Stöd på lika villkor?

Stöd på lika villkor? Hur kvinnor och män upplever stödet de får från socialtjänsten utifrån en enkätundersökning i Linköpings kommun 2008 Emelie Berglund FoU-rapport 62:2009 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

FoU-rapport 62:2009 Stöd på lika villkor? Hur kvinnor och män upplever stödet de får från socialtjänsten utifrån en enkätundersökning i Linköpings kommun 2008 Emelie Berglund Handledare: Rose-Marie Axelsson LINKÖPINGS UNIVERSITET Socionomprogrammet Allmän inriktning FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

ISSN 1651-0232 författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun LiU-Tyck, Linköping, 2009

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att analysera vilka skillnader som finns mellan kvinnors och mäns upplevelse av stöd i Linköpings kommun. Det finns överhuvudtaget väldigt lite forskning om jämställdhet mellan brukare. Enligt en undersökning från Socialstyrelsen är det också få kommuner som belyst detta perspektiv, vilket de kritiserar. Uppsatsen belyser skillnader mellan kvinnor och män i en enkätundersökning Linköpings kommun gjort om stödet brukarna upplever att de får från socialtjänsten. Enkätresultaten tolkas utifrån tre texter av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting om jämställdhet och jämställd socialtjänst. Sammanfattningsvis är skillnaderna små på alla områden utom i insatser för personer med missbruksproblem som bor på behandlingshem och i kommunens stödbostäder. Där är kvinnorna anmärkningsvärt mindre nöjda med stödet de får än männen, männen tycker också i högre utsträckning att stödet lett till förbättringar än vad kvinnorna tycker. Uppsatsens slutsats är att ett jämställdhetstänk är viktigt i alla delar i organisationen och i alla delar av processen för att en jämställd socialtjänst ska kunna uppnås.

Innehåll 1. Inledning...1 1.2 Bakgrund om enkätundersökningen...2 1.3 Syfte och Frågeställningar...3 1.4 Disposition...4 2. Teoretisk ram...5 2.1 Teoretiska utgångspunkter...5 2.2 Begrepp som berörs...7 2.2.1 Jämställdhet...7 2.2.2 Genus...7 2.2.3 Feminism...7 2.2.4 Ett kvinnligt perspektiv...8 2.2.5 Jämställdhetsintegrering...8 2.3 Jämställdhet i svensk lag...9 2.4 Tidigare forskning...10 3. Metod...15 3.1 Forskningsansats...15 3.1.1 Kritiskt förhållningssätt...15 3.1.2 Kvalitativt och kvantitativt...16 3.2 Metod för textanalys...17 3.2.1 Urval...18 3.2.2. Tolkning...18 3.2.3 Validitet...19 3.3 Metod för enkätanalys...20 3.3.1 Sekundärdata...21 3.3.2 Datans kvalitet...22 3.4 Metodkombination...22 3.5 Etiska överväganden...23 4. Resultatredovisning och analys...25 4.1 Textanalys...25 4.1.1 Jämställd socialtjänst? - Könsperspektiv på socialtjänsten (2004) av Socialstyrelsen...25 4.1.2 Mot en mer jämställd socialtjänst och hälso- och sjukvård (2008) av Socialstyrelsen...29 4.1.3 Jämställdhetsarbete - En utmaning för kommuner och landsting (2008) av Sveriges Kommuner och Landsting...32 4.1.4 Sammanfattning av textanalyser...35

4.2 Enkätanalys...36 4.2.1 Sociala stödinsatser...37 4.2.2 Behandlingshem och stödbostäder...43 4.2.3 Vårdbostäder...47 4.2.4 Sammanfattning av enkätresultat...50 5. Avslutande diskussion och slutsatser...51 5.1 Metoddiskussion...51 5.2 Resultatdiskussion...54 5.2.1 Motsättningar...54 5.2.2 Faror...55 5.2.3 Förslag...56 5.3 Slutsats och förslag på fortsatt forskning...58 6. Referenser...61 6.1 Litteratur...61 6.2 Elektroniska källor...63 Bilagor

1. Inledning Socialtjänsten behöver utveckla ett arbetssätt för att (...) följa upp insatserna och deras resultat/effekter för flickor och pojkar, kvinnor och män, inte minst deras syn på bemötande, kvalitet och effekter (Socialstyrelsen 2004:15-16). Citatet ovan är hämtat från Socialstyrelsens rapport Jämställd socialtjänst? som bland annat kritiserar att jämställdhet ur ett brukarperspektiv är dåligt belyst i socialtjänsten. Att kommunerna ska erbjuda alla medborgare lika vård och omsorg är en självklarhet och detta står i både Kommunallagen (SFS 1991:433) och Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Men hur upplever brukarna 1 det själva? Upplever kvinnor och män att de får möjlighet till stöd och omsorg på lika villkor? För att få svar på detta och för att verkligen kunna uppnå en jämställd socialtjänst behöver skillnaderna belysas. Det är svårt att veta vad man ska jobba för om man inte vet vad man har att jobba mot. Mycket genusforskning har gjorts om arbetsförhållanden, löneskillnader och skillnader mellan flickor och pojkar i förskola och skola men brukarperspektivet av jämställdheten i socialtjänsten är dåligt belyst. Missbruksvården är ett exempel där flera anser att jämställdhetsaspekten behöver utvecklas. Bland socialstyrelsens tio kvalitetsområden som de anser viktiga för en god missbruksvård finns jämställdhet, och en särskild kvalitetsaspekt är köns- och åldersanpassad vård och behandling (Hansson 2009:43). Även Hedin och Månsson (2000:8) menar att området bör prioriteras inom socialtjänstforskningen. De skriver att social service och bemötande hos olika myndigheter behöver belysas. De tar upp en studie gjord på allmänläkare som visar att de bemöter sina patienter olika, talar på olika sätt och ger patienterna olika mycket tid beroende på kön. Det har inte gjorts särskilt mycket för att uppmärksamma jämställdheten mellan kvinnor och män som brukare. I undersökningar Socialstyrelsen gjort angav 46 % av Sveriges kommuner att de gjort något för att uppmärksamma jämställdheten mellan brukarna 1 I uppsatsen har jag valt att genomgående använda mig av ordet brukare om kunder, deltagare, boende, klienter, äldre och så vidare, listan är oändlig. Jag tycker egentligen inte att det är ett bra ord då det förminskar den enskilda individen, dessutom har jag hört flera personer som tycker det känns kränkande att bli kallad brukare. Jag har ändå valt att använda det eftersom det är heltäckande och kan användas för alla målgrupper. En utredning som problematiserar begreppet och kommer med alternativa förslag skulle uppskattas! 1

