Familiedage. Onsdag 8 maj Presentationsbild Ågrenska. Non profit since 1914

Relevanta dokument
Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015

Sällsynta diagnoser. - erfarenheter från Ågrenska

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand

Delårsrapport. 1/1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.

Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

SällSynta.

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Roger, Min lärare! It takes one to know one! Dagens Ågrenska startade med kombination av följande enheter;

Andreas Tallborn Dellve Sjuksköterska

Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor

anhörigstöd Höst 2015

4 Kunskapsstyrning sällsynta sjukdomar VKN

Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM

Årsrapport /1-31/ Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

Stöd till dig som är anhörig

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Habiliteringen i Dalarna

Mottagningsenheten. Uppsala kommun.

Förbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning för åren för Riksförbundet Sällsynta diagnoser

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Uppdaterad Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten

S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut

Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.

Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2018 HABILITERINGSCENTER LINDE. Veterinärgränd 2, plan Johanneshov, Tel

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

Adhd och Autism i vardagen

Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!

Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig

Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga

Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2018 HABILITERINGSCENTER LINDE. Veterinärgränd 2, plan Johanneshov, Tel

Dokumentation i barn- och skolhälsovården

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr Nacka, Tel

Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Konferens om Down syndrom - Dr Brian Skotko till Sverige

Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Habiliteringen i Dalarna

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Ovanliga diagnoser. Organisationen av resurser för personer med ovanliga diagnoser

Vägledning vid samtal

Habiliteringen Halland

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel

Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer

Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR

Forskning om sjukfrånvaro

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats

Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Anhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg

Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling

SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation

Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom

Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service

Sammanställning 1. Bakgrund

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon

Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019

BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI

Barn som far illa & våld i nära relationer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

Habilitering och rehabilitering

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Syskons upplevelser och egna strategier

Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

Transkript:

Sjaeldne Familiedage Presentationsbild Ågrenska Onsdag 8 maj 2013 Non profit since 1914

Presentationsbild Ågrenska Non profit since 1914 A unique place to meet and a national centre of competence for Rare diagnoses Children, adolescents and adults who have a dysfunction siblings, parents and professionals

Disposition Vad är Ågrenska, lite om vår historia och vad vi gör Familjeprogram, bakgrund och innehåll Resultat Finansiering Framtid, utmaningar. Nätverk, Estonia, Europa, Globalt FN

Historik Donationer från Axel och Louise Ågren Konvalescenthem startade 1914

Historik Konvalescenthem 1914 1978 Ågrenska hotades läggas ner 1978 Sommarverksamhet 1979-1987

Sjukhusdirektören Socialdirektören Skoldirektören Omsorgsdirektören HSOs ordförande Ågrenska Stiftelsens ordförande

För att förstå hur det är att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning krävs att du är förälder till ett barn med funktionsnedsättning själv! Åke Martinsson, Sverige

Dagens Ågrenska invigdes 1989 Anders Olauson initiativtagare till Ågrenska H.M. Drottning Silvia beskyddare av Ågrenska

Social ministrar

Vad är Ågrenska? Verksamheter: Nationellt kompetenscenter Familjeverksamhet Vuxenverksamhet Vägledning på hemsidan Regionala verksamheter Korttid- och sommarverksamhet Utbildning Ågrenska Assistans ADHD konsulent Familjestödsenhet Arbetsprövning träning Personal med funktionsnedsättning, Daglig verksamhet Eesti Agrenska Vänskapsföreningen The Agrenska Academy

En familjs verklighet > 40 samhällskontakter Vänner Anhöriga Grannar Socialt nätverk BB BVC Sjukvård? gymnast Vårdcentral Sjuk- Nämnd Tjänsteman LSS Andra myndigheter Arbete Grundskola Bostadanpassning Hjälpmedel Försäkringskasseläkare Arbetsterapeut Arbetskamrater Ledning Arbetsmiljö Företagshälsovård Skola Särskola Försäkringskassa Skolsköterska Förskola

Arbetsterapin Immunologin Psykiatrin Habiliteringen Neurologin Medicin Kardiologin Lekterapin Kirurgin Ortopedin Urologin Logopedin Ögon, Näs och Hals Syn Hörselvården Skola, barnomsorg Geriatriken Psykologin Genetiken Onkologin Sjukgymnastiken Lungmottagning Reumatologin Odontologin Endokrinologi BB BVC

En familjs verklighet > 40 samhällskontakter Vänner Anhöriga Grannar Socialt nätverk BB BVC Sjukvård! gymnast Vårdcentral Sjuk- Nämnd Tjänsteman LSS Andra myndigheter Arbete Grundskola Bostadanpassning Hjälpmedel Försäkringskasseläkare Arbetsterapeut Arbetskamrater Ledning Arbetsmiljö Företagshälsovård Skola Särskola Försäkringskassa Skolsköterska Förskola

Målgrupper olika perspektiv - olika behov Mamma Professionella/yrkesverksamma Vuxen med diagnos Pappa Syskon Andra anhöriga och vårdnadshavare Barn med diagnos

