Vi kan skapa en bättre värld för alla barn

Vi kan skapa en bättre värld för alla barn Det finns de som tror att det är omöjligt att förändra världen. Vi vet att det går och vi vet hur man gör. Över hela världen kämpar vi i regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar för att varenda unge ska få den barndom som de har rätt till. Barnkonventionen styr vårt arbete. Vatten Utbildning Barnarbete Undernäring Texten är hämtad från UNICEF

Vatten och sanitet Tusentals barn dör varje dag på grund av smutsigt vatten Rent vatten är en mänsklig rättighet, men fortfarande saknar 748 miljoner människor tillgång till rent vatten och varje dag dör över 1 400 barn under fem år på grund av smutsigt vatten, brist på toaletter och dålig kunskap om hygien. Brist på rent vatten har allvarliga konsekvenser för människors, särskilt barns, hälsa. Runt 600 000 barn under fem år dör i diarrésjukdomar varje år. De allra flesta dödsfall i diarrésjukdomar beror på brist på rent vatten och bristande hygien. Det innebär att ungefär 1 400 barn under 5 år dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig hygien. Brist på toaletter Mer än en tredjedel av världens befolkning saknar tillgång till en bra toalett. Ungefär en miljard människor saknar helt tillgång till toalett och tvingas uträtta sina behov utomhus. Detta är en stor hälsorisk eftersom det gör det svårt för människor att hålla en god hygien och hålla dricksvatten rent. Sjukdomar relaterade till orent vatten och dålig sanitet, som diarré och kolera är ett av de största hoten mot barns hälsa världen över. Men de flesta de går att förebygga. UNICEF arbetar med att utveckla sätt att bygga enkla, hållbara och billiga latriner. Hygien Tillgång till vatten och toaletter är en förutsättning för att människor ska kunna hålla en god hygien. Att tvätta händerna med tvål och vatten kan minska risken för många annars vanligt förekommande sjukdomar såsom hud- och ögoninfektioner, kolera, dysenteri, lunginflammation och diarré. Goda rutiner för handtvätt kan minska risken att drabbas av diarré med cirka 50 procent. Kvinnor och flickor särskilt utsatta Brister i vatten och sanitet påverkar kvinnor och flickor särskilt hårt. I samhällen där det inte finns latriner är kvinnor ofta begränsade till att uträtta sina behov där de inte syns eller när det är mörkt ute. Detta är både en hälsorisk och en säkerhetsrisk för flickor som nattetid tvingas promenera själva utomhus. Flickor är även särskilt utsatta när skolorna saknar vatten och separata toaletter för flickor och pojkar. Många flickor hoppar av skolan där de börjar få sin menstruation. Många orsaker till brist på vatten Situationen ser olika ut i olika områden i världen och därför finns många orsaker till vattenproblemen. Här följer några av dem: Torka: Vissa länder har en regnperiod som ska ge tillräckligt med vatten för att räcka ett helt år. I till exempel Namibia varar regnperioden från november till mars. Uteblir regnet under denna period torkar vattendragen ut. Ökenbildning: Ökenbildning orsakas inte bara av klimatförhållanden utan även av hur människan använder naturen. Nedhuggning av träd är en faktor som kan orsaka ökenbildning. Träd och växter skyddar bördig jord mot vind- och vattenerosion. I vissa områden råder det brist på bränsle, varpå människor tvingas hugga ner träden som binder jorden. På detta sätt bildas nya ökenområden. Förorening: Många industrier renar inte sina utsläpp och sprider därmed ut giftiga ämnen i vattendrag. Detta förgiftar vattnet, fisken och människorna. Krig: Vatten kan användas som vapen i krig. Det händer till exempel att vattenreningsverk bombas och eftersom det kan vara mycket svårt att få tag i reservdelar för att laga reningsverken, tvingas människor att

