultera det i en Norgeresa, som gav många ideer och mycket inspiration. Några barn fick ledande uppgifter, bland annat att leda omröstningar och dirigera monterpresentationen i Norge. Monterpresentationen i Härnösand gick inte särskilt bra, de var först ut på morgen och var inte beredda när domarna kom, och de hördes inte över skramlet. I Norge tog de kommandot innan domarna hann börja ställa frågor, och gjorde en väl inövad presentation med hejaramsa och egen sång. 2011 Strategin för i år var att lägga mycket energi på att hitta en bra och stabil robotlösning från början. Och att inte programmera innan robotfrågan var löst. Men, det är bara genom att prova man förstår vad som behöver förändras. Den tre första robotarna hade bara två stödpunkter vilket gjorde att den gick olika varje gång. Sen byggdes en fyrhjulsdriven och då löstes problemet, på den sista (nr 5) flyttades NXTenheten fram för att få tyngdpunkten på de främre hjulen. Nya robotar innebar att verktygen fick byggas om under vägen och inga av orginalverktygen finns kvar idag. Det svåra är att hålla humöret uppe när man får göra om det man redan gjort för att annat förändras. I problemlösningen har några av barnen har använt youtube fliigt för att studera olika ideer till robotlösningar och verktyg runt om i världen under de senaste åren. I år har de äldre fått mer ansvar för ledning och strategi, exempelvis genom att vara ordförande och sekreterare för beslutsmöten, och att lägga upp körschema som kalkylark på google docs. De som har varit med hela vägen är 12-13 år, men det är det är de nya medlemmarna (10-11 år) som har fokuserat på programmeringen. 10-11 år verkar vara en ideal ålder att börja lära sig programmera! I år var ett par av de äldre mer inspirerade för marknadsföringsuppgiften, och tog sig an den på ett seriöst sätt. På så sätt har lärt sig mer om att lägga upp ett bildmanus, om bildbehandling och videoredigering. Alla har på så sätt lärt sig nya saker om lite nya områden. De yngre har lärt sig programmera, och de äldre har fått träna på att skriva rapport med referenser, och ringa telefonsamtal. Begränsningen har varit att vi endast har haft grejer till två robotar, på slutet en fungerande robot, vilket ger långa väntetider, och att vi måste schemalägga individuella handledningspass. Ofta fastnar barnen på verktygsbygge, och förlitar sig ibland på de av grabbarna som är mest intresserade av sånt, vilket gör att alla får vänta. Vi har oftast arbetat i skift, men ibland alla på en gång. Handledarna har inlett träffarna med att gå igenom aktivitetsplanen och komma överens om vem som gör vad. De har också handeltt de yngre, att försökt lösa knutarna när de kör fast eller inspirationen tryter, och att ställa ledande frågor och komma med praktiska tips. ANSVARSFÖRDELNING MELLAN BARNEN Oliver Björk-Förare, 10 år - verktygskonstruktör, programmerare, bildbehandlare, intervjuare. Gabriel Ågren, 11 år - programmerare, youtubespanare, verktygskonstruktör, intervjuare. Ludvig Björk-Förare, 13 år - koprogrammerare, verktygskonstruktör, robotprogrammerare, bildbehandlare, skådespelare. Nils Eriksson, 13 år - musikvideoproducent, bildspelsregissör, fotograf, programmerare, skådespelare, forskningsrapportsförfattare. Emil Pettersson, 13 år - Marknadsförare, disc jockey, bloggare. Martin Storkamp, 13 år - ordförande, marknadsförare, robotkonstruktör, programmerare, mastitdetektorkonstruktör, kobyggare, skådespelare. Daniel Wiman, 13 år - Regelexpert, robotstrateg, forskare, rättstavare, läste engelska forskningsrapporter, tidsstudieman. Isak Ågren, 13 år - Tävlingsstrateg, verktygskonstruktör, programmerare, vetenskapsjournalist, mastitdetektorkonstruktör. TRÄFFAR De flesta av barnen har varit med på 30-35 träffar, vanligen tre gånger i veckan, och varje dag på höstlovet, ibland dubbla pass. Dessutom har
