Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Inledning DELTA har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Regional utvecklingsplan för psykiatri se bilaga. Beställarförbundet har i sin samverkan tidigt uppmärksammat psykiatrin som en viktig aktör kring arbetet med psykisk ohälsa. Det är därför med tillfredsställde Beställarförbundet tar del av rapporten och rapportens betoning på samverkan och samarbete. Beställarförbundet vill lämna följande synpunkter och förutom några övergripande kommentarer följs den disposition som återfinns i rapporten: Flera av de förslag som presenteras harmonierar väl med de erfarenheter som utvecklats inom DELTA-samverkan. Beställarförbundet DELTA vill betona att utvecklingsplanen lyfter fram helhetsperspektivet och vikten av att utgå från individens behov på ett förtjänstfullt sätt. Det finns två generella synpunkter som Beställarförbudet DELTA vill framföra: I planen föreslås flera åtgärder som inkluderar en tvärprofessionell och ibland en tvärsektoriell samverkan. Erfarenheten visar dock att samverkansaktiviteter ofta har svårigheter att hålla över tid. Beställarförbundet anser att det saknas en analys av förutsättningar för att kunna utveckla och bibehålla en fungerande samverkan. Som en följd av avsaknad av analys om förutsättningar för en hållbar samverkan saknas också förslag till vad som krävs för att upprätthålla densamma. Beställarförbundet DELTA vill därför att man tydligare beaktar de erfarenheter som finns i nuvarande SOCSAM-försök. Dessa erfarenheter pekar på vikten av att vidta strukturella åtgärder som gemensamma beslutsfunktioner och att möjliggöra att resurser kan styras gemensamt. UPPDRAG OCH BAKGRUND Uttrycken psykisk ohälsa och psykisk sjukdom används omväxlande vilket ger ett intryck av att de skulle vara synonymer. Genom att inte göra åtskillnad mellan begreppen klargörs inte heller skillnaden mellan psykiatrins 1
ansvar (de psykiskt sjuka) och primärvårdens ansvar (de med psykisk ohälsa). I förslaget konstaterar man att gruppen psykiskt sjuka (psykoser, allvarliga depressioner mm) är i huvudsak oförändrad och att det är inom gruppen med psykisk ohälsa, som den stora ökningen finns. Man talar också om att ca en tredjedel av alla besök inom primärvården görs på grund av psykisk ohälsa. Konsekvenserna av detta avspeglar sig dock inte i förslaget, där fokus i stor utsträckning är psykiatrin. SAMTIDIGT PÅGÅENDE ELLER BEAKTADE UTREDNINGAR I förslaget kommenteras på flera ställen ungdomsmottagningarnas stora betydelse för unga med psykisk ohälsa. Därför kan det vara av vikt att påpeka att det just nu pågår en översyn av ungdomsmottagningarna i Västsverige, när det gäller innehåll och finansiering, på uppdrag av VGR och VästKom. FÖRSLAG TILL UTVECKLING AV VÅRDEN Beträffande Samverkan och samarbete Genom att de olika grupperna (psykisk ohälsa, missbruk, psykisk sjukdom, psykiskt funktionshinder) inte särskiljs tydligt blir det också svårt att läsa ut hur samarbetet mellan de olika samarbetsparterna skall se ut beroende på problematik. När det gäller de psykiskt funktionshindrade framgår inte tydligt att psykiatrin har det medicinska behandlingsansvaret och att ett gott omhändertagande av individen förutsätter att man är beredd att ta detta ansvar. Ansvaret faller annars istället på kommunerna eftersom individerna finns inom den kommunala socialtjänsten. När det gäller de med psykisk ohälsa och i vissa fall psykisk sjukdom har vi inom DELTA mycket god erfarenhet av psykiaterkonsult knuten till vårdcentraler och aktiviteter. För att få kontinuitet förutsätts att psykiatrin ser det som ett åtagande, som inte beror på personalsituation eller ekonomi. Detta framgår inte tillräckligt tydligt i förslaget. När det gäller planering för åldersgruppen 