Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? SERVICE MANAGEMENT

Transkript

1 Kulturella och kreativa näringar vad menar vi? DEFINITION OCH ÖVERSIKT AV KKN KATJA LINDQVIST, SERVICE MANAGEMENT

2 Det politiska intresset för kulturella och kreativa näringar creative industries, upplevelseindustri, dream society, experience society,. De nya servicenäringarna som växt fram, särskilt med hjälp av ny informationsteknologi Estetiska och kreativa uttryck identifierades under tidigt 1990-tal som det starkast växande området i brittisk industri och export

3 Politisk/samhällsekonomisk ambition med definitionen Utveckling av kommersiell potential i det kulturella arv och samtida skapande resurser som finns i en region eller ett land; få ekonomisk utkomst av offentliga åtaganden, ekonomisk utveckling Komplement till kulturpolitik Tillägg till institutionskulturen Näringspolitik med kulturella resurser

4 Nationell politisk diskurs kring kultur, utveckling över tid, Storbritannien och Frankrike* Fram till 1980-talet: Konst och Kultur deltagande, tillgänglighet community -aktiviteter institutioner utbildning offentlig konst konsumtion *nationellt intresse, public/merit good *nationellt kulturarv och konstnärlig kreativitet *förnyelse med kultur Från 1980-talet och framåt: KKN, kultur ekonomisk tillväxt export innovation produktion, kluster regeneration/förnyelse destinationsmarknadsföring *image och turism *ekonomisk utveckling *social/urban förnyelseambition Källa: Andres & Chapain 2013

5 Volantes jämförelse mellan olika definitioner ECIE = The Economy of Culture in Europe, rapport för EU av KEA, 2006 WIPO = World Intellectual Property Organization ECO = European Cluster Observatory, Handelshögskolan i Stockholm ESSnet = European Statistical System Network Joakim Sternö och Tobias Nielsén (2012) Kulturella och kreativa näringarna 2012: Statistik och jämförelser. Stockholm: Volante.

6 Definitioner av de kulturella och kreativa näringarna arkitektur dator- och tvspel design film foto konst litteratur marknadskommunikation media mode musik måltid scenkonst turism/besöksnäring upplevelsebaserat lärande arkitektur dataspel design och formgivning film och foto konst kulturarv litteratur media mode musik måltid scenkonst slöjd och hantverk upplevelsebaserat lärande Kunskaps- och kompetensstiftelsen, 2000 Tillväxtverket, 2008

7 DCMS definition: grund i immaterialrätt advertising architecture arts and antique markets crafts design designer fashion film interactive leisure software music television and radio performing arts publishing software

8 European Cluster Observatorys (HHS, EU-stöd) definition av KKN arkitektur bibliotek, museum och kulturarv dataspel och ny media design film fotografi konst konsthantverk media musik reklam tryckt media

9 EU Creative Europe-programmet advertising architecture arts and antique markets crafts design designer fashion film, video and photography software, computer games and electronic publishing music and the visual and performing arts publishing television and radio

10 EU - ESSnet Kulturområden arkitektur arkiv bibliotek bok och press bildkonst och form inkl mode konsthantverk scenkonst inkl musik media, (audiovisuella, multi-) museer och kulturarv reklam Funktioner skapande produktion/förlagsverk samhet distribution/handel bevarande utbildning management/reglering

11 EU Core arts areas: performing arts, visual arts, cultural and architectural heritage and, literature. Cultural industries: film, DVD and video, television and radio, video games, new media, music, books and press Creative industries: industries which use culture as an input, including architecture, advertising, design and fashion.

12 Skillnader mellan Volantes (ECO) statistik och Kunskaps- och Kompetens-stiftelsens Volantes statistik inkluderar Bibliotek och arkiv Översättare, tolkar Vissa stödföretag inom IT/telekom Vissa stödföretag för tryck/publicering Kulturella och kreativa näringar KK-stiftelsens statistik innehåller Personalutbildningsinstitut Skönhetssalonger Resebranschen Hospitality Detaljhandel inom mode Modeindustrin Upplevelseindustrin

13 I statistiken ingår både kärnverksamhet, stödverksamhet samt distribution och tillämpningar ESSnet 2012

14 Skillnader i definition ger olika bilder av branschen KKN:s storlek efter förädlingsvärdet i miljarder kronor, 2010 Källa: Volante 2012.

