Sida 1 av 9 Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011 Denna uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2011 består av två delar; Del 1: Uppföljning av KIs handlingsplan för miljö- och hållbar utveckling 2011 Del 2: Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsaspekter KIs miljö- och hållbarhetsarbete under 2011 rapporterades även i vissa delar i KIs årsredovisning för 2011.
Sida 2 av 9 Del 1: Uppföljning av KIs handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011 KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling Mål: Miljöcertifiera KIs ledningssystem för miljö- och hållbar utveckling enligt ISO 14001 under 2011 Åtgärd: Genomföra intern och extern revision enligt ISO 14001 En intern miljörevision genomfördes för första gången vid KI under hösten 2011. Revisionen påvisade ett antal brister i KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling som måste åtgärdas innan en certifieringsrevision bör påbörjas. Med anledning av detta, men också för att i största möjliga utsträckning integrera miljö- och hållbarhetsarbetet i KIs befintliga och planerade rutiner, beslutade rektor att flytta fram tidpunkten för att inleda en certifieringsrevision. Minst en ytterligare intern miljörevision kommer att genomföras innan en certifieringsrevision påbörjas. Åtgärd: Ta fram en enklare e-utbildning om KIs miljö- och hållbarhetsarbete Ett krav inom ramen för KIs ledningssystem för miljö och hållbar utveckling är att samtliga anställda ska känna till miljö- och hållbarhetsarbetets övergripande målsättningar samt de verksamhetsregler som berör det egna arbetet till skydd för människors hälsa och den yttre miljön. För att komplettera genomföra utbildningar vid respektive institution samt som ett stöd till institutionernas introduktionsutbildning av nyanställda tog miljöenheten fram en digital presentation av KIs miljö- och hållbarhetsarbete som lades ut på ki.se. Forskning och forskarutbildning Aktivitetsmål: Arrangera forskarseminarier kring hållbar utveckling och hälsa KI Scientific Forum on Sustainability and Health arrangerade under våren två seminarier om infektionsspridning i sjukhusmiljön respektive om hjärnans perception av den yttre miljön. Syftet med seminarierna var att synliggöra KIs forskning inom hållbar utveckling, att ta del av hållbarhetsforskning vid andra lärosäten, samt att skapa en mötesplats för forskare och forskarstuderande inom området hållbar utveckling och hälsa. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Aktivitetsmål: Utarbeta planer för hur respektive utbildningsprogram på grundnivå ska integrera hållbar utveckling i undervisningen samt formulera lärandemål i relevanta kurser KIs utbildningsprogram har under året påbörjat ett arbeta med att analysera vilka hållbarhetsfrågor som är av särskild relevans för programmen och i vilken mån det finns kurser och lärandemål som kopplar till dessa frågor. Med analysen som utgångspunkt har programmen i uppdrag att vid behov formulera kompletterande lärandemål och eventuellt nya kurser. I slutet av året redovisade åtta av KIs femton utbildningsprogram på grundnivå att man har identifierat hållbarhetsfrågor som är särskilt relevanta för programmet liksom kurser som kan inkludera dessa frågor. Av dessa hade fyra program även definierade lärandemål. Aktiviteten fortlöper under 2012.
Sida 3 av 9 För att engagera KIs studenter i ovan process, liksom i universitetets övriga hållbarhetsarbete, har KIs studenter under hösten bjudits in att delta i en tankesmedja. KI etablerade också ett samarbete med Sahlgrenska Akademien vid Göteborgs universitet kring lärande för hållbar utveckling. Som en del av samarbetet bjöds KIs programdirektorer och lärare in till ett seminarium i december för att ta del av Sahlgrenska Akademiens erfarenheter. KI var under våren även värd för ett möte inom det nationella nätverket Högre Utbildning för Hållbar Utveckling, HU2. Energi Mål: Minska KIs energianvändning per kvadratmeter med 25% till 2025 (ca 2% per år i snitt) jämfört med 2010 (Målet redovisas i Del 2: Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsaspekter) Åtgärd: verka för hög energieffektivitet i nybyggnationer Energieffektivitet är en viktig faktor vid den pågående planeringen av nybyggnationer vid Campus Solna. Målsättningen är att de nya byggnaderna ska uppnå Miljöklassad byggnad nivå silver. Miljöklassad byggnad omfattar förutom energi även parametrar som rör kemikalier, ljudmiljö, luftkvalitet, termiskt klimat samt dagsljus. En person vid enheten för lokalförsörjning vid Fastighetsavdelningen har under året fått ett särskilt ansvar för att samordna miljöarbetet med avseende på de lokaler som KI hyr. Åtgärd: Minska luftomsättningen i KM-lab Av resursskäl har dessa åtgärder försenats och kommer att påbörjas under 2012. Åtgärd: Energieffektivisera ventilerade arbetsplatser på laboratorier Av resursskäl har dessa åtgärder försenats och kommer att påbörjas under 2012. Åtgärd: Ta fram en vägledning för att spara energi i brukarledet tog under året fram en vägledning för energibesparing i brukarled i form av anslag. Anslagen skickades ut till samtliga institutioner för att sättas upp på lämpliga platser. Anslagen omfattar bland annat användning av belysning, datorer, skrivare och dragskåp. Tjänsteresor Aktivitetsmål: Informera på KI-webben om KIs videokonferensmöjligheter Åtgärden har påbörjats men kommer först att avslutas i samband med att KIs nya intranät lanseras under våren 2012. Aktivitetsmål: Utreda olika möjligheter till nätbaserade möten KI anslöt sig hösten 2011 till webbkonferensverktyget Adobe Connect som möjliggör möten via nätet och den egna datorn.
