Från industrier till upplevelser en studie av symbolisk och materiell omvandling i Bergslagen Max Jakobsson Centrum för Urbana och Regional Studier (Örebro universitet) Projektledare för JämBredd (Mdh)
1. En allt större del av konsumtionsvarornas värde bygger på deras symboliska innehåll Cultural turn 2. Konsumtion av kultur blir i sig allt mer betydande i ekonomin kulturaliserad ekonomi ekonomiserad kultur 3. Lokal/regional kultur och upplevelser uppmärksammas som allt mer betydande faktorer för lokal och regional utveckling (place marketing/branding) En postmodern symbolekonomi där konsumtion i sig blir en allt mer väsentligt del av identitetsskapandet.
Upplevelseindustrin [E]tt samlingsnamn för människor och företag med ett kreativt förhållningssätt som har till huvuduppgift att skapa och/eller leverera upplevelser i någon form. (KK stiftelsen, 2003) Utöver att svensk musikexport drar in miljarder kronor så är det också så att exempelvis Mejas framgångar i Japan gör fler intresserade av Sverige och bidrar till att sprida en positiv bild av Sverige. Och det hävdar jag är något som gynnar stora svenska företag som Ericsson och Volvo. (Leif Parotsky, näringsminister, 2000)
Den svenska upplevelseindustrins geografi Upplevelseföretagen och de sysselsatta i Sverige och i Norden är i huvudsak koncentrade till storstäderna. Det gäller även internationellt. Upplevelseföretagen är oftast små (1 4 anställda) och tenderar att bilda kluster inom städerna. De är ofta länkade till globala nätverk och stora företag som fungerar som hubbar för små producenter av upplevelser (se t.ex. Power, 2002; Scott, 2000). Kultur och upplevelser ges allt större betydelse som faktorer för lokal och regional utveckling under 1990 talet, och i början av 2000 talet. En politik för tillväxt och livskraft i hela landet (2001): Kulturen är en viktig faktor för att skapa dynamiska och stimulerande miljöer som drar till sig företag och entreprenörer. [Symboliskt värde] KK stiftelsen (2004): Upplevelseindustrin stod för 4,8 procent av Sveriges bruttonationalprodukt år 2001 och sysselsatte 284 000 personer, vilket innebär 6,5 procent av den totala arbetsmarknaden. [Materiellt värde]
Upplevelseindustrin* Cultural industries** Creative Industries*** Kreativa Näringar**** Arkitektur Arkitektur Arkitektur Arkitektur Design Design Design Design Konst Konst Marknader för antik och konst Marknader för antik och konst Litteratur Tryckt media Bokutgivning Bokutgivning Marknadskommunikation Reklam Reklam Reklam Media Media (radio/tv) TV och radio TV och radio Mode Mode Mode Mode Musik Musik Musik Musik Upplevelsebaserat lärande Foto Data och TV-spel Data och TV-spel Scenkonst Museum, Kulturarv och Bibliotek Scenkonst Scenkonst Film/foto Film Film och video Film och video Måltid Hantverk Hantverk Hantverk Turism Mjukvaror Mjukvaror Mjukvaror Möbelsnickerier Smyckestillverkning * Enligt KK stiftelsen, 2003 ** Enligt Power, 2003 *** Enligt DCMS (Department for Culture, Media and Sport), 2007 **** Enligt RTK (Regionplane och trafikkontoret), 2004
Vilka är de symboliska och materiella effekterna av satsningar på upplevelseindustri i en gammal industriregion som Bergslagen? År 1995: Bergslagen blir stödområde för strukturfonderna, Mål 2 Bergslagen. Programperiod 1995 1999. Starkt fokus på att förändra krisbilden och på att stärka regional identitet. Fokuserade satsningar på kulturarvsturism naturturism Lokala satsningar på upplevelseindustri i bruksorter i regionen börjar synas allt mer!
