Talang i fotboll. Jon Jönsson. Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Idrottsvetenskap III,

Talang i fotboll En studie om ungdomsfotbollstränares upplevelser och syn på talanger i fotboll Talent in football A study about youth football coaches experiences and view on talents in football Jon Jönsson Fakulteten för hälsa, natur och teknikvetenskap Idrottsvetenskap III, C-uppsats, 15 hp. Handleare: Madeleine Wiker Examinator: Henrik Gustafsson Datum: 2018-06-14

Sammanfattning Talang är ett begrepp som åsikter och definitioner skiljer sig åt. Det finns de som tror på den medfödda förmågan, men även de som tror att man formas till talang. När det kommer till talangselektion skiljer det sig i form av olika laguttagningar. Syftet med studien var att undersöka ungdomsfotbollstränares upplevelser och syn på talanger i fotboll. Frågeställningarna var: Vilka egenskaper upplever ungdomstränare vara nödvändigast för talanger i fotboll? Vilka egenskaper upplevs vara viktigast för att bli uttagen till distriktslag, ungdomslandslag eller elitungdomslag? Upplevs talang som medfött eller någonting man utvecklar? Vad upplevs om tidig fysisk och psykisk mognad hos ungdomsfotbollsspelare? Metoden som användes var kvalitativ forskningsmetod genom att göra semistrukturerade djupintervjuer på sex olika ungdomsfotbollstränare. Resultatet visade att dessa ungdomstränare hade olika åsikter och uppfattningar kring talang, samt att det gick att koppla mycket av det som sades till tidigare forskning och till talangselektionsmodellerna Pyramidmodellen och Den uppsökande modellen. Vad som är talang och vilka egenskaper som är fördelaktigt hos talanger skiljde sig åt mellan ungdomstränarna, vilket stärkte att olikheter finns bland ungdomstränares syn. I resultatdiskussionen kopplas resultatet ihop med tidigare forskning som exempelvis visar olikheter bland tränares syn och upplevelser. Metoddiskussionen tar upp svagheter och styrkor med studien, samt vilken problematik som skulle kunna uppkomma i talangselektion och talangutveckling utifrån resultatet. Nyckelord: egenskaper, fysisk mognad, psykisk mognad, talang, talangidentifiering och talangselektion.

Abstract Talent is a term that have different views and definitions. There are those who believe in the innate ability, but also those who believe that talent is something you are formed too. When it comes to talent selection, it differs in the form of different team selections. The purpose with this study was to investigate the experiences and the view of youth football coaches on talents in football. The issues were: What qualities do youth coaches feel necessary for talent in football? What characteristics are considered to be most important to be awarded to district teams, youth teams or elite teams? Experience talent as congenital or something you develop? What is experienced about early physical and mental maturity of youth soccer players? The method that was used was qualitative research method by doing semi-structured deep interviews on six different youth football coaches. The result showed that these youth coaches had different opinions and perceptions about talent, and that much of what was said could be connected to previous research and to the talent selection models Pyramid model and the outgoing model was possible. What talent is and what qualities are beneficial among talents differed between the youth trainees, which reinforced the differences between youth trainers' views. In the result discussion, the result is linked to previous research, which shows, for example, differences between trainers' views and experiences. The method discussion addresses weaknesses and strengths of the study, as well as the problems that might arise in talent selection and talent development based on the results. Keywords: characteristics, physical maturity, mental maturity, talent, talent identification and talent selection.

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 SYFTE... 1 1.2 FRÅGESTÄLLNINGAR... 1 2 LITTERATURBEARBETNING... 2 2.1 VAD ÄR TALANG?... 2 2.2 TALANGIDENTIFIERING... 3 2.3 TALANGUTVECKLING... 4 2.4 TIDIGARE FORSKNING... 5 3 TALANGSELEKTIONSMODELLER... 8 4 METOD... 10 4.1 DESIGN... 10 4.2 URVAL... 10 4.3 INTERVJUGUIDE... 12 4.4 GENOMFÖRANDE... 12 4.5 DATABEARBETNING... 13 4.6 RELIABILITET OCH VALIDITET... 14 4.7 ETISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT... 15 5 RESULTAT... 16 5.1 SYN PÅ TALANG... 16 5.2 VIKTIGASTE EGENSKAPER HOS EN TALANG... 17 5.3 TIDIGT FYSISKT OCH PSYKISKT UTVECKLAD... 21 5.4. ÖNSKVÄRDA EGENSKAPER FÖR UTTAGNING TILL DISTRIKTSLAG OCH UNGDOMSLANDSLAG... 22 5.5 ANALYS OCH SAMMANFATTANDE REFLEKTION... 25 6 DISKUSSION... 28 6.1 RESULTATDISKUSSION... 28 6.2 METODDISKUSSION... 31 6.3 FORTSATT FORSKNING... 33 REFERENSER... 34 BILAGA 1... 36 BILAGA 2... 37

1 Inledning Det är uppenbart att han har en medfödd talang när han ställs i en duell mot en försvarare. Han är snabb, han gör mål, han passar, skjuter han är otrolig. Berättar Xavi om Messi när efter att Messi gjort sin första träning med FC Barcelonas A-lag (Tengblad, 2017). Messi är en av de största talangerna som funnits och är nu kanske en av de bästa fotbollsspelarna genom tiderna. Men man kan då fråga sig varför var just han en av de största talangerna? Är talang medfött eller är det något man formas till? Vad är egentligen talang? Det finns olika åsikter om att talang är medfött eller om det är något man formas till. Vissa säger att man nödvändiga egenskaper och anlag för att kunna nå framgång (SISU, 2006). Andra säger att talang är en produkt av fokuserat och hårt arbete i form av planlagd och målmedveten träning (Ericsson, Prietula & Cokely, 2007). När det handlar om att välja ut talanger finns det också olika åsikter vilka som ska komma med i till exempel distriktslag. Det kan skilja sig vilka som väljs ut beroende på vilka tränare det är (Nilsson, Lund & Söderström, 2016). Eftersom det finns delade åsikter angående vad talang är och vilka som ska ses som talanger, samt att just ungdomstränares upplevelser och syn är relevanta för ungdomar som är talanger vill jag med denna undersökning studera hur olika ungdomstränares upplevelser är av talanger och vad som är talang. Vilka egenskaper upplever ungdomstränare är mest fördelaktiga att ha som ungdomsspelare? Hur upplevs begreppet talang? 1.1 Syfte Syftet är att undersöka ungdomsfotbollstränares upplevelser och syn på talanger i fotboll. 1.2 Frågeställningar Vilka egenskaper upplever ungdomstränare vara nödvändigast för talanger i fotboll? Vilka egenskaper upplevs vara viktigast för att bli uttagen till distriktslag, ungdomslandslag eller elitungdomslag? Upplevs talang som medfött eller någonting man utvecklar? Vad upplevs om tidig fysisk och psykisk mognad hos ungdomsfotbollsspelare? 1

