Qualis Granskningsrapport

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Kompassens förskola Kävlinge Granskning genomförd i maj 2014 av Viveca Serder och Marie Gotte Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning Kompassens förskola är en kommunal förskola som är belägen i Löddeköpinge i Kävlinge kommun. Förskolan har vid granskningstillfället 74 barn fördelade på fyra avdelningar med barn i åldern 1-3 år och 3-5 år. En femte avdelning som startades under våren 2014 finns också på förskolan med 16 barn i åldern 1-3 år och en sjätte avdelning startar i augusti. Förskolechef Rauni Lundgren leder förskolan sedan januari 2012, då förskolan öppnades. Förskolan har helt nybyggda lokaler, som liksom utemiljön är välutrustad och inspirerande. Förskolan finns i ett område som främst består av villor men också av några flerfamiljshus. Detta är förskolans första granskning enligt Qualis kvalitetssäkringssystem och den väl fungerande verksamheten gör att förskolan når 107 poäng totalt och uppnår minst steg 3 på alla kvalitetsområden. Förskolan blir därför med god marginal certifierad. Förskolans starkaste områden är Utveckling och lärande, Arbetssätt och pedagogroll samt Organisation. Utöver dessa områden har förskolan ytterligare ett antal områden där förskolan når mycket högt. Gemensamt för alla dessa områden är att förskolan med en mycket engagerad och flexibel personal och ledd av en erfaren och kompetent chef tillsammans skapar en mycket god organisation för barnens lärande och utveckling samt att förskolan har metoder för dokumentation, utvärdering och analys inom ett flertal områden, alltifrån att utvärdera veckan som gick till året som varit. Det finns en samsyn bland personalen om hur man ska arbeta. Förskolechefen har avsatt tid och resurser för att ge förutsättning för utvärderings- och utvecklingsarbete. Trots att förskolan bara varit igång i två och ett halvt år har arbetet har redan fått en kontinuitet och förskolan är på god väg att få ett kvalitetsarbete som är systematiskt. Eftersom förskolan når steg 6 och 7 på nio områden och steg 5 på två områden finns förbättringsområden främst inom de två senare kvalitetsområdena. Det första ligger inom området Trygghet och trivsel. Eftersom förskolan ligger i ett mycket homogent område och i stort sett alla barn har svenska som modersmål, är det extra viktigt att förskolan arbetar med att utveckla varje barns förståelse för allas lika värde. Vi stödjer helt förskolechefen, som vi vet strävar efter att bli ännu bättre på detta område. Det andra viktiga förbättringsområdet finns inom området Styrning och ledarskap. Inom detta kvalitetsområde är ett viktigt utvecklingsområde att tydligare beskriva hur alla åtgärder för förbättring, som är identifierade i den årliga kvalitetsredovisningen, ska genomföras. Kompassens förskola har ett mycket gott kontinuerligt kvalitetsarbete och det är viktigt att fortsätta det pågående arbetet och implementera detta också på förskolans två nya avdelningar. En kort presentation - Kompassens förskola Kompassens förskola är en kommunal förskola som är belägen i Löddeköpinge i Kävlinge kommun. Förskolan har vid granskningstillfället 74 barn och 12 pedagoger fördelat på fyra avdelningar med barn i åldern 1-3 år och 3-5 år. En femte avdelning startades i mars 2014 med 16 barn i åldern 1-3 år samt tre pedagoger. En sjätte avdelning är planerad till augusti Vi upplever att förskolan har ett väl planerat och genomtänkt tillvägagångssätt för att göra implementeringen av denna avdelning samt den sjätte avdelningen med resten av förskolan, så bra som möjligt.

3 Förskolechef Rauni Lundgren leder förskolan sedan januari 2012 då förskolan öppnades. Rauni är även förskolechef för Bullerbyns förskola som ligger på gångavstånd. Till sin hjälp på Kompassens förskola har hon en administrativ assistent, som även bistår personalen, tre timmar i veckan. Förskolan har en vaktmästare som arbetar fyra timmar per vecka. Kompassens förskola har ett eget kök. Huvudrätterna lagas i ett större tillagningskök och levereras till förskolan men till exempel potatis, ris och grönsaker förbereds och tillagas i det egna köket. Även frukost och mellanmål förbereds och tillagas i det egna köket. Förskolans öppettider är kl Öppning och stängning sker gemensamt, men barnen äter sedan frukost på sina respektive avdelningar. Villaområden präglar förskolans upptagningsområde. Förskolan byggdes 2011 och öppnades i januari Lokalerna är väl planerade och genomtänkta för dess verksamhet. Förskolechefen Rauni Lundgren fick till stor del vara med att påverka placeringen av de olika avdelningarna, köket och den stora lekhallen. Avdelningarna på förskolan är ljusa med många stora fönster och väl planerade öppna ytor. Vi ser små oaser av sittplatser anpassade i barnens höjd, bland annat elementskydd som är gjorda som sittbänkar. Inbjudande och inspirerande material finns i hyllor, i lådor och i spännande vägghängda konstruktioner. Låga fönster är infällda i väggarna mellan rummen på avdelningarna och är anpassade i barnens höjd vilket ger en god överblick över hela avdelningen. Även förskolans gård är inbjudande och väl planerad med plats för både aktiv lek i sol och avslappnande vila i skuggan. Det finns stora ytor att leka på och många små oaser med olika utbud. Till exempel finns det gungor, sandlåda, lådor med olika typer av material som stora pinnar målade i olika färger att lägga mönster med, klossar att bygga med och en stor kulbana byggd av tjocka träplankor. Det finns även en asfalterad väg runt gårdens gräsmattor och sandlådor, att cykla på. Den har målade övergångsställen och markeringar om att stanna och att lämna företräde, som barnen är noga att följa både när de cyklar och leker. Gården har staket och är indelad i två områden med grindar emellan delarna. Kompassens förskolas profil är Naturvetenskap och Teknik. Pedagogerna beskriver att de vill uppmuntra barnens nyfikenhet och intresse för olika naturvetenskapliga och tekniska fenomen. De undersöker och experimenterar för att ta reda på hur saker och ting fungerar i vardagen. Nyfikna barn utforskar en lustfylld inne- och utemiljö med pedagoger som medforskare. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Förskolans alla arbetslag och ledningen har före vårt besök genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder förskolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa förskolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats avseende Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de utvärderingsmetoder som förskolan har använt är Qualis enkäter till barn över tre år, föräldrar och personal. Av förskolans 44 barn över tre år har 40 svarat (91 procent). Alla barnens föräldrar (en förälder/barn) har erbjudits att svara på föräldraenkäten. Enkäten har besvarats av 65 föräldrar av totalt 74 vilket innebär 89 procents svarsfrekvens. Av förskolans tolv personal har tio svarat (83 procent). När förskolan genomförde Qualisenkäterna våren 2014 hade inte den avdelningen börjat sin verksamhet, varför varken barn, föräldrar eller personal på denna avdelning deltagit i enkätundersökningen. Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. 2

