Fler drömjobb i staten! /Jurister Ungas krav STs förslag
Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp av unga statsanställda. Även om bilagan utgör ett särtryck så bör den läsas tillsammans med huvudrapporten. Fackförbundet ST 2008. Referens: Roger Syrén, utredare: 070-600 51 24 roger.syren@st.org
1. Effekterna av generationsväxlingen inom staten för jurister: Antal statsanställda i olika ålderskategorier i Sverige. 1 55-59 år 60-65 år Alla åldrar Sverige 31 634 26 761 222 987 Varav jurister 1 028 1 301 11 737 Idag finns 11 737 jurister anställda i statlig sektor. Totalt 1 301 av samtliga statsanställda jurister är över 60 år. Huvuddelen av dem beräknas därför gå i pension de närmsta fem åren, fram till 2012. Generationsväxlingen mattas inte av efter 2012: det finns 1 028 statsanställda jurister i åldrarna 55 59 år, vilka följaktligen kan beräknas gå i pension inom de närmsta tio åren. I diagrammet nedan visas fördelningen av juristerna i staten efter åldersgrupper. En relativt stor andel av det totala antalet jurister befinner sig i åldersgrupperna 55-59, samt 60-64 år. Det finns också en relativt stor grupp i åldern 30-34 år (över 1 100 individer). I denna yngre åldersgrupp återfinns t ex många tingsnotarier och olika former av biträdande jurister. Yrkesgrupper som advokater, åklagare och domare, samt chefsjurister inom myndigheter och organisationer brukar av naturliga skäl ha en högre genomsnittsålder, då det krävs längre erfarenhet och formell meritering för att praktisera dessa yrken. 1 Källa: SCB. Siffror för 2007. Som jurist definieras i denna rapport den som har en eftergymnasial utbildning om minst tre år med inriktning mot juridik och rättsvetenskap (SCB:s definition).
Generationsväxlingen inom staten kan förväntas få två parallella effekter för jurister: många äldre kommer som vi sett att gå i pension, det leder till ett stort rekryteringsbehov av erfarna jurister, vilket i sin tur öppnar karriärvägar för yngre jurister inom staten. För staten som arbetsgivare är det således viktigt att både kunna attrahera nya anställda och att locka befintliga anställda att stanna kvar och göra karriär inom staten. Jurister inom staten kan ha en rad olika yrken och befattningar. I praktiken alla statliga verksamheter kräver någon form av juridisk kompetens, antingen det gäller allmän förvaltningsjuridik eller mer specialiserad kompetens. Nedanstående diagram visar de största yrkesgrupperna för jurister i staten: Statsanställda jurister. Fördelning efter yrke 2. Yrke Antal anställda Åklagare och motsvarande 3 780 Domare 2 006 Företags- förvaltnings- och organisationsjurister 1 747 Övriga jurister 1 100 Verksamhetschefer inom offentlig förvaltning m.m. 446 Universitets- och högskollärare 504 Administratörer i offentlig förvaltning 2 152 Taxeringstjänstemän 552 Socialförsäkringstjänstemän 306 2. Vad tycker unga statsanställda jurister om att jobba i staten? Totalt svarade 1 000 unga (under 35 år) statsanställda på vår undersökning. Det ger en mycket god representativitet. Av dessa 1000 unga var 206 personer, eller över 20 %, jurister. Alla kategorier Jurister antal svarande: 1000 st 206 st Könsfördelning: kvinna 70 % 74 % Man 30 % 26 % Uppsala, Stockholms och Lunds universitet dominerar som utbildningsorter bland unga statsanställda jurister: 2 Källa: SCB. Siffror för 2007. 3 Kommentar: SCB:s statistik (som i sin tur utgår från Näringslivets Yrkesnomenklaturs definition) redovisar denna yrkesgrupp under rubriken Advokater och åklagare, detta eftersom statistiken ska vara jämförbar för alla sektorer på arbetsmarknaden. Då det inte finns några praktiserande advokater anställda inom staten så har vi valt att anpassa rubriken efter förhållandena i staten. De olika yrkestitlar som ryms under rubriken Åklagare och motsvarande blir därmed följande: Assistentåklagare, Chefsåklagare, Distriktsåklagare, Kammaråklagare, Sjöfiskal, Stadsfiskal, Statsåklagare, Åklagarassistent, Åklagare, Åtalsbyråchef, Överåklagare.
