Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Relevanta dokument
Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Sammanfattning av resultat från en intervjustudie av unga vuxna

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

För alla En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd :01:53

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Vad är SOFIA-studien?

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Våld i nära relationer

Förändringskonceptens bakgrund

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Traumamedveten omsorg

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Forskarteamet Några resultat från elev- och föräldraundersökning våren Föräldrar Tillsammans 13 deltagande skolor

Definition av våld och utsatthet

Världskrigen. Talmanus

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Inför Föräldraplanen. Banets/barnens namn: Förälders namn:

Stoppa mäns våld mot kvinnor

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Liten guide till kvinnofridsfrågor

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Finansierad av: Tell-Us

FN:s barnkonvention, flera artiklar om barns bästa, skydd mot våld samt stöd efter övergrepp Regeringens strategi för barnrättspolitiken: våld mot

Fråga, lyssna, var intresserad

Stockholmsenkäten Årskurs 9. Temarapport Brott och utsatthet för brott Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans år 2

Barn som upplevt våld i sin familj

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

Hälsosamtalsguiden barn För nyanlända barn med permanent uppehållstillstånd

-NYTT #4:

Problemformulering och frågor

KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE

Förskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Barns helse og egenopplevelse som asylsøker

Ungdomsenkät Om mig 1

Standard, handläggare

Likabehandlingsplanen

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Ungdomsenkät Om mig 1

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN. för FYRENS FÖRSKOLA

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Studenthälsan vid Malmö högskolas undersökning

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Skåpafors förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2011/2012

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

Kvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

Kvalitetsindex. Rapport Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under

Liv & Hälsa ung 2011

B R I S - R A P P O R T E N

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? Olika typer av självskadande

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Barn som lever i våld

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

FÖRÄLDRAENKÄTER-BARN. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

Utbildning ur ett barnfattigdomsperspektiv

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Västra Göteborg Hemtjänst

Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.

The National Institute of Child Health and Human Development (NICHD) Protocol: Intervjuguide

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Om mig Snabbrapport år 8

Ämnesrubrik. Gå till visa och bildbakgrund för att ändra. Psykisk hälsa

Övning: Dilemmafrågor

Välkommen! Barndom i skuggan av alkoholmissbruk

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskolans plan mot kränkande behandling och

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Hinder för att söka hjälp för alkoholproblem. Sven Andréasson HFS, Ersta, 2 okt 2013

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Om mig Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Transkript:

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete

Vad är RESUMÉ? REtrospektiv Studie om Unga Människors Erfarenheter av utsatthet och stöd i unga år På uppdrag av fd. UPP-centrum vid Socialstyrelsen Hur vanligt är det att utsättas för olika typer av våld och försummelse under barndom och ungdomsår? Vad, av vem, var, stöd och hjälp Hur mår man idag? Hälsa och anpassning i ung vuxen ålder

Utsatthet är ingen ovanlig företeelse Alla former av övergrepp och försummelse som orsakar skada för barnet Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp Emotionella övergrepp Bevittna övergrepp Normalpopulationsstudier visar på en prevalens på mellan 15 och 35% (t.ex., Annerbäck et al., 2010; Annerbäck, 2011; MacMillan, Tanaka, Duku, Vaillancourt, & Boyle, 2013; May-Chahal & Cawson, 2005; Radford, Corral, Bradley, & Fisher, 2013; Stoltenborgh, Bakermans-Kranenburg, & van IJzendoorn, 2013)

Utsatthet för våld eller försummelse får konsekvenser såväl i barndomen som under tonår och i vuxen ålder (e.g., Boden et al., 2007; Fergusson et al., 2008; Herrenkohl et al., 2013; Herrenkohl & Herrenkohl 2007; Jonson-Reid et al., 2004; Lansford et al., 2002; Manly et al., 2001; Thornberry et al., 2001) Högre risk för Externaliserande problem Aggressivitet, kriminalitet/normbrytande beteende, alkoholproblem Internaliserande problem Ångest, depression, suicidalitet Posttraumatisk stress (PTSD) Bristfälliga skolprestationer Arbetslöshet

