!"#$%&&'%&(")*+)+, !"#.%(/-0"'%/&1)2.3- & & 8*-,73&/*56.*/,.&!"##$"!$#9& PROJEKT ARBETSMILJÖ

Relevanta dokument
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Risk- och konsekvensbedömning inför ändring i verksamhet

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Program för dagen. Kandidatprogrammet

Instruktion för huvudarbetsmiljöombud

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Delprojektdirektiv Delprojekt Kompetensgrupper steg 2 VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b MP Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv

Förhandling vs samverkan

Mall för systematiskt arbetsmiljöarbete. Institutionen för

rutin modell plan policy program regel riktlinje strategi taxa rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom Barn- och utbildningsförvaltningen

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Frågor vid årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet Rektors uppgiftsfördelning

PLAN FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET Institutionen för ekonomi och samhälle

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Plan för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Förvaltningshögskolan

Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan vid Lunds universitet

Förhandling vs samverkan

Satsa på arbetsmiljön. det lönar sig

Förslag på ny organisationsstruktur HDK/Valand

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2014

VU KF Verksamhetsutveckling, fas 2b grupperllegiestruktur Sida: 1 (7) Delprojektdirektiv

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

Arbetsmiljö INNEHÅLL. Ansvaret är arbetsgivarens. Du som förtroendevald kan

Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Arbetsmiljöplan

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Regel för systematiskt arbetsmiljöarbete vid Umeå universitet

Systematiskt arbetsmiljöarbete Uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Göteborgs universitet

PLAN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Tjänsteutlåtande. Central samverkansgrupp Utbildningsnämnden Eva Ahlgren

Arbetsmiljöarbetet inom Åklagarmyndigheten

PLAN FÖR SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE VID INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

Anvisning för riskbedömning vid förändring i verksamheten

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

Verksamhetsutveckling vid Konstnärliga fakulteten - ny organisation

SAMVERKANSAVTAL för Nynäshamns kommun

Systematiskt Arbetsmiljöarbete &

Uppgiftsfördelning i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet. Organisation och prioriteringar

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Årlig uppföljning av Malmö stads system för det systematiska arbetsmiljöarbetet arbetsmiljöprocessen

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

KS 2008/10 Hidnr

1. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet föregående år Uppföljningsfrågor Statistik, årlig uppföljning föregående år...

POLICY FÖR ARBETSMILJÖ GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN

Uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete i Sollefteå kommun 2012

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

Arbetsmiljöbarometern 2010, del 2. Arbetsplatser utan arbetsmiljöombud

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2015

4 Inkomna AFS Inga som är relevanta för vår verksamhet. Sekreterare kontrollerar om abonnemang för AFS fortfarande är giltigt.

ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig

Guide för en bättre arbetsmiljö

Det är Arbetsgivarverkets, OFR/S,P,O, Saco-S och Sekos utgångspunkt att

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

inflytande uppmärksamma kommunikation respekt socialt ARBETSMILJÖPOLICY illit flexibilitet god fysisk arbetsmiljö närvaro tydligt ledarskap frihet

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Centrum för teologi och religionsvetenskap

Arbetsmiljöplan Socialnämnden

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Dnr 2044/ Arbetsmiljönämnden

arbetsgivarens och arbetstagarnas samverkan för en bättre arbetsmiljö

Utbildning i bättre arbetsmiljö (BAM) 2016

Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD

Samverkansavtal för Malmö högskola

Fördelning av arbetsmiljöuppgifter

Jämställdhetsplan. vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap 1/ / fastställd av institutionsstyrelsen

ARBETSMILJÖPLAN för institutionen för Tillämpad informationsteknologi (ITIT)

Kränkande särbehandling

Systematiskt arbetsmiljöarbete på arbetsplatsnivå rutin inom barn- och utbildningsförvaltningen Mer information finns i ledningsverktyget.

Handlingsplan Arbetsmiljöprogrammet

Linköpings universitet Avtal LF/MBL/P 7/ Dnr 1014/06-10

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Riktlinjer till personalpolicy - Arbetsmiljö

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Micke Svedemar Kontaktombudsman

ARBETSMILJÖPOLICY FÖR SVEDALA KOMMUN

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Arbetsmiljöplan LUNDS UNIVERSITET SOCIALHÖGSKOLAN

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

NORDANSTIGS KOMMUN. Box Bergsjö Tel Fax SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE UNDERSÖKNING OCH RISKBEDÖMNING

Arbetsmiljöarbete.