Vid vilket lärosäte studerade du huvudsakligen? Jurister Göteborgs universitet 4 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 6 Högskolan i Jönköping 2 Linköpings universitet 3 Luleå tekniska universitet 1 Lunds tekniska högskola 2 Lunds universitet 24 Stockholms universitet 21 Umeå universitet 6 Uppsala universitet 24 Örebro universitet 2 Annan skola i Sverige 2 Såhär fördelade sig svaren från juristerna på de viktigaste frågorna i undersökningen: Unga statsanställda: Vad associerar du med din nuvarande arbetsgivare? Jämförelse totalt och jurister. Andelar i procent. Alla Jurister Bra arbetskamrater 63 51 Bra balans mellan arbete och privatliv 33 48 Bra löneförmåner 7 6 Bra personalpolitik 7 5 Bra/förtroendeingivande ledning 8 7 Deras värderingar stämmer överens med mina 8 9 Dynamisk organisation 3 3 Finansiell styrka 1 Flexibel arbetstid 50 43 Framgångsrik 1 1 God etik och hög moral 10 17 Gott rykte och anseende 15 22 Hög lön 1 2 Internationella karriärmöjligheter 4 4 Intressanta arbetsuppgifter 47 53 Mångfald bland de anställda 9 6 Möjlighet till avancemang 8 10 Möjlighet till vidareutbildning 13 16 Personlig utveckling 21 20 Rekryterar endast de bästa 3 9 Spännande produkter/tjänster 4 2 Stark företagskultur 3 2 Trygghet 31 37 Utmaningar 13 Varierande arbetsuppgifter 29 Är ett känt varumärke 8 Annat (var god specificera) 2 Den övergripande bilden är liknande bland de unga statsanställda i hela Sverige: i stort sett samma faktorer rankas högt/lågt. Den stora utmaningen för staten är därmed att kunna erbjuda jurister, likaväl som övriga anställda, intressanta arbetsuppgifter, bra löneutveckling, möjligheter till avancemang och personlig utveckling. Men några intressanta skillnader kan noteras: Det är betydligt fler som associerar staten med bra balans mellan arbete och privatliv (48% av juristerna jämfört med 33 % totalt). Bland juristerna är det också fler som tycker att staten är trygg (37 % jfr m 31 %) och kan erbjuda intressanta arbetsuppgifter (53 % jfr m 47 %). Fler jurister tycker också att staten för dem representerar god etik och hög moral, samt har ett gott rykte och anseende och endast rekryterar de bästa.