använda smutsigt vatten. I till exempel Irak har barnadödligheten skjutit i höjden bland annat på grund av att det saknas möjligheter att rena vattnet. Hygien: Nära 2,5 miljarder människor saknar rena toaletter. Det är över hälften av alla människor i låginkomstländerna. Människor tvingas att använda öppna fält, sjöar och floder som latriner, vilket gör att de små vattenresurser som finns förorenas och sjukdomar sprids. Utbildning är vägen ut ur fattigdom Att lära sig läsa och skriva öppnar dörren till ett självständigt liv med god hälsa, inkomst och möjlighet att påverka. Utbildning är helt enkelt en väg ut ur fattigdom och utsatthet och därför kämpar vi över hela världen för att länder ska satsa mer pengar på utbildning. Att gå i grundskolan är en mänsklig rättighet och det ska vara gratis. Det säger barnkonventionen. Men för minst 57 miljoner barn runt om i världen uppfylls inte denna rättighet. Drygt hälften av dessa är flickor. Den allra främsta orsaken är fattigdom. I många länder slukar skolavgifterna upp till en tredjedel av en familjs inkomst och föräldrarna har helt enkelt inte råd att skicka barnen till skolan. Skolavgifterna måste slopas Länder som avskaffat skolavgiften har fått enorm tillströmning av inskrivna barn i skolan. I Kenya ökade inskrivningarna från 5,9 miljoner till 7,2 miljoner på bara några veckor när skolavgiften avskaffades 2003. Uganda, Tanzania och Malawi upplevde liknande ökningar när de avskaffade skolavgiften. Många föräldrar tycker helt enkelt att det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna, eftersom de ändå kommer att gifta in sig i en annan familj och föda barn. Det arbetar vi för att ändra på. Kampen för flickorna En liten majoritet av de barn som inte går i skolan är flickor. Av de barn som går i skolan beräknas 150 miljoner hoppa av innan de avslutat grundskolan majoriteten är flickor. Cirka 775 miljoner människor i världen kan inte läsa en bok eller skriva sitt namn. Majoriteten av dessa är kvinnor. Problemet består inte bara av att flickor inte får lära sig läsa och skriva. Bristen på utbildning innebär också att de inte får tillräcklig kunskap om hälsa och sjukdomar, vilket är livsviktigt för deras överlevnad. Utan utbildning har de dessutom mindre möjlighet att stärka sin ställning i samhället. Det finns många orsaker Kulturella värderingar och traditioner är grunden för den regelmässiga diskriminering som drabbar flickor och kvinnor. I flera länder runt om i världen anses flickor mindre värdefulla än pojkar, eftersom de inte förväntas bidra till familjens framtida försörjning. Föräldrar tycker helt enkelt att det är slöseri med tid och pengar att utbilda flickorna, eftersom de ändå kommer att gifta in sig i en annan familj och föda barn. Många flickor förnekas alltså rätten att gå i skolan och tvingas istället vara hemma och hjälpa till med hushållet, hämta vatten och passa småsyskon. Fattigdom är en annan viktig orsak till att flickor hindras från att gå i skolan. Inte sällan måste barnen framför allt flickorna arbeta för att hjälpa till med försörjningen. Många föräldrar har inte heller råd att skicka barnen till skolan på grund av höga skolavgifter och kostnader för material och skoluniformer. Den politiska viljan saknas ofta. Även fattiga länder har resurser att göra utbildning tillgänglig för de flesta. Tidiga äktenskap och tonårsgraviditeter gör också att många flickor aldrig börjar skolan eller tvingas hoppa av tidigt. Brist på lärare är ett problem i framförallt de länder som drabbats hårt av hiv och aids. Det förekommer att fler lärare dör i sjukdomen än de som hinner utexamineras från högskolor och universitet.

Brist på vatten och bra toaletter är stor i många skolor och ett hinder för många flickor i puberteten. Föräldrar vill inte skicka sina döttrar till skolan när det inte finns separata toaletter för flickor och pojkar. Långa avstånd till skolan hindrar många barn särskilt flickor från att gå i skolan. På grund av risk för överfall och våldtäkter vågar många föräldrar inte låta sina döttrar gå ensamma på långa ensliga vägar. Att utbilda flickor minskar fattigdomen i världen Utbildade kvinnor gifter sig senare och föder färre och friskare barn. Flickor som studerat blir dessutom inte gravida i alltför ung ålder, vilket är bra både för barnet och mamman. Det finns alltså en direkt koppling mellan hur länge en kvinna utbildar sig och hennes barns överlevnad och hälsa. Dessutom för kvinnorna kunskaperna vidare till sin familj och startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer. "To educate a woman is to educate an entire country" (ordspråk från Bhutan). Skolan skyddar barnen mot exploatering Utbildning är också det främsta verktyget för att skydda barn från skadligt arbete, människohandel och sexuell exploatering, vilket flickor i högre utsträckning än pojkar riskerar att råka ut för. Barnen skyddas dels direkt genom att befinna sig i skolan istället för på gatan, dels indirekt genom att de får lära sig läsa och skriva och därmed kan ta tillvara sina rättigheter. Barnarbete Det finns barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen, många inte äldre än fyra år När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig, och barnen måste hjälpa till. Miljontals föräldrar tvingas låta sina barn arbeta och tigga. Många av dem tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå till skolan. Billig undergiven arbetskraft Barnarbete ökar oroväckande snabbt i många länder. Exakt hur många barn som arbetar är svårt att beräkna eftersom många arbetar i familjer och på gatan, där de är relativt osynliga för statistik. Dessutom förutsätter myndigheterna inom vissa områden att barnarbete inte existerar och därför saknas statistik. UNICEFs uppskattningar är att ungefär 15% av alla barn mellan 5 och 14 år arbetar. Detta motsvarar drygt 150 miljoner barn. De flesta barnarbetare finns i Asien, Afrika och Latinamerika. Det är lätt att tro att barnarbete är ett problem som endast finns i de fattiga länderna, men det förekommer även i den rika delen av världen. Många arbetsgivare drar fördel av barnarbetare. De utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner. Barn kräver inte lika hög lön som vuxna. Det händer ibland att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot ett lån. Ofta blir barn lovade goda arbetsvillkor och bra lön, men blir istället utnyttjade på olika vis och lever under fruktansvärda förhållanden. Varför arbetar barn? De två största orsakerna till det stora antalet barnarbetare är fattigdom och ekonomiska faktorer. En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn saknar den utbildning som krävs för att få ordentliga arbeten. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att utnyttjas. I fattiga länder är det ofta brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. På många håll finns det heller inte tillräckligt med skolor eller lärare.