Vården måste fungera! Sjukhusanläggningar ca 1900 kliniker fördelade på ca 120 sjukhus Handikappomsorg (ex boenden) ca 3000 enheter Äldreomsorgsenheter ca 3500 st Primärvårdsanläggningar ca 8000 st Företagshälsovårdscentraler ca 800 st Totalt drygt 15 000 enheter Källa: Hälso och sjukvårdsinformation

Många aktörer/yrkesverksamma i samhället berörs inom: Olika statliga myndigheter (totalt finns ca 490 st. i landet) oklart exakt hur många som berörs Kommuner 290 st. (49 st. i VGR) Skolor ca 6 500 Län 21 st. Företag (privata arbetsplatser) drygt 850 000 Källa: kommundirekt.se, scb.se

Vision Vi skall vara bland de främsta att bidra till att skapa förutsättningar för ett optimalt liv och utveckling för personer med funktionsnedsättningar i hela livsperspektivet

Ågrenska = kompetenscentrum Definition Kompetens Lånat från engelska & franska bygger på latin competentia betyder överensstämmelse (mellan situations krav och individs förmåga att hantera situation genom handlande) Består av: Färdigheter (övas in) Kunskaper (studeras in) Erfarenheter (prova på) Kontakter (nätverk, hur använda) Förhållningssätt/Värderingar (ex vilja att anstränga sig)

Familjeprogrammet Sällsynta diagnoser (färre än 1/10 000) Familjen och deras professionella nätverk 4 parallella program: Föräldrar Barn med sällsynta diagnoser Syskon Professionella Familjer från hela Sverige Samarbete med nationella och internationella specialister inom olika områden Viktigt komplement till regional och lokal habilitering och sjukvård

Familjevistelse översiktigt program Program Måndag introduktion Packa upp ryggsäcken Tisdag medicinsk information Onsdag konsekvenser i vardagen Torsdag psykosociala gruppdiskussioner Fredag samhällets stöd Packa om ryggsäcken Kommentarer Känner mig normal Ger energi och styrka Känner mig mer förstådd Vet vart jag ska vända mig Utbyte av erfarenheter är lika viktigt som experternas kunskap

Föräldrarnas program Mål Metod Coping Kunskap Nätverkande Specifikt utformade program för varje sällsynt diagnos 5 dagars vistelse Föreläsningar, reflektioner, konsekvensbeskrivningar, utbyte av erfarenheter

Barnens program Målskilda behov Intensiv intervention som en del I habiliteringsprocessen Träffa andra Metod Speciellt utformade program utifrån varje diagnos specifika behov : Konsekvenser av diagnosen Sammansättningen av grupper Individuella behov Kommentarer Positivt att träffa andra - man är inte ensam Positivt att utbyta erfarenheter med andra barn I en liknande situation

Syskonens program Mål Metod Ny kunskap Coping Nätverkande Speciellt utformade program utifrån varje diagnos specifika behov : Gruppens behov Individuella behov Kommentarer Känner mig inte ensam Positivt att möta andra I samma situation Bra att få medicinsk information NYTT SYSKONPROJEKT

Program för professionella Mål Ökad kunskap Skapa en gemensam utgångspunkt med föräldrarna Nätverkande Metod Föreläsningar Dialog med föräldrarna och andra deltagare Reflektion Kommentarer Ökat samarbete med föräldrarna Ökad effekt av habiliteringsinsatser Återkoppling till skola och andra professionella

Vuxenverksamhet, vägledning Vuxenvistelser Kunskapsinhämtning/kun skapsspridning Dokumentation (nyhetsbrev) Vägledningsfunktion via internet och telefon Startades med stöd från: 2008, 2009, 2010, 2011 med stöd av:

Dokumentationer från familje- och vuxenvistelser Nyhetsbrev Mål Metod Att sprida kunskap kring varje diagnos Att sprida kunskap om konsekvenserna diagnosen medför I familjernas/ vuxnas vardag Fallbeskrivning, en familj / vuxen Uppdatering kring forskning och utveckling Kan beställas gratis via www.agrenska.se Produceras och uppdateras kontinuerligt NYTT! Utvecklat till livsperspektivet

Effects scientific proof: Reduced costs for healthcare Attended family program - consumed medical care for 13.000 SEK/ year Attended ordinary program consumed for 35.000 SEK/year

Forskningsstudie av Familjeverksamheten Undersökningsgrupp A 136 mammor och 107 pappor (140 familjer) B 90 mammor Instrument med jämförelsedata Ågrenska Familjeverksamheten KUNSKAP REFLEKTION EGENKRAFT Före Utvärdering Efter 6 mån Efter 12 mån Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol. 53.4. Sid. 392-402, Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg

Behov hos personer med sällsynta diagnoser, studie Familjeverksamheten Såväl mammor som pappor blev mer aktiva och mer välförberedda. Active and w ell prepared 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% at Ågrenska at 6 months- at 12 months later Mothers Fathers Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol. 53.4. Sid. 392-402, Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg

