Qualis Granskningsrapport Henkelstorps förskola Kävlinge Granskning genomförd i november 2011 av Ann Karlberg och Ingrid Owesson Q-Steps Kvalitetssäkring AB
Sammanfattning av rapporten Henkelstorps förskola visar en god kvalitet inom de elva Qualisområdena. Förskolan når 82 poäng och blir därmed certifierad enligt Qualis kvalitetsmodell. Det gemensamma temat Bamse ger förskolan möjligheter att skapa lustfyllt lärande och att medvetet arbeta med barnens empati, trygghet och trivsel. Utifrån temat har man dragit paralleller från läroplan, likabehandlingsplan samt andra styrande dokument och vävt in detta i temat. I leken och i de dagliga aktiviteterna får barnen möjlighet att utvecklas inom många områden. Förskolans pedagogiska samtalsledare har aktivt ökat medvetenheten kring barns utveckling och lärande kopplat till förskolans uppdrag. Förskolan har tillsammans med skolan startat ett nätverk, så kallat länkarbete, för att få en röd tråd kring varje barns utveckling och lärande under hela förskole - och skoltiden. Alla pedagoger känner och tar ansvar för alla barn och man samarbetar över avdelningarna vilket ger möjlighet att utnyttja varandras planeringar och resurser. Barnens lärande dokumenteras till viss del och förskolan har en tydlig dokumentation inför utvecklingssamtal och uppföljning. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet och med den information som de får. Förskolan behöver ändå utveckla sin dokumentation ytterligare och sina utvärderingsinstrument för att kunna mäta och dra slutsatser utifrån forskning så att beslut fattas efter dessa resultat och beprövad erfarenhet. Henkelstorps förskola - en kort presentation Henkelstorps förskola ligger i Hofterup i Kävlinge kommun. Förskolan ligger i utkanten av ett etablerat villaområde ute på landet. De flesta som bor här pendlar in till Malmö, Lund eller Helsingborg och är beroende av bil eller andra kommunikationer. Detta får konsekvenser för förskolans barnantal och förskolan är beroende av att det flyttar in barn i de nybyggda villorna. Förskolan består av en huvudbyggnad och två fristående paviljonger varav den ena inte utnyttjas för tillfället. Förskolan har en stor och naturskön gård med fantastiska lekytor och en fotbollsplan. Här finns stora grönytor, buskar och träd att leka bland samt backar att rulla i eller åka pulka i vintertid. Runt de stora sandlådorna finns det asfalterade gångar som är perfekta att cykla på. Området runt förskolan består av skogsterräng som även den är perfekt för uteaktiviteter. Den stora gården är indelad i mindre områden och avgränsas av staket och grindar. Förskolan har ändamålsenliga lokaler med en stor lekhall för motorisk träning. Det finns ett gemensamt rum för vattenlek. På varje avdelning finns det små rum runt varje avdelnings centrala, större rum. De inreds efter barnens behov till exempel bygg- och målarrum. Förskolan använder även korridorerna mellan avdelningarna optimalt. Där finns läshörnor, bygglek och bowlingspel. På förskolan går idag totalt 100 barn varav 26 barn i åldern 1-3 år och 74 barn i åldern 3-5 år. Det finns sex avdelningar; två för barn 1-3 och fyra avdelningar för barn 3-5 år. Förskolan öppnar kl. 06.00 och stänger kl.18.00. Förskolechef sedan 12 år är Laila Lööv-Persson. Hon ansvarar för ytterligare en förskola, Myrstacken i Barsebäcksby, som har två avdelningar med totalt 18 barn. En avdelning har 16 barn och den andra avdelningen är ett kooperativ för pedagogisk omsorg med 2 barn inskrivna. 1
Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva olika områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har kompletterat med planer och rapporter som ledningen funnit relevanta för att belysa förskolans kvalitet. Därtill har vissa kvantitativa tal redovisats avseende organisation, kompetens och resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn, föräldrar och personal. Av förskolans 74 barn över 3 år har 50 barn svarat (68 %). Alla barns föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av alla föräldrar vilket innebär 100 % svarsfrekvens. Av förskolans 17 personal har 11 svarat (65 %). Av den ordinarie personalen var många långtidssjukskrivna under den tid då enkäten skulle besvaras och därför den låga svarsfrekvensen. Granskningen har skett i form av att undertecknade externa granskare har tillbringat en och en halv dag i förskolan. Materialet från förskolan har vi tagit del av i god tid innan besöket. Under den första besöksdagen har vi deltagit i avdelningarnas verksamhet och intervjuat grupper av pedagoger och föräldrar. Den andra dagen har vi ägnat förmiddagen åt att komplettera de frågor vi saknade svar på, delta i förskolans verksamhet och intervjua ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Bollen Kojan Karusell en Kotten Gungan Nallen Ledning Externa granskare A.Trygghet o 7 7 6 7 7 7 5 6 trivsel B. Delaktighet 6 6 6 6 7 7 4 3 lärprocessen C. Arbetssätt 7 6 5 4 7 7 5 5 pedagogroll D. utveckling 5 6 6 6 7 5 4 5 lärande E. Föräldrainflytande 6 6 6 4 6 7 4 4 F. Organisation 6 6 6 6 6 6 5 6 G. Styrning 5 5 5 4 5 4 4 5 ledning H. Kommunikation 7 7 7 5 6 6 5 5 I. Kompetens 5 5 4 3 6 5 4 3 J. Resursutnyttjande 5 5 3 3 5 6 4 4 K.Image 6 6 4 4 3 4 4 3 2
Verksamhetens kvalitet inom elva områden Trygghet och trivsel Under vårt besök upplever vi en förskola som arbetar aktivt för att skapa trygghet och trivsel (steg 2). Varje barn som börjar på förskolan får en ansvarig pedagog knuten till sig. Den pedagogen hälsar välkommen, tar den första kontakten med föräldrarna, erbjuder hembesök och ansvarar för inskolningen. Vid det hembesöket ger och tar pedagogen emot information. Föräldrarna och pedagogen går igenom rutinerna för inskolningen, som varierar mellan en och två veckor, beroende på föräldrars önskemål och barnets behov. Vid intervjun med föräldrarna betonar de värdet av hembesöket. Efter några veckor följer ett uppföljningssamtal och då får föräldrarna ett frågeformulär att besvara om hur de har upplevt inskolningen. På en av småbarnsavdelningarna ser vi ett mycket gott exempel på hur de främjar barnets trygghet. Föräldrarna har fått skapa en trygghetsbok till sitt barn med foto på familjemedlemmar och andra viktiga personer för barnet. Böckerna ligger lättillgängligt i en låda stående på golvet i ett av rummen så att barnen själva kan ta fram sin bok och tanka trygghet närhelst de så önskar. Den andra småbarnsavdelningens föräldrar