4 Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i förskolan. Vi har deltagit i verksamheten vid alla avdelningar och intervjuat grupper av personal och föräldrar samt ledningen. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Avdelning/arbetslag Kvalitetsområde Gnistan Forsen Lågan Älven Självvärdering förskolechef Extern värdering granskare A. Utveckling och lärande B. Trygghet och trivsel C. Barns delaktighet i lärprocessen D. Arbetssätt och pedagogroll E. Föräldrainflytande F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image Verksamhetens kvalitet inom elva områden Utveckling och lärande Förskolan har helt nya och mycket ändamålsenliga lokaler, som gör att miljön är öppen, innehållsrik och inbjudande. Det gäller såväl miljön inne som ute (steg 1). Vid vårt besök på förskolan ser vi den miljö som förskolechefen beskriver så här i sin skriftliga redovisning Vi har ett tillåtande klimat där barnen uppmuntras att undersöka på egen hand. Vi reflekterar över och utvecklar ständigt barnens lärmiljö både inne och ute. Vi utnyttjar all kompetens i huset och samarbetar över spåren. På förskolan ser vi att utforskande, nyfikenhet och lust att lära utgör grunden för den pedagogiska verksamheten (steg 1). Förskolan har regelbundna barnkonferenser där barnens särskilda behov tas upp. Det finns en handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd. Efter kontakt med föräldrarna tar förskolan kontakt med kommunens elevhälsoteam som tillsammans med förskolan utarbetar en handlingsplan för barnet (steg 1). Förskolan använder så kallade barnpärmar, som alla är upplagda på samma sätt. De är indelade i fyra områden: Barnets sociala utveckling, Språk, Matematik samt Naturvetenskap och teknik. Barnets ansvarspedagog dokumenterar barnets utveckling inom dessa fyra områden regelbundet med 3

5 fotografier och noteringar, till exempel att Lisa äter med kniv och gaffel, går balansgång, lägger 15-bitarspussel eller kan räkna till 50. Utöver barnpärmarna har varje ansvarspedagog en egen pärm med dokumentation om sina ansvarsbarn kring utvecklingssamtalen, ordnat under samma fyra rubriker som barnpärmarna. Förskolan har följaktligen metoder att följa upp och dokumentera varje barns allsidiga utveckling och lärande (steg 2). Förskollärarna tar särskilt ansvar för det pedagogiska arbetet genom att dels delta i förskolans utvecklingsgrupp, dels på sina avdelningar ta ansvar för att utvecklingssamtal och dokumentationen om barnen sker på det sätt som förskolan bestämt (steg 2). Genom Kävlinge kommuns Elevhälsa har förskolan tillgång till specialpedagogisk kompetens (steg 2). Genom att barnen delas in i mindre grupper med gemensamma behov och intressen både i den planerade verksamheten och i den fria leken får barnen stimulans och de utmanas i sin sociala utveckling. Genom att också arbeta i spår över avdelningsgränserna får de mindre barnen stimulans genom att vid planerade tillfällen se de äldre barnen i aktion. Vi ser vid vårt besök flera exempel på detta, till exempel en sångstund med alla barnen inom ett spår. I påståendet att förskolan erbjuder en utvecklande verksamhet för barnen instämmer 98 procent av föräldrarna helt eller till stor del. 97 procent av barnen tycker att det stämmer eller stämmer helt att de ofta får visa vad de lärt sig (steg 3). Förskolan har som prioriterade mål att arbeta aktivt med språk- och kommunikationsutveckling, matematik samt naturvetenskap och teknik. 84 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att i arbetet med barnens lärande har förskolan fokus på språk och kommunikation och alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i samma påstående. Vad gäller påståendet om förskolan har fokus på matematik och naturvetenskap i barnens lärande, instämmer 98 procent av föräldrarna och alla pedagogerna (steg 3). Den dokumentation som finns i barnpärmarna och ansvarspedagogernas pärmar, som beskrivs under steg 2, är ett viktigt led i att förskolan planerar följer upp och utvecklar utbildningen kontinuerligt för att öka varje barns möjligheter till utveckling och lärande. Ett annat led är den dag- och veckoplanering, som varje avdelning gör och sätter upp på väl synlig plats för att föräldrarna ska kunna ta del av den (steg 3). Vi ser många exempel på hur barnen stimuleras i sin utveckling och sitt lärande på ett mycket positivt sätt. Det kan gälla inom projektet Luft, som alla arbetar med under våren, där personalen och barnen nu planerar att bygga ett luftslott av olika sorters papprör. Andra exempel är makaroner som målas gröna och blir till larver och en annan sorts makaroner som målas svarta och symboliserar puppor. Alla pedagogerna har varit på fortbildning på Tom Tits experimentverkstad i Södertälje och lärdomarna därifrån används flitigt (steg 4). Vi ser att olika former av dokumentation och utvärdering används regelbundet för att följa upp barnens utveckling och lärande, vilka förskolechefen beskriver så här Vi dokumenterar varje barns och gruppens lärande med bilder, text och foton, filmer, observationer, samtal och reflektioner, barnintervjuer. Utvärdering och reflektion kring barnens utveckling och lärande sker regelbundet. Tillsammans med föräldrarna upprättas en personlig utvecklingsplan för varje barn. Varje år skriver vi en kvalitetsrapport utifrån pedagogernas utvärderingar (steg 4). Vi ser att det ständigt pågår samtal mellan pedagogerna och barnen. Förskolan arbetar med den så kallade före Bornholmsmodellen, som har språksamlingar då barn och pedagoger arbetar med till exempel sammansatta ord, språkpåsar, språklekar och så kallade tilsakort. Tilsa står för Tidig Läs- Skriv och Alfabetslek. Vi ser att det vid varje avdelning finns en speciell liten språkhörna. Allt detta visar att förskolan har fokus på språk och kommunikation i alla situationer (steg 4). 4