2 Litteraturbearbetning 2.1 Vad är talang? När man talar om talang, talar man ofta om någon som kan prestera väldigt bra inom exempelvis någon idrott som berörs i denna uppsats. Man brukar även prata om att talang är någonting som är medfött eller att det är någonting man tränar sig eller utvecklar sig till (SISU, 2006). Det finns forskare som menar att talang är medfött och att man har rätt anlag och egenskaper för att nå så långt som möjligt (Fahlström, 2011). Det finns även de som tror att talang är en produkt av hård och planlagd träning (Fahlström, 2011). En definition av talangbegreppet är beskrivet av Simonton (Riis & Jörgensen, 2006, s. 15): Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning. Enligt SISU (2006) följs denna definition av två viktiga omständigheter, vilka är: 1. Att det inte enbart med medfödd talang går att nå internationell toppnivå, utan att det även krävs målinriktad träning och andra former av träning för att kunna bli expert inom ett område. 2. Att även om talang är medfött, så kan den bestå av många olika sorters egenskaper. Egenskaperna kan exempelvis vara personlighetsdrag, motivation, muskelfibertyper, fysisk träningsbarhet. De egenskaper som anses vara medfödda hos en talang är alltså jus de egenskaper som hjälper hen att prestera i sin idrott. Definitionen för med sig sammanhangen mellan talangidentifiering och talangutveckling, samt diskussionen om arv och miljö (SISU, 2006). Bloom (1985) beskriver talang som en ovanligt hög förmåga, skicklighet eller prestation inom ett intresse eller ett område. Bloom (1985) menar dock även att miljön har påverkan. Till exempel utbildning, uppmuntrande miljö och träning. Det finns således de som anser att talang inte alls är medfött. Enligt Ericsson och hans kollegor (2007) är den medfödda förmågan något man tror på ytterst lite, utan talang är ett resultat av fokuserat och hårt arbete i form av träning som är både målmedveten och planlagd. Ett exempel att talang ej är medfött framställs Mozart, han var ett 2

musikgeni. Men Mozart hade en far som var musiklärare, vilket då tyder på att Mozart fick lära sig spela i ung ålder och framförallt spela mycket (Ericsson m.fl., 2007). Simonton (2006) menar att talang är medfött, men för att utnyttja talangen och nå hög internationell nivå krävs även planlagd och målinriktad träning. Han nämner då att som talang, har du medfödda egenskaper som till exempel vilken muskelfibertyp och fysisk träningsbarhet man har (Simonton, 2006, s 15). Att talang är medfött och att vidare arbete krävs för att ta ett steg längre tas även upp av Singer och Janelle (1999). De menar alltså att talang är en specifik kombination av personlighetsdrag, fysiska och genetiska förmågor och egenskaper. Men att det krävs rätt miljö och träning för att ta steget vidare. Ericsson och hans kollegor (2007) tar upp Deliberate practice, som på svenska kan översättas till en stor mängd hårt och fokuserat arbete i form av planlagd och målmedveten träning. Deliberate practice delas in i två olika sätt att lära. Den ena är att lära sig nya färdigheter och den andra är att förbättra det man redan har inlärt. Denna typ av träning kräver hög koncentration, och blir därmed tidsbegränsande i hur länge man kan hålla på åt gången. Om man ska få ut det mesta av deliberate practice krävs det minst 10 år av hård träning, samt väldigt mycket många fler faktorer som till exempel omgivning, tid, energi, utrustning (Ericsson m.fl., 2007). För att vara en talang inom sin idrott är det många faktorer som spelar in och det är väldigt olika från talang till talang. Det finns inte alltid specifika egenskaper som endast når elitnivå, utan det kan vara flera olika spetsegenskaper som gör att man når så högt som möjligt (SISU, 2006). Det är även omöjligt att säga att någon kommer nå internationell toppnivå utifrån en enda faktor. Det finns däremot fördel att ha vissa egenskaper inom olika idrotter såklart, till exempel är det en fördel att vara lång i basket (SISU, 2006). Det är alltså många faktorer som spelar in. Det behöver exempelvis inte bara vara kroppsbyggnad, utan det kan även vara inställning och motivation (Fahlström, 2011). 2.2 Talangidentifiering Talangidentifiering kan ske på olika sätt, på grund av olika åsikter och tillvägagångssätt. Det förklaras i alla fall som att vara i en process där man försöker identifiera talanger, de som har rätt potential att nå elitnivå (Unnithan, White, Georgiou, Iga, & Dust, 2012). 3

Det kan dock vara svårt att säga vilka spelare som kan nå elitnivå. Det finns många som är duktiga, talangfulla och ses som bättre än de andra när de är unga, men som ändå inte är något bevis på att bli bra om några år (Fahlström, 2011). Forskning visar att det är svårt att säga vem som kommer nå elitnivå eller inte, på grund av att det är så många faktorer som spelar in. Det kan vara allt från hur duktig man är med boll till hur snabb man är till mentala egenskaper (Fahlström, 2011). Att identifiera talanger är som sagt väldigt svårt i unga åldrar. Även de medfödda egenskaperna kan vara svåra att upptäcka tidigt, då det kan vara så att man bara är sent utvecklad (SISU, 2006). Ett exempel på detta är Michael Jordan som när han var 17 år inte fick plats i collegelaget. Han var helt enkelt inte tillräckligt bra och givetvis sent utvecklad (SISU, 2006). Det kan även vara svårt att jämföra ungdomar som är runt tillväxtperioden, då de som har tidig fysisk mognad kan förväxlas med talang (Fahlström, 2011). Tidigare undersökningar har kommit fram till att stor del av talangfulla ungdomar som har valts ut varit födda tidigt på året, vilket kan tyda på att de valts på grund av tidig fysisk och psykisk mognad (Peterson, 2004; Stenling & holmström, 2011). Olika talanger kan även väljas beroende på vilka som väljer (Nilsson m.fl., 2016). 2.3 Talangutveckling När det handlar om att nå riktigt höga och bra resultat är det många faktorer som spelar in. Men det finns något som är gemensamt för de flesta som nått framgång och det är att de tränat mycket och länge för att nå framgång. Det krävs sålunda mycket träning i flera år (SISU, 2006). Det handlar inte bara om att träna, utan det handlar även om att träna rätt. Alltså att träna på det man redan kan, men även lära sig nya saker (Ericsson m.fl., 2007). Som utövare kan det vara bra att lära sig att träna sig själv av exempelvis sin coach (Ericsson m.fl., 2007). Om man granskar vad som är viktigt att tänka på när man ska utveckla talanger när innan puberteten, är det viktigt att träningen liknar lek men som är målinriktad. Det är viktigt att det ska vara kul och det kan även vara bra att de sysslar med flera olika idrotter för att bygga upp det motoriska alfabetet på barnen. Desto äldre de blir desto rörelsemässigt utmanande och målinriktat bör det bli (SISU, 2006). Även Bloom (1985) menar att ha roligt är viktigt när man är mellan 12-13 år, men han menar också att stödet hemifrån är viktigt under denna period. 4