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

Transkript:

!"#$%'%(")*+)+,- - ------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 8*-,73/*56.*/,.!"##$"!$#9 PROJEKT ARBETSMILJÖ inom konstnärliga fakultetens utvecklingsprojekt 2010-2012

!"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 Innehåll Bakgrund sid 3 Lagkrav för riskbedömning sid 3 Förstärkt arbetsmiljöorganisation sid 3-4 Process: från principbeslut till beslut av ny organisation..sid 5 Process: Riskbedömning av ny organisation sid 6 Riskbedömningsprocess Konstnärliga fakulteten.sid 7 Tidplan och förankring sid 7!

!"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 Bakgrund I februari 2010 formaliserades ett utvecklingsprojekt vid den Konstnärliga fakulteten med övergripande syfte att förstärka samordning för att kunna svara mot en ökad konkurrenssituation. Under våren och hösten 2010 har en rad delprojekt pågått för att i huvudsak ge ledning en samlad bild av rådande situation samt önskade effekter ett verksamhetsutvecklingsprojekt. När projektet efter beslut i KFN december 2010 går in i en mer konkretiserande fas har dekanus initierat att man i samband med detta bör påbörja ett riskbedömningsarbete som skall integreras i projektets process. Dekanus har uppdragit åt personalhandläggarna Elisabeth Welander och Angelica Hultqvist att utarbeta ett förslag till riskbedömningsprocess samt förstärkt organisation kring arbetsmiljöfrågor under processen. Förslaget beslutas i den lokala arbetsmiljökommittén (LAMK) 2010-11-25. Projektet befinner sig nu i ett skede att fakultetsnämnden skall besluta om en fortsatt inriktning för organisation vid fakulteten. Preliminärt kommer beslut om organisering tas i nämnden vid halvårsskiftet 2011. Lagkrav Enligt 8 SAM (systematisk arbetsmiljöarbete) är arbetsgivaren skyldig att regelbundet undersöka arbetsförhållanden och bedöma risker för att någon arbetstagare skall drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet. Inför förändringar i verksamheten, t ex omorganisation, skall arbetsgivaren kartlägga vilka risker som finns i o m förändringen och bedöma om riskerna kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall. Förstärkt arbetsmiljöorganisation Arbetsgivaren är som nämnt ovan enligt lag skyldig att undersöka vilka effekter en omorganisation kan innebära i form av risk för ohälsa och olycksfall. En omorganisationsprocess i sig kan i vissa fall innebära ökad risk för ohälsa. För att arbetsgivaren systematiskt skall kunna undersöka, åtgärda och följa upp arbetsmiljöarbetet under utvecklingsprojektet föreslås en förstärkt arbetsmiljöorganisation under projektet. Syftet är att skapa regelbundenhet och integrering av arbetsmiljöfrågor i utvecklingsprojektet. Den förstärkta arbetsmiljöorganisationen fortgår under hela utvecklingsprojektet: Projekt arbetsmiljö För ledning och samordning av det övergripande arbetsmiljö -samt riskbedömningsarbetet under utvecklingsprojektet utses en projektgrupp vilka är integrerade i utvecklingsprojektet genom representation i huvudprojektets projektstyrningsmöten 1 samt LAMK. Detta innebär att projektet har en samordnande roll mellan LAMK och fakultetens utvecklingsprojekt. Rapportering från projekt arbetsmiljös arbete sker således i huvudsak på projektstyrningsmöten och LAMK vilket underlättar för att arbetsmiljöfrågorna samordnas och integreras i hela processen. I projektet bör även ingå representation från företagshälsovården, förslagsvis en organisationspsykolog. Denna kan vid behov konsulteras av gruppen. #!"#.%(//4"+)+,13/%+5-Projektstyrningsmöten för verksamhetsutvecklingsprojekt vid fakulteten har som syfte att gemensamt säkerställa att samordning, koordinering och övergripande styrning sker utifrån delprojektens direktiv.vid dessa möten närvarar respektive delprojektledare samt projektledare från Prové. %

