pedagogska monografer umeå UTBILDNINGS- OCH ELEVANALYSER - STUDIEAVBROTT VID FILOSOFISK FAKULTET I UMEÅ Inga Elgqvst-Saltzman Unverstetet och Lärarhögskolan Umeå
PEDAGOGISKA. MONOGRAFIER UMEÅ UTBILDNINGS- OCR ELEVANALYSER - STUDIEAVBROTT VID FILOSOFISK FAKULTET I UMEÅ INGA ELGQVIST-SALTZMAN l-bg UNIVERSITETET OCH LÄRARHÖGSKOLAN I UMEÅ NR 10 1971
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 3 1.3 Utrednngar och forsknng beträffande studeavbrott 3 2 UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING 7 2.1 Undersöknngsgrupp 7 2.2 Datansamlng 7 2.2.1 Regsteruppföljnng 7 2.2.2 Enkät tll msstänkta avbrott 9 3 RESULTATREDOVISNING 10 3.1 Resultat av regsteruppföljnng 10 3.1.1 Studeresultat enlgt nsttutonsregsteruppföljnng 10 3.1.2 Studeaktvtet enlgt nsttutonsregster 11 V 3.1.3 Avgränsnng av grupper som slutat studera vd flosofsk fakultet Umeå 12 3.1.4 Msstänkta avbrott 12 3.2 Resultat av enkät tll 236 msstänkta avbrott 13 3.2.1 Fortfarande studerande, slutat eller avbrutt 13 3.2.2 Orsaker tll studeavbrott 16 3.2.3 Tdsaspekter på studeavbrotten 18 4 SLUTDISKUSSION 20 REFERENSER TABELLBILAGA BILAGA 1 Frågeformulär 2 Överskt över projektets uppläggnng Sd
SAMMANFATTNING En longtudnell uppföljnng av omkrng 1000 studerande nom flosofsk farkultet Umeå påbörjades ht 1968 och har pågått under tre år. Gruppen har följts med avseende på studeresultat, studeaktvtet och bortfall dels genom uppföljnng av studeranderegster dels genom enkäter. Denna rapport är en delrapport nom projektet och är en lägesbeskrvnng av hur gruppen såg ut efter två år, hur många som fanns kvar som studerande nom fl.fak. Umeå och hur många som lämnat med uppnått studesyfte, hur många som övergått tll annan utbldnng och hur många som försvunnt av annan anlednng. Orsaker tll avbrott och tdpunkt för avbrott har undersökts. Vår uppföljnng httlls tyder på att en mycket lten grupp (under 10 fo) ej befann sg någon form av utbldnng två år efter uppföljnngens början. Omkrng 20 procent hade emellertd ändrat sna studeplaner och bytt utbldnng". Övergångar hade skett dels tll flosofsk fakultet vd annan läroanstalt, dels tll annan fakultet eller högskola, dels tll annan postgymnasal eller gymnasal utbldnng. Vad som skall betecknas som "studeavbrott" är en fråga om hur man defnerar avbrott. Antalet avbrott är helt beroende av vlket studemål och vlken studenvå man sätter dem relaton tll. Den vanlgaste orsaken tll att studer vd flosofska fakulteten ej fullföljes vsade sg vara ändrade stude- och yrkesplaner. Orsaker sammanhängande med utbldnngen eller studestuatonen uppgavs av 30 procent av de som avbrutt studerna. Socala och ekonomska skäl lksom sjukdomsorsaker anfördes sällan. Mltärtjänstgörng var emellertd det mest frekventa skälet för de som gjorde tllfällga uppehåll studerna. Avbrotten har huvudsaklgen nträffat under eller omedelbart efter första studeåret. Rapporten nnehåller en forsknngsöverskt över bortfallsproblematken på unverstetsnvå och dskuterar vssa metodfrågor samband med studeuppföljnngar nom flosofsk fakultet - bl a nuvarande regstrerngssystem. För att underlätta läsnngen sammanfattas a) undersöknngens totala uppläggnng fgur 1 b) huvuddata en enkät tll msstänkta bortfall fgur 2. I blaga 2 fnns hela undersöknngsgången projektet redovsad.