När ungdomar kommer upp i puberteten är det bra att man börjar jobba mot tydligare mål. Risken kan dock vara att ungdomar slutar om idrotten inte är tillräckligt rolig längre, vilket gör det viktigt att träningen fortfarande ska vara utmanande och rolig. Men det är även viktigt med kvalitet på träning och tillräckligt mycket träning. Det ska även tränas mer fysisk träning (SISU, 2006). I puberteten är det många ungdomar som upplever sig väldigt duktiga, vilket gör det viktigt att få dem att förstå hur viktigt det är att fortsätta utvecklas och jobba hårt (SISU, 2006). Det ska också finnas möjlighet att utmana ungdomar på samma nivå, för att få känna på konkurrens så att de kan lära sig mer om sig själva och vad som kan förbättras (SISU, 2006). Mellan 12-17 år är det inte lika viktigt med stödet hemifrån, förutom skjuts och ekonomisk hjälp. Att träningen blir mer målinriktad upplevs dock som viktigt (Bloom, 1985). Efter puberteten är det då man trappar upp träningen och då krävs det väldigt mycket träning. Det är då ungdomar kommer att behöva avstå från saker som till exempel fester. Här gäller det att tränaren är väldigt engagerad i sina ungdomar. Resultat i tävlingar blir mycket viktigare, samt den fysiska träningen trappas upp ännu mer (SISU, 2006). Enligt Bloom (1985) krävdes det att man som talang när kraven blev mycket högre behövde bättre coaching. 2.4 Tidigare forskning En undersökning som gjorts av Unnithan och hans kollegor (2012) har försökt hitta ett mer holistiskt sätt att identifiera talanger, samt kartlägga hur talanger identifieras traditionellt. Traditionellt menar de att fysiska tester gjorts. De tester som gjorts då är vertikal hoppkapacitet, hur hårt man kan skjuta en boll, snabbhet och agilitytester. Dessa tester menar Unnithan och hans kollegor gynnar de som är tidigt fysiskt utvecklade och är större till storleken. Då kan de som är tekniska och duktiga med boll som är sena i utvecklingen selekteras bort och att de som är tidigt fysiskt utvecklade som står för en hög nuvarande prestation selekteras istället (Unnithan m.fl., 2012). Fysisk förmåga och tidig utveckling är något som svenska fotbollsungdomar har selekterats utifrån i distriktslag, zonläger och ungdomslandslag. En undersökning av Peterson (2004) visar att de flesta i dessa lag var födda på första halvåret. Han undersökte 900 ungdomar i fotboll som var födda 1984 och de var då 13 år när han började undersöka dem. 60 procent av de 900 ungdomarna var födda på första halvåret och 40 procent på andra halvåret. I undersökningsgruppen tog sig 239 ungdomar 5

vidare till zonlägret, där 70 procent var födda första halvåret och strax under 30 procent var födda andra halvåret. Det var även nästan 45 procent födda första kvartalet och 12 procent fjärde kvartalet. Det var sedan 53 pojkar och flickor som tog sig vidare till elitläger av undersökningspersonerna. Elitlägret var relativt likvärdigt med zonlägret, vad det gäller procentfördelningen på när de var födda på året. Av alla 900 som deltog i undersökningen var det 16 spelare som någon gång spelade en landskamp eller mer. Två av dem var födda fjärde halvåret och åtta var födda första halvåret. Det visade sig att det var gynnsamt att vara född tidigt på året enligt undersökningen (Peterson, 2004). Liknande studie har gjorts på hockeyspelare. Stenling och Holmström (2011) anser att när grupper är indelat efter vilket år man är född och att det blir orättvist då de menar att kan skilja nästan ett år på hur utvecklad man är psykiskt emotionellt och fysiskt. Likt Petersons (2004) undersökning som visar att det är en fördel att vara född tidigt på året, kan detta påverka individers hälsa, möjligheten till idrottsdeltagande och individuell utveckling negativt. Det kan bli både lång- och kortsiktiga konsekvenser (Stenling & Holmström, 2011). Fyra olika nivåer för manliga elitishockeyspelare och kvinnliga ishockeyspelare i riksserien analyserades i Stenlings och hans kollegors undersökning. Det var födelsedata som analyserades säsongen 2007/2008 och mellan 2001 och 2008 i TV-pucken (U-18) och regionsturnering för damer (U-18). Resultatet visade att ungefär 30 procent av alla dessa ishockeyspelare var födda på andra halvåret och ungefär 70 procent på första halvåret (Stenling & Holmström, 2011). I en annan undersökning som mätte huruvida chanserna att nå professionell, internationell elitnivå eller endast amatörnivå påverkades utifrån ungdomsspelares fysiska egenskaper och deras antropometriska mått som innebär olika mänskliga kroppsmått, jämfördes träningsdata och antropometriska mått på 161 olika ungdomsfotbollsspelare som inte lyckades eller lyckades nå högre nivåer vid deras avgång av sin elitfotbollsakademi (Le Gall, Carling, Williams & Reilly, 2010). Denna undersökning visade en signifikant skillnad i mognadsstatus mellan amatörer och de som nått internationell elitnivå, samt det visade sig även vara betydande skillnader i till exempel sprint-och hopprestanda, kroppsmassa. Utifrån det menade de att elitungdomsfotbollsspelares chans att nå högre nivåer kan påverkas av de fysiska och antropometriska egenskaperna (Le Gall m.fl., 2010). Att identifiera unga spelare som har väl utvecklade fysiska egenskaper är svårt, för att under puberteten och tillväxtperioden skiljer det mycket bland olika ungdomsspelare hade några tränare berättat (Jenssen, 2011). En av dessa tränare som intervjuades nämnde att det är svårt att definiera talang, då fysisk tillväxt kan förväxlas med att vara duktig fotbollsspelare. 6