mellan åren 2004-2006 (Socialstyrelsen 2008:28-29). För att kunna utveckla en mer jämställd socialtjänst måste kommunerna undersöka vad brukarna upplever och hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män. I och med detta är ämnet angeläget och relevant för att inom socialtjänsten veta hur skillnaden ser ut mellan kvinnor och män och vad det finns att arbeta mot. Särskilt viktigt är det ur ett brukarperspektiv, för de kvinnor, män, flickor och pojkar socialtjänsten möter varje dag. Uppsatsen baseras dels på en tidigare gjord enkätundersökning om brukarnas upplevelse av stödet de får från socialtjänsten, resultatet från undersökningen tolkas med fokus på genus och kvinnors och mäns rätt till lika behandling och tillgång till stöd och hjälp samt utifrån en kritisk teoretisk ansats för att belysa hur vissa synsätt tas för givna och reproduceras (Alvesson och Sköldberg 1994:221). Uppsatsen baseras också på textanalyser av för området viktiga dokument och rapporter skrivna av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting. Textanalyserna görs för att få en annan dimension av analysen, än vad som hade kunnat uppnås genom att endast analysera enkäten. 1.2 Bakgrund om enkätundersökningen Hösten 2008 delade omsorgskontoret i Linköpings kommun ut brukarenkäter till personer som tar del av insatser som socialtjänsten i kommunen erbjuder. De grupper som undersöktes var de som tar del av sociala stödinsatser (i denna grupp räknas: rådgivning, stöd och behandling till barn, ungdomar och familjer, stöd till personer med missbruksproblem och deras anhöriga, vård på behandlingshem för vuxna samt stödbostäder för personer med missbruksproblem), personer inom äldreomsorgen (här avses: boende i vårdbostäder samt de som får rehabilitering, anhörigstöd, dagvård och växelvård) och personer med psykisk ohälsa (vilket innebär: boende i bostad med särskild service, deltagare i daglig verksamhet samt personer med stöd i sitt eget boende). I denna uppsats kommer sociala stödinsatser, behandlingshem och stödbostäder för personer med missbruksproblem samt vårdbostäder för äldre att djupare analyseras. Enkäten delades ut av personalen i de aktuella verksamheterna under två veckor i september 2008 till dem som kom i kontakt med verksamheten under just dessa två veckor. 2

Enkäten var uppdelad i fem olika frågeområden, Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet, Information och Helhetsomdöme. I enkäten till personer boende i vårdbostad fanns ytterligare ett frågeområde, Mat och Fritid. Under varje rubrik fanns mellan 2-6 frågor som berörde varje enskilt frågeområde, frågorna varierade en aning för att passa varje brukargrupp. Dessa frågor sammanvägda räknades om till ett index 2 för det specifika frågeområdet. I bilaga 1-6 finns enkäterna och resultatet från enkäterna. Totalt svarade 64 % av dem som fick möjlighet att svara på enkäten (1951 personer). Det motsvarar 25 % av alla (7 700 personer) som under ett år berörs av de aktuella insatserna. Dessa siffror får anses relativt höga med hänsyn taget till vilken målgrupp de omfattar. 57 % av dem som svarade var kvinnor. Över lag visade enkätresultaten att både kvinnor och män var nöjda med insatserna de fick från socialtjänsten. Dock fanns tendenser som visade att kvinnorna var en aning mer nöjda än männen. Undantaget var i boenden för personer med missbruksproblem där männen var betydligt mer nöjda än kvinnorna. Jag kommer i min resultat- och analysdel inte gå in på alla likheter och skillnader utan går djupare in i vissa specifika skillnader. För en mer heltäckande bild och mer utförlig information om enkäterna och resultaten se Berglund och Lindahl (2009a, 2009b & 2009c). 1.3 Syfte och Frågeställningar Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka skillnader som finns mellan kvinnors och mäns upplevelse av sociala stödinsatser från Linköpings kommun. Jag vill både belysa vilka skillnader som finns och hitta sätt att förstå dem. Främst vill jag förstå anledningar till skillnaderna genom att analysera texter som berör jämställd socialtjänst. Forskningsfrågor: Vilka skillnader finns i svaren på enkätstudien på hur män och kvinnor upplever stödet de får från kommunens socialtjänst? Hur kan dessa skillnader förstås? Hur förklaras och förstås jämställdhet inom den politiska diskursen som dokumenten utgör? 2 Index är ett sätt att mäta kvalitet. En snittsiffra mellan 0-100 räknas fram för att ge svar på hur nöjda de som svarat på enkäten var. 3

1.4 Disposition Följande kapitel, 2, ger en teoretisk ram, där jag beskriver mina teoretiska utgångspunkter i genusteori, redogör för några centrala begrepp som genus, jämställdhet och feminism, berättar kort om den svenska lagstiftningen om jämställdhet och ger en bild av den tidigare forskning som finns (och inte finns) inom området. I metodavsnittet, kapitel 3, redogör jag för forskningsansatsen, som är kritisk teoretisk, berättar hur textanalyserna gjorts och hur enkätresultaten analyserats. I resultatredovisningen, kapitel 4, gör jag en textanalys inspirerad av diskursanalys av tre dokument; Jämställd socialtjänst? från 2004 av Socialstyrelsen, Mot en mer jämställd socialtjänst och hälso- och sjukvård från 2008 av Socialstyrelsen och Jämställdhetsarbete En utmaning för kommuner och landsting från 2008 av Sveriges Kommuner och Landsting. Efter textanalysen tar jag upp enkätresultaten, hur de skiljer sig mellan kvinnor och män samt hur dessa kan förstås. Detta görs utifrån de olika målgrupperna: Personer med sociala stödinsatser, personer som bor på behandlingshem eller i stödbostad, och personer som bor i vårdbostad 3. Sist, i kapitel 5, kommer en avslutande diskussion med slutsatser. 3 Enkätresultaten för målgrupperna personer med anhörigstöd, boende i bostad med särskild service för personer med psykisk ohälsa, deltagare i daglig verksamhet för personer med psykisk ohälsa och personer med psykisk ohälsa som har stöd i sitt eget boende återfinns i bilaga 8-11 men de analyseras inte närmare. 4