Även om siffrorna för de faktorerna som unga idag tycker är viktigast, såsom intressanta arbetsuppgifter, möjligheter till avancemang och personlig utveckling, är alldeles för låga, så är det en lite ljusare bild av staten som tonar fram när juristernas svar analyseras. Det finns en relativt positiv grunduppfattning om staten, gällande sådant som trygghet, rykte, etik och moral. Är du chef med personalansvar? Andelar i procent Ja 4 2 Nej 96 98 Mycket få unga jurister är chefer, bara hälften så många som ur andra utbildningskategorier. Ungefär vilken lön har du per månad före skatt? Medelvärde 24 305 kr 24 543 kr Jurister är en relativt väl betald grupp inom staten, och tjänar ungefär 240 kr över genomsnittet i månadslön. Hur nöjd är du med din lön i förhållande till dina kollegors lön? Andelar i procent. Inte alls nöjd 14 15 Inte särskilt nöjd 21 14 Varken nöjd/missnöjd 41 39 Nöjd 21 26 Mycket nöjd 3 5 Jurister är också lite mer nöjda med sin lön i förhållande till sina kollegors lön. Hur nöjd är du med din lön i förhållande till din utbildning? Andelar i procent Inte alls nöjd 28 32 Inte särskilt nöjd 31 31 Varken nöjd/missnöjd 19 19 Nöjd 19 13 Mycket nöjd 3 4 Däremot är jurister mer missnöjda med sin lön i förhållande till sin utbildning. Hur nöjd är du med dina arbetsuppgifter i förhållande till din utbildning? Andelar i procent Mycket nöjd 25 27 Nöjd 41 27 Varken nöjd eller missnöjd 18 9 Inte särskilt nöjd 12 9 Inte alls nöjd 5 27 Juristerna är betydligt mer missnöjda än andra yrkesgrupper med sina arbetsuppgifter. Här finns ett stort problem för staten som arbetsgivare. Mer än var tredje (36 %) ung jurist i staten
är inte alls eller inte särskilt nöjd med de arbetsuppgifter man har i förhållande till sin utbildning. Det verkar som om många jurister upplever att de inte får tillräcklig nytta av utbildningen, eller erkännande för den i sitt arbete. Vilket av följande anser du bäst beskriver dina arbetsuppgifter? Andelar i procent. Allmänt utredningsarbete 20 8 Arbetsledning 6 4 Arbetsmiljöarbete Arbetsvägledning och yrkesinriktad rehabilitering 1 Diplomatiskt arbete och biståndsarbete 1 0 Ekonomiförvaltning 3 0 Exekutions- och konkursrättsligtarbete 1 0 Informationsarbete 5 2 Juridiskt utredningsarbete 17 73 Kontorsservice 2 1 Kvalitets- och kontrollarbete 3 1 Marknadsföring 1 1 Personalarbete 2 Platsförmedling 1 Revisions- och granskningsarbete 3 1 Sekreterar- och registratorsarbete 3 1 Socialt och kurativt arbete 8 0 Säkerhet, räddning och bevakning 2 2 Telekommunikation 1 Utbildningsarbete 10 1 Annat, nämligen 10 1 Trots missnöjet med arbetsuppgifterna kan vi konstatera att de flesta unga jurister i staten jobbar med någon typ av juridiskt utredningsarbete. Missnöjet med arbetsuppgifterna innebär alltså inte i första hand att unga jurister i staten är felplacerade utifrån sin kompetens. Snarare verkar det handla om sådant som att man inte får ta tillräckligt stort ansvar, eller möter tillräckliga utmaningar. (Det sistnämnda ska vi återkomma till strax, i nedanstående tabeller) Om du byter jobb i framtiden, kommer du då att välja en statlig myndighet som din arbetsgivare? Andelar i procent. Alla Ja, absolut en statlig myndighet 3 5 Ja, troligtvis en statlig myndighet 51 56 Nej, troligtvis ett privat företag 37 33 Nej, absolut ett privat företag 4 4 Nej, annat 6 3 Jurister 37 %, eller nästan fyra av tio, av unga jurister vill byta till ett jobb hos en privat arbetsgivare. Även om det faktiskt är något lägre än genomsnittet, så innebär det en stor utmaning för staten, dels eftersom jurister är en stor yrkesgrupp inom staten, dels eftersom jurister är mer benägna än andra statsanställda att byta jobb. Det sistnämnda hänger sannolikt ihop med att det finns en relativt stor arbetsmarknad för jurister utanför staten, jämfört med många andra yrkeskategorier. Har du bytt jobb någon gång sedan du avslutade dina studier? Andelar i procent. Ja 63 68 Nej 37 32
