Balans i Livet. Balans i Kroppen



Relevanta dokument
HFS Hälsovinstmätningsprojekt

Så använder du boken. Kroppens signaler Du kommer att träna att uppmärksamma och förhålla dig till kroppens signaler,bland annat olika sorters hunger.

Mellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

KURSER HÖSTEN Yoga & QiGong Meditation Healing Healingmassage Kinesiologi Kostens betydelse för hälsa och vikt Sjukdomen Cancer

Min väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper

FRISKVÅRDSKONSULENT- inriktning friskvård, hälsa och hälsopromotivt arbete, 80 KY-poäng

NISSAN HÄLSOCENTER KURSER VÅREN

Hälsoprofilbedömning och symtom bland personal inom folktandvården

Välkommen! Mikael Widerdal

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Lär dig tekniker för att uppnå Röstnärvaro samt qigongövningarna Lyft upp qi, Shenxin och Xiao gongfa.

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Träning för kropp och själ

Hitta ditt personliga ledarskap. Hitta ditt personlig ledarskap

Riskutbildning Stockholm del 1 - Riskettan Stockholm

Mindfulness i harmoni med den sköna naturen. Handledare: Bengt Rundquist Mindfulness i harmoni med den sköna naturen 1

Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att på olika sätt ta hand om sig själv, sin kropp och själ påstår jag är en av de viktigaste livsuppgifterna vi har under vår stund på jorden.

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården. Stress. av DIANA THORSÉN

STANNA UPP SAKTA NER STARTA OM

Yuan Gong lärare. Studieplan 2016

Förbundets talangutvecklingstrappa Fastställd av förbundsstyrelsen den 14 juni 2010

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Elsa Exempel. Firstbeat Livsstilsanalys

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Bengts seminariemeny 2016

NYHET! Helgkurser 2 3 februari och april Nybörjare och vana yogautövare tillsammans. Nybörjarna lär sig grunden i iyengaryoga.

Blir man sjuk av stress?

Blir man sjuk av stress?

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att

HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE

Att hjälpa. istället för att stjälpa. Åsa Kadowaki

Chefsutbildning basblock ett

I SaMa Ledarutveckling AB har medarbetarna, med programmet Personligt Ledarskap som bas, coachat över personer alla typer av företag.

Walking the path of gratitude

Varje elev till nästa nivå

Hälso och Träningsweekend september

Anhörigstöd. Studiecirklar & aktiviteter 2012

Copyright 2007 Human Excellence, all rights reserved

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Information till remitterande läkare om KBT, PTSD och MMS-behandling i Malmö

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Självreflektionsinstrument familjecentral en användarguide

Lev utan Stress & Oro

Instruktörskurs med fokus på kunskap och lärande. Användarmanual

Information till föräldrar/stödjande vuxna om internetbehandlingen för insomni:

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Skogslyckan 2014

Habo Friidrott 04 Introduktionsträff

PEDAGOGENS MANUS till BILDSPEL på första föräldramöte i Förskoleklass

Plan för Hökåsens förskolor

Det globala skuldproblemet -sociala och hälsomässiga konsekvenser Nordisk Insolvenskonferanse Bergen Richard Ahlström Avd för

Plugga och må bra. Samtidigt.

av den indiske yogin, Yogi Bhajan. Han inriktade sig på att utbilda yogalärare, vilka i sin tur fick

Lära om diabetes eller lära för livet

Konsten att hitta balans i tillvaron

5 vanliga misstag som chefer gör

Rannsaka dina julkänslor och designa din egen julstämning.

Varje elev till nästa nivå

Skolmiljö och stress Ett arbete om hur lärare och elever upplever skolmiljön med stress som utgångspunkt

Behandling av mental trötthet ( hjärntrötthet ) efter4 lindrig skallskada med mindfulnessbaserad stressreduktion (MBSR) en pilotstudie

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

p SF 36, RAND 36, EQ- 5D

KAPITEL 7 STÖD FÖR LÄRANDE OCH SKOLGÅNG. 7.1 Principerna för stöd

VIMENTIS VIP. FÖR STARTUPS & SMÅFÖRETAGARE Med hjälp utav Vimentis VIP kommer en helt ny värld att öppnas upp för dig som företagare.