E ta p p ^ Fgur 1 Schem atsk ö v e rsk t över o lk a etap p er p ro je k te t "U tb ld n n g s- och elev an aly > : W ;.X l CM CD 1 PO, «<D ; o ( O cr> to C 0 0 3 O 4-» c r cd t_ k_ <D fö xj O) rj c +-> to c :co mo OO CD JO <n c o CD v. O O) c :o Cl. CL T? O 03! v~;,_q -X C :<o! t/j; CO u3 CO 2C. fö 0E -m j* -M tn Uro jr cn W v- «r^.v n ; <D c ; 0) 1 > C [ Jof...1 I 1 1/3 <D cm CD 3 4 +~> u> a> o j\ \ \ \ \ \ \ \ L-o. E ^ fp Q) ; j -JüC *!! an! * >* : -M LJ 'S ra <D f ;! 4~» XJ j 1 LO 1 X» +-> <D ca CL 4-> CD ~ö C03 u CD O Z3 4-j LA <D~=r X>CO C LA CD s~ CD L. O C 0E CM CD O X UJ vo a r- :! I \ \ \ \ V \ - ^4 - CD 1 _? _ > a> ofd O { cn C!! *b! o<d! * ro! T3! Q.! j- ; C? 0) 1 ca 1 ^ ~a \ 1: L- C 3 s CD ; -M j X» ^! C 1 po -d- ; ; I m cr>! (D! «5 to c ro L.... ~~ TJ! V Q- ; t4 - c f-------------t a> } CL t cd? T3 03! CL 1!U C C \ D 1 j ro ro 1 5 _t r! 4- ; l~ c ; CD } j CO 4-» 1 -M! a>! 1 ^! - o! ; 4-*.JO * j. j 5 M- j L., L. cn!. 1 - I o ra 1 <D *!. <+- o> ; cl: * l v 1 = CQ j s -cr ' s LA ; CM * ; : la/^s ; \ -d ca 1 C : 5 ; 1! r 03 1 OJ 4-J * 4~> X» 1 1 : a> ; j ; M E 1 { ; 1 :co {. t ] -X oo * ) oo CA o 0 u "O c C MD j LJf_U! 03 CD 03 <D c/> +j +j D aoo CL Q*\ (D vd I a> \ >! \j) m C o :o r-^. 4 o CD O xj C f ra r^. oj r*^. E * > O c
, U t f a l l av e n k ä t d e c. - 7 0 t l l 236 nm s s t ä n k t a b o r t f a 1 1n av 9 9 6 som h t 68 v a r n y b ö r ja r e äm nena CM k 3 O) olö 0) o rv 00 \0\ cn <D k -o } 3; X : I If) l X^ o> c;? k <ö' jz **n cd <u; s 04 3' O* «k C! Q> eä o m "O 3X «/> cn -4 : O ' X 0 cn 0 sd j [j* * 1»~» 0 ; f X ; w C 5 * <D ( ' 4-4 E ; fö X cn cn vd! \ co ; -X \D.! ; O O tn O) <D ro k TI <D T> ' Q 3 fö -X V) <U cr c <u L. cn X> <y e ~o 3 to fa Cn. fö...-h *, X x k» -X fö j :o 4-4 C»' c X k 1 X <D fö *.fö X fö oru» X cn L- x 0 c Cl X) X fö cn L- cn cn d) 3 CM r cn X o> X 44 1 X -X > x :cö LU 10 > fö % c I r- O 3 ÜJ (1)! r r~ cn cm tn cn 1 [m # cu LTV x 44! m k } <u <ö X! L- 0) fö E 1 r k 0) 1 X I x \ 4-» CM 0 LA sj X cn < ora ; cn cn ;? cn ~ Q. 1 C > X 0Q fö I :o 44 O 3 < f! < * * j 5 C C p fö ; E 0 * CO j 5^ X 3 O I 1 un * CD 44 a> X ; 44 3 1 1 cn cn cn p 0) cn O X t ; Cl 44 - X <u 3 > 3 ofö c X L- C U > as 1 X 1 fö fö j*: -X X X f C L. 3 L- cn c t c :ro * > a) O fö 1 < -J to X CL X * ---- I cn * *-**, cnlo «t!<n» -X 4-» cn cn c 1 X u 4-4! ;ö > X X 1 0 I _c X 3 *0 c> ofö c 3 m cn c 3» ; k fö»* * X 1n <U c X O E en ; 1 { > c 4J c O :o :o j < 3 < O X! 1 > fo -4- CM 4~ X 44 0 ; k h* JO 1------- -------- «H 1 j T> f 3 1 t f 4-» > j * fö O 1 4 CL) 4-4 X E X! k 0 O 0 k! 4- m x j c * oj t 44.3......r...j 1ö! 1 vd fö j f -~~ Cl Ql 3 k. U 0) an x m X cn a) c L- c 0) -X - :o L. tn O L. cn x 0* O) <D :fö X T5 X X C fö c fö X ^ 0) > 1 1 f! o* k :0 4- k fö > vo -T (O cm fr*** k <y * c * \ fö X r- ~ *.-' "s.» a. E O E T3 E Tö E 3 * j*: X 0 3 «to 0 X to cn X O ' ' 3 cn L. ofö Q> 0) CL X fö <D to k cn r a> 0 0) T> fö a> «k. k > X X cn C X :< >- 0) ca, * r CM cn J I f I c- k. :ro cn -T O CM t ko n LT\ «* (OO j CM CO cn CM LT\IO [CM 00 cn cn 0 T MD X ko r-- r^» X X X X X X > X > X l I j? 1 C t CM <V\ j 5$- k 3 X X Endast h M r h p f A f för M rpr - A A 11