Ett förslag som nämndes av en tränare var att selektera de som har störst potential och inte de som enbart är tidigt utvecklade och fysiskt bättre (Jenssen, 2011). En annan studie visar att det är magkänslan hos ledare som avgör vilka talanger som selekteras. Den studien gjordes genom intervjuer och en observation (Nilsson, m.fl., 2016). Två citat som framkom i intervjuerna var någonstans hamnar det ju i magkänslan och en annan sa man brukar känna när det är nått när man ser dem. Observationen gick till på så sätt att två olika grupper skulle ta ut 16 utespelare och två målvakter till en distriktslagssamling av totalt 50. Den ena gruppen som skulle välja ut bestod av tränarna till distriktslaget och den andra gruppen bestod av forskarna själva och två före detta fotbollsspelare med ledarerfarenheter. Båda grupperna utgick från samma protokoll när de granskade efter intressanta och talangfulla spelare och de skulle sedan komma överens i vardera grupp om en varsin uttagning. I uttagningarna var det enbart sex spelare av 18 som stämde överens på båda uttagningarna (Nilsson, m.fl., 2016). Enligt forskningen är det mycket svårt att förutspå vem som kommer att nå elitnivå eller bli en duktig idrottare när hen blir stor. Det finns de som är överlägsna i ung ålder men som inte alls behöver bli bra när de blir äldre (Fahlström, 2011). Unnithan m.fl. (2012) har ett förslag på hur talangidentifiering kan göras på ett mer holistiskt sätt inom fotboll. De menar att istället för att kolla på bara fysiska egenskaper, kan man få en bättre syn på fotbollsspelandet genom smålagsspel. Det just för att det är matchliknande situation där spelare får mycket bollkontakt. I undersökningen såg man även att tekniskt begåvade fotbollsspelare hade ett samband med framgång (Unnithan m.fl., 2012). 7

3 Talangselektionsmodeller Det finns i dagens idrott två talangselektionsmodeller som används mest. De två är pyramidmodellen och den uppsökande modellen. De används och har använts av flera länder runt om i Europa och i världen (SISU, 2006). Pyramidmodellen är ett sätt hur man kan finna talanger i dagens idrott. Samtliga barn som deltar i en idrott genom förening- eller skolsammanhang bildar den så kallade botten på pyramiden. För att sedan få chansen att träna med andra talanger gäller det att utmärka sig. För att ta ännu ett steg högre och utvecklas ännu mer krävs det ännu mer. Det kan bero på vilken talang det är och ekonomiska förutsättningar. Detta var en dominerande modell ända fram tills 60-talet, men den används även idag (SISU, 2006). Modellen skulle kunna sammanfattas ifrån att man börjar med idrotten till att man når elitnivå. I början är det många utövare som konkurrerar med varandra för att kunna nå högre och utvecklas ännu mer (Glemne, Fahlström, Gerrevall & Linnér, 2015). Denna modell ska då leda till att de mest talangfulla och bästa kan hittas. Det som är en fördel med modellen är att alla kan vara med och att de som är bäst ska lättare hittas på grund av konkurrens och sparring (Glemne m.fl., 2015). Det finns även en uppsökande modell. I denna modell kollar man istället på potentialen att prestera hos barn inom skolsystemet eller exempelvis genom tips. På det sättet erbjuds möjligheter att ta hand om sin talang till de barn som ser ut att ha potentialen att nå framgång. Det är inte förrän nu på senare år man har kollat på psykologiska och mentala egenskaper, utöver fysiologiska och antropometiska (SISU, 2006). Dessa selektionsmodeller kopplas i detta arbete med syfte och frågeställningar, vilket då också kopplas till analysen för att tydliggöra och förtydliga resultatet. Syftet som är att undersöka ungdomsfotbollstränares upplevelser och syn på talanger i fotboll. Beroende på vilka egenskaper som anses viktigast så passar det olika bra in på modellerna. Om respondenterna till exempel pratar om att fysiska egenskaper och tidig fysisk mognad är något som är nödvändigt kanske pyramidmodellen passar bäst in då den syftar på att hitta de som är bäst och mest talangfulla för stunden (Glemne m.fl., 2015). Att tidigt fysiskt och psykiskt utvecklade individer finns det undersökningar som stärker att det är en fördel att ha varit (Petersen, 2004; Stenling & Holmström, 2011). 8

Om respondenterna istället menar att till exempel tekniska egenskaper är nödvändigast kan man koppla det till att det inte enbart är de som är tidigt fysiskt och psykiskt mogna som kan identifieras, utan även de som är mest tekniska som enligt Unnithan (2012) är en produkt av ett mer holistiskt sätt att identifiera talanger. Detta innebär att det är viktigt att inte bara välja de som är bra på grund av att de är tidigt fysiskt och psykiskt utvecklade. Eftersom den uppsökande modellen inte enbart är till för att hitta de som är bäst för tillfället, utan även de som tros kunna nå framgång (SISU, 2006) så kan det kopplas ihop med att kunna hitta även tekniskt begåvade fotbollsspelare vilket enligt Unnithan (2012) är ett sätt att hitta talanger som inte enbart är bäst för tillfället. De två talangselektionsmodellerna kan även kopplas till om talang är medfött eller någonting man utvecklar sig till. Enligt Bloom (1985) och SISU (2006) är talang någonting som delvis del är medfött, vilket man då skulle kunna koppla till att någon är väldigt bra som ung trots att hen ej hunnit träna allt för mycket. Om hen är bäst för tillfället, då har den stor chans att bli vald som talang enligt pyramidmodellen (Glemne m.fl., 2015). Om man istället tittar på att individen utvecklar sig till att bli talangfull som Ericsson och hans kollegor (2007) menar att man kan göra. De menar att det krävs minst 10 år eller 10 000 timmar av planlagd och målmedveten träning för att bli expert inom sin idrott (Ericsson m.fl., 2007). Detta kan kopplas till att eftersom det krävs lång tid till att bli expert inom ett område, lär man inte vara det i så ung ålder, vilket gör att ungdomsfotbollstränarna får välja ut talanger de tror kan bli experter. Det är vad den uppsökande modellen står för (SISU, 2006). 9