har fått göra ett fotocollage på barnet och sin familj. Dessa foton sitter högt upp, ovanför barnens klädhyllor, vilket gör att det är svårt för barnen att se. Trygghet och trivsel skapas också genom fasta rutiner. Det märker vi under många av de dagliga aktiviteter och speciellt vid sovstunden för de mindre barnen. Efter lunchen går alla barn in till tvättrummet för att tvätta händerna, få en ny blöja, ta sitt gossedjur och/eller napp och går, utan att pedagogerna behöver säga speciellt mycket, till sin sovmadrass. Efter fem minuter är det helt tyst och barnen sover Förskolan har planerade aktiviteter på fasta dagar och barnen är mycket förtrogna med vad som gäller. Vi ser att pedagogerna är noga med att alla barn blir sedda och lyssnade på varje dag. Pedagogerna är noga med den personliga kontakten med föräldrarna vid lämning och hämtning. Naturligtvis är kontakten med barnet viktigast men pedagogerna är noga med att ta sig tid och lyssna på vad föräldern har att meddela. 97 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet: Personalen engagerar sig i mitt barn. Det är en mycket trevlig och harmonisk stund vid lunchen som präglas av lugn. Maten kommer från ett centralkök på den intilliggande skolan, som servar fler förskolor. Förskolan har en person anställd i köket och hon gör goda sallader och kalla rätter. Barnen äter tillsammans med pedagogerna på sina avdelningar. 100 % av barnen tycker i enkäten att maten på förskolan är god. 79 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del att förskolan erbjuder bra mat. Alla pedagoger har varit delaktiga i utarbetandet av den gemensamma värdegrund som gäller för förskolan. Det finns en tydlig likabehandlingsplan och den har tagits fram genom gemensamma diskussioner och reflektioner med all pedagoger på förskolan. Pedagoger har även kartlagt farliga områden på den stora gården, där man behöver vara extra noga eller där man behöver vidta åtgärder. 3
Förskolan arbetar förebyggande och främjande för att förhindra diskriminering och kränkande behandling (steg 2) och det arbetet börjar med barnen. På varje avdelning finns en kompissymbol. Denna symbol är i form av ett hjärta eller från det gemensamma temat Bamse. Tillsammans med barnen diskuterar pedagogerna hur man ska vara mot varandra och barnen kommer med förslag. Förskolan mäter och följer upp barnens trygghet och trivsel (steg 3) genom att ha kontinuerliga intervjuer med barnen inför utvecklingssamtalet, vid de dagliga mötena och samtalen med föräldrar. 98 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att deras barn trivs på förskolan och personalen instämmer till 100 %. 88 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att Förskolan är välstädad. I barnenkäten anser 100 % av barnen att påståendet Jag tycker om att vara på förskolan stämmer/stämmer helt. 98 % av barnen svarar i enkäten att de är en god kamrat och 100 % anser att uttrycket: När jag leker med de andra barnen känner jag mig glad stämmer mycket bra/stämmer. 98 % anser att de har någon att leka med på förskolan. Förskolan säkerställer att förhållandet mellan barn och personal kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt (steg 3) genom att pedagogerna lyssnar aktivt på barnens tankar och idéer. Pedagogerna är goda förebilder och de utgår alltid från barnens behov och intressen. Avdelningarna samarbetar och de äldre barnen är bra förebilder för de yngre. Bamsetemat har verkligen slagit igenom och barnen berättar för oss vad som menas med att vara snäll. I temaarbetet med barnen och i andra aktiviteter synliggörs värdegrunden. Den syns i pedagogernas förhållningssätt till barnen, där de positiva kvaliteterna hos varje barn lyfts fram. På samlingarna och vid uppkomna konflikter mellan barnen pratas det runt kompissymbolen. Pedagogerna strävar efter att vara goda förebilder för barnen. Förskolan arbetar aktivt med allas lika värde genom samtal, lekar och sånger. Vid besöket ser vi ute på avdelningarnas väggar en gedigen dokumentation, som visar att barnen arbetat med trygghet och trivsel på flera sätt. 100 % av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i enkäten att vuxna reagerar på okamratligt beteende och mobbning bland och gentemot barnen och att förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av ömsesidig respekt. 93 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet: Förskolan arbetar aktivt mot okamratligt beteende och mobbning. De förankrade metoder som finns för att barn ska utveckla förståelse för allas lika värde (steg 5) är förskolans gemensamma värdegrund och det syns i det gemensamma Bamsetemat. Pedagogerna arbetar med barnen i mindre grupper där barnen tränas i samarbete, turtagning, lyssna på varandra, hjälpa varandra och visa hänsyn. Barnen ställs inför etiska dilemman och livsfrågor genom böcker, sagor, sånger och barnens vardag. Utifrån värdegrunden samtalar pedagogerna med barnen och hjälper dem att respektera varandra, lösa konflikter och stimulera till samspel (steg 6). 100 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet I vår förskola har vi enats om gemensamma normer. 100 % av den instämmer också helt eller till stor del i påståendet att Förhållandet mellan personal och vuxna kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.. I självvärderingen har fem avdelningar bedömt sig ligga på steg 7 och en på steg 6. Ledningen anser steg 5. Vi anser att förskolan ligger på steg 6. Förskolan har påbörjat en utvärderingskultur som inte ännu slagit igenom fullt ut. Förskolan gör en uppdatering av dokument och 4