1 1. INLEDNING 1.1. Bakgrund. Undersöknngen nterades av Kompetensutrednngen (KU) som ett led den del av utrednngens uppdrag som avsåg betygs och tests prognosvärde. Ht 1968 testades nybörjarna statstk, engelska, pedagogk, kem samt nom medcnska och odontologska fakulteten vd Umeå unverstet med ett begåvnngsprov och samtdgt nsamlades en mängd bakgrunds- och betygsdata. På grundval av mycket noggranna akttagelser av studeresultat alla delprov under ett år räknades ett särsklt studeprestatonsmått fram och korrelatonsberäknngar emot betyg och test utfördes. Denna undersöknng har redovsats KU:s specalbetänkande 1970:20 under rubrken "Prognos av studeframgång vd Umeå unverstet". (SOU 1970:20, sd 245-273). Det bedömdes angeläget att fortsättnngsvs följa undersöknngsgrupperna bl a med hänsyn tll att studeavbrott och studeförsenngar nom flosofsk fakultet är ett mycket omdebatterat men föga systematskt undersökt område. Grupperna har därför under det två följande åren 1969/70, 1970/71 fortsättnngsvs följts med avseende på studeresultat och studeaktvtet genom nsamlande av data från unverstetets lokala studeranderegster och genom enkäter tll de studerande. Särsklt stor tonvkt har lagts på analyser av studeavbrott och studeförsenngar. Studeavbrott och långa studetder har ansetts utmärkande för utbldnngsorgansatonen vd de flosofska fakulteterna. Många admnstratva ngrepp har vdtagts - nte mnst under de senaste åren - för att komma tll rätta med dessa "mssförhållanden" och öka "genomströmnngen". I Kungl. Maj ts proposton nr 4 år 1969 anfördes som ett motv för nförande av 1969 års studeordnng: "Många av de studerande som börjar sn utbldnng vd de flosofska fakulteterna fullföljer aldrg studerna fram tll avsett studemål, andra åter uppnår det först efter långt utdragna studer". (Sd 64). De mått på utbldnngseffektvtet man haft som underlag för utbldnngspoltska beslut har vart examensfrekvens och nettostudetder olka ämnen och de data man utgått frsn är de som sammanställts SCB:s utbldnngsstatstk på grundval av den regstrerng av studeresultat som sker genom det s k regstrerngssystemet nom flosofska fakulteten.
2 Krtska synpunkter beträffande valdteten dessa effektvtetsmått har börjat anföras nte mnst från pedagoghåll (Dahllöf, 1968} Dahllöf-Lundgren, 19715 Kallos 19T0 Handal). Försök att få fram bättre underlag för bedömnng av utbldnngssystemet har stött på stora svårgheter nte mnst vd nsamlngen av grunddata. Holmström (l97l) har en analys av studeresultaten för en nskrvnngsårgång vd jurdska fakulteten Uppsala anfört följandes "De erfarenheter som gjorts under denna förundersöknng och de resultat som erhållts ger belägg för att det nte går att föra någon mer menngsfull och nyanserad dskusson om studeutfallet nom utbldnngssystem på unverstetsnvå utfrån offcellt tllgänglga data form av studestatstk, tentamensredovsnngar och regstrerngsuppgfter. Man kan ställa sg frågande tll om de ndvdegenskaper (bakgrundsegenskaper) man rutnmässgt tar med undersöknngar av studeutfallet på unverstetsnvån är relevanta. Vare sg man syftar tll undersöknngsresultat som kan läggas tll grund för en dskusson av utbldnngssystemets effektvtet eller tjäna tll hjälp för den ensklde studerande att lösa de prortetsproblem han möter under sn studegång, så krävs en mer komplex undersöknngsuppläggnng, där man tar hänsyn tll samtlga