6 Förskolan arbetar inom området Natur och teknik med miljö- och naturvårdsfrågor. Barnen lägger matrester och papper i olika kärl och i korridoren utanför avdelningarna finns en sopstation med ett antal olika kärl i barnstorlek för olika fraktioner. Förskolan har också ett samarbete med föräldrarna där de tillsammans med barnen sparar burkar hemma som sedan barnen tar med till förskolan. Pedagogerna går tillsammans med barnen och pantar burkarna och får på så vis givande diskussioner om återvinning. Pengarna använder förskolan till något barnen vill göra (steg 5). Förskolans aktiva arbete med att låta barnen arbeta i olika grupper beroende på uppgift och den lugna harmoniska miljön leder till att förskolan har ett klimat där barnen stimuleras att lära av varandra (steg 5). Den redan nämnda pedagogiska dokumentationen i form av barnpärmar, dokumentation av underlagen till och resultaten av utvecklingssamtalen samt de tydliga dags- och veckoplaneringarna, använder förskolan under ledning av förskollärarna för att analysera och utveckla förskolans verksamhet. Till exempel gör pedagogerna månadsvis en genomgång av veckoplaneringarna och dokumenterar och analyserar resultaten innan de går vidare med nästa planering. Efter varje läsår gör pedagogerna avdelningsvis en kvalitetsredovisning efter en fastställd mall, som innehåller rubrikerna Utveckling och lärande, Normer och värden, Barns inflytande, Förskola och hem, Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem samt Hälsa. Under dessa rubriker beskriver avdelningarna målen i läroplanen och därefter Process, Resultat, Analys och Åtgärder för förbättring. Efter det att varje avdelning gjort sina kvalitetsredovisningar gör förskolechefen en redovisning för hela förskolan med avdelningarnas redovisningar som underlag (steg 5). I barnpärmarna finns dokumentation av barnens utveckling inom språk- och kommunikationsutveckling samt inom matematik, naturvetenskap och teknik. I barnpärmarna ser vi en tydlig progression i pedagogernas noteringar och reflektioner om barnens lärande. I ansvarpedagogernas dokumentation ser vi hur de dokumenterar barnens utveckling kontinuerligt med en tydlig planering för hur verksamheten ska stimulera och utmana varje barns fortsatta utveckling och lärande (steg 6). Ett arbetslag placerar förskolan på steg 5, ett på steg 7 och två arbetslag och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Även vi bedömer att förskolan ligger på steg 6. För att nå steg 7 behöver förskolan använda kvalitetsredovisningens åtgärder för förbättring på ett ännu tydligare sätt i de enskilda avdelningarnas arbete. Förskolan har påbörjat ett arbete med att försöka forskningsanknyta sitt arbete. Genom att samarbeta med någon högskola och till exempel låta pedagoger genomgå magister-, master- eller licenciandutbildningar kan förskolan på ett aktivt sätt beforska sin verksamhet. Trygghet och trivsel Vid vårt besök på förskolan ser vi en säker, inbjudande och genomtänkt utemiljö. Grindar och staket avdelar gården i olika områden. Vi ser att det finns personal på alla områden på gården och att den är planerad så att det är lätt att överblicka den (steg 1). Genom föräldraaktiv inskolning har förskolan förankrade metoder för att ge varje barn tillsammans med sina föräldrar en god introduktion i förskolan. Vid vår intervju med föräldrarna har alla samma positiva inställning till deras egna barns inskolning. Föräldrarna upplever att de fått en god relation till all personal på förskolan samt att de upplever en stor trygghet i att all personal ser alla förskolans barn som sina barn och att det inte spelar någon roll vilken avdelning de går på (steg 1). Genom en barnsäkerhetspärm som 5

7 finns på varje avdelning samt genom dokument med tydliga instruktioner och tillvägagångssätt har förskolan dokumenterade säkerhetsrutiner (steg 1). Vi möter på förskolan en gemytlig atmosfär med glada och trygga barn samt inspirerande och medupptäckande pedagoger. Som förskolechefen skriver i den skriftliga redovisningen Vi värnar om att ha ett positivt bemötande gentemot barn, föräldrar och varandra, samt Dagarna följer fasta rutiner som gör att barnen känner igen sig och vet vad som kommer att hända. Förskolan arbetar alltså aktivt med att skapa ett klimat som präglas av trygghet och trivsel (steg 2). Förskolan har en likabehandlingsplan med tydlig struktur som innehåller vision, mål, kartläggning och nulägesanalys samt förebyggande åtgärder på både gruppnivå och individnivå. Förskolan utvärderar och uppdaterar planen en gång per år (steg 2). Genom Kävlinge kommuns värdeord öppenhet, utveckling och engagemang har förskolans personal tillsammans med föräldrarådet arbetat fram en gemensam värdegrund för förskolan som genomsyrar hela verksamheten. Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att de har enats om gemensamma normer (steg 2). Under vårt besök på förskolan ser vi engagerade och inspirerande pedagoger. Några barn och en pedagog tittar på bilder av olika sorters fjärilar som finns i Sverige. De pratar och funderar om vilka fjärilssorter som de själva har sett. En annan pedagog ute på gården leker med barnen och tillsammans använder de ett stort papprör till både kikare och trumpet. Vid en gemensam sångsamling i ett av förskolans spår ser vi hur pedagogerna genom sin inlevelse och gitarrackompanjemang sjunger tillsammans med barnen med både kroppsspråk, ansiktsmimik och sång. Ett stort engagemang präglar hela förskolan (steg 3). I påståendet Jag trivs på min arbetsplats svarar 100 procent av personalen instämmer helt, vilket är en känsla vi också upplever under vårt besök på förskolan. I påståendet Jag tycker om att vara på förskolan svarar 95 procent av barnen stämmer helt, vilket även det märks vid vårt besök på förskolan. Se vidare enkätsvar från barn, föräldrar och personal nedan (steg 3). Barnenkät Stämmer helt Stämmer Stämmer inte alls Svaren anges i procent Jag har någon att leka med på förskolan Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan Föräldraenkätenkät Svaren anges i procent Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej Mitt barn trivs på förskolan Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling Personalen engagerar sig i mitt barn Förskolan har en stimulerande utemiljö