handlingsplaner inför varje läsår, men vi såg vid besöket inte att det helt var med utgångspunkt från forskningsrön eller beprövad erfarenhet. Delaktighet i lärprocessen Förskolan säkerställer att barnens intressen, förmågor och behov ligger till grund för verksamhetens utformning (steg 1) genom att pedagogerna bygger upp lärmiljöer och byter ut material efter barnens intresse. Pedagogerna fyller på och plockar bort material efter hand som lekar utvecklas och förändras. Verksamheten planeras efter barnens intressen och behov. Barnen ska tycka att det är spännande, inspirerande och roligt. Barnen delas in i mindre grupper efter ålder och intresse. Pedagogerna uppmuntrar barn att göra egna val i sitt lärande (steg 2) genom att väcka deras nyfikenhet genom att de får prova på nya saker. Föräldrarna framhåller också detta vid intervjun under besöket. Genom att ha olika material och miljöer tillgängliga ger förskolan barnen möjlighet att välja vad de vill göra. Ett rikt utbud av material och aktiviteter finns att tillgå. Stor del av dessa lek- och skapandematerial finns också i barnens höjd. Vi ser exempel på hur pedagogerna använder sig av både inne- och utemiljöerna. I den fria leken ser vi att barnen delar upp sig i de olika rummen utifrån vad de själv vill göra och leken flyter på. Det skapar en lugn miljö och vi hör få konflikter mellan barnen under vårt besök på förskolan. I barnenkäten anser 100 % av barnen att det stämmer eller stämmer helt att de ofta får välja vad de vill göra. Förskolan dokumenterar varje barns lärprocesser och synliggör dessa för barnen och deras föräldrar (steg 3). Alla barn har varsin barnpärm där barnens arbeten sätts in under sex olika flikar. Flikarna benämns Min familj, Lek, Skapande, Matematik, Naturvetenskap/teknik och Språk/kommunikation. Här kan man till viss del se och följa barnens utveckling. Pärmen finns tillgänglig för barnen och föräldrarna att fritt titta i. Flera barn visade oss gärna sin pärm och berättade stolt vad de ritat och målat. När vi frågade om övriga arbeten barnen samlat i pärmen visste de inte alltid vad syftet med arbetet var. Vi bad till exempel en flicka som hade en garntråd i sin pärm (som visade på hennes längd) att berätta varför hon hade den där. Det visste hon inte. Ett annat barn kunde inte heller redogöra för varför man slänger sopor i komposten istället för i soptunnan. En del av barnen beskriver snarare vad de ser och gör än vad de lärt sig. Andra barn vi pratade med berättade vad de lärt sig på förskolan respektive hemma. Ett mycket bra exempel på barns delaktighet, och även föräldrars, är en 3-5 årsavdelnings arbete med Hemma hos reportage. Ett barn i taget får välja en av Bamsefigurerna att ta med hem för att visa hur de bor. De får även med sig en tygpåse innehållande kamera och tydliga instruktioner med mål och syfte kring arbetet. Tillsammans med föräldrarna tar barnet foto av vad barnet och Bamsefiguren gör tillsammans. På förskolan får barnet sedan ta fram sina bilder på datorn tillsammans med en pedagog och därefter presentera sitt arbete för de andra barnen i en samling. Syftet med detta är att barnet ska få vara i centrum, att få tänka ut vad de vill göra och att sätta ord på sina tankar. Ett annat syfte är att få föräldrarna delaktiga i verksamheten. På några av avdelningarna finns fotoramar där de visar bilder på barnens lekar under dagen. På avdelningarnas väggar finns mycket bilder på vad barnen gjort. På de flesta avdelningarna finns det text som förklarar vad bilderna visar och på många ställen finns även hänvisning till ett eller flera mål från läroplanen. Dock ser vi inte barnens kommentarer i text kring sitt lärande vid 5
bilderna. Pedagogerna berättar att de reflekterar tillsammans med barnen kring de bilder som är uppsatta på väggarna och försöker att få varje barn att reflektera över sitt lärande vid samlingar och måltider (steg 4). Detta hörde och såg vi flera exempel på under vårt besök på förskolan. Vid intervjun med pedagogerna lyfter de fram att det ibland är svårt för barnen att veta att det sker ett lärande i det de gör. Vid samlingarna som vi deltog i gavs barnen, i olika utsträckning, möjlighet att göra egna val eller att reflektera över sitt lärande. I personalenkäten svarar 82 % att de instämmer helt eller till stor del i att barnen är delaktiga i lärprocessen. I påståendet Jag dokumenterar och reflekterar över den dagliga verksamheten är det hela 100 % som instämmer helt eller till stor del. I föräldraenkäten instämmer 89 % helt eller till stor del att utvecklingssamtalet bygger på pedagogisk dokumentation av deras barns utveckling och lärande. Barnen ges i olika utsträckning möjlighet att göra egna val och är i varierande grad delaktiga i sitt eget lärande vid till exempel samlingar. 100 % av barnen anser att uttrycket Jag får ofta välja vad jag vill göra stämmer helt eller mycket bra. Även om det på några avdelningar ges möjlighet till detta så är verksamheten i de flesta fall till stor delen vuxenstyrd. Vi ser att det varierar mellan de olika avdelningarna hur långt de kommit i sitt arbete med att dokumentera barnens lärprocesser och att synliggöra dessa för barn och föräldrar. I självvärderingen har fyra avdelningar placerat sig på steg 6, två av avdelningarna på steg 7 och ledningen på steg 4. Vår bedömning är att förskolan når upp till steg 3. För att nå högre upp på skalan behöver förskolan arbeta med att utveckla metoder för att ge barnen ett reellt inflytande över arbetssätt och verksamhetens innehåll och även stimulera barnen att reflektera över sitt eget lärande, vilket idag görs i olika hög utsträckning på de olika avdelningarna. Arbetssätt och pedagogroll Enligt förskolans arbetsplaner ska arbetssätten präglas av att barnen i leken lär sig att konstruera, utforska, experimentera och samarbeta. Förskolan upprättar en grovplanering en gång om året. Detta görs en bit in på höstterminen efter att inskolningarna är färdiga och pedagogerna lärt känna barnen och vet vilka behov som finns. Verksamheten finplaneras på respektive avdelning på måndagar en eller två gånger under en fyraveckorsperiod. Pedagogerna utgår från barnens utveckling och intresse. Under de olika aktiviteterna observerar pedagogerna barnen, lyssnar på dem och ser de olika barnens behov. Barnen grupperas efter intresse, förmåga och ålder beroende av innehåll. Barnens dag på förskolan indelas i för barnen kända delar med blandning av fri lek, planerade aktiviteter ute och inne. Barnen får välja aktivitet under fria lektiden genom att sätta upp sitt namn på den dörr där de vill leka och vara. Det får bara vara ett visst antal barn i varje rum, vilket medför att barnen måste vara noga med att räkna namnen som sitter på dörren. Pedagogerna placerar sig beroende på antal barn och aktivitet. Pedagoger är alltid med och kan inspirera dem. Aktiviteter som barn kan välja på varierar alltifrån bygg, målar - pysselrum och dockrum/familjerum. Barnen vet hur dagen är indelad, men de vet inte vad de planerade aktiviteterna innebär, så här finns möjlighet för pedagogerna att väcka nyfikenhet, lust att lära, skapa möjlighet för barnens kreativitet och 6