komponenter utbldnngssystemet". (Sd Vs8). Källos (1971) har en deskrptv undersöknng av "Vdgat tllträde tll högre utbldnng" påvsat vlka stora svårgheter som råder vd nsamlande av studedata på ndvdnvå också för en mycket väl avgränsad grupp. Unverstetskanslersämbetets redovsnng ht 1970 av första årets erfarenheter av den nya studeordnngen llustrerar de rådande svårgheterna att få fram data som kan utgöra ett relevant underlag för utvärderng av utbldnngen (UKå-aktuellt 8, 1970/71). I en nylgen sammanställd rapport över studeresultat Umeå betonar utbld- nngsledarna dels hur tdsödande och arbetskrävande det är att ta fram studedata och dels hur svårtolkade de data är som man kan få fram. De framhåller bl as "Enlgt vår menng är det en mycket allvarlg brst, att man ett så pass komplcerat och kostnadskrävande system som unverstetsutbldnngen utgör, nte kan få fram elementära uppgfter om resultatet av verksamheten. Unversteten utbldar folk på hög nvå automatsk databehandlng medan den egna nterna nformatonsbehandlngen är totalt hantverksmässg". (Några aspekter på den nya studeordnngen, 1971, sd 13)*
3 1.2. Svfte Det övergrpande syftet ned projektet är att genom systematska analyser av nybörjargrupper och nyhörjarmoment medverka tll att få en stablare grund för utvärderng av utbldnngen flosofska fakulteten. Syftet med denna delrapport är att ge en lägesbeskrvnng av hur undersöknngsgruppen från ht 68 såg ut efter två års uppföljnng med särskld tonvkt på bortfallsproblematken. Ytterlgare ett syfte med rapporten kan sägas vara att påvsa hur svårt det för närvarande är att få fram säkra grunddata om studeresultat, studeaktvtet och bortfall på grund av brster nuvarande nformatonssystem. 1*3. Utrednngar och forsknng beträffande studeavbrott När det gäller avbrott unverstetsutbldnng har man svensk utbldnngsdebatt ofta satt lkhetstecken emellan avbrott och ej avlagd examen. Avbrotten -dvs andelen som nte fullföljer studerna tll examen - har betraktats som ett mått på utbldnngsorgansatonens effektvtet. Ju färre avbrott desto bättre utbldnngseffektvtet. 1955 års unverstetsutrednng publcerade en undersöknng av examnatonsfrekvenser olka fakulteter på studerande nskrvna 1948/49 (SOU 1957:24). 1966 lät Unverstetspedagogska utrednngen verkställa en jämförande undersöknng på studerande nskrvna 1956/57 och L. Km fann att andelen examnerade nom flosofska fakulteten nte hade ökat nämnvärt trots de genomgrpande förändrngar utbldnngsorgansatonen som skett under de mellanlggande åren (UFUjII 1966). Urban Dahllöf påvsade 1968 en ny bearbetnng av Kms materal att statstken över examensfrekvens förändrades avsevärt om man delade upp materalet undergrupper och bl a höll sär de som skrev n sg omedelbart efter studentexamen och de som vart ute några år förvärvsarbete. Andelen som avlagt examen bland de drektnskrvna var betydlgt högre och låg för flosofska fakulteten mycket nära den examensfrekvens som man funnt vd de spärrade fakulteterna. Dahllöf drog den slutsatsen att det gruppen som ej kom drekt från gymnasum fanns många som nte avsett att ta examen. Studer som nte leder fram tll examen behöver nte vara,fstudemsslyckanden". Dahllöf frågasatte det rmlga att använda examensfrekvens som effektvtetsmått.