8 Personalenkät Svaren anges i procent Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer till viss del Instämmer inte alls Vet ej Barnen trivs på förskolan Vi vuxna reagerar mot diskriminering och kränkande behandling bland och gentemot barnen. Förhållandet mellan personal och barn kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt I den skriftliga redovisningen står att förskolan mäter och följer kontinuerligt upp barnens trygghet, trivsel och säkerhet genom att vara lyhörda och observanta på varje barn. Förskolan har också inskolningssamtal, uppflyttningssamtal då barnen byter avdelning, utvecklingssamtal en gång per år, Qualisenkäter samt barnintervjuer (steg 3). Varje hösttermin startar förskolan med en av varje avdelning vald tematisk metod i arbetet för att förhindra diskriminering och kränkande behandling. Avdelningarna på förskolan väljer den metod som de anser passar barngruppen bäst. Olika exempel på dessa värdegrundsmetoder kan vara en så kallad kompis-sol, en sol med strålar där barnen beskriver på solens strålar hur man ska vara mot varandra, tio små kompisböcker, små berättelser om Kanin och Igelkott, situationer som handlar om vänskap och som de flesta barn känner igen från sin egen vardag eller det kan vara Snick och Snack, vännerna i kungaskogen som även det är ett material som handlar om vänskap. Alla barnen svarar att Jag är en bra kompis (steg 4). Förskolans värdegrund består av orden engagemang, öppenhet och utveckling. Denna värdegrund är något vi ser genomsyra den dagliga verksamheten genom positiv och engagerad personal som möter och ser varje barn varje dag i deras utveckling (steg 4). Vid vårt besök på förskolan är vi med om en sångstund där barnen får önska sånger genom handuppräckning och röstning. Efter sångstunden delar barnen upp sig i de olika rummen på avdelningen för fri lek. Barnen förklarar då för oss att de gemensamt med sina pedagoger har kommit fram till hur många barn man kan vara i varje rum vid olika typer av lekar eller när man till exempel spelar olika typer av spel. Genom det kontinuerliga arbetet med de så kallade Kompisböckerna med mera, som vi beskriver ovan, samt till exempel diskussionerna med barnen om turtagning ser vi att förskolan arbetar aktivt för att påverka och stimulera barnen att omfatta vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Förskolan gör en utvärdering och analys av likabehandlingsplanen en gång per termin. Områden som förskolan då går igenom är värdering, reflektion, analys samt aktion/handlande (steg 5). Eftersom förskolan ligger i ett mycket homogent område och i stort sett alla barn har svenska som modersmål, är det extra viktigt att förskolan arbetar med att utveckla varje barns förståelse för allas lika värde. Förskolechefen berättar för oss om hur viktigt hon tycker att detta är och om hur hon försöker arbeta med denna fråga. Förskolan är på god väg, bland annat får barnen vid varje termins start på förskolan göra självporträtt. Barnen har då gemensamma reflektioner över att alla ser olika ut men de är ändå lika mycket värda, men förskolan behöver fortsätta och fördjupa detta arbete. Förskolan når fullt ut kriteriet för steg 6 om att varje barn ska ges utrymme att reflektera över etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Detta sker främst genom att förskolan arbetar med så kallat Snick och Snack. Vi ser bilder i barnens pärmar och barnen berättar för oss om hur de är ute i sko- 7

9 gen och det kommer en ekorre och en igelkott och olika etiska konflikter uppstår som barnen ska lösa. På så sätt hittar förskolan situationer som kan uppstå i barnens vardag och som de kan reflektera över tillsammans. Alla arbetslagen har placerat förskolan på steg 6 och förskolechefen placerar förskolan på steg 7. Eftersom förskolan inte fullt når det ena kriteriet för steg 5 bör förskolan ligga på steg 4. Eftersom förskolan når kriteriet på steg 6 väljer vi att göra en så kallad samlad bedömning och placerar förskolan på steg 5. För att nå steg 6, det vill säga nå steg 5 fullt ut behöver förskolan ha förankrade metoder för att varje barn ska utveckla förståelse för allas lika värde. En metod vara att förskolan bjuder in föräldrar eller personal från andra kulturer att delta i verksamheten. Ett annat exempel kan vara ett gemensamt utbyte med en vänförskola i ett förslagsvis mångkulturellt område. Barns delaktighet i lärprocessen Vi ser hur personalen samtalar och umgås med barnen på ett mycket lugnt och positivt sätt. Vi ser också hur pedagogerna inom avdelningarna delar in barnen i mindre grupper för att få större möjlighet att lyssna på och ha möjlighet att observera varje barn och se till att verksamhetens pedagogiska utformning präglar barnens intressen, förmågor och behov (steg 1). Vid intervjun med föräldrarna säger någon att All personal ser mitt barn och någon annan uttrycker Känslan av att personalen månar om barnen. Genom att förskolan är nybyggd och utformad så som förskolechefen vill ha den, får vi hela tiden en känsla, både då vi är ute och inne, av att lärandemiljön med gruppen av äldre barn vägg i vägg med yngre barn och med flexibla pedagoger, skapar goda förutsättningar för barnens delaktighet (steg 1). Förskolechefen skriver Vid varje planeringstillfälle samt i dagliga samtal i arbetslaget reflekterar vi över hur barnens delaktighet är synligt i verksamheten. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation i olika former dels för att synliggöra för barn och föräldrar, men också som ett verktyg för oss pedagoger i vårt arbete med att säkerställa varje barns delaktighet. Vi ser tydligt vid vårt besök att pedagogerna följer upp arbetet med barnens delaktighet (steg 2). 85 procent av barnen svarar i barnenkäten att det stämmer helt och 15 procent att det stämmer att Jag får ofta välja vad jag vill göra, och alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att barnen är delaktiga i lärprocesserna, varför vi gör bedömningen att barnen både uppmuntras och gör egna val i sitt lärande (steg 2). Barnpärmarna uppfattar vi som den viktigaste delen i att kontinuerligt dokumentera varje barns lärprocess och göra den synlig för både barnet och föräldrarna. På avdelningarna och i de gemensamma korridorerna ser vi också väggdokumentationer, digitala fotoramar och annat som barnen producerat (steg 3). 98 procent av föräldrarna och hela personalen instämmer helt eller till stor del i att det finns en tydlig koppling mellan utvecklingssamtalet och förskolans arbete med barnets utveckling och lärande. Någon förälder uttrycker positivt att pedagogerna är väl förberedda inför utvecklingssamtalet (steg 3). Genom att förskolan har många samtal och reflektioner tillsammans med barnen om verksamheten och att barnen får svara på Qualisenkäter så ger förskolan barnen möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 3). 8