Från ståltid till måltid
Upplevelseindustrin i Bergslagen fem delområden Film och media Design och mode Kulturarv Turism Artistisk och konstnärlig verksamhet
Den materiella omvandlingen: Förändrad sysselsättning inom upplevelseindustrin i Bergslagen 1993 2005 Index, 1993 = 100 130 125 120 Mål2 Bergslagen Residenskommuner Övriga kommuner i b-län 115 110 105 100 95 90 1993 1996 1999 2002 2005
De fem högst rankade kommunerna efter lokaliseringskvot, 2005. Upplevelseindustri, totalt Kulturarv Artisteri m.m. Turism Malung (2,26) Avesta (3,32) Degerfors (5,37) Malung (2,88) Leksand (2,19) Munkfors (2,15) Rättvik (3,96) Leksand (2,82) Rättvik (1,83) Falun (1,77) Skinnskatteberg (3,12) Hällefors (2,31) Hällefors (1,56) Forshaga (1,59) Malung (2,20) Rättvik (2,01) Orsa (1,48) Sunne (1,53) Falun (2,03) Älvdalen (1,98)
Upplevelseindustrin lite karaktäristik De flesta arbetar inom turism (ca. 70 %) Majoritet kvinnor (57%) (Media/film: 60 % män) Ung åldersstruktur (40 % under 30 år) Generellt lägre utbildningsnivå än inom övrigt näringsliv En stor andel deltids /säsongsarbetande Relativt stor andel småföretagare (80 procent 1 4 anställda) En relativt stor andel inflyttare: År 2005 13 % (upplevelseind.) 7 % (övrigt näringsliv)
Inflyttade och sysselsatta inom upplevelseindustrin 2005 35 30 25 20 15 10 5 0 Övr. kommuner i b- län Residenskommuner i b-län Storstadslän Övriga landet Utland
Utbildningsnivå för inflyttade inom upplevelseindustrin i Mål 2 Bergslagen, 2005. Andel (%). 70 60 50 Låg Medel Hög 40 30 20 10 0 Film m.m. Reklam m.m. Kulturarv m.m. Turism Artisteri m.m.
Nystartade företag år 1993-2005 i Mål 2 Bergslagen. Index, 1993=100 170 160 150 Upplevelseind Övr näringsliv 140 130 120 110 100 90 80 1993 1996 1999 2002 2005
50 45 Upplevelseind Övr näringsliv 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Andel överlevande nystartade ftg 1993 Andel överlevande nystartade ftg 1996 Andel överlevande nystartade ftg 1999 Andel överlevande nystartade ftg 2002
Järn Bergsman Smedja Hytta Brukspatron Masugn Kolmila
Population change in Bergslagen 1980 2001 (Bergslaget: www.bergslaget.com, 6/12/2007)
Befolkningsutveckling och industrisysselsättningens utveckling i Avesta, 1950 2004 Antal invånare 20000 22000 24000 26000 28000 30000 Antal invånare Industrisyss 1950 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 5500 5000 4500 4000 3500 3000 2500 Industrisyss
Från Norra Verken till Koppardalen och Varumärket Avesta Vi har skissat på lägenheter här längst uppe i västra änden vid kraftverket [ ] Vi har ju lite Hammarby Sjöstad.
Den [bron]blev i sig något slags hatobjekt och har blivit något man kan förstöra på alla möjliga sätt. Hissen i den blir ständigt förstörd. Det är klotter och mycket sådant. Det är ett ställe där man kan förstöra hur mycket man vill där. nu diskuterar vi bevakningskameror och allt möjligt för att få bort klotter och förstörelse av den där bron. (Politiker i Avesta kommun)
Konst SPA Måltid Mystik
Krisbilden lever Bergslagen den andre Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik? Bergslag och bergslagspaket för mig, som är äldre än du, är förknippat med ovanifrån komna lösningar och så ser inte verkligheten ut nu. Nu ser det ut så att vi måste stärka och bejaka lokala initiativ och de som klarar att skapa nytt. (politiker i Avesta kommun)
Den historiska bilden av Bergslagen som super manlig region skapas fortfarande. Bergsmännen bildade kooperativ och producerade tackjärn i sina samägda masugnar, vilka levererades till bruken för att smidas ut till stångjärn. Det var exporten av stångjärn som skänkte välstånd och lade grunden till det moderna Sverige. På 1500-talet tog kung Gustav Vasa kontroll över den lönsamma järnproduktionen genom att organisera arbetet och låta uppföra kronoägda järnbruk för stångjärnssmidet. Så föddes brukssamhället.
Växande arbetsmarknad många obetalda och deltidsarbetande Få samordnade regionala turismsatsningar Osynliggörande av de invandrade företagarna inom upplevelseindustrin