Sida 4 av 9 Upphandling & inköp Mål: Ställa miljökrav och/eller etiska krav vid samtliga KIs ramavtalsupphandlingar (Målet redovisas i Del 2: Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsaspekter) Åtgärd: Revidera KIs upphandlingsregler samt handledning för inköp KIs handledning för upphandling och inköp reviderades under året för att konkretisera hur och i vilken utsträckning miljökrav och sociala krav ska ställas vid upphandling respektive inköp av produkter och tjänster. Åtgärd: Anpassa KIs elektroniska inköpssystem Åtgärden syftar till att underlätta inköp i enlighet med KIs riktlinjer för miljö och hållbar utveckling liksom KIs handledning för upphandling och inköp. På grund av förseningar i arbetet med att införa ett elektroniskt systemstöd för inköp har det inte varit möjligt att genomföra åtgärden under 2011. Kemikalier Mål: Fasa ut 50% av kemikalierna på KIs utfasningslista under 2010-2011 Nyckeltal: Andel kemikalier som fasats ut vid respektive institution Målet har inte nåtts men KIs institutioner har i snitt fasat ut 37% av kemikalierna på sina respektive listor (siffran avser rena kemikalier och inte blandningar). Åtgärd: Anordna seminarium för att stödja institutionernas utfasning av kemikalier på KIs utfasningslista arrangerade i slutet av året ett seminarium om riskbedömning samt utfasning av kemikalier. Seminariet vände sig till forskningsgruppledare, laboratoriepersonal, forskare, doktorander, kemikalieansvariga samt övriga intresserade och syftade till att öka medvetenheten kring kemikalier, miljö och hälsa samt att visa på alternativa metoder och substanser.
Sida 5 av 9 Del 2: Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsaspekter Uppföljningen av KIs miljö- och hållbarhetsaspekter ligger till grund för fastställande av KIs aspektlista vid ledningens genomgång. KIs miljö- och hållbarhetsaspekter delas in i två kategorier, betydande och övriga aspekter där de betydande aspekterna har bedömts ha en sammanvägd stor påverkan kombinerat med en hög grad av rådighet att inom organisationen påverka aspekten. KIs betydande miljö- och hållbarhetsaspekter: - Utbildning - Energi - Tjänsteresor KIs övriga miljö- och hållbarhetsaspekter: - Forskning - Forskarutbildning - Upphandling - Avfall - Vattenförbrukning - Pappersanvändning - Köldmedia
Sida 6 av 9 Utbildning 2011: KIs utbildningsprogram på grundnivå 1. Programmet har identifierat några hållbarhetsfrågor som är särskilt relevanta för programmet. 2. Programmet har identifierat några kurser som inkluderar, eller skulle kunna inkludera, dessa hållbarhetsfrågor. 3. Det finns för dessa kurser definierade lärandemål som kopplar till dessa hållbarhetsfrågor. 4. Något av ovanstående (fråga 1-3) finns dokumenterat i form av en plan. 8 av 15* 8 av 15* 4 av 15* 3 av 15* Källa: Enkätsvar från KIs utbildningsprogram på grundnivå. *11 av 15 program svarade på enkäten År Examina på grundnivå och avancerad nivå 2007 2 649 2008 2 055 2009 2 185 2010 2 144 2011 2 239 Källa: KIs årsredovisning. Forskarutbildning År Avlagda doktorsexamina Avlagda licentiatexamina 2006 378 43 2007 345 31 2008 352 15 2009 392 17 2010 367 21 2011 349 14 Källa: KIs årsredovisning. Forskning År Antal publikationer 2006 4 420 2007 4 692 2008 4 927 2009 4 936 2010 5 040 Källa: KIs årsredovisning.