2. Teoretisk ram 2.1 Teoretiska utgångspunkter Nedan beskrivs mina teoretiska utgångspunkter och vilka teorier som används som utgångspunkt i denna uppsats. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning beskriver genusvetenskap som en vetenskap som undersöker de sociala och kulturella innebörderna i och betydelserna av kön, vilket används som utgångspunkt i uppsatsen. Enligt dem kan genusforskning handla om flera olika typer av forskning; kvinnoforskning, mansforskning, forskning om genus, etnicitet och klass samt homo- och queer-studier. (URL 1). Genusforskning kallas ibland också jämställdhetsforskning eller feministisk forskning. Jag har valt att för det mesta använda begreppet genusteori och genusforskning i uppsatsen. Undantaget är då någon forskare uttryckligen säger sig vara feministisk teoretiker istället för genusteoretiker. Det finns flera anledningar till detta val, en är att Yvonne Hirdman (2001) använder sig av begreppet genusteoretiker, och det är henne jag till största delen valt att utgå ifrån. En annan anledning är att genus på ett annat sätt än feminism ger bilden av att det berör både kvinnor och män, även om feminismens grundtanke är att ojämlikheten drabbar både män och kvinnor. Yvonne Hirdman är en av de ledande genusteoretikerna i Sverige. Ett exempel på detta är att jag bara hittat en bok i Norden om kön, genus, kvinnor och män som inte tagit upp och använt sig av Yvonne Hirdmans teori om genusordningen. Yvonne Hirdmans teori om genusordning eller könsmaktsordning problematiserar förhållandet mellan könen. Utgångspunkten är att kvinnor är socialt underordnade män i hela samhällsstrukturen, den sociala underordningen visar hur obalanserat maktförhållandet mellan könen är. Hon skiljer mellan biologiskt kön (kön) och socialt kön (genus) och menar att de blandats ihop och att man gjort en (egentligen omöjlig) kulturell tolkning av biologiska skillnader mellan män och kvinnor som leder till att kvinnor får en underordnad position. Positionen fastställs via ett så kallat genuskontrakt: ett kontrakt som inte är skrivet på papper men som bygger på en osynlig relation mellan könen, där det ena könet är överordnat det andra. Detta genussystem finns i hela samhällsstrukturen och skapar (och skapas av) institutioner, hierarkier och olikheter, då könen hålls isär i olika sociala, 5

politiska och ekonomiska sammanhang. Mannen framställs som norm och ideal medan kvinnan ses som avvikande och förväntas rätta sig efter honom. Hirdman menar att en förutsättning för att denna ordning ska kunna fortgå är att det uppstår en könssegregerad och uppdelad arbetsmarknad där män och kvinnor arbetar i olika delar av arbetsmarknaden samt att kvinnor oftast har underordnade positioner. I detta system av könsmaktsordning stämplas yrken, fritidsintressen, sätt att vara och bete sig och så vidare efter kön. De som föds växer upp i det genussystem som redan finns, de får från början veta vad som är kvinnligt respektive manligt och socialiseras på så vis in i sin könsroll. Utöver detta osynliggörs kvinnor och deras insatser systematiskt medan männens ges mer utrymme och uppmärksamhet. (Hirdman 2001). Alvesson och Due Billing (1999:31) pekar på tre huvudpunkter inom genusforskningen: För det första är begreppet kön relevant för att förstå sociala relationer, institutioner och processer. För det andra utgör könsrelationerna ett problem, eftersom de bygger på överordning och underordning, brist på jämställdhet samt förtryck och motsättningar. För det tredje ses könsrelationerna som sociala konstruktioner i genusforskningen. Alltså anser en genusforskare att de går att förändra och att det inte beror på biologiska faktorer att män är överordnade kvinnor. Ett sätt att förstå institutioner genom kön är att använda sig av kön-somvariabel-synsättet. Det handlar om att dela upp statistik efter kvinnor och män och deras olika villkor, det är dock inte uppdelningen som är det svåra, utan att förstå och beskriva vad skillnaden står för (Alvesson och Sköldberg 1994:289). Kön-som-variabel-synsättet både mäter och förklarar skillnaderna och kan vara både kvantitativt och kvalitativt, även om kvantitativa sätt att mäta dominerar (Alvesson & Due Billing 1999:34-35+37). Kön-som-variabel-synsättet blir viktigt för mig i min enkätanalys för att tydliggöra skillnaden mellan kvinnor och män. Det är viktigt att vara medveten om att kvinnor knappast är en homogen grupp. Kvinnor skiljer sig genom ålder, klass, etnicitet, yrke, åsikter, sexuell läggning och så vidare (Alvesson och Sköldberg 1994:291), vilket man ska vara medveten om när man läser denna typ av forskning. Som Alvesson och Due Billing (1999:20) uttrycker det är det ett politiskt val att studera kön, jag har automatiskt tagit ställning. Genom valet av uppsatsämne fastställer jag att jag tycker att kön är en viktig variabel och att det har betydelse. Mitt val utstrålar också att jag faktiskt tror att det finns någon form av skillnad i hur män och kvinnor blir behandlade. Men 6

min önskan och förhoppning är att det inte ska finnas några skillnader mellan kvinnor och män. Jag strävar efter att vara så balanserad som möjligt i min analys och tolkning. Sammanfattningsvis kommer jag att ha genusteori som utgångspunkt och utgå ifrån att vi alla lever i ett genussystem och en könsmaktsordning som vi skolats in i. Jag kommer använda mig av kön-som-variabel-synsättet i min bedömning av vilka skillnader som finns mellan kvinnor och män och jag menar att det är omöjligt att fastslå en sanning. Vidare anser jag det viktigt att påpeka att alla kvinnor är olika, precis som alla män, och att det inte är två homogena grupper som analyseras. 2.2 Begrepp som berörs 2.2.1 Jämställdhet Nationalencyklopedin beskriver jämställdhet som att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet samt att kvinnor och män har samma inflytande och ställning (URL 2). Jämställdhetsarbete och de metoder som används för att undersöka hur jämställdheten ser ut kan delas upp i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa handlar mer om att mäta jämställdheten i siffror, medan den kvalitativa handlar om att både kvinnors och mäns erfarenheter och åsikter tas tillvara i alla sammanhang (Jutterdal 2008:22). 2.2.2 Genus Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning beskriver begreppet genus såhär: Begreppet genus handlar om föreställningarna om kvinnligt och manligt i olika kulturella, sociala och historiska sammanhang, alltså hur könen tilldelas olika egenskaper, beteenden, sysselsättningar, rättigheter, möjligheter och så vidare (URL 1). Genus kan också benämnas som socialt kön. De allra flesta inom forskarvärlden utgår ifrån att kön är en social konstruktion, Yvonne Hirdman är en av dessa, hon berättar om hur genus har skapats tidigare, och hur det fortfarande idag skapas (2001:11-16). 2.2.3 Feminism Feminismen är bred och det finns många olika vinklar och synsätt inom feminismen och många som gör anspråk på att definiera den. Hydén och Månsson (2006:266) menar till och med att de olika typerna av feminism går så mycket isär att det inte är rimligt att tala om en typ utan man måste 7