En utsatthet kommer sällan ensam Upprepad utsatthet och poly-viktimisering (t.ex. Finkelhor et al., 2007) flera typer av utsatthet (i flera kontext, av flera förövare) Starka kopplingar mellan olika typer av utsatthet (Felitti et al., 1998; Radford et al., 2013) både att själv utsättas för - psykiska, fysiska, sexuella och att bevittna andra utsättas för - våld Besvärande stor andel (utsatta) barn utsätts på flera olika sätt, samtidigt 22% av ett nationellt representativt urval hade upplevt 4 eller fler typer av utsatthet/övergrepp (Finkelhor et al., 2007) 13% av anmälningarna för övergrepp eller försummelse innehöll uppgifter om poly-viktimisering (Robboy & Anderson, 2011) >50% av barn som utsattes för fysiska övergrepp, utsattes också för andra typer av övergrepp (Annerbäck et al., 2012)

Upprepad utsatthet och poly-viktimisering är allvarligare än enstaka utsatthet eller att endast uppleva en form av utsatthet (e.g., Annerbäck, 2011, Finkelhor et al., 2007; Liu et al., 2012; Petrenko et al., 2012; Radford et al., 2013) Starkare koppling till hälso- och beteendeproblem (Annerbäck, 2011) upprepad utsatthet av samma typ (upprepad utsatthet) flera samtidiga typer av utsatthet (Poly-viktimisering) (fysiska övergrepp + annan utsatthet) kumulativ effekt à missbruk, depression, suicidalitet, promiskuösitet, hälsoproblematik, övervikt, bristande fysisk aktivitet (Felitti et al., 1998)

RESUMÉ-studien Ett slumpmässigt, nationellt representativt urval av unga vuxna i Sverige 2,500 unga vuxna 20-24 år Intervjuer och frågeformulär Face-to-face ipad M = 67 minuter Födelseår % n 1987 21,1 22,6 21,9 547 1988 22,3 22,8 22,6 565 1989 21,3 19,2 20,2 505 1990 18,1 20,2 19,2 480 1991 17,1 15,2 16,1 403 N 1186 1314 2500

Instrument för att mäta utsatthet Juvenile Victimization Questionnaire (JVQ) 34 frågor Modifierad Adult Retrospective Version för att täcka alla möjliga upplevelser (oavsett förövare) under hela livet Försummelse (NSPCC-studien, May-Chahal & Cawson 2005, och svenska nationella kartläggningar) Child Exposure to Domestic Violence (CEDV)

Typer av utsatthet Egendomsbrott T.ex. Har någon någonsin med flit förstört något som var ditt? Fysiskt våld T.ex. Har någon någonsin slagit eller slagit till dig? Verbala övergrepp T.ex. Har du någonsin blivit rädd eller känt dig ledsen eller usel för att någon kallade dig öknamn, sa elaka saker till eller om dig eller sa att de inte ville ha dig? Sexuella övergrepp T.ex. Har någon någonsin försökt att tvinga dig att göra sexuella saker? Försummelse T.ex. När du var barn, hände det någonsin att ert hem eller dina kläder var så smutsiga eller trasiga att du tyckte det var obehagligt eller skämdes för det? Bevittnande av våld T.ex. Har du någonsin sett någon bli attackerad med flit med tillhygge

Följder av utsatthet, samt (o)hälsa och anpassning Uppföljningsfrågor om plats, förövare och upplevda konsekvenser (NSPCC-studien, May-Chahal & Cawson 2005) Anmält? Till vem? Professionell hjälp? Var det rätt hjälp? Gjorde det någon skillnad? Externaliserade problem Riskbruk av alkohol Kriminalitet Internaliserade problem Ångest Depression Suicidalitet/självskada Livstillfredsställelse

Dagens frågeställningar Hur vanligt är det att unga vuxna i åldrarna 20-24 år rapporterar att de varit utsatta på olika sätt? Vilka kombinationer av typer av utsatthet kan vi observera? Kan vi se vanliga och mindre vanliga mönster? Hur ser sambanden mellan utsatthet och ohälsa och anpassningsproblem ut? Har man fått stöd och hjälp för att hantera det man utsatts för och från vem? Hur vanligt är det att man mår bra trots att man blivit utsatt och hur kan vi förstå det?