skapande samt att tillgodose barnens önskemål om innehåll. Allt material är lätt att nå för alla barn. Pedagogerna är duktiga på att fånga upp barnens intressen och att hjälpa dem vidare i leken. I det konkreta temaarbetet belyses temat utifrån olika vinklar och arbetssätt för att nå alla barn. Under besöket ser vi många exempel på olika, skapande och spännande aktiviteter. Förskolan har en personaltäthet som möjliggör olika gruppsammansättning av barnen, där de utmanas inom aktiviteten. Pedagogerna har kompetensutvecklat sig inom ämnet matematik. Detta märks vid besöket. Pedagogerna pratar matematik vid samlingar och lunch; hur många är här, hur många fattas och så vidare. Vid de planerade lekstunderna ute kommer matteleker in i aktiviteterna. Barnen tränar antalsbegrepp och att räkna, men de tränar även begrepp som lång, kort, längst och kortast. Pedagogerna utvärderar de dagliga aktiviteterna muntligt och under de träffar som kallas pedagogiska samtal. Dessa träffar dokumenteras skriftligt, idéer tas till vara och blir konkreta aktiviteter ute på avdelningarna. På dessa träffar diskuteras kunskapssyn och kunskapsutveckling. Eftersom temat är gemensamt så kan alla avdelningar ta tillvara varandras idéer. 91 % av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling. Barnens alster och resultat av temaarbete sitter väldokumenterat på väggar ute på avdelningarna. Föräldrar får information om den dagliga verksamheten genom daglig eller veckovis skriftlig information. Vissa avdelningar har digitala fotoramar som visar den dagliga verksamheten. Pedagoger är duktiga på att uppdatera informationen snabbt. Vid intervjun framhåller föräldrarna att de är mycket nöjda med verksamheten och att de tycker att barnen lär sig mycket och att hela familjen nu är involverad i Bamsetemat. Förskolans avdelningar har placerat sig mellan steg 4 och 7 inom detta område. Ledningen anser steg 5. Vi anser att de befinner sig på steg 5. Vi ser en samsyn gällande kunskapssyn och kunskapsutveckling. Förskolans pedagoger dokumenterar och reflekterar över det pedagogiska arbetet i relation till varje barns utveckling. Vi ser däremot inte en tydlig progression i arbetssätt utifrån varje barns utveckling förutom viss gruppindelning av barnen. Pedagogerna har påbörjat ett arbete med tydlig utvärdering efter ett mycket bra dokument. Detta behöver förskolan utveckla ytterligare mot mål och resultat. I nuläget är målet ett görande, men hur detta görande leder till ett mål för förskolans läroplans mål är inte synligt. Utvärderingen visar inte heller att arbetsformer utvärderats utifrån forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 6-7). Utveckling och lärande Förskolan uppmuntrar nyfikenhet och lust att leka och lära hos varje barn (steg 1). Vid besöket ser vi detta bland annat i variationen i det tematiska arbetet, i skapandet och i den tilltalande lekmiljön, men också i barnens fria lek. Vid besöket ser vi hur pedagogerna delar in barnen i mindre grupper vilket ger goda möjligheter för alla barnen att bli sedda och bemötta. 93 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för mitt barn. 7
Förskolan har en tydlig handlingsplan för barn med behov av särskilt stöd. Ett förskoleteam som består av specialpedagog, talpedagog och en förskolepsykolog samarbetar med förskolan vid behov. Alla som vi samtalar med under besöket, föräldrar och pedagoger, är mycket positiva till detta samarbete. En förälder med barn i behov av särskilt stöd är mycket nöjd med verksamheten att deras barn får det stöd och de utmaningar som barnet behöver. Pedagogerna betonar att förskoleteamet alltid är tillgängligt då de behöver handledning och de kommer på besök då pedagogerna så önskar (steg 2). En gång per termin har förskolan barnkonferenser tillsammans med teamet för att diskutera barn med behov av stöd. Inför det samtalet har ett observationsdokument fyllts i för de barn som ska tas upp och också för alla 5-åringar. Samarbetet med föräldrar till barn med behov av särkilt stöd har kontinuerliga utvärderingar Förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens utveckling och lärande (steg 2). I den skriftliga redovisningen och genom intervjuer framkommer det att man använder flera metoder för att följa upp och dokumentera barns lärande och utveckling, beroende på det enskilda barnets behov. Pedagogerna dokumenterar i barnens pärmar. Alla barns utveckling följs upp på utvecklingssamtalet en gång per termin. Förskolan har en blankett (SIUP- system för individuell utvecklingsplan) där pedagogerna gör pedagogiska kartläggningar inom tydliga områden som primära, emotionella, sociala utvecklings- och kunskapsbehov. 60 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet, Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande. 17 % instämmer till viss del, 6 % instämmer inte alls och 7 % svarar att de inte vet eller tar inte ställning i frågan. Vissa barns utveckling följs upp med åtgärdsprogram och utvärderingar kring dessa. En gång per termin samlas också rektor och pedagoger för att gå igenom alla barn på förskolan. 91 % av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påståendet Det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och vårt arbete med barnens utveckling Det aktuella temat har gett pedagogerna oändliga möjligheter att arbeta för att ge barnen stöd och stimulans i sin sociala utveckling (steg 3). Återkommande under dagen såväl i intervjuer med pedagoger, föräldrar och vid besök på avdelningar ser och hör vi exempel på hur samspel och relationer är i fokus. Vi ser pedagoger samtala och vägleda barnen att vara en god kompis eller att lösa en konflikt genom att spegla vad barnen säger och deras känslor. Vi ser bilder på väggen där temat att vara en bra kompis blir tydligt. Vid planeringen inför temat har pedagogerna varit noga med att anknyta till läroplanen och de mål som Henkeltorps förskola har med trygghet och trivsel i fokus men också lek och rörelse. På väggarna ute på avdelningarna ser vi tydliga utdrag ur läroplanen kopplade till barnens alster. Alla figurerna i Bamse och hans värld kan härledas dit. Skalman är till exempel ett bra verktyg då de arbetar med naturvetenskap och teknik. Likabehandlingsplanen har tydliga paralleller till Bamse och hans värld (steg 3). Barnen lyssnar på sagor och återberättar, de skriver och leker med ord. Förskolan får regelbundet lådor med lämpliga böcker från biblioteket i kommunen (steg 4). 100 % av pedagogerna instämmer till stor del eller helt i påståendet Vår förskola har fokus på språk och kommunikation i alla situationer. När vi frågar några barn hur de lärt sig att skriva och läsa säger de däremot att de lärt sig hemma. 8