säga feminismer. Ändå finns tre grundantaganden som all feminism utgår ifrån: 1. Samhället är mansdominerat och kategorin män har makt över kategorin kvinnor. 2. Detta maktförhållande bör förändras så att kvinnor inte längre är underordnade män. 3. Förutsättningen för kvinnors frigörelse är att kvinnor är solidariska med varandra. (Holmberg 1996:131-132). 2.2.4 Ett kvinnligt perspektiv Tidigare kvinnoforskning har ibland strävat efter att föra in ett kvinnligt perspektiv i den annars patriarkala värld vi lever i, där mannen används som utgångspunkt. Margareta Hydén är en av dem som problematiserar begreppet ett kvinnligt perspektiv, hon menar att man ska akta sig för att göra anspråk på att representera åsikterna hos alla personer som har ett visst kön. Det finns självklart olika uppfattningar inom den stora gruppen kvinnor, som exempel tar hon upp afro-amerikanska och postmoderna forskare som bel hooks och Judith Butler. (Hydén 2000:138). bel hooks kritiserar de genusteoretiker som utgår ifrån den västerländska, heterosexuella medelklasskvinnan och menar att alla kvinnors perspektiv måste tas i beaktande. Hydén menar i en annan text att det pågår en kamp mellan å ena sidan de som vill föra fram kvinnans perspektiv i relation till det manliga perspektiv som råder, och å andra sidan de som menar att det blir förtryckande i sig att påstå sig representera alla kvinnor (Hydén 2002:278). 2.2.5 Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i Sverige (SOU 2007:15). Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla områden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Det innefattar bland annat att säkerställa en jämställd samhällsservice och att kvalitetssäkra verksamheter för att kunna garantera att de svarar mot både kvinnors och mäns behov och villkor. Abbasian (2007:8) beskriver i sin rapport jämställdhetsintegrering som: Jämställdhetsintegrering innebär alltså att jämställdhet och genusperspektiv genomsyrar hela den kommunala verksamheten på alla nivåer och i alla avseenden. Man kan då tala om internt respektive externt jämställdhetsarbete. Det interna är det som riktas mot de anställda i kommunerna, medan det externa är det som riktas 8

mot kommuninvånarna som brukare av kommunala tjänster och verksamheter. (Abbasian 2007:8). Det är alltså det externa jämställdhetsarbetet som saknas på flera håll som jag efterfrågar i denna uppsats. 2.3 Jämställdhet i svensk lag I Sverige finns en Jämställdhetslag (SFS 1991:433) riktad mot arbetslivet. Portalparagrafen i lagen anger lagens fortsatta framtoning, den säger dels att lagens ändamål är att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet och dels att den främst vill förbättra specifikt kvinnors villkor på arbetsmarknaden. 1 januari 2009 ersattes den av en Diskrimineringslag (SFS 2008:567) för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 2 kap 13 reglerar specifikt socialtjänsten och hälso- och sjukvården, där framgår att diskriminering är förbjuden i verksamhet inom socialtjänsten. Det är dock tillåtet att behandla kvinnor och män olika om detta är lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet, till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män. Att ingen ska bli diskriminerad på grund av kön och att vi ska sträva efter jämställdhet mellan könen står också i 1 kap 2 och i 2 kap 16 i Regeringsformen (SFS 1974:152). Socialtjänstens verksamhet styrs främst av Kommunallagen (SFS 1991:900) och Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). I Kommunallagen, 2 kap 2, finns likställighetsprincipen. Den innebär att alla kommunmedlemmar ska behandlas lika och att det inte är tillåtet att särbehandla någon person eller någon grupp av människor. I Socialtjänstlagens portalparagraf står att socialtjänsten ska främja människors jämlikhet i levnadsvillkor, dock nämns ingenting i förarbeten om att detta skulle syfta också på jämlikheten mellan kvinnor och män. Varken Socialtjänstlagen eller dess förarbeten nämner överhuvudtaget någonting om jämställdhet mellan kvinnor och män (Socialstyrelsen 2004:22). Inte heller i Lagen om vård av missbrukare i vissa fall (SFS 1988:870), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (SFS 1990:52) eller Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) som också reglerar socialtjänstens arbete nämns något om jämställdhet (Socialstyrelsen 2004:23). 9

Inom hälso- och sjukvården finns det en övergripande föreskrift som säger att hänsyn ska tas till kön i bemötande och omhändertagande, motsvarande riktlinje finns inte för socialtjänstens område (Socialstyrelsen 2008:106). I proposition 2005/06:155 finns ett nationellt jämställdhetsmål, det är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Övergripande mål och delmål är: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut, Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor och att Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. (Regeringens proposition 2005/06:155) Alla dessa mål är självklart viktiga för socialtjänstens arbete, för denna uppsats är dock målet om att kunna få omsorg på lika villkor det mest relevanta. 2.4 Tidigare forskning Det har gjorts många brukarundersökningar inom den kommunala socialtjänsten i hela landet och flera av dem har likheter med den jag valt att utgå ifrån. Dock har ingen jag hittat utgått från hur kvinnor respektive män upplever stödet de får, analyserat könsaspekten i upplevelsen av stödet. Detta särskiljer min uppsats och gör den extra viktig. Det som skrivits om kön och socialtjänst i forskarvärlden har främst med kön och organisation att göra, och handlar mer om jämställda arbetsplatser och jämställda medarbetare. Men jag vill ändå ge en liten bild av detta fält, för att visa vad som gjorts och vad som finns att utgå ifrån. Ingela Kåhl (1995) har skrivit avhandlingen Socialarbetarkåren den lindansande professionen, i den beskriver hon hur könsperspektivet försummats i socialtjänsten, både vad gäller betydelsen av handläggarnas kön och i hur utredningar bedrivs olika beroende på klientens kön. Det finns även en del forskning som beskriver hur socialarbetare beskriver kvinnor respektive män i sina utredningar, en sådan är Förändring och 10