!"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 Avsändare för projektgruppen aktiviteter och åtgärder är dekanus. Lokala arbetsmiljökommitténs roll Det är viktigt med kontinuerlig och aktiv samverkan mellan arbetsgivare och arbetsmiljöombud (fackligt förtroendevalda) under en förändringsprocess. Den lokala arbetsmiljökommittén utses att vara det främsta forum för denna samverkan under processen. Under fakultetens utvecklingsprojekt så adjungeras samtliga prefekter/motsvarande och samtliga arbetsmiljöombud så att alla institutioner är representerade av såväl arbetsgivare som arbetsmiljöombud. Förutom LAMKs ordinarie sammanträden så planeras regelbundna möten som endast kommer beröra arbetsmiljöfrågor kopplat till fakultetens utvecklingsprojekt. LAMK beslutar om hur det uppkomna frågan/problemet skall hanteras; behövs ett gemensamt grepp över hela fakulteten med gemensamma insatser eller är det en fråga för en specifik institution/enhet? Övergripande processbeskrivning Nedan beskrivna process är att betrakta som en riktning för hur arbetsmiljö -och riskbedömningsarbetet planeras ske. Denna bör alltså ses i ljuset av det dynamiska förlopp förändringsprocesser i allmänhet innebär. Arbetsmiljö -och riskbedömningsarbetet delas in i 4 delar: Del 1: Avser processen från principbeslut till beslut av ny organisation och har som syfte att på ett tidigt stadium fånga upp och hantera alarmerande signaler från verksamheten samt öka möjligheterna att integrera arbetsmiljöaspekter under hela förändringsprocessen. Del 2: Avser den faktiska riskbedömningen gällande den nya organisationen och följer enligt lagkrav vissa principer. Del 3: Avser själva realiseringsfasen och planeras under projektets fortskridande under våren 2011. Beskrivs senare i projektet. Del 4: Uppföljning :

!"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 Del 1 Process: från principbeslut till beslut av ny organisation Syfte Den första delen avser en nulägesanalys samt förslag på riktade insatser för hur process fram till färdigt organisationsförslag bör hanteras avseende fakultetens medarbetare och då framförallt den psykosociala arbetsmiljön. Denna del är med andra ord inte en traditionell riskbedömning utan en plan för att bevaka arbetsmiljön och på ett tidigt stadie kunna fånga upp och hantera den osäkerhet som vanligen uppstår mellan förslag och beslut i en organisationsförändring. Riktade insatser under del 1 1. Informationsinhämtning och nulägesanalys 2. Kompetensutveckling prefekter och arbetsmiljöombud 3. Kompetensutveckling förändringsledning 4. Utbildningsinsatser personal 1. Informationsinhämtning och nulägesanalys - februari 2011 Samla in information från respektive institution via webbenkät för att få en samlad kunskap om det i dagsläget finns orosmoment och frågeställningar i organisationen samt vad som är viktigt för medarbetare i den fortsatta processen för att motverka ohälsa. Viktigt att alla erbjuds möjligheten att komma till tals och utrycka sina tankar/känslor/funderingar i detta skede av processen. 2. Arbetsmiljödag för chefer och arbetsmiljöombud - januari 2011 En arbetsmiljödag anordnas kort efter principbeslut i KFN där prefekter och arbetsmiljöombud får kompetensutveckling gällande förändringsprocessers olika faser/organisationspsykologi samt lyckade exempel från andra omorganisationer inom GU. Vid arbetsmiljödagen går man även igenom processbeskrivning för projekt arbetsmiljö i verksamhetsutvecklingsprojektet. Representanter från Previa finns även med under arbetsmiljödagen. 3. Kompetensutveckling förändringsledning - Start februari 2011 De chefer som kommer att leda verksamheterna under förändringsprocessen föreslås dels utbildning i förändringsledning men även regelbunden coaching i sin roll och funktion under den svåra period som det kan vara att leda i förändring. Detta gäller prefekter såväl som mellanchefer. Den senare kategorin skulle kunna erbjudas grupphandledning/gruppcoaching. 4. Inspiration för medarbetare Aktiviteter i form av föreläsningar och/eller seminarier för medarbetare kommer att genomföras under utvecklingsprojektet. Enkätresultat ligger eventuellt till grund för insatser. ;