4 Metod 4.1 Design Till denna undersökning valdes kvalitativ metod. Kvalitativ metod valdes för att få mer utvecklade och ingående svar angående olika ungdomstränares syn på talang inom fotboll (Kvale & Brinkman, 2009). Därmed användes djupintervjuer som i detta fall syftade på att undersöka ungdomstränares upplevelser och syn på talang. Detta för att kunna få djupare och mer utvecklade svar (Hassmén & Hassmén, 2008). Djupintervjuerna var även semistrukturerade, vilket innebär att frågorna som användes ställdes i en bestämd ordning. Däremot ställdes följdfrågor utifrån vad respondenterna svarade, vilket ledde till att djupintervjun kändes mer som ett samtal. Intervjuguiden används för att man skulle hålla sig till ämnet hela tiden (Bryman, 2011). Intervjuerna som gjordes var riktat öppna då intervjuguiden följdes, men att följdfrågorna blev olika från intervjuperson till intervjuperson i princip. Följdfrågorna ställdes utifrån att få ännu djupare förståelse för vad som menas eller för att få djupare svar (Hassmén & Hassmén, 2008). 4.2 Urval Till denna undersökning gjordes ett så kallat tillgänglighetsurval som är ett smidigt sätt att få tag i intervjupersoner. Det innebär att jag frågade personer som fanns runt omkring mig själv eller som jag kände till (Hassmén & Hassmén, 2008). Frågan om deltagande ställdes till totalt åtta personer om att bli intervjuade, som alla var ungdomstränare i fotboll och som jag kände till. Sex personer av åtta tackade ja. Eftersom syftet med undersökningen är att se ungdomstränares upplevelser och syn på talang och för att jag har kontakter inom området valdes ungdomstränare som jag känner till. Samtliga intervjupersoner förutom en kontaktades via messenger. Den sista kontaktades muntligt, men fick missivbrev (Bilaga 1) genom messenger ändå. Åldrarna på de som intervjuades var mellan 22 år och 49 år. Det var bara män som intervjuades. De hade också varit tränare väldigt olika länge. Det var allt mellan sex månader och sju år. Det var även olika nivåer de varit tränare för och flera av tränarna hade själva varit tränare för flera olika lag. Tre av dem hade varit eller är distriktslagstränare. Gemensamt för alla sex är att alla varit eller är ungdomstränare. Alla de intervjuade hade även spelat fotboll själva. På ett sätt skulle man kunna säga att urvalet även är handplockat då alla 10

de utvalda är ungdomstränare och även tre varit eller är distriktslagstränare. Alltså att de valts ut utifrån att jag trott att just de haft den mest relevanta informationen utifrån undersökningens syfte (Hassmén & Hassmén, 2008). Respondenterna kommer att kallas R och det nummer de har utsatt nedan, till exempel R1, R2. Här kommer lite kort om vilka respondenterna: Respondent 1: En man som är 22 år. Han har varit tränare för P16/17 pojkar i sex månader, vilket är tiden han varit tränare överhuvudtaget. Han har själv spelat fotboll i 17 år. När det gäller erfarenhet av att välja ut talanger så är den inte stor, men ändå är det en viss selektering i laguttagningar då en startelva behövs tas ut och vilka som ska börja på bänken. Respondent 2: Nästa respondent är en man som är 49 år och han var fotbollstränare under ett år för ett U19- lag i division 1 för U19. Han ha själv spelat fotboll på hög nivå och menar att han ej hade erfarenhet av att välja ut talanger. Respondent 3: En man som är 43 år gammal. För tillfället tränare för juniorer som spelar i en herrlagsserie, men ha också varit tränare för ungdomslag samt i alla divisioner mellan fyra och sju. Han har varit tränare i fem år och har även spelat fotboll själv. Han har hjälpt till lite att välja ut talanger i distriktslag och har även lite erfarenhet i sitt eget lag indirekt av att välja ut talanger. Respondent 4: Man på 46 år som varit distriktslagstränare i tre år, samt varit tränare för både herr- och damlag på seniornivå. Även juniorlag. Han har spelat fotboll för länge sedan och anser att han har erfarenhet av att välja ut talanger. Respondent 5: Denna respondent är en 25 årig man som varit tränare för lag i alla åldrar mellan 12 till seniornivå, både flickor och pojkar. Sammanlagt sex år har han varit tränare Han är tränare för ett distriktslag på flicksidan och har även varit för ett till distriktslag. Han är även tränare för ett U19-lag som spelar i regionalserie. Han har spelat fotboll sedan han var sex år och spelar fortfarande. Han har erfarenhet av att välja ut talanger och främst i distriktslag. 11

Respondent 6: Den sista respondenten är en man som är 36 år gammal. Han är för tillfället tränare i ett U19- lag och har hand om ett distriktslag. Han har varit tränare i totalt sju år. Utöver lagen han är tränare för har han varit tränare för lag i division fyra, fem och sex på herrsidan och för lag i elitettan och damallsvenskan. Han har varit med och tagit ut talanger i distriktslaget och i sitt U19 lag. Respondenten har även spelat fotboll i nästan hela sitt liv. 4.3 Intervjuguide Det är viktigt att välja rätt metod för att undersökningens syfte ska kunna besvaras och så att det man undersöker vill undersöka (Kvale & Brinkman, 2009). Eftersom ungdomstränares syn och upplevelser kring talang undersöks anses kvalitativ metod och djupintervjuer som mest relevant (Hassmén & Hassmén, 2008). För att få intervjuerna öppna var följdfrågorna inte bestämda, utan bara huvudfrågorna (Hassmén & Hassmén, 2008). Det fanns dock förslag på följdfrågor. Intervjuguiden som användes skrevs ihop av mig själv utifrån frågeställningar och syfte. Den bestod av sex bakgrundsfrågor och elva forskningsfrågor. Det ställdes utöver frågorna följdfrågor som kunde vara olika beroende på respondenternas svar. I bilaga 2 kan man se intervjuguiden. 4.4 Genomförande Alla sex intervjuer skedde på olika platser. Plats och tid bokades med varje enskild person. Några intervjuer skedde hemma hos personerna, någon skedde på offentlig plats, någon på arbetsplats och en intervju hemma hos mig. Jag valde olika platser på grund av att det var svårt att få till träffar. De som skulle bli intervjuade blev informerade i samband med att de blev kontaktade genom ett missivbrev, att intervjumaterialet skulle användas till min C- uppsats. I missivbrevet stod det även att intervjun var helt frivillig och kunde avbrytas eller att de inte behövde svara på frågor de inte ville svara på. Så de som accepterade att bli intervjuade bokades det tid med. Intervjuerna inleddes med bakgrundsfrågor och fortsatte med forskningsfrågorna. Följdfrågorna blev olika från intervju till intervju. Intervjuerna tog allt från ungefär 20 minuter till 40 minuter. Intervjuerna spelades in med hjälp av mobiltelefon. 12