kön i socialt arbete. I den beskriver Mats Hilte (2000:43-65) hur till exempel kvinnor och män behandlas olika som föräldrar, hur kvinnor automatiskt ses som den självklara vårdnadshavaren och omsorgsgivaren medan mannen ges en mer sekundär roll i familjen. En liknande syn ger Ingela Kåhl i ovanstående avhandling som också finns beskriven i en artikel i tidskriften Socionomen, även hon har studerat socialtjänstakter och utredningar (Martinell 1995:20-24). Ingela Kolfjord bekräftar bilden om att socialarbetare ofta har könsstereotypa föreställningar som påverkar deras syn på de som söker stöd hos socialtjänsten, och även de utredningar hon studerat genomsyras av en traditionell bild av faderskap och moderskap (Kolfjord 1998:196). Kön och organisation av Alvesson och Due Billing (1999) handlar om relationen mellan kön och organisation och hur de påverkar varandra, författarna kritiserar sättet att räkna kroppar som ett sätt att studera organisationer ur ett könsperspektiv och vill istället att könsperspektivet ska ses tillsammans med annan forskning som en del av övriga analyser. De förespråkar ett nära samspel av könsforskning och andra discipliner, och hävdar att genusforskningen är för snäv och till stor del bara tar upp kvinnors underordnade position på arbetsmarknaden. I en annan avhandling, Beyond Body-counting, beskriver samma författare hur de kvalitativa aspekterna av jämställdheten bör tas upp istället för att räkna antalet kvinnor och män på olika positioner (Alvesson och Due Billing, 2000). Rapporten Åt var och en efter behov (Sandquist 1998) visar på flera sätt att mer resurser läggs på män än på kvinnor i socialtjänsten. Män får mer hemtjänsthjälp (1998:131), mer i socialbidrag (1998:60-62) och män blir oftare beviljade handikappersättning än kvinnor (1998:22). Anna-Marie Sandquist (1998:44) skriver att det är anmärkningsvärt att trots att det finns vetskap om hur ojämställd socialtjänsten är, hur olika bemötande och bedömningar kvinnor och män får, hur olika tillgång de har till resurser och så vidare diskuteras sällan jämställdhetsaspekter i samband med effektivitets- och kvalitetsutveckling. En undersökning som gjorts om socialtjänstens stöd utifrån ett könsperspektiv är Spelar kön någon roll för hur jag får min hemtjänst i Ovanåkers kommun? (Danielsson och Jonsson 2007), den visar att det finns skillnader i vilka insatser män och kvinnor får beviljade. Som exempel kan nämnas att männen oftare får matdistrubition (2007:10) och att de får fler hemtjänsttimmar i förhållande till bedömd vårdtyngd (2007:11-12) än kvinnorna. Medan kvinnor i högre utsträckning får 11

trygghetslarm och utlöser det (2007:8) samt bedöms vara mer oroliga än männen (2007:9). I sammanfattningen skriver författarna: Sammanfattningsvis spelar kön roll för vilka hemtjänstinsatser kvinnor och män får. Mycket handlar om vårt samhälles syn på kvinnor och män. Hemtjänst är insatser med kvinnliga förtecken, bedöms av kvinnor och mottagarna domineras av kvinnor. Alla präglade av det samhälle de vuxit upp i och de värderingar som är rådande. Materialet väcker fler frågor än svar vid analysen. (Danielsson och Jonsson 2007:4). Inom området kvinnlig missbruksforskning är Karin Trulsson ett viktigt namn. I sin avhandling Konturer av ett kvinnligt fält (2003) ger hon en bild av tidigare forskning om manligt och kvinnligt missbruk. Hon skriver bland annat att det är vanligare att kvinnor med narkotikamissbruk har depressioner och gör suicidförsök, samt att de i större utsträckning känner sig värdelösa än vad män i narkotikamissbruk gör. Det är vanligare att männen är kriminella, medan prostitution är vanligare bland kvinnorna. Kvinnor med alkohol- eller narkotikamissbruk har i större utsträckning ett förhållande än männen samtidigt som de har mindre stöd i sina parrelationer och av sina föräldrar. Vidare beskriver Trulsson att på grund av bland annat skam och mindre socialt stöd har kvinnorna svårare än männen att söka behandling. (Trulsson 2003:37). Det senare är också en anledning till att narkotikamissbrukande mammor ofta är osynliga, av rädsla för att barnen ska bli omhändertagna (Trulsson 2003:38). Trulsson berättar också om en studie vid ett behandlingshem i Oslo där man undersökte kvinnor som gått i enkönad respektive tvåkönad behandling. Kvinnor som fått behandling i grupper med bara kvinnor fullföljde i större utsträckning behandlingen. Dessa kvinnor kunde bryta destruktiva mönster som de haft i förhållande till män innan behandlingen och skapade goda relationer till andra kvinnor. Kvinnorna pratade just om hur viktigt det är att dela erfarenheter och få stöd av andra kvinnor samt ansåg sig ha en bättre självkänsla. (Trulsson 2003:35). Carin Holmberg, Goldina Smithwaite och Agneta Nilsson (2005) har gjort en studie åt Brottsförebyggande rådet, BRÅ om missbrukande kvinnors utsatthet när det gäller våld och övergrepp. De beskriver utförligt dessa kvinnors dubbla utsatthet och vilka problem som finns i samband med denna. Ovan har jag gett en kort översikt av vilken tidigare forskning som finns som kan vara intressant för mitt forskningsområde. Inte någon av ovanstående forskningsundersökningar undersöker specifikt könsaspekter 12

ur ett brukarperspektiv i avseendet upplevd kvalitet, som denna undersökning. Anledningen till att jag valt att ändå ha med dem är att ge en bild av forskningsläget och den forskning som tangerar denna. Flera undersökningar har visat att kvinnor och män behandlas och bedöms olika samt att mer resurser läggs på män än på kvinnor. Det är en intressant bakgrund till denna undersökning som ser på om de också upplever kvaliteten i vården och stödet olika. Trulssons liksom Holmberg, Smithwaite och Nilssons forskning om kvinnor med missbruksproblem är intressanta eftersom mina enkätresultat visar att det är stor skillnad mellan kvinnors och mäns upplevelse av stöd, just vad gäller missbruksbehandling. I min tolkning och analys av mina resultat kommer jag försöka använda mig av en kombination av kroppsräkning (som Alvesson och Due Billing 1999) och textanalys för att få djupare förståelse. 13

