Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde.



Relevanta dokument
Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012, detaljer per mått.

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Vingåkers kvalitet i korthet 2010

Kommunens kvalitet i korthet 2012

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan sju kommuner i SOLTAKsamarbetet 2013

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Hylte kommun

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2012

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2012

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2016

Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) Helsingborgs resultat jämfört med övriga kommuner Bästa 25% Mittersta 50% Sämsta 25%

Kommunens Kvalitet i Korthet

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hammarö kommuns kvalitet i korthet 2013

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2017

Kommunens kvalitet i korthet 2010

ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET

Sammanställning för KKiK

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2011

Kommunens kvalitet i korthet 2013

Säffle kommuns Kvalitet i Korthet 2012

Kommunens kvalitet i korthet 2014

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Kommunens kvalitet i korthet

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet E-post %

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Kommunens kvalitet i korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index Antal personer. Barn/ personal

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

HUR EFFEKTIV ÄR R EDA KOMMUN?

Kommunens Kvalitet i Korthet 2016

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Tillgänglighet Epost. Svar inom 2 dagar (%) Trend, tillgänglighet Epost %

KKiK 2014, Heby kommun

KKiK med information (Gullspång)

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke.

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

Kommunens kvalitet i korthet 2017

MARKARYDS KOMMUN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kvalitetsanalys. Lärandesektion

Din kommuns tillgänglighet

Sammanställning av resultat för KKiK 2012 (Kommunens Kvalitet i Korthet) Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Resultat av undersökningen Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Tillgänglighet via telefon och e-post

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Din kommuns tillgänglighet via e- post. Medel Dalarna Högst i Dalarna Lägst i Dalarna Rättvik

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2016 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kommunens Kvalitet i Korthet

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens kvalitet i korthet 2011

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan

KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL MEDBORGAREN I FOKUS

Trollhättan tål att jämföras

Målet är delvis uppnått

Kommunens Kvalitet i Korthet

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet 2013 (KKiK)

Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare?

Tillgänglighet via telefon och e-post

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Hur använda måtten i KKiK?

Kallelse Ingemar Samuelsson. Annika Thorström

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

Transkript:

I Kommunens Kvalitet i Korthet redovisas resultat inom några viktiga områden som är intressanta för invånarna. Resultaten har ambitionen att beskriva kvalitet och effektivitet i jämförelse med andra kommuner. kommun använder ca 40 mått för att mäta kommunens prestationer inom fem områden. Syftet är att på olika sätt använda måtten som en del i styrningen och i dialog med brukare och medborgare utveckla verksamheten. Den sammanvägda resultatbilden visar att de utmaningar som fanns under 2013 fortfarande är kvar vid mätningen under. Din kommuns tillgänglighet visar på goda resultat. Trygghetsaspekter i din kommun visar på förbättrade resultat. Din delaktighet och kommunens information är ett förbättringsområde. Din kommuns effektivitet visar på goda resultat. Din kommun som samhällsutvecklare är ett förbättringsområde.

Kommunikationens betydelse som framgångsfaktor ökar hela tiden. Kontakter via telefon och e-post fungerar som "sensorer" mot omvärlden och påverkar organisationens varumärke, ekonomi och effektivitet. För att kunna erbjuda brukare och medborgare goda möjligheter att kontakta kommunen behövs smidiga interna kommunikationsflöden i det dagliga arbetet. Även i år gör kommun en positiv resultatutveckling gällande andelen medborgare som tar kontakt med kommunen via telefon i syfte att få ett direkt svar på en enkel fråga. Vid en djupare analys av resultatet synliggörs styrkor som snabb svarstid och god information då samtalet har besvarats av medborgarkontoret. Förbättringar behövs dock att utifrån ett brukarperspektiv ska skapa en högre tillgänglighet till förvaltningarna liksom att öka upplevelsen av gott bemötande. De kontakter som tas med kommun via e-post visar på mycket god tillgänglighet och kvalitativa svar. Servicegraden gällande öppettiderna på simhall och bibliotek har ökat i jämförelse med föregående år. Från julhelgen utökade simhallen öppettiderna med ett antal röda dagar. Handläggningstiden tiden gällande plats på ett äldreboende har försämrats i relation till mätningen som gjordes 2013. Jämfört med riket har dock omsorgsnämnden goda resultat. 1. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar per vecka har återvinningscentralen öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? * 98% 83% 51% 49% 81% 86% 55% 48% 35% 67% 25 21 42 52 18 16