Eftersom hela förskolan samarbetar med Bamsetema känner alla barnen igen sig oberoende av avdelning. Barnen grupperas ibland över avdelningsgränserna och har möjlighet att lära av varandra såväl i leken som i planerade aktiviteter. Förskolan lägger stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Förskolan är Grön flagg certifierade. Miljöarbetet sker främst under vissa miljöveckor, men miljöfrågorna är synliga i det dagliga arbetet (steg 5). I självvärderingen kan vi se att två arbetslag har placerat sig på steg 5, tre arbetslag på steg 6, ett på steg 7 och ledningen på steg 4. Vi ser att förskolan skapar nyfikenhet och lust att lära hos varje barn och att förskolan har metoder för att följa upp och dokumentera barnens utveckling och lärande. Förskolläraren/förskollärarna på respektive avdelning tar ett särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet och för varje barns utveckling och lärande. De tre pedagogiska samtalsledarna driver frågor knutna till hela förskolans pedagogiska utveckling. Vi ser också att förskolan på många sätt arbetar med barn i behov av särskilt stöd samt följer upp att varje barn utvecklas efter sina förutsättningar och arbetar aktivt med barns samspel och sociala utveckling. Vi placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6 krävs att förskolan har ett förhållningssätt och metoder som utmanar barnens utveckling och lärande fullt ut. När förskolan sätter lärandet och förmågorna i tydligare koppling till målen och arbetar utifrån det, så når man inom snar framtid steg 6. Visserligen diskuteras arbetet och aktiviteterna utvärderas, men vi ser inte att de sätts i samband med beprövad erfarenhet eller utifrån forskningsrön vilket krävs för att nå steg 7. Föräldrainflytande Förskolan skapar en tillitsfull relation med föräldrarna (steg 1) genom att de får en god introduktion av förskolans verksamhet vid inskolningen. Förskolan ser som sitt ansvar att upprättas fortlöpande samtal med barnens föräldrar om hur barnet trivs, utvecklas och lär. Varje barn har en ansvarspedagog som är ansvarig i kontakten mellan hem och förskola. Under såväl föräldraintervjun som personalintervjun framhålls att detta är ett uppskattat arbetssätt och att ansvarspedagogen borgar för en god föräldrasamverkan och ger förutsättningar för föräldrainflytande. Förskolan uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i förskolans verksamhet (steg 2) genom att ge dem all information, som behövs så att föräldrarna känner sig delaktiga. Pedagogerna erbjuder föräldrarna att komma och besöka förskolan under en dag för att se hur barnen har det. Enligt pedagogerna är det endast ett fåtal föräldrar som utnyttjar denna möjlighet. De föräldrar vi intervjuar tycker inte att det är viktigt att delta i verksamheten under en hel dag, de anser att de får en bra bild ändå. Föräldrarna har fullt förtroende för pedagogernas arbete och är förvissade om att deras barn har det bra på förskolan. I personalenkäten anger 73 % av pedagogerna att de uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet. Henkelstorps förskola har ett föräldraråd med två föräldrarepresentanter från respektive avdelning, förskolechefen och några personalrepresentanter. Föräldrarådsmötet leds av förskolechefen och 9
hålls två gånger per termin. Minnesanteckningar anslås på avdelningarnas anslagstavlor och på förskolans hemsida, för kännedom till alla föräldrar. Uppslutningen har varit varierande på de senaste mötena. Enligt de föräldrar vi intervjuar vid vårt besök är åsikterna delade huruvida det är ett meningsfullt forum eller inte. En förälder uttrycker att det är svårt att påverka genom föräldrarådet eftersom det bara tas upp generell information och generella frågor där. Föräldrarna är överens om att det är bättre att ta kontakt med förskolechefen direkt om man har synpunkter på verksamheten. De kan också skicka in eventuella klagomål och synpunkter till Åsikt Kävlinge som är kommunens övergripande synpunktshantering. Vid föräldramöten uppmanas föräldrarna att tycka till om förskolans verksamhet. De föräldrar vi intervjuar tycker att föräldramötena är mycket meningsfulla. Det är positivt att träffa andra föräldrar, de får bra information om vad de gör på förskolan och planeringen för terminen gås igenom. Vid senaste mötena har de fått ganska mycket information om den reviderade läroplanen. Föräldrarna sa att om de som föräldrar ger sig tid så får de den information de behöver. Föräldrarna anger anslagstavlorna som exempel på hur de får information om den dagliga verksamheten. De är imponerade av hur snabbt personalen får upp aktuell information. Det gäller även bilder i de digitala fotoramarna som finns i hallen på några avdelningar. De framhåller också att de kan fråga vem som helst, de får alltid ett bra bemötande. Pedagogerna lyfter vid intervjun fram vikten av det dagliga samtalet med föräldrarna. De prioriterar att skapa utrymme för att delge föräldrarna vad som hänt under dagen på förskolan och likaså att ta emot information när barnen kommer på morgonen. Detta bekräftas av föräldrarna som dessutom talar om att det fungerar även om det är pedagoger från annan avdelning kvar när föräldrarna kommer för att hämta sitt barn. Vi ser flera goda exempel på mycket bra bemötande vid vårt besök på förskolan. De föräldrar vi träffar vid intervjun vittnar om stor nöjdhet med verksamheten på Henkelstorps förskola. De är mycket nöjda med pedagogernas engagemang och känner sig förvissade om att barnen har det tryggt på förskolan. Trygga föräldrar är lika med trygga barn, uttrycker en förälder och de övriga håller med. Både barn och föräldrar får vad de behöver. Samverkan med föräldrar kring barns utveckling och lärande (steg 3) sker bland annat vid den dagliga kontakten med föräldrarna, där pedagogerna berättar om händelser som utspelat sig under dagen. Det sker också vid utvecklingssamtalen som hålls två gånger per år. Utvecklingssamtalen bygger på pedagogernas observationer av barnen och deras arbete i barnpärmarna. Föräldrarna får inga frågeställningar att tänka över och förbereda sig på inför samtalen. I föräldraenkäten instämmer 76 % av föräldrarna helt eller till stor del i att förskolan samverkar med dem om deras barns utveckling och lärande. Övriga föräldrar svarar att de endast instämmer till viss del eller att de inte tar ställning. Förskolan utvärderar och utvecklar kontinuerligt metoder för att göra föräldrarna delaktiga i barnens utveckling (steg 4) genom att ta emot åsikter från föräldrarna på föräldramöten, men även under de dagliga samtalen. Alla föräldrar får samma information. Även de föräldrar som inte varit närvarande, vid till exempel föräldramöten, får protokoll därifrån. Mejlkontakten med föräldrarna har utökats och utvecklats. 65 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag 10