FaR - Fysisk aktivitet på recept Aktivitetskatalog Örebro kommun

Sömnproblematik, stress och behandling

Allergi och intolerans gränssättningsproblem i kropp och själ

Massage och- friskvårdsterapeut

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

VERKTYGSLÅDAN. För en hälsofrämjande arbetsplats

AMN Leadership We know things about people

GRUNDUTBILDNING: ATT HELA SIG SJÄLV ATT ÄLSKA DIG SJÄLV ÄR DET MEST BETYDELSEFULLA DU KAN GÖRA.

Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

Walking the path of gratitude

Valhallaskolan i Oskarshamn åk 6-åk 9: Pionjär med Drömmen om det goda på högstadiet

Schema Höst Dagar Tider Pass & Kurser Vem kan komma? Nivå Inspiratör Start

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Hemtjänst Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun Alingsås Christine Sjökvist Kristina Bornhall

En bra start i livet (0-20år)

Mental utveckling. - Träning - Utbildning - Samtal

RÖD tennis tävling&lek

vett & etikett vett & etikett Studieplan för idrottsföräldrar av Anneli Wikman och Titti Werner

Enkät. Värderingar inom barn- och ungdomsidrott Högskolan Dalarna SISU Dalarna. Bakgrund. 1. Kön Kvinna Man. 2. Ålder...år

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

TILLSYNSRAPPORT ÖVER ENSKILD VERKSAMHET ENLIGT LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS

Valideringsansökan. Identifiering och erkännande av tidigare förvärvad kompetens. September 2009

Rehabilitering till egenvård för lärare med stressrelaterade sjukdomar Utveckling av en modell Utvärdering

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Porsche Sport Driving School Scandinavia

Hälsa enligt WHO (1945)

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

MOTIVERA TILL SUNDA LEVNADSVA-

Walking the path of gratitude

Transkript:

MåBra grupper Balans i Livet Balans i Kroppen Lars P Nilsson Apotekare och Mental Tränare www.larsp.se www.larsp.se - 1 av 6 -

Bakgrund Trots den materiella välfärden i Sverige fortsätter ohälsan inom en del områden att öka: t ex nervositet, oro, sömnbesvär och trötthet. Många av de vanligaste sjukdomarna hos den vuxne går, i 40-70 % av fallen, att koppla till långvarig stress i kombination med en ogynnsam och ohälsosam livsstil. (Stress 2002 av Ekman & Arnetz (red)). Enligt American Institute of Stress har det beräknats att 75-90 % av alla läkarbesök i öppenvården i USA är för stressrelaterade problem. Kan personer då själva göra något åt sin ohälsa enligt ovan och öka sin livskvalité? Det autonoma nervsystemet (ANS) har större eller mindre påverkan på en rad olika organ och funktioner. ANS som indelas i sympatikus och parasympatikus påverkar, oftast på motsatta sätt, t ex hjärtat, kärl, bronker, matsmältning, glukos-, glykogen- och kortison frisättning. Sympatikus och parasympatikus har därför en central roll i regleringen av viktiga fysiologiska funktioner. Det har även visats att kroppens viktigaste reglersystem (Centrala nervsystemet, ANS, Endokrina systemet och Immunförsvaret) påverkar varandra. Det borde därför vara eftersträvansvärt att ha en hälsosam balans i nervsystemet. Det är känt att känslor påverkar det autonoma nervsystemets funktion (och tvärtom). Vid stress ökar sympatikus och parasympatikus minskar. Balansen mellan sympatikus och parasympatikus påverkas av vilken känsla individen upplever. Det är också känt att det finns en relation mellan andning, känslor och fysiologi. Det autonoma nervsystemet verkar kunna påverkas medvetet både via känslor och andning. Eftersom känslotillståndet påverkar balansen i nervsystemet, är det inte så märkligt att en längre tids tillstånd av t ex oro, nedstämdhet och irritation påverkar fysiologiska reaktioner i kroppen och därmed hälsa och livskvalité. En tredje faktor, förutom känslor och andning, som indirekt påverkar det autonoma nervsystemet är hur individen tolkar och uppfattar situationer. Värderingen av situationen styr också kroppens fysiska stressreaktion och är avgörande för både stressreaktionens styrka och dess varaktig. Det finns idag många olika former av metoder/tekniker och koncept med vilka en person på egen hand kan utveckla sin förmåga att hantera tankar, känslor, andning och beteende. I MåBra grupperna tränar individen sig på att öka sin förmåga att hantera sin uppmärksamhet, ökad medvetenhet om sina tankar, känslor, kropp och beteenden, lära sig bukandas och att hantera negativa tankar och känslor och istället uppleva mer positiva känslor. Nationella Folkhälsokommittén lämnade hösten 2000 förslag till nationella folkhälsomål. I rapporten skriver de att det är av stor vikt att alternativa behandlingsformer utvecklas och utvärderas. Det behövs en förnyelse och utveckling av icke medikamentell behandling av livsstilsrelaterad ohälsa. Denna kurs bygger på den senaste stress forskningen, samtidigt som den innehåller gammal visdom om hälsoutveckling i modern förpackning. Om en individ kan lära sig att bättre hantera sina tankar och känslor och att skapa en balans i nervsystemet så att denna blir mer hälsosam borde det vara mycket intressant för både individen själv, företag och folkhälsan. om du fortsätter att göra som du alltid har gjort, så kommer du att få samma resultat www.larsp.se - 2 av 6 -