14

3. Metod 3.1 Forskningsansats Nedan beskrivs min forskningsansats, jag beskriver ett kritiskt förhållningssätt, vilket jag kommer att ha, och beskriver hur textanalysen och enkätanalysen gått till. Etiska överväganden görs också i kapitlet. 3.1.1 Kritiskt förhållningssätt Förutom genusteori har jag haft ett kritiskt förhållningssätt och utgått från kritisk teori. Kritisk teori fokuserar på den politiska dimensionen av forskningen. Enligt kritisk teori är det viktigt att tänka igenom forskningsfrågan ordentligt, eftersom den alltid gynnar eller missgynnar vissa politiska intressen (Alvesson och Sköldberg 1994:206, 208). Om att utvärdera olika insatser skriver Stig Knutsson (2005:371) att det är viktigt att sätta sig in i spelet om makten och att vara medveten om de olika aktörernas perspektiv. I detta fall vill jag påstå att uppsatsen gynnar brukare av sociala tjänster och framförallt de svaga brukargrupperna som kanske ibland missgynnas, eftersom det är dem jag försökt lyfta fram. Det är dock viktigt att tänka på att användandet av kritisk teori handlar om att undersöka och försöka förstå hur det kommer sig, vad som ligger till grund för detta och framförallt att göra en kritisk granskning av politikers beslut och institutionernas arbetssätt. Det är inte ett sätt att kritisera eller misstro rådande ordning (Alvesson och Sköldberg 1994:207). I användandet av kritisk teori är det inget hinder att använda sig av flera olika strategier för att komma åt kärnan av problemet, därmed har jag använt mig av två olika metoder. En annan anledning använda sig av flera olika källor är enligt kritisk teori att det skapar en större bild och helhet (Alvesson och Sköldberg 1994:205). Jag anser därför att det är rimligt att utgå ifrån både sifferanalyser och dokumentanalyser samt att litteraturen jag utgått ifrån och jämfört med både är akademiska texter och mer verksamhetsnära rapporter. I kritisk forskning blir den samhälleliga kontexten viktig och empirin får mindre betydelse än i mycket annan forskning (Alvesson och Sköldberg 1994:208). En viktig samhällelig kontext i min forskningsfråga är den som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ger. Det är en av anledningarna till att jag valt att ta med viktiga dokument från Socialstyrelsen och SKL för att göra en analys av dessa. 15

Alvesson och Sköldberg (1994:201) beskriver ett sätt att använda sig av feminism och kritisk teori i kombination, det är att ständigt räkna representationen av kvinnor och män. Alltså att räkna kroppar, som jag beskrivit ovan under tidigare forskning. Detta menar de dock blir lite ensidigt, vilket är en av anledningarna till att jag valt att inte bara se på siffror och statistik och vad de står för. Jag har försökt bredda mig till textanalyser som är en tolkning av andra källor och kan användas i kombination med andra metoder antingen för att bekräfta och förstärka ett resultat eller för att den tar upp andra saker som inte går att få med i exempelvis en enkätanalys. 3.1.2 Kvalitativt och kvantitativt Jag har i min uppsats försökt att navigera mellan ett kvalitativt och ett kvantitativt förhållningssätt. Enkätdatan är kvantitativ men jag har gjort kvalitativa analyser eftersom enkätsvaren beskriver kvalitativa värden om upplevelser av en utförd tjänst. De texter jag bearbetat är till största delen kvalitativa. Mycket av litteraturen jag tar hjälp av i min tolkning är kvalitativ. Således fokuserar jag mer på de kvalitativa aspekterna. Ett exempel som kanske tydliggör hur det kan gå till att använda sig av både kvalitativt och ett kvalitativt förhållningssätt är kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvantitativa metoder används för att ta reda på hur mycket eller hur många, för att mäta och räkna, medan kvalitativa metoder används för att se hur någonting är, det kan vara vilka uppfattningar som finns om kvinnor och män eller på vilket sätt respektive kön gynnas eller missgynnas (Jutterdal 2008:20-21). Kvantitativt jämställdhetsarbete kan också handla om resurser, att kvinnor och män ska få lika ekonomiska resurser inom ett visst område (Jutterdal 2008:22). Kvalitativ jämställdhet innebär att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara och får berika och påverka utvecklingen inom alla områden i samhället. Även i det kvantitativa sättet att arbeta med jämställdhet finns det kvalitativa aspekter, både före, efter och under arbetets gång (Jutterdal 2008:22). De kvalitativa och de kvantitativa synsätten kompletterar varandra, eftersom det är nödvändigt att få siffror och statistik på hur det ser ut, men det är också viktigt att få med de kvalitativa värdena, hur olika människor upplever ojämställdheten, vad som kan göras åt den etcetera. 16

3.2 Metod för textanalys Jag har gjort en sorts dokumentanalys av rapporter på området jämställdhet inom socialtjänsten som jag har ansett är av betydelse. I denna analys studeras Jämställd Socialtjänst? - Könsperspektiv på socialtjänsten från 2004 och Mot en mer jämställd socialtjänst och hälsooch sjukvård från 2008 av Socialstyrelsen samt Jämställdhetsarbete En utmaning för kommuner och landsting från 2008 av Sveriges Kommuner och Landsting. Den dokumentanalys jag gjort är en form av diskursanalys. Diskursanalys analyserar hur social förståelse skapas och omskapas, hur sociala identiteter skapas och sociala fakta säkras genom texter och hur texter skrivs (Tonkiss 2004:373). Alvesson och Sköldberg citerar Deetz som säger språket är en del av produktionen av de ting som vi behandlar som självklara och naturliga i samhället (1994:279). Därför har jag sett det som viktigt att studera de texter som socialtjänsten ska utgå ifrån, texterna är både en del av diskursen och är med och skapar den. Som det hörs på namnet utgår diskursanalys från en diskurs. En diskurs kan sägas vara en grupp av värderingar som representerar en speciell form av kunskap om ett visst ämne (Tonkiss 2004:373). Michel Foucault var den som först myntade begreppet diskurs. Han intresserade sig bland annat för hur diskurser till och med hjälper till att producera de fakta, objekt och kategorier som de påstår sig beskriva (Tonkiss 2004:373). En diskurs kan också vara en yrkeskategori, eller en grupp människor som har ett visst yrke, och som talar ett visst språk inom gruppen, kanske akademiskt eller med vissa yrkesspecifika uttryck. Ett sådant språk märker på ett tydligt sätt ut vilka som tillhör och inte tillhör gruppen, och blir till ett yrkesfält (Tonkiss 2004:375). Tonkiss använder den medicinska diskursen som exempel, men jag tycker att man också kan applicera detta på en socialarbetardiskurs. Diskursanalys utgår från ett antal antaganden. Dessa är att; Språket används till olika funktioner och har olika konsekvenser, Språket både är konstruerat och konstruerande, Samma fenomen kan beskrivas på flera sätt och därför finns det betydande variationer i olika texter om samma sak, Det finns inget bra sätt att handskas med dessa variationer, och Språket borde noggrannare granskas och studeras utifrån de konstruktiva och flexibla sätt språket används. (Alvesson och Sköldberg 1994:283). 17