har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering av verksamheten. 12 % instämmer till viss del och 2 % instämmer inte alls. Övriga, 21 %, svarar att de inte vet eller tar inte ställning i frågan. Inom detta område anser en avdelning att de befinner sig på steg 4, fyra avdelningar placerar sig på steg 6 och en avdelning på steg 7. Ledningen skattar verksamheten till steg 4. Vi bedömer att förskolan befinner sig på steg 4. Metoder för att göra föräldrar delaktiga i barnens utveckling utvärderas och utvecklas. Däremot ser vi inte att föräldrar involveras fullt ut i utvärdering och förbättring av verksamheten eller har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen i steg 5 och 6. Organisation Granskad förskola 2010 Genomsnitt kommunen 2010 Genomsnitt hela riket enligt Skolverket Total sjukfrånvaro/år 6,0 % 4,65 % ----------------- Sjukfrånvaro mer än 91 dagar 16 % 15 % ----------------- Andel barn 0-3 år 27 % --- 55 % Antal inskrivna barn/årsarbetare 5,0 5,0 5,4 I tabellen framgår att sjukfrånvaron är högre vid Henkelstorps förskola än i kommunen i övrigt. Andelen barn under 3 år är betydligt lägre än riksgenomsnittet. Henkelstorps förskola leds av förskolechef Laila Lööv-Persson. Förskolan består av sex avdelningar med totalt 100 barn inskrivna. Två av avdelningarna har barn i åldern 1-3 år och fyra avdelningarna har barn i åldern 3-5 år. Personalbemanningen på avdelningarna varierar utifrån hur många barn som är placerade i respektive grupp. Ledningens ambition är att det ska finns minst en utbildad förskollärare på varje avdelning. I dag är det en anställd förskollärare per avdelning, förutom en av småbarnsavdelningarna som har två förskollärare. Förskolechefen uttrycker att det vore bra med två förskollärare per avdelning men i dagsläget är det mycket svårt att rekrytera förskollärare. Det finns ingen ledningsgrupp på förskolan men tre av förskollärarna är utbildade samtalsledare vilka har ett särskilt ansvar för den pedagogiska utvecklingen av verksamheten. Förskolans organisation har en tydlig struktur (steg 1). Samverkan mellan avdelningarna förekommer på olika sätt. På fredagar är det gemensam sångstund i lekhallen för alla förskolans barn. Vid två tillfällen per termin ordnar förskolan gemensamma miljö- respektive rörelsedagar. Högtider och traditioner firas gemensamt. Syskonavdelningarna har två gemensamma utflyktsdagar per läsår. För blivande förskoleklassbarn görs gemensamma skolbesök och även besök på biblioteket. Vid sjukdom och annan frånvaro hjälps pedagogerna åt över avdelningsgränserna. Vid behov använder förskolan sig av kommunens vikariepoolsystem och har då möjlighet att få kända vikarier till verksamheten. Pedagogerna berättar att de organiserar barnen i grupper utifrån barnens behov och intressen (steg 2) och att detta styr verksamheten. De arbetar ofta i smågrupper där pedagogerna försöker ta tillvara barnens spontana gruppindelning utifrån barnens egna intressen. Detta ser vi flera exempel på under våra dagar på förskolan. 11
Beslutssystemet är förankrat och välfungerande med uppdrag på flera nivåer (steg 3). 100 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Varje dag har förskolan morgonmöte där eventuellt uppkomna problem, såsom sjukfrånvaro, löses av pedagogerna. En representant från varje avdelning deltar. Vi deltar på ett morgonmöte där vi ser att dagens uppgifter löses på ett smidigt sätt. Förskolan har veckokonferenser där förskolechefen delger personalen information. En pedagog per avdelning deltar i olika former av möten på tisdagar, då det diskuteras frågor som rör hela förskolan. Vissa tisdagar är det möte för förskollärare och andra tisdagar är det barnskötarmöte. Förskolan har pedagogiska samtal som samtalsledarna ansvar för, där det diskuteras aktuella ämnen och frågor. De fackliga representanterna har MBL-möten en gång per månad. Förskolan har utsett tre pedagoger med övergripande ansvar för rörelse-, kultur- och miljöaktiviteter. De representerar förskolan vid de kommungemensamma träffarna som anordnas och beslutar även hur förskolans gemensamma miljö-, rörelse- och kulturarbete ska se ut. Förskolan säkerställer en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog (steg 3) genom att pedagogerna i förväg får information om vad som ska diskuteras vid de olika mötena/pedagogiska diskussionerna. Detta för att alla ska kunna vara förberedda och vara insatta i det aktuella ämnet. Oftast sker möten i mindre grupper för att ge alla en möjlighet att komma till tals vilket leder till bättre diskussioner. 73 % av pedagogerna instämmer helt och till stor del i påståendet att Förskolan har en bra mötesstruktur men övriga 27 % instämmer bara till viss del. Vid intervjun med pedagogerna framkommer att det finns ett visst missnöje med tidskompensationen för möten och kompetensutveckling som är förlagda på kvällstid. Förskolans strävan är att minska ner på antal kvällsmöten om det är möjligt. Medarbetarsamtal med förskolechefen sker en gång per år. Pedagogerna får två förberedelsedokument, ett med frågor att fundera över och ett med önskemål om kompetensutvecklingsinsatser. De pedagoger vi pratar med tycker att samtalen är givande. Förskolan säkerställer en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som möjliggör en god daglig verksamhet (steg 4) genom bland annat morgonmöte varje dag. Pedagogerna har också veckoplanering, avdelningsplanering, enskild planering, kvällsplanering samt planerings- och fortbildningsdagar där verksamhetens innehåll diskuteras, planeras och utvärderas. Förskolan är stängd två dagar per läsår för att all personal ska kunna utvärdera och planera verksamheten tillsammans. Vid större behov kan förskolan stänga ytterligare någon dag. Pedagogerna deltar i olika nätverk såsom kultur, miljö, rörelse och IT. I föräldraenkäten instämmer 62 % av föräldrarna i att Förskolan har en väl fungerande organisation. 22 % svarar att de inte vet eller tar inte ställning och 16 % svarar till viss del eller inte alls. Av pedagogerna är det 91 % som instämmer helt eller till stor del i denna fråga. 9 % tar inte ställning. 82 % av pedagogerna anger att deras arbetslag fungerar väl. 9 % tar inte ställning och 9 % instämmer till viss del till detta påstående. 12