!"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 Del 2 Process: Riskbedömning av ny organisation Syfte Den andra delen, riskbedömning av färdigt förslag och implementeringsfas av ny organisation, görs när omorganisationen är ett faktum. Då är det konkretiserat gällande hur organisationen kommer påverka fakulteten och vilka personer som kommer beröras och på vilket sätt gällande exempelvis organisation, arbetsuppgifter, förändrade roller, lokaler mm. Syftet med riskbedömningen är att försöka förutse och bedöma olika risker som förändringen kan komma att innebära och åtgärda dem så att medarbetare inte utsätts för ohälsa eller olycksfall i arbetet. Riskbedömningen skall göras då beslut om organisationsförändringen är fattat men innan förändringen träder i kraft och avse tiden efter genomförd förändring. Metod En väl beprövad metod som använts med framgång vid Göteborgs universitet och inom andra branscher och organisationer består av tre faser: 1. Informationsinsamling I denna fas hämtas information om själva förändringen. Den omfattar vilka som berörs av förändringen och på vilket sätt. 2. Inventering och kartläggning av risker Möjliga risker identifieras och kartläggs med anknytning till omorganisationen. Kartläggningen görs från relevanta aspekter såsom säkerhetsmässiga, fysiska/hälsomässiga samt psykosociala. 3. Riskbedömning Kartlagda risker bedöms genom sannolikhet för att risken kommer inträffa och vilka konsekvenser det skulle innebära. Utifrån detta bedöms vilka åtgärder som skall sättas in för riskreducering. <

!"#$%'%(")*+)+,- - ----------!"#.%(/-0"'%/1)2.3- '()*+,-.*/ 012+345673 Riskbedömningsprocess konstnärliga fakulteten: 1. Projekt arbetsmiljö förarbetar områden och frågeställningar för riskbedömningen vilken riskbedömargrupperna 2 i ett senare skede tar ställning till. Dessa utgör underlag för själva riskbedömningarna. Förarbetet inför riskbedömningar är av stor betydelse eftersom dessa görs under snäv tidsram. 2. Riskbedömargrupper utses av ansvariga för projekt arbetsmiljö efter förslag från prefekt/motsvarande. Personer som bedöms lämpliga för detta representativa uppdrag utses och med fördel personer som är engagerade i arbetsgrupper/referensgrupper eller likande inom ramen för verksamhetsutvecklingen. Riskbedömargrupperna skall representera verksamhetens bredd. I grupperna skall även arbetsmiljöombud, studentrepresentant samt eventuellt sakkunnig inom organisationspsykologi ingå. Grupperna skall bestå av max 10 personer. 3. Projekt arbetsmiljö möter varje riskbedömargrupp vid ett tillfälle inför riskbedömning då områden och frågeställningar fastställs. 4. Riskbedömningarna genomförs i workshops. 5. Projekt arbetsmiljö utarbetar åtgärdsförslag för de konstaterade riskerna. Grov tidplan för riskbedömning From januari 2011 Projekt arbetsmiljö förarbetar riskbedömningens områden och frågeställningar From april 2011 Riskbedömargrupperna utses löpande efter behov Förberedande möte projektgrupp och bedömargrupper From maj 2011 1. Riskbedömningar genomförs 2. Riskbedömningar med åtgärdsförslag presenteras i LAMK 3. Riskbedömning och förslag till beslut förhandlas i MBL 4. Beslut i KFN Förankring av processbeskrivning arbetsmiljö/riskbedömning Lokala arbetsmiljökommittén 25/11 Medarbetare via Hearing 8/12 samt elektronisk information (på hemsida och mail) Fakultetens ledningsgrupp Projektets beredningsgrupp 2 Riskbedömargrupper: För genomförandet av riskbedömning tillsätts särskilda riskbedömargrupper med sakkunniga samt representanter från berörda verksamheter/personalgrupper. 9