16 25 år förutsätter vi att ungdomsmottagningarna blir involverade. Beträffande Utveckling av vård- och behandlingsformer Avsnittet berör i huvudsak de traditionella psykiatriska grupperna och den traditionella psykiatrins uppgifter. Det är också där de kostnadskrävande förslagen finns. Det är av stor vikt att de psykiskt sjuka och de med psykiskt funktionshinder tas om hand av en psykiatri, som har hög kompetens och hög kvalitet. Det är dessa grupper, som har behov av det resursstarka psykiatriska teamet med en hög grad av omvårdnadspersonal. Men eftersom dessa grupper är i stort sett oförändrade till sin storlek borde det inte krävas så mycket mer resurser även om det krävs ett utvecklingsarbete, när det gäller innehållet. 2
Däremot berörs knappast alls det ökade behovet av olika insatser för den stora gruppen med psykisk ohälsa, som inte skall betraktas som psykiatriska patienter utan behandlas inom primärvårdsområdet. Där ställs stora krav på utveckling av öppna och lättillgängliga former av olika behandlingsmöjligheter (medicinska, psykologiska, sociala mm) både inom primärvårdens ram och utanför primärvården. Därför bör tillskottet av resurser tillfalla denna stora grupp. Under rubriken tillgänglighet kommenteras de olika långa väntetiderna till olika kategorier av personal. Sammansättningen av personal skall avspegla individernas behov. En skevhet, när det gäller väntetider, kan tolkas som att personalgruppernas sammansättning inte har anpassats till dessa behov. Beträffande Missbruksvård. Detta skulle kunna kompletteras med en plan för hur den psykiatriska kompetensen skulle kunna integreras i olika former av rehabiliteringssamverkan tillsammans med övriga myndigheter. Det finns goda erfarenheter inom DELTA av detta och att psykiatrisk kompetens i tvärprofessionellt team inriktat på arbetsrehabilitering av missbrukare varit mycket värdefullt. Då personer som är beroende av alkohol eller droger ofta har psykiska funktionshinder av olika slag, men lika ofta saknar en psykiatrisk vårdkontakt, har detta inneburit att dessa personer kunnat få kontakt med psykiatrin på ett naturligt sätt. Genom psykiatrins deltagande i teamfunktionen underlättas mötet med psykiatrin som kan ske vid en tidpunkt då individen efterfrågar hjälp utan lång väntetid. Det har då rört sig om en begränsad kontakt för bedömning, och inte en längre behandlingskontakt, men den har varit värdefull både för individen, för att kunna förmedla adekvat hjälp i fortsättningen, och för övriga myndighetsrepresentanter i teamsamverkan (socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och annan sjukvård) för att uppnå en mera heltäckande syn på individens behov. Genom att även en psykiatrisk kompetens finns representerad i samverkansteam som arbetar med missbrukare uppnås en ökad kvalitét på bedömningen av individens behov samt en ökad tillgänglighet till psykiatrin för både vårdsökande och andra myndigheter. FoUU Under denna rubrik kommer något av det, som saknats tidigare, och som berör den psykiska ohälsan. Många av de kommunala och primärvårdsuppgifter, som berörs, finns i människors närmiljö och är mycket mer utsatta för förändringar i befolkningsgruppers behov och krav på organisatoriska anpassningar än psykiatrin. Däremot behöver, som tidigare nämnts, utvecklingsinsatser, när det gäller psykiatrins konsultativa insatser i dessa verksamheter, göras. Här berörs också behovet av satsningar på ungdomsmottagningarnas verksamhet med mer av psykologisk och social kompetens och av utökning 3