Arbetslagen tar fullt ansvar för att stödja alla barns lärande och utveckling (steg 5) genom att pedagogerna har ansvarsbarn, men alla i arbetslaget är delaktiga i alla barns lärande och utveckling. Exempelvis träffas alla i arbetslaget inför SIUP-samtal och för gemensamma diskussioner kring barnets utveckling. Pedagogerna dokumenterar och reflekterar kring det dagliga arbetet. Arbetslagen prioriterar och fördelar sina arbetsuppgifter (steg 5) genom att ha olika ansvarsområden. I enlighet med läroplanen har förskollärarna huvudansvaret för det pedagogiska arbetet och avdelningarnas arbetsuppgifter fördelas på de personer som arbetar på respektive avdelning. 82 % av pedagogerna instämmer i att deras arbetslag har de förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifterna. Förskolans organisation stödjer utveckling och utvecklas med sitt uppdrag (steg 6) genom att personalen erbjuds kompetensutveckling varje termin. Förskolechefen uppmuntrar till fortbildning. 1,5 % av personalbudgeten är avsatt till fortbildningskostnader. Genom pedagogiska diskussioner och samtalsgrupper lyfts olika ämnen upp som för verksamheten framåt. Detta framkommer tydligt vid intervjuerna. Samtliga arbetslag placerar sig på steg 6 i självvärderingen medan förskolechefen skattar verksamheten på steg 5. Vi bedömer att förskolan nått långt inom detta område men har ännu en bit kvar med att systematiskt utvärdera den egna organisationen (steg 7) och placerar därför förskolan på steg 6. Styrning och ledarskap Verksamhetsmålen är kopplade till styrdokumenten i Lpfö -98 och Henkeltorps egna mål. Nu arbetar man med att koppla målen till den reviderade läroplanen. Förskolans lokala mål är att skapa ett lustfyllt lärande som ska präglas av glädje, respekt, tolerans och hänsyn. Barnen ska få självförtroende och utvecklas socialt, matematiskt och språkligt. De ska få konstruera, utforska, samarbeta och experimentera. De ska också utveckla en ansvarskänsla för miljön. Ett annan viktigt fokus i förskolans verksamhet är rörelse. Med detta menas inte bara rörelse rent kroppsligt utan också att förskolan ska vara i rörelse, vara öppen för nya utmaningar och se positivt på framtiden. För barnen handlar det om motorisk träning, koncentration och kroppskontroll och att detta påverkar inlärningen. Planeringen av detta sker vid terminsstart då alla gör en grovplanering. Utifrån denna grovplanering planerar avdelningarna verksamheten. Som tidigare beskrivits så har detta arbete samlats under temat Bamse och är gemensamt för hela förskolan. Alla är med i denna planering och all personal känner därmed till förskolans gemensamma mål (steg 2). 100 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet I vår skola har vi gemensamma mål som är tydliga. 82 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet I mitt arbetslag har vi en gemensam syn på uppdraget. 9 % tar inte ställning och 9 % instämmer till viss del. De pedagogiska samtalsledarna ser till att få in läroplanen i temaarbetet. Alla pedagoger ska delta i minst 2-4 pedagogiska möten per termin. Detta sker varannan fredag och en från varje avdelning deltar (steg 3). 13
Förskolan säkerställer att det finns ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer genom att de flesta pedagoger har ansvarsområden; pedagogiska samtalsledare, ansvar för inköp, hemsida osv. Förskolechefen träffar pedagogerna schemalagda tider utefter ett tydligt konferensschema. Det råder ett öppet klimat där alla anser att de får komma till tals. Genom att verksamhetsmålen är synliga i förskolans lokaler och att målen diskuteras på föräldramöten och vid utvecklingssamtal säkerställer förskolan att föräldrarna känner till förskolans mål. 80 % av föräldrar instämmer helt eller till stor del i påståendet; Jag känner till förskolans mål och vid intervjun säger de föräldrarna också att de känner till förskolans mål. Förskolechefen har kontinuerliga utvecklingssamtal med alla pedagoger och innan samtalet får de ta del av samtalspunkterna för att vara väl förberedda. Förskolan har kontinuerliga konferenser där möjlighet ges att diskutera aktuella händelser och pedagogiska förutsättningar för verksamheten. Detta görs för att skapa förståelse och delaktighet på alla nivåer (steg 3). Arbetet med fungerande mål och utvärdering på alla nivåer fungerar genom att alla tillsammans först gör en grovplanering av verksamheten, där mål och processer för att nå dem diskuteras. Därefter gör varje avdelning sin planering. Man delger varandra sina planeringar och byter tips och idéer med varandra. Alla mål och planeringar för att nå dem blir allas egendom. Vid besöket blir detta tydligt. Alla pedagoger reflekterar över sitt arbete och över resultatet. Detta görs dagligen och tillsammans i arbetslaget och vid de pedagogiska samtalen. Inför den nya kvalitetsredovisningen görs en utvärdering av årets verksamhet. Varje avdelning ger sina synpunkter innan förskolechefen skriver den nya kvalitetsredovisningen och då har verksamheten stor nytta av sina veckoutvärderingar. 91 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet vi utvärderar kontinuerligt den pedagogiska verksamheten. På veckokonferenser, kvällskonferenser och under de dagar då förskolan stänger diskuteras strategiska mål för verksamheten. Förskolechefen träffar också alla förskollärarna varje tisdag. 73 % av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling. 18 % instämmer endast till viss del. Vid de utvecklingssamtal som förskolechefen har med sina medarbetare diskuteras varje personals behov för att nå verksamhetens mål. Här utgör målen och utvärderingen en viss grund för systematisk förbättring. I och med att alla har olika ansvarsområden finns det ett tydligt ledarskap på alla nivåer. Detta framgår vid besöket, där alla anser sig delaktiga och har ett ledarskap för lärandet i alla delar av verksamheten. 73 % av pedagogerna instämmer till stor del till påståendet att förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Ingen av dem instämmer helt och 27 % instämmer endast till viss del till i detta påstående. Vid besöket framkommer det att en anledning till detta är den omorganisation som gjorts. Förskolchefen uppmuntrar alla att gå olika kurser för att hitta variation i genomförandet av förskolans mål. Enligt personalintervjun framgår det att alla får i princip gå de kurser som de vill. Inom detta område har avdelningarna placerat sig på steg 4 och 5. Ledningen har placerat förskolan på steg 5. Vi externa granskare anser att de befinner sig på steg 5. Mål och utvärderingar 14
