GENETIK - Läran om arvet



Relevanta dokument
GENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik en sammanfattning

Genetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén

Genetik - Läran om det biologiska Arvet

Sammanfattning Arv och Evolution

Mitos - vanlig celldelning

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

genvägar arv facit.notebook December 02, 2009 Genvägar arv mar 11 10:20

Betygskriterier DNA/Genetik

Förökning och celldelning. Kap 6 Genetik

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017

Genetik Detta kapitel innehåller följande avsnitt i faktaboken. Pilarna visar hur avsnitten i Läs mer-delen är kopplade till avsnitten i Baskursen.

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016

Genetik II. Jessica Abbott

Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016

18 Arvet och DNA. Faktabokens idé. Inledning

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Facit tds kapitel 18

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid ) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid )

DNA-molekylen upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

Genetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

Genetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12

Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén

Kromosomer, celldelning och förökning

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4

1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

DNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.

Genetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle

Testa dig avsnitt 10.1 FÖRKLARA BEGREPPEN

Arv + miljö = diabetes?

Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén

Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Prov Genetik. Max: 8G+7VG+2MVG G: 7G VG: 7G+4VG MVG: 8G+4VG+1MVG

Tentamen Reproduktion och utveckling, Åke Strids frågor:

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén

Fakta om spridd bröstcancer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

GENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling

DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Gen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.

Släkttavlor i genetiken

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén

Arvet, gener och bioteknik

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Inför nationella proven i Biologi

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Klinisk genetik en introduktion

Simulering av evolutionär anpassing En studie om hur arters anpassningsförmåga varierar med mutationsfrekvens.

ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

Ägg till embryo Dugga Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Genetik- läran om det biologiska arvet

VI MÅSTE PRATA MED VARANDRA CELLENS KOMMUNIKATION

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT GENETISK INFORMATION (sid )

Kromosomrubbningar och utvecklingsfel

Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer

Mutationer. Typer av mutationer

Förmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10

Genetisk testning av medicinska skäl

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

DNA-ordlista. 16S: Egentligen 16S rrna. Mitokondriell gen med förhållandevis liten variation som ofta används för att artbestämma DNA från däggdjur.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:

Korsningsschema med ett anlag Monohybrid klyvning

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

MDR1-defekten Hur det hela började av Marie Baaz

Världskrigen. Talmanus

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

VI ÄR ALLA OLIKA INDIVIDENS GENETIK

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

MERLE. fascinerande, förbryllande och förskräckande

Genetik. Generna finns i DNA-molekylen. DNA=deoxyribonukleinsyra

Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08

Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)

NATIONELLT ÄMNESPROV I BIOLOGI VÅREN 2009

Metoder för att identifiera genetisk sjukdomar

Månadens naturvetare Mars 2018

Transkript:

GENETIK - Läran om arvet

Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra)

Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande (hormoner) Förrådsproteiner

Proteiner Proteiner består av aminosyror

DNA-strängarna ligger packade i molekyler som kallas kromosomer 46 kromosomer - 23 kromosompar En från mamma och en från pappa i varje kromosompar Kromosomerna i ett par innehåller gener för samma egenskaper......förutom par 23, könskromosomerna Micke Sundström

Ett av kromosomparen bestämmer könet Vilken är vilket kön? Tjej = Kille =

Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8

Micke Sundström

Varje kromosom består av en DNA molekyl GEN - är ett avsnitt av en kromosom som kodar för en egenskap Gen = Arvsanlag

Vissa egenskaper styrs bara av arvet. T ex... ögonfärg blodgrupp örats form tummens form munnens form rakt/lockigt hår

...eller att kunna rulla på tungan Hur många i klassen är det som kan?

Men de flesta egenskaper beror på både arv och miljö. T ex... musikalitet intelligens bollsinne hudfärg styrka/längd

Tillbaka till DNA-molekylen... DNA-molekylen är en dubbelspiral Stommen består av fosforsyra och deoxiribos, en sockerart. Stegpinnarna består av fyra kvävebaser: A - Adenin T - Tymin C - Cytosin G - Guanin De passar ihop två och två: A med T och C med G. Micke Sundström

DNA-molekylen är en dubbelspiral Stommen består av fosforsyra och deoxiribos, en sockerart. Stegpinnarna består av fyra kvävebaser: A - Adenin T - Tymin C - Cytosin G - Guanin De passar ihop två och två: A med T och C med G. Ordningen av kvävebaserna i en gen utgör recept på vilka olika proteiner som bildas. Micke Sundström

Proteiner 1. Proteiner byggs av molekyler som kallas aminosyror. 2. Varje aminosyra motsvaras av en triplett med kvävebaser (t ex CTG, ATT eller GGC) 3. Kvävebaserna läses av tre och tre. 4. Ordningen på kvävebaserna avgör i vilken ordning aminosyrorna ska komma. GEN

Proteiner 1. Proteiner byggs av molekyler som kallas aminosyror. 2. Varje aminosyra motsvaras av en triplett med kvävebaser (t ex CTG, ATT eller GGC) 3. Kvävebaserna läses av tre och tre. 4. Ordningen på kvävebaserna avgör i vilken ordning aminosyrorna ska komma......som avgör vilket protein som bildas! GEN

3. Det färdiga proteinet paketeras och skickas ut i kroppen 2. Här läses tripletterna av och paras ihop med rätt aminosyra 1. Här kommer DNA-kopian (mrna) ut ur kärnan Micke Sundström

Mitos och Meios Mitos och meios är två olika typer av celldelning. I båda fallen kopieras och överförs cellens arvsanlag till nya celler. Mitos kallas även "vanlig celldelning" och sker när en cell delar sig i två nya identiska celler. Meios kallas celldelningen för könsceller, vilken skiljer sig från den vanliga delningen. Här kopieras cellens innehåll och förs över till två nya celler som sedan delar upp sig i fyra nya med halverat antal kromosomer. Man kan säga att mitos gör att vi växer och meios att vi överhuvudtaget blir till.

Pojke eller flicka?

Dominanta och Recessiva anlag Bruna ögon Blå ögon

Homozygot och Heterozygot

Färgblindhet

Fenotyp och Genotyp Fenotyp det anlaget som uttrycks, som syns på utsidan. t ex blomfärg, ögonfärg Genotyp de egenskaperna man bär med sig i generna Personerna BB och Bb (t ex ögonfärg) har samma fenotyp (=brunögda) men har olika genotyper (BB=dominant homozygot, Bb=dominant heterozygot)

Mutationer Downs syndrom Albinism

Mutationer Mutationer beror på att det uppstår fel vid kopieringen av kromosomerna vid celldelningen. De kan uppstå slumpmässigt utan orsak. De kan också orsakas av strålning, gifter, eller sjukdomar. Saker som stör celldelningen. Som tur är har kroppen inbyggda skydd som tar bort de flesta mutationer som sker i våra celler. Dåliga celler tas helt enkelt bort.

Mutationer Många viktiga steg i livets utveckling består av mutationer Så även om mutationer oftast är dåliga, uppstår ibland en bra mutation som för utvecklingen framåt Dessa finkar härsammar från samma art, men mutationer och uppdelning under tidens gång har ändrat deras egenskaper.

Mutationer Cancer När normala celler skadas bortom räddning elimineras de genom apoptos. Cancerceller undviker apoptos och fortsätter att föröka sig genom okontrollerad celldelning.

?