10 Vi ser många samtal mellan pedagoger och barn, där pedagogerna ställer frågor som får barnen att reflektera över sitt lärande, som hur och varför det låter mycket när pedagogen och barnen blåser i en tjock slang utomhus. Barnens pärmar är också ett viktigt redskap för reflektion (steg 4). Vi ser att pedagogerna uppmuntrar barnen att komma med egna förslag och att de får vara med och bestämma kring olika saker i den dagliga verksamheten, allt från vilka sånger barnen vill sjunga till på vilka sätt makaroner kan förvandlas till larver och puppor. Barnen har ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll i verksamheten (steg 4). Som vi beskriver ovan, är barnens pärmar en betydelsefull del i att göra barnen medvetna om sina olika sätt att lära. Genom att pedagogerna aktivt använder olika sätt i lärandet och på olika sätt dokumenterar dessa med barnen får barnen upplevelsen av olika sätt att lära (steg 5). Förskolechefen skriver Vi samtalar kring bilderna tillsammans med barnen då de reflekterar kring det vi ser på bilden. De är engagerade i sina pärmar och kommer ofta med förslag på pärmens innehåll, till exempel Kom och fota mitt fina torn!. En förälder berättar om att barnet har haft sin pärm hemma för att visa morfar hur det är på förskolan och vad barnet lär sig där. Det lär ha varit en spännande stund för morfar! Varje barn är således delaktigt i dokumentationen av sitt lärande (steg 5). Pedagogernas systematiska pedagogiska dokumentation om barnen, barnpärmarna och pedagogernas veckoplaneringar och månadsanalyser utgör tillsammans ett underlag för den dokumentation och utvärdering som förskolan gör för att barnen ska få reflektera över sitt lärande (steg 6). En avdelning placerar förskolan på steg 5, tre avdelningar och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi gör också bedömningen att förskolan ligger på steg 6. För att förskolan ska nå steg 7 behöver förskolan bedriva ett ytterligare fördjupat och systematiskt arbete för att öka barnens delaktighet i lärprocesserna med utgångspunkt i forskning. Arbetssätt och pedagogroll Vid vårt besök på förskolan ser vi att materialet på förskolan är inbjudande, varierande och tydligt placerat i hyllor och på bänkar i barnens höjd så att de finns tillgängligt för dem. Pedagogerna berättar också att det finns ett gemensamt förråd på förskolan där de hämtar och byter material och leksaker mellan sina olika avdelningar. Väggarna i de olika rummen på avdelningarna har breda fönster i barnens höjd, så att de hela tiden kan överblicka allas olika aktiviteter (steg 1). Vi ser lekande barn under fria aktiviteter både inomhus och utomhus. Vi ser även exempel på leken som lärandeform när några barn lägger ett pussel av människokroppen. Barnen pratar och funderar med varandra över var öronen sitter och om alla vuxna har örhängen i sina öron. Vi ser även en pedagog som håller i en spännande samling på en filt ute i gräset på gården. Barnen får vara med och knacka på en låda för att väcka fjärilen och se om den vågar komma ut och sjunga med barnen (steg 1). Pedagogerna förklarar att de genom gemensamma utvärderingar av sina veckoplaneringar med dess olika aktiviteter, kan arbeta för att arbetssätt och pedagogroll skall präglas av variation och flexibilitet. De menar att de utifrån dessa utvärderingar, kan omvärdera både sig själv och aktiviteten om det inte gick som man tänkt och prova på ett annorlunda vis vid nästa tillfälle (steg 1). Vi ser en planerad verksamhet där kreativitet och skapande präglar arbetssätt och lärande genom till exempel förskolans profil naturvetenskap och teknik. Där varvas fakta med barnens egen ska- 9

11 pande verksamhet. Vid vårt besök håller barnen på med tema luft och tillverkar bland annat fjärilar av makaroner. De har även gjort moln av bomull och målat papper blått för att likna himlen. Barnen skall även bygga ett luftslott av olika typer och storlekar av papprör (steg 2). Genom ett tillåtande och uppmuntrande arbetssätt stimuleras barnen i att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vi ser pedagoger som uppmuntrar barnen att försöka själva innan de får hjälp. Som till exempel ta på sig skorna själva, ta pennorna i hyllan för att kunna rita, skriva bokstäverna i sitt namn, lägga färdigt ett pussel, lägga upp sin mat och duka av sin tallrik efter maten. Även spårsamarbetet mellan avdelningarna gör att barnen har goda förebilder i varandra (steg 2). Pedagogerna gör veckoplanering och utvärderar den planerade verksamheten veckovis. En gång per månad går hela arbetslaget igenom veckoplaneringarna samt veckoutvärderingarna för att regelbundet dokumentera och ompröva sitt arbetssätt och sina arbetsformer (steg 2). Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Våra arbetssätt och arbetsformer stimulerar och utmanar varje barns utveckling och lärande. Genom förskolans profil naturvetenskap och teknik, samt genom engagerade pedagoger erbjuds barnen en varierande verksamhet som är rolig, stimulerande och lärorik för alla barn (steg 3). Vi ser vid vårt besök att verksamheten innehåller både fakta och lärande via olika typer av skapande aktiviteter där barnen dagligen utmanas i sitt lärande. Som vi beskriver tidigare, är vi under vårt besök med på en särskilt inspirerande och rolig gemensam sångstund, som bland annat innehåller en sång om en spindel som var kompis med en fluga. Vi ser också en samling där barnen precis har målat makaroner som skall bli fjärilslarver och puppor. Barnen har även inplanerade aktiviteter med rörelselekar varje vecka (steg 3). Som vi beskriver ovan i steg 2 så utvärderar och dokumenterar arbetslagen arbetssätt och arbetsformer regelbundet genom bland annat veckoplaneringar (steg 3). I den skriftliga redovisningen beskriver förskolechefen att Förskolan utmanar barnen att pröva olika lösningar av egna och andras problem genom att vara medforskare till barnen. Pedagogerna säger att de inte är rädda för att ge sig in i områden som de själva inte har någon kunskap om. De tillhandahåller material som uppmuntrar till olika typer av utforskande och problemlösning. Pedagogerna beskriver även att de möter varje barn vid dess egna övre gräns och lockar dem att gå vidare, att utmana sig själva (steg 4). Vid vårt besök på förskolan ser vi många gemensamma typer av dokumentation. Alla avdelningar har en digital fotoram som visar den senaste tidens aktiviteter. Det finns även uppsatta alster som barnen har tillverkat, bilddokumentation och skapelser från förskolans profilområden, som vid vårt besök handlade om tema luft. Barnpärmarna, som bland annat används vid utvecklingssamtalen och månadsbrev till föräldrar, är även de gemensamma former för dokumentation av den pedagogiska verksamheten som förskolan använder sig av (steg 4). 90 procent av pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att Vi utvärderar arbetssätt och arbetsformer regelbundet i arbetslagen. Utvärderingen som pedagogerna gör både veckovis och månadsvis av de planerade aktiviteterna för barnen bidrar till undervisningens och den pedagogiska verksamhetens utveckling (steg 4). Vid vår intervju med pedagogerna berättar de, att för att få en samsyn kring kunskapsbegrepp och kunskapsutveckling i sitt arbete med barnens lärande, så är just kunskapsbegreppet ett ämne för gemensamma diskussioner i bland annat forumet pedagogiska samtal. De säger även att förskolans profil och arbetet med verksamheten utifrån läroplanen leder till en gemensam samsyn vilket pedagogerna menar är att bland annat vara medupptäckande, forskande och inspirerande pedagoger samt att möta barnen vid dess övre gräns och locka dem att gå vidare, utmana sig själva (steg 5). I 10