några barn arbetat med uppgifter hemma. På lördagar och söndagar har vi ägnat oss åt för teknikuppgiften hemma hos Martin eller Nils, och på måndagar forsknings- och profileringsuppgiften hemma hos Isak och Gabriel. KOMMUNIKATION En facebookgrupp är ett smidigt sätt att utbyta dokument, lägga ut inbjudningar till extra träffar, poäng- och tidsstatistik, mm. I år har nästan alla barn och handledare läst det som skrivs där. De som har gmailadress har kunnat dela dokument på google docs. Främst har vi delat ett excelark med närvarolista, dagboksanteckningar, aktivitetsplanering och körschema. LÄRDOMAR Barnen har ändrat intresseområden lite för varje år, och på så sätt har alla lärt sig något nytt. Några av grabbarna skulle nu själva kunna få i uppdrag att skapa aktivitetslistor och dela ut arbetsuppgifter. De skulle kunna handleda yngre barn i tävlingen. Vi borde ha träffats innan legogrejerna levererades, för att testa de ideer till nya konstruktioner som vi har fått av youtube och av tävlingarna i Norge och Härnösand. Vi borde ha väntat lite med programmeringen och bara fjärrrstyrt i början för att testa verktyg och mekanik. De vuxna borde ha gett mer synpunkter på robotkonstruktionen tidigare, och styrt upp så att barnen hade utvecklat en färdig robot tidigare, så att inte programmen hade fått skrivas om flera gånger. Vi handledare skulle kunna ge mer råd kring verktyg och mekanik på ett tidigt stadium istället för på slutet, och vara mer proaktiva när barnen kör fast eller tappar inspirationen. Vi hade behövt fler robotar och fler stora hjul! Lite för många barn träffades samtidigt ibland. En mamma hjälpe att sätta ihop rullande schema, men det borde vi ha gjort tidigare. ARBETSPROCESS FORSKNING Vi har träffats varje måndag, samt en heldag för studiebesök under lovet och en heldag för träning och repetition inför redovisningen. Vi följde projektbeskrivningen och började med brainstorm om kylskåpet. Deltagarna fastnade för mjölk och spånade vidare om mjölkens väg och vilka faror de redan kunde. Sedan har de sökt fakta en och en eller två och två om olika delar i processen, vad som händer och vad som görs för att skydda mjölken. Detta har gjort att de skaffat bred kunskap och är specialister på olika områden. Barnen har också varit på mejeriet, i en bondgård och på affären. Efter detta röstade de fram ett problem att djupdyka i - det blev mastit. De delade åter upp frågeställningar mellan sig och har spånade på olika möjliga lösningar och ägnat mycket tid åt att undersöka bland forskare framkomliga vägar. En del har avfärdats för att de redan finns, andra för att de inte fungerar. En kille har specieliserat sig på att läsa vetenskapliga rapporter, medan en ringt 16 olika forskare för att testa sina idéer. Intresset för forskningen och hemarbete har varit olika bland barnen, men de har varit duktiga på att redovisa för varandra och och presentera sina idéer. De yngsta har haft svårt att hitta och läsa in fakta i samma takt som de äldre. De har haft uppdraget att skriva intervjufrågor och varit till affären på studiebesök. De har gått i för forskningen med stort allvar och har verkligen tagit sig an uppgiften med ett vetenskapligt förhållningssätt, bollat och diskuterat möjliga lösningar och lyssnat på varandra och forskarnas kunskap. Om barnen valt avgränsning tidigare hade arbetet blivit mer hanterbart, nu har de ägnat stor del till bakgrundsforskning på mjölk i allmänhet. ARBETSPROCESS PROFILERING Laget har fått träna sig i att ta demokratiska beslut, att rösta, hålla i möten, skriva mötesprotokoll och kompromissa. Eftersom det var mattema i år hade grabbarna först bestämt sig för att de skulle ha kock som tema i sin profilering, men allt eftersom tiden gick och deras forskning kom att handla om mjölk insåg de att de ska ha en röd tråd och hålla sig. Temat blev i stället kor och mjölk. Flera är med i ett rockband och övade in svenske kockens signaturmelodi, och sjöng den med stor entusiasm, men vi valde ändå att prioritera bort det. De har brainstormat och låtit ideérna flöda för att sedan stötas och blötas tills man hittade genomförbara aktiviteter. Det har inte alltid varit lätt att komma överens men de har ändå lyckats nå koncensus. Alla har fått komma med ideér och förslag och varit mer eller mindre delaktiga. Det har varit med stor entusiasm som de har tagit sig an denna uppgift och ideérna har varit många, och de har lärt sig nya saker som bildbehandling, videoredigering, att göra bildmanus och kontakta media. Gruppen har bara behövt ytterst lite handledning i denna uppgift och de var särskilt motiverade att ägna sig åt profileringsuppgiften.