4 Kallos har ett bdrag tll ett unverstetspedagogskt symposum Oslo 1969 - som bl a hade studebortfall som huvudtema - -understrukt Bahllöfs slutsats. Kallos vll se studebortfall som en naturlg och logsk konsekvens av brsterna nuvarande utbldnngssystem (Handal, 1970, sd 129)» I ett annat "paper" tll samma symposum anför Lauvås några krtska synpunkter på den bortfallsforsknng som utförts under de ssta 30-40 åren särsklt USA. Lauvås har centrerat sn krtk krng fem huvudpunkter. 1. Flertalet undersöknngar omkrng bortfallsproblematken har tagt som utgångspunkt nsttutonella behov och krav och mera sällan studenternas. 2. Bortfallsproblematken bör större utsträcknng ses " lys av en nteraks jonsprosess mellom student och unverstetskultur". 3. Heterogenteten Studentpopulatonen måste uppmärksammas mera. Det är mera fråga om olka bortfallsgrupper än en bortfallsgrupp. 4«Man måste större utsträcknng se bortfallet ljuset av när studegången det nträffat. 5. Forsknngen behöver en teoretsk förankrng (Handal, 1970, sd 93-103)» Studevägledaren vd Köpenhamns unverstet Jan L^ve anbefaller en mera nyanserad syn på problemet med en begränsnng av studebortfall (Handal, 1970, sd 141-155)» Bortfallets storlek är beroende på hur man defnerar bortfall - bortfallet på unverstetsnvå är mndre än bortfallet relaton tll påbörjad studekurs för en och samma studekull. L^ve vll kategorsera bortfallen socala, personlga och "forventnngsmessga" orsaker. Med det senare avses orsaker som kan hänföras tll en brstande överensstämmelse mellan den studerandes förväntnngar på studestuatonen och den faktska studestuatonen. Han menar också att det är nödvändgt att på vetenskaplgt sätt samla n upplysnngar om vlka nformatoner som är vktga för de studerande nnan de börjar utbldnngen. Under symposedskussonen Oslo konstaterade man bl a att termen studeavbrott måste defneras klarare med hänsyn tll studemål, vdare med hänsyn tll om bortfallet är frvllgt eller påtvngat, om det är föranlett av byte av studemål eller andra orsaker. Vdare ansåg man det vktgt att tdsfaktorerna beaktas, dvs tllfällga eller defntva avbrott, lksom tdpunkten för avbrotten. Bortfall - menade man - måste betraktas som en växelverkan emellan de studerande och deras karaktärstka å ena sdan och det socala systemet och dess karaktärstka å andra sdan.
5 Oslosymposet fann följande defnton användbar. "Med bortfall menas de grupps av studenter som har valgt et vsst studum et vsst år og förlåter dette studet uten å ha nådd studemålene". (Handal, 1970, od 201), Ett samnordskt foroknngsprojekt med följande tre huvudmål sksseradess " - Gjennom forsknngsmessg analyser av det faktsk forekommende studebortfall, s/ke å klassfsere bortfallet menngsfulle kategorer. - A kartlegge og belyse faktorer og forhold studemlj/et som er relevante for bortfallsproblemet. - A studere selve nteraksjonsprosessen mellom student og studemlj/ og s/ke å relatere denne tll bortfall." (Handal, 1970, sd 220). Unverstetspedagogska utrednngen (UPU) anförde stt prncpbetänkande "Den Akademska undervsnngen" följande avseende studeframgång, studemsslyckande, genomströmnng och bortfall. "I anslutnng tll en genomgång av de undersöknngar som företagts vll UPU ntroducera en mer nyanserad termnolog krng studeframgårgoch studemsslyckanden. Forsknngen på detta område har httlls ldt av en vss ensdghet och av vssa brster vad gäller teorbldnngen. Svårgheterna att värdera tllgänglga data, särsklt fråga om avbrott och bortfall, bör understrykas. Det är lka väsentlgt att man håller sär framgång från systemsynpunkt och framgång från ndvdsynpunkt som att man nte lkställer avbrott och bortfall med ndvduella studemsslyckanden." (UPU 1970, sd 56). Beträffande undersöknngar utanför Sverge refererar UPU en dansk bortfallsundersöknng vd Irhus unverstet, där man försökt gruppera orsakerna tll studeavbrott och bl a funnt att det var ett relatvt fåtal som uppfattade studerna som för svåra förhållande tll sna anlag. Den största gruppen denna undersöknng angav att de valt "fel" utbldnng och cke vetat vad de gav sn n på när de började