Tre intervjuer fick pausas för att sedan fortsätta på grund av olika orsaker. Exempelvis var en orsak att mobiltelefonen pausades mitt i en intervju. Vissa störningsmoment i form av folk som störde fanns på några av intervjuernas ljudfiler men jag upplevde inte att det påverkade de intervjuade fortsatte att prata på. 4.5 Databearbetning Djupintervjun var semistrukturerad, alltså att huvudfrågorna ställdes i samma ordning och lika till respondenterna samt att följdfrågorna blev ställda lite utifrån vilket svar som gavs. Detta gjorde som sagt att intervjun istället kändes mer som ett samtal (Bryman, 2011). Därför valde jag att spela in intervjun med mobiltelefon istället för att skriva ned allt som sades. Jag tror att mitt fokus i samtalet och intervjun inte hade varit lika bra om jag skrivit ned allt som sades istället för att lyssna. Jag tyckte det istället att det var bättre att transkribera allt i efterhand. Det är viktigt att skriva transkribera det som sägs ordagrant, då det annars kan påverka resultatet (Hassmén & Hassmén, 2008) vilket jag också gjorde när jag transkriberade. Endast det som sas av respondenterna och mina frågor transkriberades och inte andra ljud ifrån omgivning som till exempel andra människor, hostningar. När jag skulle analysera de transkriberade intervjuerna läste jag först igenom allt material. Efter det gjorde jag teman utefter vad jag undersöker och därifrån gjorde läste jag igenom alla transkriberade intervjuer var för sig och la in allt som jag ansåg var intressant och relevant för studien. Jag fick en sammanfattning av alla intervjuer utifrån de teman som valdes på samma dokument. Utifrån den sammanfattning valdes även material som skulle användas till resultatet. Resultatet delades in i fyra teman: syn på talang, viktigaste egenskaper hos en talang, tidig fysiska och psykisk mognad och Önskvärda egenskaper för uttagning till distriktslag och ungdomslandslag. Viktigaste egenskaper hos en talang hade i själva intervjuerna även indelats i psykiska, fysiska och tekniska egenskaper. Min analysmetod var tolkande fenomenologi, då det menas att man först läser igenom texten, sedan med hjälp av teman hittar relevant information från varje deltagare som sen redovisas i resultat (Smith & Osborn, 2008). Det är viktigt att tänka på att kolla på både olikheter och likheter när man väljer ut teman och mönster (Hassmén & Hassmén, 2008). 13

4.6 Reliabilitet och Validitet När det gäller reliabiliteten i denna undersökning som är kvalitativ, så pratar man i detta fall om studiens pålitlighet, tillförlitlighet och upprepbarhet (Hassmén & Hassmén, 2008). Det som undersöks är ungdomstränares syn och upplevelser om talang. När det gäller om denna undersökning skulle kunna göras om på samma sätt, så tror jag att den kan göras om likadant genomsamma procedur av någon annan. Om resultatet skulle bli liknande vet jag inte. Men om resultatet skulle bli liknande kan reliabiliteten ses som hög. Dock bör det nämnas att reliabiliteten inte ses som lika viktig i kvalitativ forskning som i kvantitativ (Hassmén & Hassmén, 2008), vilket fokus heller inte lagts allt för mycket på. Det har skett tidigare undersökningar som undersöker talang. Flera olika som undersöker olika saker om talang. Jag ser vissa likheter till tidigare forskning. Som till exempel Nilsson m.fl. (2016) som får resultat som visar att olika personer väljer ut olika talanger till ett distriktslag. Där finns likheten till denna studie att ungdomstränarna åsikter angående vilka egenskaper som är viktigast hos talanger skiljer sig. Reliabilitet brukar dock inte pratas om lika ofta när det gäller kvalitativ forskning som kvantitativ forskning (Hassmén & Hassmén, 2008). Validitet kan översättas till trovärdighet och kvalitet när det gäller validitet inom kvalitativ undersökning, och det anses både nödvändigt och viktigt att diskutera (Hassmén & Hassmén, 2008). Just i kvalitativ forskning som denna undersökning är, kan man utgå från fyra primära kriterier och sex sekundära kriterier för att få ett trovärdigare resultat. De fyra kriterierna som är primära är credibility, confirmability, dependability och transferability (Hassmén & Hassmén, 2008). Dessa fyra kriterier följdes så gott det går i denna undersökning. Credibility menas hur trovärdig tolkning av data som gjorts är och även hur trovärdig själva datan är. Vid datainsamling är det då viktigt att ha flera utgångspunkter att använda sig av, samt fokus och tillräckligt med tid. Både fokus och tid prioriterades i denna undersökning, men det var någon intervju som blev för kort. För att se om datan är stabil i olika förhållanden och situationer används Dependability, alltså att det som undersöks är ett stabilt ämne att undersöka, vilket stärks genom tidigare forskning inom området som undersökts. För att bevara neutraliteten i datan används Confirmability, alltså hur sammstämmiga personer är gällande relevans, mening och riktighet i data (Hassmén & Hassmén, 2008). Denna 14