kommun ska av medborgare och besökare upplevas som en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i. Här spelar olika trygghetsaspekter en väsentlig roll. Årets resultat visar att vi i stort sett ligger på samma nivå som föregående år, d v s att berörda verksamheter: arbetar utifrån en korrekt och kvalitetssäkrad handläggning inför beslut liksom information om rätten/möjligheten att överklaga, vilket ibland förlänger handläggningstiden. kan tillhandahålla en plats inom barnomsorg eller serviceboende inom lagstadgad gränsnivå. arbetar med belysning av gator, torg eller parker liksom skyltning i syfte att öka trygghetsaspekten liksom upplevelsen av stadsmiljö etc i mörker. För att ytterligare stärka och kvalitetssäkra resultaten kommer vi: regelbundet följa upp hur barn och ungdomar upplever tryggheten i sin vardagsmiljö med fokus på kränkningar och mobbning. följa upp och utveckla samverkansavtalet mellan kommun och polis. regelbundet följa upp och förbättra planering gällande hemtjänst så att en brukare träffar ett rimligt antal olika vårdare med fokus på kontinuitet och trygghet. på olika sätt stärka medborgardialogen i syfte att får större kunskap om hur medborgarna uppfattar kommunens trygghetsaspekter, liksom att visa upp de insatser som redan görs. * 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? 58 61 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 12 15 14-dagarsperiod? 11a. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, planerad? 5,6 5,4 11b. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor, närvarande? 4,5 4,3

Syftet med måttet är att få en samlad bild av kommunens informationsgivning till sina medborgare och brukare. Genom god medborgardialog och information kan tjänstemännens faktakunskaper och medborgarnas/brukarnas upplevelser komplettera varandra och ge ett bredare underlag inför beslut. Av de mått som används har kommunen störst påverkansgrad på är måttet som mäter hur väl kommunen möjliggör för medborgaren att delta i kommunens utveckling. Trenden är här positiv och syftet med måttet är att visa en samlad bild av kommunens satsning på att skapa olika former av kommunikation/dialog med medborgarna. Vid analysen synliggörs utvecklingsområden som medborgarnas möjlighet att återkommande ta del av och påverka utfallet i budget, d v s en möjlighet att påverka prioriteringar och/ eller delta i budgetprocessen. Analysen visar också ett behov av att redovisa resultatet av olika medborgardialoger liksom regelbundet följer upp och utvärderar arbetet med medborgar- och brukardialog. Under våren 2015 genomförs Medborgarundersökning och Insikt. Dessa undersökningar genomförs vart annat år. Senaste Medborgarundersökningen (2013) visar som helhet att resultatet försämrats i relation till 2011, från ett medelindex på 49 till 41. Resultatet baserar sig på 490 personers svar där 1000 personer tillfrågades. Den faktor som får bäst index är information (49) och näst bäst är kontakt (43). Faktorer som påverkan och förtroende har försämrats i relation till 2011. Här handlar det bl a om medborgarnas uppfattning av hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter sina möjligheter att påverka politiska beslut hur kommunens politiker och högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa Vid analysen, av 2013 års resultat, synliggörs utvecklingsområden som medborgarnas möjlighet att återkommande ta del av och påverka utfallet i budget, d v s en möjlighet att påverka prioriteringar och/ eller delta i budgetprocessen. synliggörande av hur och på vilket sätt kommunen redovisar medborgardialoger liksom regelbundet följer upp och utvärderar arbetet med medborgar- och brukardialog. När det gäller informationsgivning till medborgarna via webb är ett informationsindex och besår av ca 200 frågor fördelat på tolv områden, där svaret ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Här har kommunen fortsatt god resultatnivå.

I syfte att öka information och påverkansgrad till medborgarna har Kommunfullmäktige i Kommunplanen givit uppdraget att "Utveckla medborgardialogen i kommun." (Uppdrag 2015: 3) * 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 81% 78% 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens 59% 53% utveckling? 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 35% 40%