sna studer. (UFU 1970, sd 55)* U 68 har nylgen publcerat en avbrottsundersöknng där Svanfelt kommt fram tll att examnatonsfrekvens är ett tvvelaktgt mått på utbldnngseffektvtet. Man måste beakta att utbldnngssystemet sg lksom samordnngen med andra delar av samhället förutsätter att en del av de studerande tvngas avbryta studerna eller får studeförsenngar. (SOU 1971:20), Eftersom många byter fakultet är det svårt att ange antalet "msslyckande" nom en enskld fakultet. Svanfelts undersöknng omfattade dels en längdsnttsstude omfattande omkrng 1000 studerande nskrvna 56/57 som ej avlagt examen ntll utgången av ht 1968, dels en tväosnttsstude av omkrng 6000 studerande som hösten 66 deltog undervsnngen nom flosofsk, jurdsk, teknsk och ekonomsk fakultet och ej var regstrerade som studerande vd någon fakultet eller högskola 1967 samt enlgt SCB:s regster saknade examen vd slutet av ht 1968. Svanfelt har denna undersöknng bl a försökt systematsera olka slag av studeuppehåll
6. och studeavbrott och redovsa de studerandes egna uppgfter om anlednng tll studeavbrott enlgt enkätsvar de olka kategorerna. Materalet har bl a uppdelats med hänsyn tll de studerandes avskt att avlägga examen. Undersöknngen vsar hur blandad den grupp studerande är som defntvt eller för en längre td avbryter sna studer. Bland de s k studeavbrotten ngår många sora redan vd nskrvnngen har yrkesutbldnng och fast anställnng och aldrg avsett att avlägga examen men där fnns också en stor grupp som påbörjat utbldnngen med avskt att avlägga examen men av olka skäl msslyckats. I en prelmnär rapport (Svanfelt 1970) beskrevs den senare gruppen på följande sätt "Bland de studerande som "msslyckas" ngår många unga med enbart utbldnng från allmänt gymnasum. Bland dessa fnns en klar tendens tll överrepresentaton av studerande (ofta kvnnor) med låga gymnasebtyg, ofta från latnlnjen, och som påbörjat unverstetsstuder för att få td att närmare överväga stt stude- och yrkesval. Även s k komplettander ngår denna grupp". (Sd 68). Undersöknngen vsar att det fortfarande 24 termner efter nskrvnngen fnns aktva studerande utan examen. I en rapport över studeavbrott vd Vuxengymnasum utförd vd Pedagogskt Centrum Stockholm (Borgström m fl, 1970) lämnas nlednngsvs en redogörelse om studeavbrottsproblemet nom vuxenundervsnng och där fnns också en ntressant överskt över amerkansk forsknng avseende studeavbrott och orsaker tll studeavbrott redovsad. I en sammanställnng av undersöknngar på området efterlyste Werner och Davs (1964) studer som nte är av post facto karaktär utan som följer eleven från studestarten och försöker upptäcka förändrngar atttyder eller andra förhållanden som kan vara kopplade tll ett senare studeavbrott.
7 2. UNDERSÖKNINGENS UPPLÄGGNING 2.1. Undersöknngsgrupp Undersöknngsgruppen omfattar sammanlagt 996 studerande fördelat på nybörjare ht 68 engelska 186, pedagogk 423> statstk 343» kem 44«74 procent av gruppen hade påbörjat sn unverstetsutbldnng ht 68 (recentorer). Dessa har ägnats särskld uppmärksamhet vssa bearbetnngar. 2.2. Datansamlng I denna rapport har hela den ursprunglga gruppen följts oavsett studeaktvtet under första termnen, (jfr SOU 1970s20 sd 249> 263). Under läsåret 68-69 nsamlades studeresultat genom uppföljnng av samtlga skrvnngs- och tentamensresultat på samtlga tentamenslstor (Se SOU 1970s20, sd 254)» Datansamlngen för år 69/70 baseras på a) regsteruppföljnng b) enkät tll 236 som på grundval av regsteruppföljnng defnerades som "msstänkta bortfall". 2.2.1. e ^t^rup f l<jnn1g Det centrala masknella regstret över studeresultat flosofsk fakultet som fnns vd statstska centralbyrån gck ej att utnyttja denna undersöknng, dels p g a att dessa data är av alltför sammanfattande karaktär och dels p g a den tdseftersläpnng som förekommer regstret. Umeå unverstet har ett databaserat studeranderegster som emellertd f n endast nnehåller uppgfter nsamlade vd nskrvnngen dvs bakgrundsdata. Det hade därför nte något ntresse för denna uppföljnng. De regster som anltats och tdpunkt för uppföljnng framgår av nedanstående uppställnng.