15 övrig ekonomi David Throsby

16 Snabba fakta om KKN (källa: Volante 2012) ANSTÄLLDA Drygt personer är anställda inom de kulturella och kreativa näringarna. Det kan jämföras med fordonsindustrin som anställer cirka FÖRETAGANDE företag är verksamma inom de kulturella och kreativa näringarna och antalet ökade med i genomsnitt 5,4 procent per år mellan 2008 och Nästan 83 procent av företagen är enmansföretag och 98 procent har 0 9 anställda. Endast 0,1 procent av företagen har 200 anställda eller fler.

17 Antal anställda inom KKN 2010 Källa: Volante 2012.

18 Antal företag inom KKN Källa: Volante 2012.

19 Antal företag inom KKN 2010 Källa: Volante 2012.

20 BIDRAG TILL BNP De kulturella och kreativa näringarna bidrog 2010 med 3,3 procent av Sveriges BNP. OMSÄTTNING De kulturella och kreativa näringarna sålde för 285 miljarder kronor i Sverige TILLVÄXT År 2010 var tillväxten inom de kulturella och kreativa näringarna 5,5 procent. Tillväxten har dock skiftat kraftigt under de senaste åren. Källa: Volante 2012

21 Årlig tillväxt av företag, , KKN jämfört med hela näringslivet*. Förändring i procent Källa: Volante * Exkl finansiella sektorn

22 Olika definitioners andel av BNP 2010 Källa: Volante 2012.

23 Årlig tillväxt av förädlingsvärdet, Källa: Volante 2012.

24 Antal anställda, tusental, 2010 Källa: Volante 2012.

25 KKN i stan och på landet Den mesta forskningen har skett på starka kreativa, urbana centra. Hur ser KKN ut på landsbygden? Små företag med blandade verksamheter snarare än renodlade specialister Det är landsbygden som lockar både kreatörer och konsumenter KKN-företagens kännetecken Vill kanske inte växa Svårt få finansiering Hög risk Immateriella tillgångar Raka affärsmodeller går sällan att tillämpa Liten kunskap om marknadsvillkor och företagsutveckling Regional samverkan

26 EU:s identifierade områden för stimulans Möjliggörare (1): nya rum för att experiment och innovation (marknadsinriktat) Stöd till utökad marknad: nya företagsmodeller, nya intäktskällor, ny publik Internationell karriärmöjlighet / internationell konkurrens Anpassning till digital teknik för distribution och försäljning Möjliggörare (2): bättre matching av kompetenser Fragmentering i olika språk mm Kultur/kreativ verksamhet och media är inte längre separata sektorer Möjliggörare (3): tillgång till finansiering Finansiering svårt för mindre företag Spillover-effects / externaliteter Lokalt och globalt

27 Mycket fokus på statistik varför då? Har offentliga insatser någon effekt på utvecklingen inom området? Vad bidrar till en attraktivare region? Se trender över tid Jämförelser mellan länder, regioner mm.

28 privat sektor civilsamhälle kultur och kreativitet offentlig sektor kultur i samhället / kultur i politiken kulturpolitik näringspolitik landsbygdspolitik

29 Lauren Andres & Caroline Chapain (2013): The Integration of Cultural and Creative Industries into Local and Regional Development Strategies in Birmingham and Marseille: Towards an Inclusive and Collaborative Governance?, Regional Studies, 47:2, ESSnet-CULTURE (European Statistical System Network on Culture): Final report Luxemburg: ESSnet. Joakim Sternö & Tobias Nielsén (2012): Kulturella och kreativa näringarna 2012: statistik och jämförelser. Stockholm: Volante.