Tonkiss (2004:378) har tolkat Foucaults diskursanalys och satt upp tillvägagångssättet genom tre punkter: 1. Identifiera nyckelbegrepp och nyckelargument. 2. Leta efter variation i texten. 3. Uppmärksamma det som inte sägs. Dessa tre punkter har jag utgått ifrån när jag ställt frågor till de texter jag analyserat. 3.2.1 Urval Tonkiss (2004:376) menar att det inom all form av textanalys är viktigt att tydliggöra sitt urval. Mitt urval är gjort efter att ha gjort flera olika litteratursökningar i olika databaser (som Social Vetenskap, Kvinnsam, Social Sciences Citation Index, Academic Search Premier och Social Science Journal) utan att hitta några vetenskapliga artiklar eller böcker om ämnet jag intresserat mig för i denna uppsats började jag titta runt på olika myndighetssidor. På dessa myndighetssidor har jag hittat tre texter som berör ämnet, vilka jag valt att analysera. 3.2.2. Tolkning Alvesson och Sköldberg menar att man kan tolka texter genom diskursanalys på tre olika nivåer: 1. Den diskursiva nivån, till exempel hur olika personer yttrar sig i olika sammanhang. 2. Föreställningsnivån, då man studerar värderingar, idéer, innebörder, fantasier, trossaster och föreställningar. 3. Handlings- och förhållandenivån, studerar relationer, händelser, strukturer och sociala mönster som är något mer än språk och subjektiva föreställningar. (Alvesson och Sköldberg 1994:286). Jag har främst använt mig av den diskursiva nivån i min analys och studerat hur de två myndigheterna yttrar sig i dessa tre texter om jämställdhet. Delvis går jag också in på föreställningsnivån. Utifrån ovanstående beskrivning av diskursanalys och textanalys har jag valt att göra en textanalys med diskursanalysinslag, där utgångspunkten är frågan: Hur förklaras och förstås jämställdhet inom den politiska diskursen? För att hjälpa upp denna fråga och få mer information runt om ställer jag ytterligare fem frågor: Hur är rapporten upplagd? Vilken är den politiska diskursen? Hur beskrivs problemet? Hur anser textförfattarna att jämställdhet ska uppnås samt Hur vill de gå vidare? Efter textanalysen av de tre texterna har jag gjort en kort sammanfattning och tagit fram vad som är mest tongivande och meningsbärande i texten, detta har jag främst utgått ifrån i min vidare analys av enkäterna. 18

3.2.3 Validitet För att säkerställa validiteten hos skriftliga källor ska man förhålla sig till fyra olika kriterier: Autencitet, är dokumentet äkta och kan man vara säker på varifrån det kommer?, Trovärdighet, är innehållet riktigt och fritt från förutfattade meningar, förvrängningar och felaktigheter och i vilken social kontext skrevs det?, Representativitet, är dokumentet typiskt och representativt för vad det försöker beskriva? samt Innebörd, är innebörden tydlig och begriplig, finns det underförstådda eller utelämnade meningar? (Denscombe 2009:301-302 och Bryman 2002:357). Autencitet Två av de dokument jag studerar kommer från statliga myndigheter och den tredje från en intresseorganisation. De finns upplagda på deras hemsidor och jag har ingen anledning att tro att de är förfalskade eller inte skulle komma från den myndighet eller organisation som de anger. Trovärdighet Den sociala kontexten texterna skrivits i är lite olika. De båda rapporterna från Socialstyrelsen är skrivna efter uppdrag från regeringen, och alltså med förväntan om ett resultat och som något som ska publiceras och visas upp för intresserade. Sveriges Kommuner och Landstings rapport är skriven för att övertyga kommuner och landsting att börja arbeta mer med jämställdhet och ge tips om hur man gör. De två första rapporterna har alltså högre krav på sig att vara trovärdiga och sanna medan det i den sista eventuellt finns litet mer utrymme för förvrängningar. Jag tror dock att detta utrymme är så litet att det inte ens är nämnvärt. Representativitet De båda rapporterna från Socialstyrelsen är skrivna av flera personer och kan därför antas vara representativa för en större grupp på myndigheten. Sveriges Kommuner och Landstings rapport är skriven av en person, men har med största säkerhet lästs och godkänts av ett flertal personer innan den publicerades varför jag antar att den också är representativ för synsättet hos SKL. Däremot behöver inte det betyda att politiker och tjänstemän ute i de olika kommunerna tycker samma sak som de som arbetar på SKL. Innebörd Innebörden i alla tre dokument är begriplig. I Jämställdhetsarbete är texten mer radikal medan de två andra rapporterna inte är lika uttryckliga i sin beskrivning av vare sig läget för jämställdheten idag eller målen för hur man vill att det ska se ut i framtiden. 19

3.3 Metod för enkätanalys För att se vilka skillnader som finns i hur kvinnor och män svarat på enkäten har jag jämfört indexsiffran för olika frågeområden, frågeställningar och helhetsomdömen, mellan vad kvinnor respektive män svarat. Jag har använt mig av index eftersom det ger en bra och rättvisande bild av hur brukarna svarat. Index väger inte in bara om det är ett positivt eller negativt svar utan också hur positivt eller negativt personen svarat. Om index skriver Rosengren och Arvidsson: Ett index är ett empiriskt mått som är sammansatt av flera andra mått. Syftet med index är att man ska kunna mäta ett givet fenomen på ett bättre sätt än vad som vore möjligt med endast ett mått. (Rosengren och Arvidsson 2002:114) I detta fall ligger index mellan 0 och 100, ett index på 0 betyder att alla svarat Stämmer inte alls på påståendet och ett index på 100 betyder att alla svarat Instämmer helt. Vet ej/ingen åsikt räknades inte med i indexsiffran. Då enkäterna först delades ut och svaren kom in hade kommunen som riktmärke att de frågor, frågeområden och verksamheter som hade ett index under 70 behövde studeras närmare (Berglund och Lindahl 2009a:3, 2009b:4, 2009c:3). Alla enkätresultat finns i bilaga 1-6. Statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) har används för att räkna ut standardavvikelsen, som enligt Befring är det variationsmått som har störst relevans (1994:210). I de flesta fall var standardavvikelsen relativt låg, men i vissa fall betydligt högre. I dessa fall har jag antingen valt att analysera detta närmare (som i påståendet Jag vet vart jag vänder mig med synpunkter och klagomål inom enkäten till personer med sociala stödinsatser). I andra fall har jag valt att inte använda resultatet för några statistiska slutsatser, ett exempel är påståendet Jag skulle rekommendera en vän som befann sig i en liknande situation att söka samma boende i enkäten riktade till äldre personer boende i vårdbostad. Då enkäten till personer med sociala stödinsatser hade näst flest antal svarande och samtidigt störst åldersspridning, har jag delat upp denna på ålder för att se om det är någon skillnad. För att förenkla analysen valde jag att göra tre ålderskategorier, 13-24 år, 25-44 år och 45 år och äldre. Eftersom jag sedan tidigare visste att det var en ganska stor skillnad mellan hur kvinnor och män upplevde kvaliteten i stödbostäder och på behandlingshem för personer med missbruksproblem valde jag att dela upp också de öppna insatserna på de som var riktade till personer med 20