Syftet med måttet är att synliggöra kommunens effektivitet och därmed kvalitet, att utifrån medborgares och brukares perspektiv leverera tjänster/serviceutbud, tillfredsställa behov och förväntningar. För att kunna avgöra graden av effektivitet behöver man jämföra sin kvalitet och sina kostnader. Effektiv blir en tjänst när man får ut största möjliga kvalitet för insatta resurser. Sammantaget handlar det om att utveckla kvaliteten på välfärdstjänsterna till lägsta möjliga kostnad. I jämförelse med föregående år har kommun gjort följande positiva resultatutveckling gällande tjänstekvalitet. Kostnaden för ett barn i förskolan har minskat. Andelen behöriga elever till ett yrkesprogram på gymnasieskolan är fortsatt högt. Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8 i kommun visar återigen en ökning. SKL:s rapport Öppna jämförelser i grundskolan lyfter särskilt fram kommun som generellt utmärker sig positivt i elevenkäten och i synnerhet när det gäller frågan "Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer". Nöjdhetsgraden hos brukarna med särskilt boende är fortsatt hög och har ökat i relation till föregående år. Andelen barn och ungdomar som inte är återaktualiserade ett år efter avslutad insats/utredning har ökat, både i relation till rikets snitt och till kommuns egna resultat förra året. Förbättringsområden finns och handlar då främst om effektivitet dvs kostnadsmått. Kostnaden per vårdtagare inom hemtjänst satt i relation till riket är något lägre i år. Att vårt resultat blivit bättre hör samman med att snittet i riket ökat markant, vilket då gör att kommuns kostnader hamnar något lägre jämfört med riket. Tittar man bara på kostnaden för kommun i relation till föregående år är kostnaden något högre. Liknande trend syns vid analys av kostnad för plats i kommunens särskilda boende, för elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram liksom kostnad per betygspoäng. * 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan, tkr? 109 762 125 593 17a. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven, (sv, en, ma)? 17b. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven, (sv, ma)? 93% 92% 64% 68% 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 88% 86% 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 90% 76% 20. Kostnad per betygspoäng, tkr 374 368

21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen inom 4 år, inkl. IV-program 22. Kostnad per elev i förhållande till andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram, tkr 81% 78% 24 167 25 186 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende? 47 66 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 589 678 676 709 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? 86% 84% 26. Vilket omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 58% 66% 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? 244 047 248 519 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? 91% 91% 29. Vilket serviceutbud finns inom LSS grupp- och serviceboende? - 82% 30. Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. 81% 77%

Det är viktigt för kommun att växa och öka vår befolkning. En större befolkning ger bättre underlag för skola, föreningsliv, arbete och handel, vilket i sin tur bidrar till fortsatt utveckling. Samtidigt är det viktigt att de personer som bor i vår stad idag trivs och stannar kvar. Att synliggöra hur framgångsrik en kommun är som samhällsutvecklare är komplext och synliggörs bl.a. av ekonomiska, ekologiska och sociala mått. Bäst resultatutveckling visar andelen ekologiska livsmedel som ökar från 8,7 procent till 22 procent. Regeringens nationella mål för hur stor andel ekologiska livsmedel som ska serveras i offentlig sektorn är 25 procent. Lägger man till andelen som gäller närproducerat d v s potatis och lök från Öland samt färskt kött från Karlskrona så kommer kommun upp i 45 %. Mått som andelen förvärvsarbetare liksom andelen av befolkningen som får försörjningsstöd är stabilt sett över en treårsperiod, dock något lägre än rikets snitt. antalet nystartade företag per 1000 invånare gjorde en positiv resultatutveckling under 2013, men visar under på en kraftig tillbakagång. antal utbetalda heldagar från socialförsäkringen per försäkrad 16-64 år visar på en försämring, om dock marginell. (Ökning av sjukpenningtalet syns även i riket.) Måttet är svårt att påverka som kommunorganisation, samtidigt ett viktigt mått att följa. Även om flertalet av mått som redovisas visar på lägre måluppfyllelse, i relation till föregående år, finns det goda förutsättningar för ett positivt samhällsutvecklingsarbete för som kommun. I slutet av året har den fördjupade översiktsplanen för stad (FÖP ) vunnit laga kraft. Här sätts den strategiska agendan för stads fysiska utveckling och berör frågor som det sociala livet i staden, hållbarhet, kulturmiljö, exploatering liksom mark- och vattenanvändning. kommun strävar efter ett varierat och blandat utbud av bostäder, arbetsplatser, service, kultur och utbildning. Det ska finnas olika sorters mötesplatser och anläggningar för fritidsaktiviteter och idrott, såväl utomhus som inomhus, men även mötesplatser för människors kulturella upplevelser och eget skapande. * 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen. 77% 79% 32. Hur stor del av befolkningen får försörjningsstöd? 3% 4% 33. Antal nya företag som har startats per 1.000 invånare i kommunen? 3,2 4,9 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet - - i kommunen? 35 Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? 9,4 9,3 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska livsmedel? 22% 20% 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en attraktiv plats att leva och bo på? 55% 60%