12 den skriftliga redovisningen beskriver förskolechefen att hon tillsammans med pedagogerna reflekterar, analyserar och utvecklar regelbundet sin egen roll i relation till barnens utveckling och lärande, genom att till exempel analysera vad som gått bra och vad som gått mindre bra samt vad de som pedagoger kan göra annorlunda. Hon beskriver även att pedagogerna är medvetna om sin roll som förebilder och att de gör aktiva val i sitt agerande. Att möta varje barn som individ utmanar oss i vår pedagogroll, vi måste ständigt ompröva och analysera vår erfarenhet, säger pedagogerna (steg 5). Som vi tidigare beskriver har pedagogerna sina veckoplaneringar till grund för att kunna utvärdera och jämföra olika arbetssätt och på så vis ta reda vilka arbetssätt som har bäst effekt för såväl barngruppen som varje enskilt barn. Detta gör pedagogerna vid sin avdelningsplanering, på pedagogiska samtal och på personalmöten samt på arbetsplatsträffar (APT) (steg 5). I barnpärmarna, som vi beskriver på flera ställen ovan, kan pedagogerna följa varje barns individuella utveckling, intressen och behov. Genom att följa barnens utveckling på detta sätt och komplettera barnpärmarna med sina egna dokumentationer, som följer samma upplägg, har pedagogerna ett bra underlag att utgå ifrån för att planera verksamheten så att den utmanar och stimulerar barnets fortsatta utveckling. De vecko- och månadsvisa utvärderingarna av avdelningarnas planeringar är också en del i detta arbete (steg 6). En avdelning har värderat förskolan till steg 7, förskolechefen och tre avdelningar har värderat förskolan till steg 6. Vi gör också bedömningen att förskolan ligger på steg 6. Vid vårt besök ser vi att förskolan bedriver ett systematiskt arbete med utveckling av arbetssätt och arbetsformer utifrån beprövad erfarenhet. För att uppnå steg 7 behöver förskolan även göra detta systematiska arbete utifrån befästa forskningsrön. Föräldrainflytande I vår intervju med föräldrarna hör vi att de är förtrogna med förskolans läroplan Lpfö-98/10 samt förskolans profil naturvetenskap och teknik. De är även medvetna om förskolans vision (steg 1). Genom föräldraaktiv inskolning med en ansvarig pedagog grundlägger förskolan ett förtroende mellan hem och förskola. Kompassens förskola erbjuder familjen ett hembesök när det ska börja på förskolan (steg 1). Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i förskolans verksamhet. Pedagogerna uppmuntrar föräldrarna att engagera sig i verksamheten genom att delta i föräldrarådet, på föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in, fixardagar samt familjekvällar (steg 2). Den dagliga kontakten med föräldrarna vid hämtning och lämning samt genom Qualisenkäter ger pedagogerna goda möjligheter att följa upp på vilket sätt föräldrarna vill engagera sig i verksamheten (steg 2). Förskolan har ett föräldraråd med två representanter per avdelning, som föräldrarna utser på föräldramöten. Föräldrarådet blir en länk mellan övriga föräldrar och förskolechefen. Rådet får information om bland annat budget, personalförändringar, miljöfrågor och säkerhetsfrågor. Rådet är också en remissinstans till förskolans handlingsplaner. Föräldrarna får alltså möjlighet att delta i kvalitetsarbetet (steg 2 och 3). Varje barn på förskolan har en individuell utvecklingsplan som utvärderas och uppdateras med nya mål vid utvecklingssamtalet, som enligt föräldrarna sker en gång per år. Inför samtalet får även 11