68 % av juristerna, mot 63 % för genomsnittet av alla statsanställda, har bytt jobb minst en gång tidigare. Men vad är det då som lockar unga jurister att stanna respektive sluta i staten? Varför skulle du vilja arbeta på en statlig myndighet? Andelar i procent Bra förmåner 23 25 Bra lön 6 8 Det jag vill jobba med finns bara där 32 41 Finns intressanta jobb där 45 43 Mitt arbete kommer till nytta för samhället 53 47 Stor frihet 14 14 Bra karriärmöjligheter 15 24 Stora utmaningar 15 14 Trygghet 37 41 Högt arbetstempo 1 Lågt arbetstempo 1 3 Annat 6 7 Som för andra yrkeskategorier är det vad man skulle kunna kalla samhällsuppdraget som lockar mest med staten: möjligheten att göra nytta för samhället är den främsta anledningen till att unga jurister vill stanna i staten, tätt följt av att man upplever att det man vill jobba med bara finns i staten, fyra av tio känner också att det finns intressanta jobb i staten. Varför skulle du vilja arbeta på ett privat företag? Andelar i procent Bra förmåner 23 19 Bra lön 77 85 Det jag vill jobba med finns bara där 10 14 Finns intressanta jobb där 46 42 Mitt arbete kommer till nytta för samhället 2 Stor frihet 7 5 Bra karriärmöjligheter 58 68 Stora utmaningar 33 36 Trygghet 2 Högt arbetstempo 8 10 Lågt arbetstempo 0 Annat 6 3 Om vi istället tittar på vad som drar jurister från staten till andra arbetsgivare, så kan vi ana en koppling till den kritik vi sett tidigare: bättre lön, bättre karriärmöjligheter och större utmaningar är sådant som lockar. Dessa faktorer lockar dessutom juristerna till det privata näringslivet i högre utsträckning än andra yrkesgrupper. Här kan man ana ett samband med missnöjet med arbetsuppgifter och löneläge (se ovan). 3. Slutsatser Det verkar som om generationsväxlingen leder till särskilt allvarliga utmaningar vid rekrytering av jurister. Missnöjet med viktiga faktorer som intressanta arbetsuppgifter, bra löneutveckling, möjligheter till avancemang och personlig utveckling är utbrett bland unga statsanställda jurister, trots en lite positivare grundsyn på staten som sådan. Det finns en tendens i resultaten, som antyder att en dryg tredjedel av alla unga statsanställda jurister är så missnöjda med sin lön och sin löneutvecklingspotential, sina arbetsuppgifter och sina möjligheter att göra karriär, att de upplever att de inte får tillräcklig valuta för sin ut-
bildning. De överväger därför att lämna staten för en privat arbetsgivare. Om denna missnöjda tredjedel skulle göra allvar av sina intentioner så skulle det innebära ett mycket allvarligt kompetenstapp för staten. Särskilt som staten i dagsläget står inför behovet att istället nyrekrytera över 1 300 jurister på kort sikt, och ytterligare över 1 000 jurister på medellång sikt. Analysen av gruppen jurister, liksom för andra grupper, visar att resultaten erbjuder en stor utmaning för staten som arbetsgivare. Samtidigt som staten står inför en generationsväxling och måste rekrytera en helt ny generation av medarbetare så associeras staten som arbetsgivare inte i tillräckligt hög utsträckning med de faktorer som studenterna värdesätter högst, och de unga statsanställda är missnöjda med grundläggande delar av personalpolitiken vilket yttrar sig i att alltför få tycker att staten lever upp till förväntningarna som arbetsgivare. Om staten ska bli en attraktiv arbetsgivare för unga jurister så är det särskilt viktigt att satsa på att förbättra sådant som dessa är kritiska till. För staten finns därför anledning att se över lönepolitik, karriärvägar, arbetsuppgifternas innehåll och möjligheter till personlig utveckling i arbetet. Det är också viktigt att gör de mesta av de tillgångar som staten trots allt har som arbetsgivare, inte minst samhällsuppdraget som sådant, vilket är en källa till attraktivitet för staten som arbetsgivare, och ses som en värdefull merit av de anställda. ST presenterar i huvudrapporten till denna bilaga, Fler drömjobb i staten!, ett antal förslag på förbättringar inom dessa områden, baserade på ungas krav.