Förekomst av typer av utsatthet (%) Pojkar (n=1 186) Flickor (n=1 314) 0-12 år 1 13-18 år 0-12 år 13-18 år Typ av utsatthet 0 2 1 2-4 5+ 1 2-4 5+ 1 2-4 5+ 1 2-4 5+ Egendomsbrott 22,8 4,0 9,6 10,7 13,7 25,3 18,7 4,7 7,6 8,4 15,9 22,7 13,3 Fysiskt våld 14,4 3,1 7,5 20,9 9,7 19,6 38,9 4,6 6,8 13,3 11,0 15,4 21,6 Verbalt våld 23,1 3,7 5,8 17,5 7,7 9,1 22,7 4,6 7,3 23,1 9,7 11,7 29,7 Sexuella övergrepp 74,5 0,5 0,6 0,4 3,2 2,9 1,4 1,4 2,1 3,6 10,3 12,6 10,4 Försummelse 79,7 0,3 0,6 5,6 0,9 1,1 6,6 0,5 1,4 9,9 0,7 1,7 10,6 Bevittnat våld 48,0 1,0 3,5 7,0 10,1 16,1 21,5 2,0 2,7 4,5 14,7 11,6 10,1 1 Ålder vid (första) upplevelse av utsatthet 2 Ingen förekomst av utsatthet

Var har man utsatts? (%) Flera svarsalternativ möjliga I hemmet Fritidsgård, idrottsklubb etc. I skolan/ förskola eller fritids På allmän plats På internet eller via mail eller telefon En väns eller släktings hus Hemma hos någon man inte känner Egendomsbrott 39% 9% 38% 37% 2% 6% 4% Fysiskt våld 29% 9% 47% 46% 2% 9% 5% Verbalt våld 20% 13% 82% 20% 12% 7% 2% Sexuella övergrepp 18% 4% 8% 34% 8% 30% 16%

Av vem har man primärt utsatts? Biologisk mamma Biologisk pappa Styvpappa/adoptiv/mammas partner eller sambo Fosterpappa Styvmamma/adoptiv/pappas partner eller sambo Fostermamma Dagmamma/barnvakt Lärare eller personal på institution Mitt syskon Andra barn och ungdomar på min skola eller mitt jobb Min nuvarande pojkvän/flickvän/sambo Min dåvarande pojkvän/flickvän/sambo/date En person som tidigare varit min pojkvän flickvän/sambo Ett gäng av barn eller vuxna Ngn som familj/ kultur/ etniska grp låg i konflikt/krig med Vet inte, för det var på internet, anonymt sms e dyl Egendomsbrott 3 1 5 2 4 Fysiskt våld 5 3 4 1 2 Verbalt våld 4 3 3 1 4 2 5 Sexuella övergrepp 2 1 3 5 4 Försummelse 1 2 3 5 4 5

Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt Fysiskt Egendomsbrott våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt Fysiskt våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella Verbalt våld övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse Sexuella övergrepp våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

Hur mår man idag? Bevittnat Försummelse våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

Hur mår man idag? Bevittnat våld Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet 0 = Medelvärdet Ingen utsatthet Enstaka utsatthet Upprepad utsatthet

Mönster av utsatthet, unga kvinnor Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse Bevittnat våld Antal personer Antal förväntade personer av slumpen Nej Nej Nej Nej Nej Nej 161 59 Typiskt*** Nej Nej Ja Nej Nej Nej 91 62 Typiskt* Ja Ja Ja Ja Ja Nej 23 4 Typiskt*** Ja Ja Ja Ja Nej Ja 53 18 Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Ja Ja 17 5 Typiskt** Ja Ja Ja Ja Ja Ja 38 3 Typiskt*** Nej Ja Nej Ja Nej Nej 11 27 Antitypiskt* Ja Nej Ja Ja Nej Nej 13 33 Antitypiskt** Ja Nej Ja Nej Nej Ja 16 38 Antitypiskt**

Mönster av utsatthet, unga män Egendomsbrott Fysiskt våld Verbalt våld Sexuella övergrepp Försummelse Bevittnat våld Antal personer Antal förväntade personer av slumpen Nej Nej Nej Nej Nej Nej 95 43 Typiskt*** Ja Nej Nej Nej Nej Nej 90 58 Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Nej Ja 120 74 Typiskt*** Ja Ja Ja Nej Ja Ja 28 7 Typiskt*** Ja Ja Ja Ja Ja Ja 15 1 Typiskt*** Ja Nej Ja Nej Nej Ja 8 35 Antitypiskt***