fco rd S O Q CD n3 o *H PCD O e-~ a\ PS*"-- O ST" CQ -p > -P cö " e c o t CT \ -P* > H > O Q< o pp <4 P5 r4 OO P 40 PS <D 4^ CO Äo 4» O <4 IO f-mpp m -p cö 4-" gho > p. p o p o cö o T3 g ro cö p 4Ä *H P O SP rh p ' tl)» (D -P CQ 1 PS t» P <D *P CÖ SO CO" ttf) <1? o - p p o r4 r~-~s 0) CD H P Tj SP ^ CO f (O p CD P tc > rh Ö EQ &CÖ O O (D PS
9 Datansamlngen va studeranderegster av sklda slag är arbetskrävande på grund av den brstande samordnngen. Den ger nte heller tllräcklg nformaton för att klart kunna avgränsa vlka som avbrutt studerna eftersom varken avregstrerng eller regstrerng över närvaro förekommer rutnmässgt. Datansamlngen utfrån regsteruppgfter måste därför kompletteras med enkät. 2.2.2. EnJjä tjll_mj,s t^,rkt^ avbrott En enkät utsändes december 1970 tll 236 ndvder som defnerades som "msstänkta avbrott" tll följd av regsteruppföljnngen (se nedan sd 12 ). Frågeformuläret utsändes per post tll de studerandes hemadresser. Svarsfrekvens efter ett påmnnelsebrev och telefonpårngnngarna = 87 procent, d v s ej svar från 31 ndvder. Svarsfrekvensen olka ämnen framgår av tabell 1 tabellblagan. Enkätformuläret upptog fem huvudfrågor I Studerar Du för närvarande vd Umeå unverstet? II Vad har Du studerat vd unverstetet? III Avser Du att avlägga akademsk examen? IV Ange Dn huvudsaklga sysselsättnng under de fem termner som gått sedan sept 1968. V Anlednng tll studeavbrott. Vd formulerngen av alternatven fråga V användes som förebld det formulär som använts U 68ss avbrottsundersöknng (Svanfelt, 1970). Vårt formulär är dock betydlgt kortare. Detaljutformnng framgår av bl L Bearbetnngen av enkäten har skett manuellt.
10 3. RESULTATREDOVISNING 3.1. Resultat av regsteruppföl.nng 3.1.1. jj>t]de e ultat_enl,gt >n^t.tutons e ^t rp f lj.nn Genomgången av nsttutonsregstren resulterade att samtlga genomgångna prov och tentamna under tden sept 1968 fram tll mtten av vt 1970 fanns lstade för samtlga undersöknngsgruppen. Det skulle bl alltför omfattande att här återge dessa studeresultat. För att ge en vss uppfattnng om de kvanttatva resultaten och syfte att uppnå vss grad av jämförbarhet fråga om kvantteten studeresultat vägdes varje ndvds prestatoner nom olka ämnen samman tll ett gemensamt studepresxatonsmått enlgt följande 0 Inget studeresultat noterat 1 Studeresultat under sammanlagt 1 betyg 2 Sammanlagt 1 betyg 3 " mer än 1 ej 2 betyg 4 " 2 betyg 5 " mer än 2 ej 3 betyg 6 " 3 betyg 7 " mer än 3 ej 4 betyg 8 " 4 betyg 9 " mer än 4 betyg Ytterlgare sammanslagnng av materalet fem grupper gav resultat enlgt tabell 1 nedan. Tabell 1. Studeresultat för de olka ämnesgrupperna ht 68 - mtten av vt 70 uttryckt sammahvägda fktva betygsvärden (Procentuell fördelnng). Kategorer av studerande Pedagogk N 423... Engelska N 186 Statstk N 243 Andel som ej uppnått något resultat 26 9 10 - Andel som har något resultat men ej sammanlagt 2 betyg 26 25 30 16 Andel som har 2 betyg men ej sammanlagt 3 20 48 25 32 Andel som har 3 och över 3 betyg 20 15 33 21 Kem N 44 Andel som har tagt ut examen 8 3 2... 31. Summa 100 100 100 100
11 J offlm n1 a s En sammanvägnng av delar av betyg nnebär gvetvs approxmatoner som nte gör anspråk på att vara något annat än ett försök att grova termer få jämförbarhet beträffande de kvanttatva resultaten. Den ojämna fördelnngen av andelen som tagt ut examen olka ämnesgrupper återspeglar fördelnngen av recentorer - tdgare nskrvna studerande våra ämnesgrupper vd undersöknngens början, (jfr tabell 2 tabellblaga). Av sammanställnngen framgår för övrgt att andelen som nte uppnått något resultat och förmodlgen avbrutt studerna är störst pedagogk. Pör att få större klarhet om ev avgång bör man se på studeaktvteten. 