13 föräldrarna ett dokument att fylla i och ta med till samtalet som underlag för diskussion (steg 3). I påståendet Jag får vara med och påverka hur förskolan arbetar med mitt barns utveckling och lärande svarar 55 procent av föräldrarna instämmer helt och 22 procent instämmer till stor del. Förskolans föräldraråd, den dagliga hallkontakten vid lämning och hämtning, föräldramöten, utvecklingssamtal, drop-in och övriga familjeaktiviteter är olika sätt som förskolan samverkar med föräldrarna och följer upp deras inflytande. Föräldrarna får också månadsbrev via mejl från förskolan (steg 3). Pedagogerna beskriver vid våra samtal att de reflekterar och utbyter erfarenheter, tips och idéer med varandra samt att de lyssnar och tar tillvara på föräldrarnas tankar och idéer vid de olika tillfällen som vi beskriver ovan (steg 4). I påståendet Jag har möjlighet att vara delaktig i förskolans utvärdering och förbättring av verksamheten svarar 55 procent av föräldrarna instämmer helt och 23 procent instämmer till stor del. Att förskolan involverar föräldrarna framgår mycket tydligt också vid intervjun där föräldrarna bland annat berättar att de var väldigt nöjda med informationen kring den framtida omorganiseringen av barnen för att implementera de två kommande avdelningarna. Föräldrarna har också möjlighet att påverka innehållet på föräldramötena vad gäller verksamhetsfrågor (steg 5). Som vi beskriver i steg 2 upplever föräldrarna att föräldrarådet bland annat är en remissinstans till förskolans handlingsplaner, varför föräldrarna har inflytande över hur förskolans verksamhet utformas för att nå målen. Detta bekräftar förskolechefen. Föräldrarna får även möjlighet att ta del av det systematiska kvalitetsarbetet, dess utvärderingar samt åtgärder och lämna synpunkter, vilket också innebär ett inflytande över verksamhetens utformning (steg 6). Alla fyra arbetslagen och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi gör också bedömningen att förskolan ligger på steg 6. För att nå till steg 7 behöver förskolan ytterligare utveckla föräldrainflytandet med utgångspunkt i både vad föräldrarna vill utveckla ytterligare och i forskningsrön. Organisation Tabell 2: Sjukfrånvaro Kvalitetsområde Organisation Kompassens förskola år 2013 Genomsnitt i Kävlingekommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 2,07 5,7 5,1 % *Sveriges Kommuner och Landsting Sjukfrånvaron på Kompassens förskola är mycket låg och ligger klart under både Kävlinge kommuns och rikets. Förskolan har en tydlig organisation med sina fyra avdelningar och en avdelning som startade i mars och en som börjar med inskolning i augusti. Förskolan har vuxit successivt sedan starten 2012 och når med sin sjätte avdelning de 108 barn, som förskolan är byggd för. Alla pedagogerna och 94 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en väl fungerande organisation (steg 1). 12

14 Tabell 3: Antal inskrivna barn per årsarbetare, andel barn 0-3 år Kvalitetsområde Kompassens förskola Organisation år 2013 Genomsnitt i Kävlinge kommun år 2013 Genomsnitt i riket år 2013 enligt Skolverket Andel barn 0-3 år 78 % 55 % 55 % Antal inskrivna barn per årsarbetare 6,23 6,09 5,3 Förskolan har en stor andel barn under tre år och med den nya avdelningen blir andelen ännu större. Förskolechefen har under våren tillsammans med pedagogerna arbetat mycket med att göra en del förändringar i grupperna inför hösten för att kunna bibehålla och utveckla de småbarns- och syskonspår som nu fungerar bra på avdelningarna. Syftet med att organisera förskolan i dessa spår är att tillgodose barnens behov och intressen och vi gör bedömningen att förskolan når dessa syften (steg 2). Förskolan har regelbundna APT och årliga medarbetarsamtal. Genom dessa träffar och samtal samt genom att förskolechefen också följer de vecko- och månadsvisa utvärderingarna, som avdelningarna gör, har förskolechefen metoder att följa upp sin organisation (steg 2). Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. Att så är fallet bekräftas vid intervjun med pedagogerna (steg 3). Förskolan har ett tydligt dokument med arbetsgrupper och ansvarsområden. Alla pedagoger har ansvar för något område som IT, kost, miljö och barnfest. Förskolan har en utvecklingsgrupp som består av en representant för varje avdelning. Eftersom förskolan i nuläget endast har tio pedagoger har förskolchefen ingen ledningsgrupp, men utvecklingsgruppen fungerar som sådan när det behövs, till exempel när förskolan nu står inför att barn och pedagoger ska flytta till andra avdelningar. Vi gör bedömningen att förskolan har utformade och väl förankrade uppdrag på flera nivåer (steg 3). Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i att förskolan har en bra mötesstruktur. I och med att förskolans avdelningar finns nära varandra med ett trevligt personalrum i centrum av huset och kontinuerliga APT har förskolan en effektiv mötesstruktur som stödjer dialog också mellan avdelningarna (steg 3). Alla pedagoger instämmer helt eller till stor del i påståendet Mitt arbetslag fungerar väl. Den ovan beskrivna arbetsfördelningen av olika arbetsuppgifter och med en närvarande och tillgänglig chef ser vi att förskolan har en väl fungerande organisation i arbetslag och ledning som garanterar en god daglig verksamhet (steg 4). Tydliga vecko- och månadsvisa utvärderingar, inplanerad reflektionstid och strukturerade kvalitetsredovisningar innebär att förskolan med olika metoder kontinuerligt utvärderar sin organisation och mötesstruktur (steg 4). Genom barnpärmarna och pedagogernas dokumentation om varje barn följer förskolan och speciellt ansvarpedagogerna sina barns utveckling och lärande. Vi ser att barnpärmarna och den dokumentation ansvarspedagogerna gör är av samma goda kvalitet oberoende av avdelning på förskolan. Vi gör bedömningen att arbetslagen tar fullt ansvar för och följer upp varje barns utveckling och lärande (steg 5). I påståendet I mitt arbetslag har vi förmåga att prioritera och fördela arbetsuppgifter instämmer alla pedagogerna helt eller till stor del. Den ansvarsfördelning mellan olika områden för alla pedagoger, som förskolechefen beslutat, bidrar också till att arbetslagen prioriterar och fördelar arbetsuppgifterna (steg 5). 13