1b Kildehenvisninger Kildehenvisninger. Hvor har dere funnet bakgrunnsstoff og informasjon om forskningsoppgaven deres? Vi har sökt på internet med varsin dator och redovisat för varandra, intervjuat en bonde, två veterinärer och ringt 16 olika forskare, på SLU, SVA, Eurofins och Herd Navigator. Vi har också varit på mejeriet i Sundsvall på studiebesök. Några har också varit till en bonde och till affärens mejeridisk. Litteratur Nelson, Ylva, Tre metoder för diagnos av mastit i fält, examensarbete 2004:50, Veterinärmedicinska fakulteten SLU Östlund, Therese. Hur oberoende är de enskilda juverdelarna hos en mjölkko? SLU. Hedenius, Axel (red). Mjölk. Produktion och ekonomi. LT:s förlag, Borås (1979). Personer (telefonintervjuer): Olle Selander Eurofins (Företaget i Jönköping som kontrollerar mjölken från mejerierna) Ramind Lövgren Eurofins Hanna Elöf Eurofins Elisabeth Bagge De Laval (Tillverkare av mjölkningsrobotar, maskiner mm) Burge Eriksson Produktansvarig för DCC på De Laval Inger Andersson SLU (Statens lantbruksuniversitet) Maria Åkerstedt SLU Anne Lundin SLU Karina Gånheim SLU Camilla Björkman SLU Mikael Berg Professor SLU Kersti Larsson SLU Ulrika Granlund Labb-Veterinär SVA (Statens veterinärmedicinska anstallt) Martin Sigurd Nivrenaskolan Sundsvall Lotta Andersson Lantbruksdjursenheten Jordbruksverket Fernando Mazeris Produktdirektör Herd Navigator Studiebesök Stig Hagengran Studiebesök och intervju med Milkobonde i Vallsta, Hälsingland. Isak och Gabriel 4 november KG Andersson Studiebesök på Arla mejeri i Sundsvall den 31 oktober. Nils, Martin, Ludvig, Isak, Gabriel, Oliver. Daniel Boström ICA Maxi Birsta, Gabriel och Oliver 15 oktober Webbsidor http://illvet.se/fraga-oss/varfor-surnar-mjolken http://experimentbanken.kc.lu.se/elektrolys/vad_hande.html http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2010/9/sortera-mjolk-fran-olika-spenar/17 okt -11 http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forlivsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt11/mastitbakterier-och-mjolkkvalitet/17 okt -11 http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-livsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt1/17 okt - 11
http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-livsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt11/17 okt -11 http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjursgenetik/forskning/djurslag-notmjolk/genentiska-studier-avlymfocytar-thyreoidit-hos-hund2/17 okt -11 http://stud.epsilon.slu.se/2765/1/ostlund_t_110607.pdf http://ex-epsilon.slu.se:8080/archive/00003092/01/s.aureus_hela.pdf http://sv.wikipedia.org/wiki/salmonella http://sv.wikipedia.org/wiki/staphylococcus_aureus http://sv.wikipedia.org/wiki/bacillus_cereus http://sv.wikipedia.org/wiki/listeria_monocytogenes http://sv.wikipedia.org/wiki/escherichia_coli http://sv.wikipedia.org/wiki/mj%c3%b6lk http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-for-livsmedelsvetenskap/forskning/mjolk/projekt11/ http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjursgenetik/forskning/djurslag-notmjolk/internationellavelsvardering-for-fruktsamhetsegenskaper11/ http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjurens-utfodring-och-vard/nyheter/2009/5/verktyg-for-test-avmastit/ http://www.slu.se/sv/fakulteter/vh/institutioner/institutionen-for-husdjursgenetik/forskning/djurslag-notmjolk/genentiska-studier-avlymfocytar-thyreoidit-hos-hund2/ http://sv.wikipedia.org/wiki/past%c3%b6risering http://www.nimade.info/industrin/2011/01/vad-ar-pastoriserad-mjolk.html http://www.slv.se/upload/dokument/livsmedelsforetag/branschriktlinjer/1_pasto%c2%a6%c3%aariserad_mjo%c2%a6%c3% AAlk.pdf http://www.slv.se/sv/fragor--svar/fragor-och-svar/drycker/varfor-pastoriseras-mjolken-och-vilka-metoder-finns-det/ http://illvet.se/fraga-oss/varfor-surnar-mjolken http://kossorochdatorer.se/k/meramastiter.htm