Behov hos personer med sällsynta diagnoser, studie Familjeverksamheten Det passiva förhållningssättet minskade för både mammor och pappor. Passive reliance 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% at Ågrenska at 6 months- at 12 months later Mothers Fathers Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol. 53.4. Sid. 392-402, Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg

Behov hos personer med sällsynta diagnoser, studie Familjeverksamheten Uppgivenheten minskade hos papporna. Uppgivenheten minskade för de mammorna när papporna varit med på familjevistelsen. Men uppgivenheten ökade för de som var ensamma på familjevistelsen. Resignation 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% at Ågrenska at 6 months- at 12 months later Mothers Fathers Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol. 53.4. Sid. 392-402, Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg

Några erfarenheter från drygt 20 års verksamhet För få professionella har kunskap om sällsynta diagnoser och dessas konsekvenser för individ och anhöriga Insatser bristfälliga eller felaktiga Lång tid innan diagnos ställd onödigt lidande Belastar fel delar av systemet Samhällets insatser samordnas inte systemkompetens saknas hos många i samhället måste själv vara bärare av kunskap Behöver diskutera möjligheter i stället för hinder Måste alltid förklara och försvara sina svårigheter/sitt funktionshinder pga sällsyntheten och omgivningens okunskap Behöver i livets olika skeden få kunskap och möta andra i samma situation

Vad kommer pengarna från? Verksamheter: Nationellt kompetenscenter Familjeverksamhet Vuxenverksamhet Vägledning på hemsidan Regionala verksamheter Korttid- och sommarverksamhet Utbildning Ågrenska Assistans ADHD konsulent Familjestödsenhet Arbetsprövning träning Personal med funktionsnedsättning, Daglig verksamhet Eesti Agrenska Vänskapsföreningen The Agrenska Academy

Nu och framgent

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Uppdrag NFSD Bidra till o kad samordning och koordinering av ha lso- och sjukva rdens resurser fo r personer med sa llsynta sjukdomar liksom o kad samordning med bl.a. fo rsa kringskassan, arbetsfo rmedlingen, socialtja nst, frivilligorganisationer m.m. Bidra till spridning av kunskap och information till alla delar av ha lso- och sjukva rden och till andra bero rda samha llsinstanser samt till personer med en sa llsynt sjukdom och deras anho riga. Bidra till utbyte av kunskap, information och erfarenheter mellan de akto rer som bedriver verksamhet på omra det. Inventera tillga ngliga resurser fo r personer med sa llsynta diagnoser/sjukdomar. Identifiera och tillskapa mo jligheter till utbyte av kunskap, erfarenheter och information med andra la nder och internationella organisationer.

Prioriterade aktiviteter 2012 1. Medverka i strategiarbete 2. Kartläggning av aktörer 3. Kartlägga aktörer som arbetare med informationshantering 4. Kartläggning av kunskapsmaterial som beskriver vårdkedjan 5. Kartläggning av informationsbehov 6. Identifiera områden särskilt angelägna att utveckla 7. Initiera arbete med att skapa regionala och nationella nätverk. 8. Upprätta nätverk för kunskapsutbyte 9. Utveckla och driftsätta hemsida 10. Tjänstetillsättning 11. Återrapportering delrapport 2012-08-01

Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Referensgruppen har företrädare för: Socialstyrelsen Riksförbundet Sällsynta diagnoser två representanter Representanter för alla sex universitetssjukhusen SKL Ågrenska

Pågående arbete Nationell strategi Kartläggningsarbete Aktörer Information Behov Vidareutveckling av hemsidan www.nfsd.se Etablera samverkan Organisation utveckling

Framtida utmaningar Fler äldre i samhället Dyrare behandling, ex. mediciner o. teknik E-hälsa Prioriteringar Olikheter i medlemstaternas lagar, vilja samt strategier Teknikdriven utveckling i stället för patientdriven Ökad segregering

EURORDIS skriver på sin hemsida att; -i dag härstammar mer än hälften av alla nya medlemsländers egna lagar från EU policies, direktiv och råd.

EU legislative process European Commission EURORDIS/EPF European Parliament Council Public consultation Draft Directive National patients organisations Draft Directive changed Health Ministers approve / reject / amend Final Directive Transposition into national law in all MS

Strategiska utmaningar 2011 yttre effektivitet - våra samarbetspartners - nätverk

Nätverk inom EU och Globalt Ågrenska Eesti Agrenska Frambu Burgos Romania

Föräldrars och vuxnas uttryckta behov Det bör vara självklart att man skall ha samma rättighet och möjlighet som alla andra att få en korrekt diagnos, ett bra bemötande, tillförlitlig information, rätt behandling, adekvat vägledning och konkreta insatser från olika samhällsinstanser, även om man har en sällsynt diagnos och funktionsnedsättning www.agrenska.se; www.nfsd.se; www.agrenska.ee