missbruksproblem, insatser till barn, unga och familjer samt insatser till vuxna för att se vilka skillnader det fanns mellan kvinnor och män i de olika insatstyperna. Insatser riktade till personer med missbruksproblem utgjorde 29 % av insatserna, insatser riktade till barn, ungdomar och familj utgjorde 57 % och insatser till vuxna 14 %. Vilka insatser jag placerade i vilken grupp finns att läsa i bilaga 7. Vad gäller vårdbostad har jag valt att fokusera på de som svarat själva, då jag anser att det bara är i den gruppen det verkligen går att jämföra om kvinnor och män har olika uppfattningar. Även om det skulle gå att jämföra om kvinnor och män behandlas olika genom anhörigas bedömningar tror jag att det skulle vara svårt och att det finns en stor risk att det skulle bli missvisande. 3.3.1 Sekundärdata Rosengren och Arvidsson (2002:374) skiljer på bearbetat material, tillgänglig statistik och registerdata när det gäller att göra analyser av material insamlat av andra. De brukarenkäter och rapporter som kommer analyseras kan enligt deras definition ses som tillgänglig statistik, eftersom de är bearbetade så till vida att de presenteras med hjälp av tabeller och med kortare kommentarer. I rapporterna förs dock inga vidare teoretiska resonemang kring datan. Rosengren och Arvidsson tar upp tre problem med att utnyttja statistik som finns tillgänglig, jämförbarheten, tillförlitligheten och risken för feltolkningar på grund av att man inte vet alla bakgrundsfaktorer (Rosengren och Arvidsson 2002:384-385). Bryman (2002:210) tar också upp problemet med att inte vara bekant med materialet. Eftersom jag var med och gjorde enkätundersökningen jag nu analyserar är risken för att jag blir vilseledd eftersom jag inte vet bakgrunden till datan ganska liten. Med tillförlitlighetsproblem menar Rosengren och Arvidsson (2002:385) bland annat att även om det är en offentlig och pålitlig uppgiftsinsamlare som en stat eller en kommun, bygger uppgifterna ofta på vad den enskilde själv angett, och det behöver inte alltid vara helt tillförlitligt. Ett problem med jämförbarheten jag stötte på var att jämföra med andra kommuners liknande undersökningar, se mer nedan, under datans kvalitet. Att göra en sekundäranalys handlar i första hand om att analysera data som någon annan samlat in, men det behöver inte vara så (Bryman 2002:208). Han beskriver en situation då en forskare återgår till ett gammalt forskningsmaterial för att analysera det på nytt och menar att det är svårt att avgöra vad som är den gamla och vad som är den nya analysen. I en liknande situation var jag eftersom jag redan tidigare gått igenom detta material, även om det var med en annan inriktning har jag 21

så klart tänkt på könsaspekten i detta material tidigare. Jag har utvecklat vissa tankar jag haft förut, även om de flesta tankar och analyser varit nya. Att analysera sekundär data går bra att göra utifrån ett kritiskt förhållningssätt, Alvesson och Sköldberg tipsar om att utnyttja befintliga empiriska studier och exempel och att därefter tolka och omtolka dessa utifrån den problemställning man har (1994:205). Både de rapporter jag studerat och enkätresultatet är något som jag tolkat och omtolkat i kommande analyser. 3.3.2 Datans kvalitet Att jag gjort en sekundäranalys gör att materialet jag utgått ifrån är mer omfattande än vad det kunnat bli om jag själv hade samlat in materialet. Dock fick jag problem med jämförbarheten då jag från början tänkt jämföra Linköpings enkätundersökning med andra kommuners enkätundersökningar, detta var nästan omöjligt då de undersökningar jag fått tag på och kunnat jämföra med alla gjort på så olika sätt. Flera av dem ställde andra frågor som var svåra att jämföra eftersom de hade ungefär samma innebörd, men ändå fanns en osäkerhetsrisk i om de svarande skulle tolka frågorna olika. Sedan jag fick alla enkätresultat från Linköpings kommun har inga bortfall skett. Dock var svarsfrekvensen från början bara 64 %. Att den var låg kan bero på flera saker, att verksamheterna inte tog sitt ansvar att dela ut enkäten på allvar, att brukarna inte ville svara för att de var nöjda alternativt missnöjda, att brukarna fann det ointressant att svara eller att verksamheterna helt enkelt inte hann med. Det är svårt att säga vilka grupper som inte svarade, en enklare jämförelse visade att bakgrundsfaktorerna (kön, ålder, etnicitet) ungefär stämde överens med de siffror socialkontoret hade i sin statistik. Det tyder på att det inte var vissa grupper som inte svarade. Däremot kan det exempelvis vara antingen de som var nöjda eller de som var missnöjda som inte svarade. 3.4 Metodkombination Denscombe (2009) berättar om metodkombination som en metod i sig med flera fördelar. Till exempel kan man med hjälp av flera metoder få bättre svar på sin forskningsfråga (2009:151), få en mer fullständig bild av undersökningsproblemet (2009:152) och att använda en kombination av metoder hjälper till att utveckla analysen (2009:154). Jag var inte bara intresserad av hur skillnaderna såg ut mellan kvinnor och mäns upplevelse av stöd, jag ville också förstå varför skillnaderna såg ut som de gjorde. Därför räckte det inte att bara studera resultaten i undersökningarna. Ett sätt var då att använda sig av olika dokument som skrivits runt ämnet och analysera dem i sin diskurs för att försöka få 22