Människor flyttar från landsbygden in till stan i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor. Istället hamnar de ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen. Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen. I Afrika där runt 23 miljoner människor lever med hiv och aids, håller på vissa håll en hel generation vuxna på att utplånas och miljontals föräldralösa barn tvingas överta försörjningen av det som är kvar av familjen. Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig, och nationers sociala mönster och traditioner. Olika former av barnarbete Inom familjen: Den vanligaste formen av barnarbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, till exempel inom jordbruket. Traditionellt sett har barn länge hjälpt till med matlagning, att passa småsyskon och utföra andra sysslor inom hushållet. Detta behöver i sig inte vara skadligt, utan tvärtom berikande, men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet att gå i skolan och att hinna leka. Arbetet inom familjen kan dessutom innebära en stor fysisk påfrestning. Barn som arbetar på jordbruk, även om det bara är hemma på familjegården, utsätts dagligen för farliga maskiner och giftiga bekämpningsmedel. Hemhjälp: Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Denna grupp är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår inom husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sina arbetsgivare. Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Detta är en form av arbete som ibland betecknas som slaveri. Små barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien. På gatan: Den form av barnarbete som ökar snabbast är det som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor med mera. Den här typen av gatuarbete börjar bli allt vanligare i till exempel Ryssland och Centralasien. Konsekvenser av barnarbete Ett barn som tvingas till arbete berövas sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig människa. Precis som när det gäller annan exploatering är risken stor att barn som arbetar skadas, både fysiskt och psykiskt. De kan till exempel drabbas av exempelvis smärtor i bröstkorg, muskler, mage och huvud samt få yrsel, infektioner i andningsorgan, diarré och mask. Tunga lyft, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila kan ge livslånga skador och leder till många dödsfall. Psykiskt trauma eller depressioner kan också drabba barn som tvingats arbeta. Barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen har varken tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan, överförs analfabetism och fattigdom till nya generationer. Undernäring För ett litet barn kan undernäring snabbt leda till döden Undernäring kan se olika ut och ett barn kan drabbas på många sätt samtidigt. Oftast syns det inte utanpå tre fjärdedelar av de barn som riskerar att dö av undernäring visar faktiskt inga yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar istället insidan av kroppen, framförallt hjärnan.

Nästan 100 miljoner barn väger för lite Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att de lättare blir sjuka och att deras mentala utveckling försämras. Immunförsvaret påverkas, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli livsfarliga. Det första året är känsligast Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. 20 miljoner barn väger för lite när de föds. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras. Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år finns skadorna i hjärnan kvar under resten av livet. Det innebär en mental funktionsnedsättning med till exempel inlärningssvårigheter samt hämmad kreativitet och initiativförmåga. Bristsjukdomar Miljontals barn lider av brist på viktiga näringsämnen, som proteiner, jod, järn, zink, folsyra och vitaminer. Människor behöver dessa ämnen för att tillverka enzymer, hormoner och andra substanser som styr tillväxt, utveckling, immunsystem och reproduktion. Jodbrist under den tid som hjärnan utvecklas kan leda till både fysiska och grava psykologiska funktionshinder. Järnbrist kan leda till anemi och trötthet. Brist på A- vitamin kan ge blindhet eller försvagat immunförsvar. Brist på folsyra, eller folat som det också kallas, kan leda till låg födslovikt och ryggmärgsbråck. Uteslutande amning ger bättre hälsa Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring, vilket i låginkomstländer med brist på rent vatten inkluderar uteslutande bröstmjölk under barnets första sex månader. Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker bland annat immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskar den risken för diabetes och cancer. Akut behandling nödvändig För ett litet barn kan undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Skydda kvinnors och flickors rättigheter Ett exempel på en mer långsiktig lösning är att skydda kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Barn till kvinnor som inte fått gå i skolan löper dessutom dubbelt så stor risk att dö som spädbarn jämfört med barn till mödrar som gått i skolan, även om det bara handlar om fyra års skolgång. Preventivmedel och födslokontroll i fattiga länder, exempelvis att vänta tre år mellan varje barn, har också visat sig minska undernäringen bland barn.