Sida 7 av 9 Energianvändning Energieffektivitet 2010 KWh totalt KWh/å.a. kwh/m2 Andel förnyelsebar Verksamhetselektricitet 14 400 000 3 650 86 100 Övrig energianvändning 48 900 000 12 400 293 79 Sammanlagd årlig energianvändning 63 300 000 16 050 379 87 2011 KWh totalt KWh/å.a. kwh/m2 Andel förnyelsebar Verksamhetselektricitet 15 600 000 3 800 88 100 Övrig energianvändning 53 800 000 13 000 304 84 Sammanlagd årlig energianvändning 69 400 000 16 800 392 87 Källa: Akademiska hus. Not: Normalårskorrigerade uppgifter. Not: Redovisade uppgifter baserar sig på uppgifter från Akademiska Hus från vilka KI hyr drygt 90 procent av sina lokaler. För att uppskatta KIs totala energianvändning har antagandet gjorts att energianvändningen per kvadratmeter är lika stor i övriga lokaler. Trend: KIs långsiktiga energimål är att minska energianvändningen per kvadratmeter med 25% till 2025 jämfört med 2010. Mellan 2010 och 2011 ökade energianvändningen per kvadrat med ca 4 %. Klimatpåverkan Koldioxidutsläpp ton 2010 2 760 2011 2 970 Källa: Akademiska hus. Not: Normalårskorrigerade uppgifter. Not: Redovisade uppgifter baserar sig på uppgifter från Akademiska Hus från vilka KI hyr drygt 90 procent av sina lokaler. För att uppskatta KIs totala energianvändning har antagandet gjorts att energianvändningen per kvadratmeter är lika stor i övriga lokaler. Trend: Den uppskattade mängden koldioxid från KIs energianvändning under 2010 minskade med knappt 30 procent jämfört med 2009 som följd av att KI gick över till förnyelsebar energi vid årets början. Under 2011 har dock mängden ökat med ca 10 % jämfört med 2010.
Sida 8 av 9 Tjänsteresor 2009 Totalt koldioxidutsläpp (kg) Per årsarbetskraft (kg) Flygresor 8 800 000* 2 300* Bilresor som görs i tjänsten (egen bil, taxi) 85 100 22 Tågresor 15* 0,004* Bussresor (endast KI-bussen) 59 500 15 Övriga fordon 21 500 5,6 2010 Totalt koldioxidutsläpp (kg) Per årsarbetskraft (kg) Flygresor 11 500 000* 2 900* Bilresor som görs i tjänsten (egen bil, taxi) 84 600 21 Tågresor 16* 0,004* Bussresor (endast KI-bussen) 59 500 15 Övriga fordon 16900 4,3 2011 Totalt koldioxidutsläpp (kg) Per årsarbetskraft (kg) Flygresor 11 500 000* 2 800* Bilresor som görs i tjänsten (egen bil, taxi) 83 700 20 Tågresor 14* 0,003* Bussresor (endast KI-bussen) 54 700 13 Övriga fordon 15 200 3,7 Källor: Ticket, Agresso, KIs institutioner samt Wedins buss. * Grovt skattade siffror. Trend: Redovisade uppgifter utgörs till största del av koldioxidutsläppen från KIs flygresor som är mycket grovt uppskattade. Det finns därmed inte ett tillräckligt underlag att utläsa trender. Upphandling 2011 2011 Totalt antal KI ramavtalsupphandlingar KIs ramavtalsupphandlingar där miljökrav och etiska krav ställts på leverantör KIs ramavtalsupphandlingar där miljökrav och etiska krav ställts på produkt/tjänst Källa: KIs enhet för inköp och upphandling Not: Miljökrav på leverantör innebär att leverantören ska ha en miljöpolicy som ska bifogas anbudet. 11 11 1
Sida 9 av 9 Avfall Avfall (ej laboratorieavfall) Totalt (ton) Andel källsorterat (%) 2006 655 30 2007 701 29 2008 608 37 2009 710 29 2010 673 25 2011 494 34 Källa: KIs avfallsleverantörer. Not: Inkluderar ej avfall från Novum i Huddinge. Trend: Då avfallsstatistiken visar på stora förändringar i samband med leverantörsbyten mellan 2010 och 2011 så är det ej möjligt att dra någon slutsats kring rådande trend. Andelen källsorterat tycks dock ligga på runt 30 procent under samtliga år. Laboratorieavfall Totalt (ton) 2006 55 2007 54 2008 53 2009 58 2010 57 2011 70 Källa: KIs avfallsleverantörer. Not: Laboratorieavfall inkluderar kemiskt, biologiskt samt stickande skärande avfall. Not: Inkluderar avfall från Novum i Huddinge. Trend: Mängden laboratorieavfall har varit tämligen konstant fram till 2011 då statistiken visar på en markant ökning. Vattenanvändning, pappersanvändning och köldmedia År Vattenanvändning (kubikmeter) Källa: Akademiska Hus Inköp av kontorspapper (SEK) Källa: Agresso 2009 1 262 188 Kylar och frysar (antal) Källa: KIs anläggningsregister 2010 126 000 1 243 283 974 2011 134 000 1 207 037 1213 Not: Redovisade uppgifter för vattenanvändning baserar sig på uppgifter från Akademiska Hus från vilka KI hyr drygt 90 procent av sina lokaler. För att uppskatta KIs totala energianvändning har antagandet gjorts att energianvändningen per kvadratmeter är lika stor i övriga lokaler.