undersökning kom att olika ungdomstränare har olika åsikter angående talang, vilket stärks Nilsson och hans kollegors undersökning (2016). Till sist används Transferbility för möjligheten att generalisera, vilket också kan översättas till överförbarhet (Hassmén & Hassmén, 2008). Vad gäller överförbarheten i denna undersökning, kan det också kopplas till tidigare forskning. Exempelvis till en undersökning som gjorts på hockeyspelare som blivit uttagna utifrån fysisk och psykisk mognad (Stenling & Holmström, 2011), som i denna undersökning fått några respondenter att säga att det kan vara fördelaktigt hos fotbollsspelare med tidig fysisk och psykisk mognad. 4.7 Etiskt förhållningssätt Innan intervjuerna skedde frågades personer om de ville bli intervjuade. I samband med att de frågades via Messenger skickades även ett missivbrev med (se bilaga 1) som innehöll information om vad intervjuerna skulle användas till och vad som skulle undersökas. Det stod även i missivbrevet att intervju kommer att spelas in, men att den är konfidentiell. Det nämndes även att intervjun var frivillig. Detta informerades intervjudeltagarna om även innan intervjuerna startade. Vid intervjuer är det viktigt att respondenterna får reda på att det är frivilligt och att hen får avsluta när som helst om hen känner för det. För att den som intervjuas ska känna sig trygg med att dennes identitet inte kommer att avslöjas bör det nämnas innan intervjun, att den är konfidentiell (Hassmén & Hassmén, 2008; Vetenskapsrådet, 2017). 15

5 Resultat Resultatet kommer att presenteras utifrån de frågor som använts från intervjuguiden och gett relevanta svar till syftet och frågeställningarna. Syftet som är att undersöka ungdomstränares upplevelser och syn på talanger i fotboll. Själva resultatet kommer att presenteras genom att först ta upp vilken syn de olika ungdomstränarna eller före detta ungdomstränarna har på begreppet talang. Efter det kommer det tas upp vad de anser om mentala, fysiska och tekniska egenskaper för talanger och hur viktigt det är. Sedan vilka egenskaper de ansåg som viktiga eller nödvändiga för talanger och varför. Även deras syn angående om det är en fördel eller en nackdel att vara tidigt fysiskt och psykiskt utvecklad behandlas, samt vilka egenskaper de tror man gynnas av för att bli uttagen till distriktslag och ungdomslandslag. 5.1 Syn på talang När det gäller respondenternas syn på vad talang är och om det är medfött eller inte, så var det blandade meningar. Några menade att talang är en kombination av medfödda kunskaper men också träning. Några menade att den största talangen sitter i huvudet, alltså genom inställning eller motivation. Sedan fanns det de som ansåg att man föds med en talang, till exempel om teknik och att man inte kan träna sig till den talangen. Det fanns en respondent som såg talang som en helhet, men menar ändå att en talangfull individ har mer gratis. Övergripande var det flera av respondenterna, nästan alla som ansåg att viljan och inställningen var en del av att vara talang. Så här sa tre av respondenterna: R5: Man kan inte träna sig till sig talang, utan antingen så har man det eller så har man det inte. R6: Jag tycker de främsta som jag ser som talang är att kunna utveckla sin talang och att kunna ta vara på talangen. Det är den största talangen att ha mental inställning till att träna hårt, träna mycket och ta till vara på det. 16

R1: Ja, det är just det här med har man medfödda kunskaper eller har man tränat de timmarna som krävs? Egentligen tror jag i grund och botten att det är en kombination men jag skulle nog säga att träningen är den bidragande faktorn. Talang sågs både som medfött och något som man utvecklar. Att det inte går att träna sig till talang och att det är någonting som en person besitter eller ej besitter tolkas som att den respondenten ser talang som en medfödd förmåga. Att en annan respondent sade att den största talangen är att kunna utveckla och ta vara på sin talang, samt att ha inställningen att träna och ta tillvara på talangen tolkas som att denna respondent anser att det finns en medfödd talang som också kräver talang att ta tillvara på. Inställning och vilja sågs som en del av att vara talang. Det var fler olikheter i vad synen på talang var bland respondenterna, där några ansåg att talang är någonting som man har eller inte, talang sågs som en kombination av en respondent och någon annan menade att det ha inställning och vilja till att träna var det som var talang. Vad talang är skiljdes åt mellan respondenterna. 5.2 Viktigaste egenskaper hos en talang Om man granskar vilka egenskaper som är viktigast för en talangfull individ enligt respondenterna, så är förståelse och spelförståelse någonting som anses vara en viktig egenskap. Det här med att ha vilja och engagemang ses också som viktiga egenskaper av flera av respondenterna. Det är fler som menar att det är svårt att nå långt inom fotbollen om du inte har goda mentala egenskaper med dig, även om fysiska och tekniska egenskaper skulle vara bra. Just det här med vilja och motivation sägs vara viktigt och viktigast anser några av respondenterna. Sen är det två som nämner snabbhet som en av de viktigaste egenskaperna, då de menar att fotboll är en snabb sport. Det är även en respondent som nämner att man behöver vara bra på väldigt många olika saker. Detta är vad några av respondenterna nämnde: R1: Så en spelare som har bra spelförståelse, kommunikativ, som är snabb är en spelare som tror jag kommer komma ganska långt. R2: Den första är motivation, att han vill. Det är det viktigaste 17

R3: Förståelsen, viljan och engagemang. R6: Sen så kan de ju vara lite tekniska brister och vara en bra fotbollsspelare, du kan vara lite långsammare och vara bra men har du inte skallen med dig, då är det svårt att lyckas. R5: Det är lite som om man jämför med om man skulle vara en friidrottare och hålla på med en mångkamp. Det är ju egentligen det fotboll är, fotboll är en mångkamp. Du ska vara bra på så jäkla många olika saker. Respondenterna fick specifikt frågan angående mentala egenskaper, fysiska egenskaper och tekniska egenskaper för att undersöka vad de tyckte om de olika egenskaperna och hur viktiga de ansåg att de var. När det gäller de mentala egenskaperna hos talanger så är alla förutom en respondent överens om att de mentala egenskaperna är väldigt viktiga. Den som inte anser det som jätteviktigt anser att man kan jobba med det. Målsättning, förberedelser och viljan ses som viktiga egenskaper av fler av respondenterna. Sedan ses även självförtroende som en viktig egenskap av två av respondenterna. Enligt flera av respondenterna är de mentala egenskaperna bland det viktigaste för talanger. Så här uttryckte sig några av respondenterna: R2: Jag brukar säga till spelarna att man använder kroppen för att röra på sig på planen, men hjärnan för att spela fotbollen. R5: En skala 1-10, då skulle jag säga att det är 8-9 alltså det är så jädra viktigt den mentala biten, att man själv att man får jobba på det och att man får förbereda sig på saker som kan hända. R1: Självförtroende, en tydlig och realistisk målsättning och att man för sig själv har stödord eller ja ledord som typ positiva afirmationer. R3: 18