Polyviktimisering, ohälsa och anpassningsproblem Trivs Livstillfredsställelse med livet? (rev.) (rev.) Depression Ångest Riskbruk, alkohol Kriminalitet Ju fler utsattheter desto mer problem 1 2 3 4 5 6 Upprepad utsatthet inom 1-6 områden

Polyviktimisering och suicidalitet/självskadebeteende Har du någon gång haft tankar på att ta ditt eget liv? Har du någon gång försökt ta ditt eget liv? Har du någon gång skadat dig själv med vilje utan att du ville dö? 1 2 3 4 5 6 Upprepad utsatthet inom 1-6 områden

Hur många anmäler? (%) Anmälde eller försökte du själv eller någon annan någonsin anmäla detta? Enstaka utsatthet Multipel utsatthet Typ av utsatthet Ja Nej Ja Nej Egendomsbrott 47% 53% 41% 59% Fysiskt våld 16% 84% 31% 69% Verbalt våld 7% 93% 13% 87% Sexuella övergrepp 13% 87% 17% 83% Försummelse 0% 100% 7% 93%

Har man fått stöd och hjälp och från vem? (%) 16% av de som någon gång utsatts för någonting har fått professionell hjälp (flera alternativ möjliga) Typ av stöd Socialtjänsten 7% BUP 22% Vuxenpsykiatrin 23% Institutionsvård/hem för vård 1% och boende Fosterhemsplacering 1% Hemma-hos:are 0% Stödsamtal 10% Kurator inom sjukvården eller 39% skolan Terapeut 19% Läkarvård och fysisk 5% rehabilitering Alternativ medicin 3% Alternativ terapi 1% Annat 6%

Finns det de som mår bra trots upprepad utsatthet? Livstillfredsställelse och avsaknad av problem Trivs mycket bra med livet, har inte självmordstankar, ingen ångest, ingen depression Ja 22% av de som utsatts upprepade gånger mår bra idag De som inte mår bra har i högre utsträckning blivit utsatta för verbalt våld, sexuella övergrepp och försummelse Är välmående relaterat till hur man upplever det stöd man fått?

Hur upplever man det stöd man fått? (%) Mår bra trots Utsatta och utsatthet mår inte bra Har fått professionell hjälp 10% 26% Kände sig motiverad att ta emot hjälp 60% 36% Mogen att ta emot hjälp 70% 40% Rätt hjälp 74% 38% Insatsen gjorde skillnad 63% 41% Sökt stöd på egen hand 49% 36% De som inte mår bra har fått mer hjälp av samtliga efterfrågade professioner

Slutsatser: Utsatthet är en upprepad företeelse med långsiktiga konsekvenser Majoriteten av unga utsätts på något sätt under sin uppväxt De som utsätts för en sak, utsätts ofta också för flera andra saker Delvis olika för pojkar och flickor Många utsätts i skolan och av jämnåriga eller partners De allra flesta anmäler inte vad som hänt De allra flesta får inte heller någon professionell hjälp att hantera det som hänt dem Kanske de i många fall upplever att de inte behöver det? De som utsatts upprepade gånger får oftare hjälp än de som utsatts vid enstaka tillfällen Utsatthet under uppväxten är relaterat till ohälsa i ung vuxenålder

Konsekvenser för praktik? En utsatthet kan vara en indikator på flera Viktigt att uppmärksamma upprepad utsatthet och polyviktimisering De som mår bra idag, trots utsatthet, har känt sig mer mogna och motiverade att ta emot hjälp, och anser att den hjälp de fick var vad de behövde Indikerar vikten av att fundera över klientens roll i utformningen av en insats? Kommunikation är a och o?

Styrkor och svagheter Representativt urval Bortfallsanalys Tillräckligt stort sample för att hitta lågfrekventa fenomen Inklusiv definition av och sätt att mäta utsatthet Tolka retrospektiva uppgifter om utsatthet med försiktighet (se t.ex. Henry et al., 1994; Stattin et al., 1995) Vi arbetar vidare med fördjupningar i RESUMÉ-studien t.ex. mönster av utsatthet, polyviktimisering, kopplingar till hälsa och ohälsa

Tack för uppmärksamheten. Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap anna-karin.andershed@oru.se