15 Som framgår av vad vi beskriver tidigare i rapporten och inte minst den tydliga modell som finns för utvärderingar och analyser, är den bild förskolechefen ger i sin skriftliga redovisning också vår bild av hur förskolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Hon skriver Vi utvärderar hela tiden hur vi kan bli bättre! Vi har en gemensam profil och värdegrund som hjälper oss att sätta tydliga mål. Vi ges möjlighet till olika former av studiebesök. Vi får regelbunden fortbildning utifrån verksamhetens och individens behov. De pedagogiska samtalen följer en tydlig struktur och verksamhetens innehåll och utveckling diskuteras (steg 6). Förskolans profil, temaområden liksom de förskoleövergripande metoder som alla avdelningar använder för utvärdering och analys, kombinerat med goda mötesstrukturer samt den samverkan förskolan har med kommunens utvecklingsstrateg, elevhälsa, dess bibliotek och med skolan gör att alla organisationens delar samverkar och ökar därigenom successivt förskolans måluppfyllelse (steg 7). Förskole- respektive kommunframtagna underlag ligger till grund för löpande och årliga utvärderingar av förskolans verksamhet. Den årliga kvalitetsredovisningen inleder förskolan med att redogöra för sin organisation och hur och varför den förändrats under det gångna året. Under varje avsnitt finns därefter beskrivet hur förskolan arbetar, varefter det kommer redogörelser av åtgärder som behöver vidtas. Detta innebär att förskolan utvärderar systematiskt sin organisation med syftet att genomföra förskolans nationella uppdrag (steg 7). En avdelning har placerat förskolan på steg 6 medan de övriga tre avdelningarna och förskolechefen gör bedömningen att förskolan ligger på steg 7, vilken också är den bedömning vi granskare gör och placerar förskolan på steg 7. Viktigt för förskolechefen och pedagogerna är nu att fortsätta det goda arbete som de tillsammans gör och inkludera den nya personalen i detta arbete när förskolan i augusti når sin fulla storlek. Styrning och ledarskap Förskolan arbetar med Qualis som en del i sitt kvalitetsarbete (steg 1). Vid samtalen med pedagogerna och med föräldrarna är det tydligt att förskolans prioriterade mål är väl kända och att målen är att verksamheten ska utgå från förskolans läroplan och att profilen är naturvetenskap och teknik (steg 1). Alla pedagogerna instämmer helt i att det finns gemensamma mål som är tydliga och 91 procent av föräldrarna instämmer helt eller till stor del i att Jag känner till förskolans mål (steg 1 och 2). Som underlag till förskolans övergripande kvalitetsredovisning gör varje avdelning sin egen redovisning. Utvecklingsgruppen, som består av en pedagog från varje avdelning och förskolechefen sammanställer avdelningarnas redovisningar. Utöver kvalitetsredovisningen har förskolan, som vi beskriver på andra ställen i rapporten, också andra utvärderingar av förskolans mål. Den viktigaste dokumentationen och utvärderingen av de prioriterade målen är den årliga kvalitetsredovisningen (steg 2). Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att förskolans ledning är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. Att förskolan har ett sådant ledarskap på alla nivåer är också den bild vi får (steg 2). Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i Jag känner mig sedd och får återkoppling av ledningen. Enligt förskolechefen är en viktig del i att skapa förståelse och delaktighet på alla ni- 14

16 våer att ha en tydlig ansvarsfördelning i form av ansvarsområden och uppdrag. Vid intervjun med pedagogerna uttrycker någon att Vi har en otroligt utvecklingsbenägen chef och en annan att Många har sökt sig hit och ytterligare någon säger att Det är högt i tak här. Vi ser under våra två dagar hur förskolechefen har ett ledarskap som skapar förståelse och delaktighet (steg 3). Utöver de metoder för planering och utveckling, som vi nämner under andra kvalitetsområden, är förskolechefen delaktig i verksamheten och planerar tillsammans med de så kallade pedagogiska samtalsledarna om övergripande ämnen för samtalen och följer sedan upp samtalens resultat. Förskolechefen ser därmed till att förskolan planerar, följer upp och utvecklar utbildningen (steg 3). Förskolan har mål på flera nivåer och utvärdering ligger till grund för den fortsatta utvecklingen. Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i att den pedagogiska verksamheten utvärderas kontinuerligt (steg 4). Förskolan har en ledare som är tydlig och strategisk och genom de olika ansvarsområdena och uppdragen finns det ett tydligt ledarskap också över de delegerade områdena, vilket också innebär att det finns ett tydligt ledarskap för barnens lärande i alla delar av verksamheten (steg 4 och 5). Kollegialt lärande är ett uttryck som vi hör vid samtalen med pedagogerna. Vi hör också engagerade beskrivningar av studiebesök som personalen gjort tillsammans, varför vi uppfattar att förskolechefen uppmuntrar pedagogerna att bepröva och analysera sina egna erfarenheter och jämföra dem med andras, samtidigt som hon stimulerar pedagogerna till variation i arbetet med förskolans mål (steg 4 och 5). Alla pedagogerna instämmer helt eller till stor del i påstående I mitt arbetslag har vi gemensam syn på uppdraget. I att Förskolans ledning driver aktivt förskolans utveckling instämmer alla pedagoger helt. Även det vi ser och det vi hör vid våra samtal bekräftar att all personal är väl insatt i och känner sig delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet. Det gäller till exempel hur förskolechefen inspirerar och driver dem framåt genom kompetensutveckling för att utveckla förskolans profil. 90 procent av pedagogerna instämmer helt och 10 procent instämmer till stor del i påstående Jag känner mig delaktig i förskolans utveckling och systematiska kvalitetsarbete (steg 5). Två arbetslag placerar förskolan på steg 5, ett på steg 7, ett arbetslag och förskolechefen placerar förskolan på steg 6. Vi gör bedömningen att förskolan ligger på steg 5, men är på god väg mot att nå högre steg. Som framgår tidigare i rapporten är mål och utvärderingar grunden för förskolans systematiska förbättringar. Detta är det ena av kriterierna för steg 6. Det andra kriteriet är att förskolan ska ha en långsiktig plan för kvalitetsutveckling, som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. Förskolan har en långsiktig plan i sin årliga kvalitetsrapport. I kvalitetsrapportens avsnitt om Arbetet i verksamheten gör förskolan en mycket tydlig utvärdering av sina prioriterade mål under underrubrikerna Process, Resultat, Analys och Åtgärder. Rapporten avslutas med ett avsnitt som har rubriken Åtgärder för förbättring och utveckling av verksamhet. Under denna rubrik tar förskolechefen upp de viktigaste av åtgärderna som förskolan identifierat under rubriken Arbetet i verksamheten. Vi uppfattar att förskolan därefter gör planer för hur dessa viktiga åtgärder ska genomföras. Dock kan vi inte se några planer för hur övriga åtgärder ska genomföras. Att tydligare beskriva hur alla identifierade åtgärder ska genomföras, är ett viktigt förbättringsområde för förskolan. 15