Syfte Praktisk utbildning inom stresshantering och personlig utveckling. Målgrupp: Medarbetare och ledare med behov och intresse för personlig utveckling, bättre hälsa och livskvalité, ökad egenkontroll, stresshantering, social kompetens och kundmöte. Inbjudan och informationsmöte Intresserade deltagare fångas lämpligtvis upp i samband med ett informationsmöte. Innehåll Kursen anpassas efter Era behov, intresse och förutsättningar. Kursen kan bestå av alltifrån 2-10 träffar, dagtid eller kvällstid, vardag som helg. Kortare träffar på 2 timmar eller heldagar. Med eller utan individuella uppföljningsträffar. Vid varje träff blir det uppföljning, teori och träning. Kursen trycker på betydelsen av träningen hemma och eget ansvar. Företaget har möjlighet att låna/hyra/köpa en biofeedback utrustning som kopplas till en PC. Biofeedback programmet mäter och visar on-line individernas pulsvariation (HeartRateVariability, HRV) på datorskärmen. Pulsvariationen speglar det autonoma nervsystemets dynamik som är speciellt känsligt för andningens rytmik och psykofysiologiska förändringar. Kursen kan indelas i fyra delar som vävs ihop under hela kursen beroende på omfattning: 1. Teori om: * Stress och stresshantering * Samband mellan tankar-känslor-fysiologi-beteende-hälsa/ohälsa * Tankar (attityder/förhållningssätt), Känslor och Bukandningens betydelse för hälsa * Mindfulness: s k uppmärksam/medveten närvaro * Motivation * Mål och intention: i och med livet (arbete-relationer-familj-hälsa) * Kost och fysisk aktivitet 2. Träningstekniker: Hjärtfokus och andningsträning Hjärtfokus Hjärtfokus är en pedagogik för att skapa emotionell, mental och fysiologisk balans. En form av mental- och emotionell träning i kombination med andning och som visat sig vara effektiv som både stresshantering, hälsoutveckling och personlig utveckling. Teorin behövs för att öka begripligheten för träningens utformning. Man lär sig ett praktiskt verktyg för att: * själv påverka och skapa en mental- emotionell- och fysiologisk balans * hantera situationer, tankar, känslor och minnen * träna sig i att uppleva positiva känslor som t ex glädje, uppskattning och tacksamhet. * bli bättre på att hantera sin uppmärksamhet och att öka medvetenheten om sina tankar, känslor och beteende - bli mer närvarande i vardagslivet, kroppsmedveten och mindre dömande vilket leder till bl a ökad social kompetens! www.larsp.se - 3 av 6 -