av kompetensen på vårdcentralerna till psykologer och (inte och/eller det är helt olika yrkesgrupper, som inte är utbytbara) socionomer. Däremot nämns inte behovet av att ha alternativa former av stöd för den psykiska ohälsan många människor föredrar att, precis som när det gäller läkare, söka sig till en verksamhet utanför vårdcentralen. Under avsnittet berörs också olika former av psykoterapi. Det slås fast att behandling med kognitiv och andra korttidsterapier skall utvecklas. Samtidigt berör förslaget en stor grupp människor (psykiskt funktionshindrade, psykiskt sjuka, missbrukare, människor med psykisk ohälsa). Självfallet måste den psykoterapeutiska behandlingen utformas så att den passar individen, vilket i många fall innebär en längre behandling. Det innebär att krav ställs på kompetensen hos de, som skall arbeta med psykoterapeutiska behandlingsmetoder. För att kunna göra denna urskiljning mellan olika metoder krävs att man är leg psykolog eller leg psykoterapeut. Förslag till beslut Beställarförbundet DELTA på Hisingen föreslås besluta att godkänna sekretariatets förslag till yttrande att översända TU Dnr 2004/23, till Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri som eget yttrande Beställarförbundet DELTA på Hisingen Ola Andersson T f Verkställande tjänsteman Bilaga Bakgrund och sammanfattning av Regional utvecklingsplan för psykiatri 4
Regional utvecklingsplan för psykiatri Bilaga PREL. SAMMANFATTANDE RAPPORT 2004-06-17 UPPDRAG OCH BAKGRUND Uppdrag Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, HSS, gav 2001 hälso- och sjukvårdsdirektören i uppdrag att utforma en Regional utvecklingsplan för psykiatri, som särskilt skulle ta sikte på samverkan mellan olika vårdgivare och med andra huvudmän, utveckling av moderna behandlings- och vårdformer samt komplettering av kompetensstrukturen för verksamhetsområdet. Uppdragshandlingen godkändes i januari 2002. Lägesrapport lämnades till HSS i april 2003 och slutrapport avlämnas under hösten 2004 till Hälso- och sjukvårdsutskottet, HSU. SLUTSATSER Flertalet av rapportens förslag innebär en utveckling av befintlig verksamhet utan egentliga kostnader. Ett antal förslag innebär dock behov av resursförstärkning i större eller mindre omfattning för att kunna genomföras. Dessa förslag återfinns i huvudsak under avsnittet verksamhetsutveckling. Angelägen verksamhetsutveckling är etablering av alternativa vårdformer som också avlastar akutvården, förstärkning av missbruksvården, vårdformer för unga vuxna, självmordsförebyggande arbete och en till sjukdomspanoramat anpassad kompetensstruktur inom primärvården för att möjliggöra utveckling av primärvårdspsykiatri. Utveckling av Regionala kompetenscentrum fullt ut för relevanta diagnos och sjukdomsgrupper tillvaratar på bästa sätt regionens samlade kompetens och kommer att avsevärt flytta fram positionerna för FoU inom psykiatriområdet. Regionens psykiatri skall kännetecknas av en helhetssyn på patienten och dennes sjukdom, psykiska störningar och funktionshinder. Verksamheten skall beakta vårdens etiska grundprinciper och eftersträva att utöva en alltigenom humanistisk psykiatri. Det är därför viktigt att arbeta fram en gemensam värdegrund för de psykiatriska verksamheterna. Sammantaget med övriga förslag till utveckling och förstärkning av vården ger genomförande av den Regionala utvecklingsplanen för psykiatri goda möjligheter att uppfylla VISION 2010. Strategiska utvecklingsområden I utvecklingsarbetet har identifierats ett antal strategiska områden som är mer angelägna att tidigt prioritera i utvecklingen av den psykiatriska vården. Dessa är följande: Utveckling av missbruksvården för patienter med dubbeldiagnos Utveckling av former för arbetsfördelning och samverkan mellan primärvård och specialistpsykiatri 5
Metodutveckling för uppföljning av vårdens resultat och kvalitet Påbörja utveckling av Regionala kompetenscentrum Ytterligare komplettering av kompetensstruktur mot bakgrund av utvecklingsplanens inriktning Gemensam värdegrund 6