utgör till viss del grund för systematiskt förbättringsarbete som vi bland annat ser i kvalitetsrapporten, men vi ser det inte fullt ut (steg 6) och inte heller att ledningen har strategier kopplade till nya forskningsrön och beprövad erfarenhet (steg 7) Kommunikation Informationen vid inträffade händelser och uppkomna behov (steg 1) förmedlas till föräldrar i den dagliga kontakten. Pedagogerna strävar efter att rak och ärlig information alltid ska ges till föräldrarna. Olycksrapporter skrivs vid allvarliga tillbud. De metoder som förskolan har för att sprida information, kunskaper och erfarenheter (steg 2) är morgonmöten varje dag, veckokonferens varannan vecka och gemensamma konferenser någon gång per termin. Mycket information förmedlas via mejl, både från förskolechefen och mellan pedagogerna sinsemellan. På förskolans dator finns en gemensam fil där alla har möjlighet att lägga in tips och annat som kan vara till nytta för alla. Alla pedagoger, 100 %, instämmer helt eller till stor del i att Förskolan har metoder för att sprida information, kunskaper och erfarenheter. Det finns rutiner för att samarbeta med berörda skolor (steg 2) i området. Pedagogerna anger att det finns en öppen kommunikation med skolan i samband med överflyttningen av 6-åringarna. Det har startats ett så kallat länkarbete mellan förskola och skola där en pedagog per 3-5-års avdelning deltar. Syftet är att skapa en röd tråd för de barn som flyttas upp till skolan. Förskolans och skolans pedagoger har arbetsbyte för att få förståelse för varandras arbete. Under hösten sker återkoppling, där förskolan får information om hur det gått för de barn som börjat i förskoleklassen. Förskolan säkerställer att föräldrar får en god och kontinuerlig information som berör deras barn (steg 3) genom den dagliga kommunikationen med föräldrar, både muntligt och skriftligt. Några avdelningar sätter upp skriftlig information till föräldrarna i hallen varje dag och ett par av avdelningarna skriver veckoinformation. Under vårt besök på förskolan ser vi flera goda exempel på både muntlig och skriftlig kommunikation med föräldrar. Föräldrarna vi intervjuade lovordade också pedagogerna för deras goda kommunikationsförmåga. De är imponerade av att de kunde få fram den skriftliga informationen så snabbt. I föräldraenkäten svarar hela 96 % att de får god och kontinuerlig information om vad som händer på förskolan. Förskolan arbetar för att få ett internt och externt samtalsklimat som är öppet och förtroendefullt (steg 3) genom den gemensamt framtagna värdegrunden. De har ett öppet och professionellt bemötande av alla besökande på förskolan. I ledningsdeklarationen som finns tillgänglig i den lokala arbetsplanen står angivet att allas lika värde ska respekteras och att pedagogerna ska se till att ingen känner sig utanför och oinformerad. I personalenkäten instämmer 91 % helt eller till stor del i att de som arbetar på förskolan har en förtroendefull kommunikation. Förskolan använder modern teknik för att förbättra service och kommunikation internt och externt (steg 4). Alla pedagoger har mejladresser. Det kommunala intranätet, INKA, används för information till pedagogerna och där finns också blanketter tillgängliga. Pedagogerna vi intervjuar tycker att det är en bra sida som används till stor del. All personal sjuk- och friskanmäler sig via självservice. Föräldrar kan skriva in sitt barns schema på Dexter, ett webbaserat verktyg som 15
föräldrarna har tillgång till. Förskolan har en hemsida som är informativ och tydlig. Där finns övergripande information om förskolan och kommunen men också beskrivning av varje avdelnings arbete. 81 % av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i påståendet att förskolan använder modern teknik för att informera om sin verksamhet. Förskolan samarbetar med berörda skolor i pedagogiska frågor och det har fördjupats genom det startade länkarbetet (steg 2). Förskolan och skolan har överlämnandekonferens och återkoppling senare på hösten. Förskolan samarbetar med BVC, socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt (steg 5) genom att ta kontakt med socialtjänst och resursteam vid behov. Både pedagoger och de föräldrar vi intervjuar är mycket nöjda med stödet som ges från framförallt kommunens resursteam. Förskolechefen är med i Gränslösa möjligheter som är ett samarbetsprojekt mellan Bildningsnämnden och Socialnämnden. I projektet ingår även BVC och bibliotek. 55 % av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att de Har en öppen kommunikation med BVC, socialtjänst, myndigheter och närsamhället i övrigt. Övriga 36 % instämmer inte, kan inte ta ställning eller vet inte. I självvärderingen har förskolans olika avdelningar värderat sig mellan steg 5 och 7. Ledningen anser steg 5. Förskolan har många goda former för kommunikation som vi fick ta del av under vårt besök i verksamheten. Vi bedömer att förskolan befinner sig på steg 5. För att nå högre i Qualisstegen behöver förskolan bland annat utveckla metoder för att utveckla, stödja samt samla resultat av omvärldsbevakning. Kompetens Uppgifterna avser år 2010 Andel medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Andel medarbetare med annan utbildning för arbete med barn Avsatta medel för kompetensutveckling per medarbetare Granskad förskola Jämförbar Qualisförskola Helsingborg Genomsnitt i hela riket enligt Skolverket år 2010 39 % 69 % 54 % 61 % 31 % 41 % 1,5 % av lönekostnaden 2 000 kr Uppgift saknas I tabellen kan vi se att andelen med medarbetare med pedagogisk högskoleutbildning är betydligt lägre vid Henkelstorps förskola än i kommunen i övrigt samt i hela riket. Förskolan har sju förskollärare och tio barnskötare. Förskolechefen har ambitionen att det ska vara minst en förskollärare på varje avdelning. Vid omorganisationen som krävdes då förskolan fick ett mindre antal barn och personal blev övertalig, behöll förskolechefen personal med förskoleexamen. 16