Diafragma (buk-) andning Andningens betydelse för att minska stressen och för att påverka sin hälsa har varit känt i många tusen år. Genom att lära sig att andas långsammare och rytmisk med diafragman går det att skapa en bättre balans i autonoma nervsystemet (som visar sig mycket tydligt på biofeed-back mätningen). Tyvärr är okunnigheten om andningens betydelse fortfarande stor i Sverige. Diafragmaandningen ingår i och är en del i Hjärtfokustekniken. 3. Tillämpning För att öka deltagarnas hanterbarhet är det viktigt med begriplighet. Mycket av teorin går ut på att deltagarna ska förstå träningens utformning och olika delar. Det avgörande blir att deltagarna tränar hemma och i sin vardag. En stor fördel med denna pedagogik och metod är att deltagaren får ett redskap att tillämpa i nuet, i kundmötet och på arbetsplatsen! 4. Reflektion Att reflektera över kursens innehåll, träningen och över t ex sitt liv, sina vanor, relationer och sin hälsa är också ett inslag för att få med en helhet. Utvärdering Deltagarna kan utvärderas med det generella livskvalitetsinstrumentet SF-36 Hälsoenkät (Short Form 36 Health Survey). Enkät ifylles före och efter utbildningen (se sidan 5-6) SF-36 är en hälso- och livskvalitets enkät som är validerad och utvärderad i Sverige. Enkäten består av 36 frågor som indelas i 8 delskalor. Delskalorna 1-4 kan adderas till Fysisk Hälsa och 5-8 till Psykisk Hälsa. I enkätsammanställningen normaliseras skalorna, dvs. alla poäng omräknas till en skala som ligger mellan 0-100, där det gäller att ha så höga poäng som möjligt inom alla delskalor (inkl smärta). Förkortningar: PF Fysisk Funktion, RP Fysiska Begränsningar, BP Smärta, GH Allmän Hälsa, VT Vitalitet, SF Social Funktion, RE Känslomässiga Begränsningar, MH Psykiskt Välbefinnande Definitioner Stress: Stress kan definieras som individens medvetna eller omedvetna reaktion på situationer och händelser. Vi kan inte hindra fåglar från att flyga över vårt huvud, men från att bygga bo kinesiskt ordspråk Mental träning och hjärtfokus: Mental träning är ett brett samlingsnamn för olika tekniker och koncept, men som kan sammanfattas som en långsiktig, regelbunden och metodisk träning av sina tankar, känslor och/eller inre bilder med syftet att fungera och må bättre. Det är i detta sammanhang viktigt att nämna att hjärtfokus inte är en terapi utan en pedagogik. Mental träning bygger på egen träning och individens eget ansvar. Utbildningen kan ske i grupp eller individuellt (sk coaching). Deltagarna lär sig en egenträningsteknik: hjälp till självhjälp vilket ökar självförtroendet och stärker självkänslan. www.larsp.se - 4 av 6 -

Exempel på resultat från en grupp 2004-2005 med olika stressrelaterade besvär Start Hösten 2004 Start vecka 45, avslutning vecka 15 2005 (5 månader efter start) MåBra kurser på HälsoCirkeln under 2004 (2 stycken) Utvärdering med SF-36 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 PF RP BP GH VT SF RE MH HälsoCirkeln före kurs HC efter kurs Bildtext: Här ses en sammanställning av samtliga deltagare före och efter kurserna (n=8). Förändringarna är väldigt tydliga. Eftersom det saknas kontrollgrupp kan man inte bevisa att förändringen beror på just utbildningen och deras egen träning. Vad man dock kan säga är att medelvärdet för de 8 personerna, deras egna s.k. självupplevda hälsa och livskvalité har ökat på ett mycket tydligt sätt under tidsperioden. Det visar att hälsan är föränderlig Detta visar också betydelsen av längre uppföljning efter denna typ av utbildningar. Det mest intressanta är oftast inte hur det ser ut i direkt anslutning till en utbildning utan på längre uppföljningar. www.larsp.se - 5 av 6 -

400 350 300 250 200 150 100 50 0 Fysisk Psykisk Alla före (n=8) Alla efter (n=8) Bildtext: Här har delskala 1-4 resp. 5-8 räknats ihop till en fysisk och en psykisk del. Den psykiska delskalan har mer än fördubblats under denna 5-6 månaders period. 5 4 3 HC 2004 Förändring (skala 1-5) 2 1 0-1 -2-3 Nervös Nedstämd Dyster/ledsen Utsliten Trötthet Pigg/stark Lugn/harmonisk Energifylld Glad/lycklig -4-5 Bildtext: Av de nio delskalorna är just vitalitet och mental hälsa lite extra intressant eftersom det handlar om självupplevda känslor under de senaste fyra veckorna. Här redovisas varje enskild fråga som en genomsnittlig förändring. Svarsalternativen är på en 6-gradig skala vilket innebär att maximal förändring är 5 om personen satte lägsta poäng vid första tillfället. Det viktigaste att utläsa är den tydliga uppdelningen: alla blå positiva känslor har ökat och de negativa (orange) har minskat. www.larsp.se - 6 av 6 -