Viljan är ju en mental egenskap ju, man måste ha viljan liksom. Sen som jag sa nyss förberedelse typ, det är ju också en mental egenskap att man är redan inne i matchen när man vaknar. Angående vilken syn de hade på de fysiska egenskaperna så fanns det också en del likheter. Här ansåg alla respondenter förutom en att de fysiska egenskaperna var viktiga. På en skala 1-10 ansåg den respondenten att de fysiska egenskaperna var en trea av tio på grund av att i ung ålder skiljer sig den fysiska mognaden väldigt mycket, menade han. Några menade att vilka fysiska egenskaper som är viktiga är olika beroende på hur man ser ut och vilket lag eller vilken plats man spelar på. Snabbhet, uthållighet och styrka sågs av flera respondenter som viktigt. Här är några exempel på vad som sades om de fysiska egenskaper för talanger och vilka som de ansåg som viktigast. R1: Ja alltså det är ju jätteviktigt det också. R6: Det beror på hur man väljer att tolka den frågan men en fotbollsspelare kan ju se ut på olika sätt. Så det finns ju många olika typer av fotbollsspelare. Men nu såklart är fysiken otroligt viktig men att det går att kompensera på olika sätt i fotboll. R4: Men du kan aldrig döma ut någon för det skiljer ju sig något enormt mycket och det beror ju inte på om man är född i januari eller i december utan det är. Det har ju med puberteten att göra, när man kommer in i det och sådär va. R2: För fotbollen är det styrka, snabbhet och uthållighet som gäller tror jag. R6: Snabbhet, absolut en jätteviktig del, sen styrka och uthållighet. Vidare anses de tekniska egenskaperna som viktiga av de flesta. Det är en respondent som menar att många ser för mycket på de tekniska egenskaperna i unga åldrar. Sedan är det en annan tränare som tror att man kan träna upp tekniken väldigt mycket och att den därmed inte är jätteviktig. En av respondenterna påpekar att mentala, fysiska och tekniska egenskaper är 19

viktiga alla tre och ytterligare en annan respondent nämner att fotboll är väldigt komplext. Tre av respondenterna menar att mottag och pass är väldigt viktiga egenskaper. Några tycker även att kunna driva och dribbla är viktigt. Bollbehandling, hur man rör sig med boll och första touch är också egenskaper som ansågs viktiga. När det gäller de tekniska egenskaperna har respondenterna väldigt olika åsikter om vilka egenskaper de tycker är viktigast. Här är vad några uttryckte angående de tekniska egenskaperna: R3: Det är viktigt ju, det är ju en förutsättning för att kunna spela ju. R4: Det är ju lite ibland sådana här förmågor som är medfött men som man ändå kan träna upp rätt så rejält va. R6: Men det var ju för att dem kanske hade tränat jättemycket teknik när de var små och blivit bättre än dem andra. Och det är inget facit på att det här kommer bli en bra spelare i framtiden. R2: Som jag sa tidigare första touchen på bollen det viktigaste för mig. Sen den andra att kunna passa bollen och den tredje att kunna dribbla. R6: Det är väll hur man koordinerar sig framförallt och rör sig runt med boll liksom och hur smidig man är med boll man säger och. När det gäller vilka egenskaper som av ungdomsfotbollstränarna sågs som mest önskvärda hos talanger var det skilda meningar. När frågan ställdes var det fler av dem som ansåg att mentala och psykiska egenskaper var bland de viktigaste. De nämnde olika egenskaper, exempelvis motivation, inställning och spelförståelse. Tolkningen av det är att de menar att för att kunna bli en bra fotbollsspelare tror de att dessa egenskaper är viktigast då till exempel inställning kan vara avgörande hur mycket tid talanger är beredda att lägga ner på träning. Sedan menade en ungdomstränare att det var väldigt många olika faktorer som spelar in och det var viktigt att vara bra på flera olika saker, vilket kan tolkas till att det inte är enbart någon 20

enskild egenskap som avgör. När ungdomstränarna istället fick specifika frågor angående hur viktiga mentala, psykiska och fysiska egenskaper är ansåg de flesta av tränarna att samtliga var viktiga. Det var enbart några som stack ut i vardera. Hela avsnittet ger en bild av att de olika ungdomstränarna överlag har olika åsikter om vilka egenskaper som de anser som viktigast hos talanger. 5.3 Tidigt fysiskt och psykiskt utvecklad Att vara tidigt fysiskt och psykiskt utvecklad är enlig några av respondenterna både en fördel och en nackdel. Några menar att det är beroende på hur man använder det och vilken hjälp man får med det. Att vara tidigt utvecklad sägs vara en fördel i yngre åren men att det inte behöver vara det i senare ålder, det kan till och med vara en nackdel säger vissa respondenter. Flera av respondenterna menar att man måste hantera tidig fysisk och psykisk mognad på rätt sätt, alltså att träna lika mycket som de andra på allt, ha ödmjukhet och även träna med äldre ungdomslag ibland. Men några tror i alla fall att det är en fördel att vara tidigt fysiskt och psykiskt utvecklad i och med att man är före alla andra i sin ålder, men att man behöver hantera det bra för att det även ska vara en fördel i framtiden. Några tror att det kan vara en nackdel då det tror att inställningen kommer att påverkas och att man kanske inte är ödmjuk nog till att förstå att man måste lägga ner sig och träna för att det ska bli bra. Här kommer exempel på vad några av respondenterna sa angående tidig fysisk och psykisk mognad: R1: Jamen det tror jag, i alla fall i de yngre åldrarna. Och det är ju klart om du ser på en spelare som är tio och säg en som är nio och ett halvt så är det ju ändå sex månaders extra träning. R3: Men är liksom både fysiskt och spelmässigt mogen och samtidigt så är du själv väldigt mogen av dig, då är det bra ju. Då har du ju förståelse liksom, och det är väll det som urskiljer dem här talangerna som kommer att bli nått. R1: Men absolut jag tror nog att det i yngre år är det en fördel med att vara tidigt utvecklad men jag tror inte att det är någon större skillnad när man kommer upp i vuxen ålder. 21