3.1.2. t^deak&xe Al t_ su n regste Eftersom någon oblgatorsk närvaroregstrerng nte förekommer kan man vd defnton av närvaro nte utgå från närvaro vd undervsnng. Närvaro vd prov regstreras däremot på studekorten. Av denna anlednng har en aktv termn här defnerats som en termn, där studeresultat fnns noterat något nsttutonsregster form av prov, deltentamen eller tentamen. Av tabell 2 framgår hur undersöknngsgruppen fördelar sg med hänsyn tll aktva termner enlgt denna defnton. Sedan de som t agt ut examen (n=59) och de som bevslgen övergått tll medcnsk, odontolo gsk fakultet eller socalhögskola (N=2.5) tagts bort kan den resterande gru; ppen (N=912) vd mtten av vt 1970 grovt ndelas 1. sådana som nte uppgvt något studeresultat över huvud taget 2. sådana som successvt försvunnt 3. sådana som har studeresultat noterade vt 70.. Tabell 2. Studeaktvtet ht 68 - mtten av vt 70 för de undersöknngsgruppen som ej avlagt examen eller bevslgen övergått tll annan fakaltet (N=912). "Aktva" termjer under tden ht 68 - mtten av vt 70 Antal stud N t 1. Inga studeresultat någon termn m Antal som successvt försvunnt US U därav studeresultat t o m ht 68 26 3 YY Yt " vt 69 109 12 Yt?1 " ht 69 m 12... Ssa 2A.6 27 Antal som har studeresultat vt 70 därav studeresultat endast vt 70 103 11 YY Yt vt 70 + 1 termn tdgare 247 27 YY YY " +2 termner tdgare 142 16 YY Y? YY +3 U 19 2. Ssa 510 86 Totalsumma 912 100
12 jjoflmsnajs Eftersom detaljuppföljnngen av nsttutonsregstren skedde under mars-aprl 1970 är studeresultatangvelsema för vt 1970 osäkra. En uppföljnng efter termnens slut skulle förmodlgen ha höjt andelen som har studeresultat under denna termn. En stor andel av de studerande förefaller emellertd ha försvunnt på ett tdgt stadum. Tllgänglga regsteruppgfter ger ngen förklarng tll "studeavbrotten. Fördelnngen de ursprunglga ämnesgrupperna redovsas tabell 3 tabellblaga. En procentuellt större del av pedagogkgruppen förefaller enlgt denna ha avbrutt studerna efter första eller andra nskrvnngstermnen. 3.1.3. Av^rä^^hS r s m..sj^aj St&d.gr.a j & ^ojao k_fja^l, e1 ]n\ å Tll de data om studeresultat och studeaktvtet som tdgare redovsats kommer resultat från uppföljnng av dels fakultetsvsa regster och dels studemedelsnämndens regster omfattande tdsperoden tom jun 1970. Tll följd av samtlga nsamlade regsteruppgfter avseende de två undersöknngsåren kunde följande grupper avgränsas som jun 1970 nte längre var studerande vd flosofsk fakultet Umeå. 1. 102 ndvder hade fram tll jun 1970 avgått med examen 2. 1 person hade avldt 3. 26 ndvder hade övergått tll medcnsk eller odontologsk fakultet Umeå eller tll Socalhögskolan Umeå 4. 47 ndvder hade övergått tll unverstetsutbldnng Uppsala, Lund, Stockholm, Göteborg och Lnköpng. Sammanlagt 176 ndvder kan således tll följd av regsteruppgfter avföras ur undersöknngsgruppen. I tabell 4 tabellblaga framgår fördelnngen på ursprunglga ämnesgrupper. 3.1.4* ^Äsäüka^a^bxot 820 studerande kvarstod undersöknngsgruppen som fortfarande studerande efter att v avfört 176 enlgt regsteruppgfter (996 176=820) jun 1970. Dessa 820 kunde på grundval av nsamlade uppgfter om studeresultat och studeaktvtet ndelas på följande sätt; 1. Inget studeresultat noterat under hela undersöknngsperoden N=143 2. Studeresultat noterat läsåret 68/69 men ej 69/70 N=93 3. Studeresultat noterat tom läsåret 69/70 N=584
13 Kategor 1 och 2 kan rubrceras som "msstänkta bortfall" medan kategor 3 sannolkt är "fortfarande studerande". I syfte att få en bättre avgränsnng av verklga avbrott försökte v fé^ nformaton om gruppen "msstänkta bortfall" studemedelsnämndens och studentkårens regster. Av tabell 5 tabellblaga framgår att 91 av de för vlka v nte kunde fnna några uppgfter om studeresultat hade haft studemedel, flertalet endast under ett år men 15 under båda åren. Denna nformaton tydde på att nnehav av studemedel nte för vår undersöknngsgrupp var tämplgt krterum på studeaktvtet. Uppgfterna studentkårens regster vsade sg också svåra att använda som krterum på närvaro. 3*2. IL.esul.tat. av enkät tll 236 msstänkta avbrott 3.2.1. Eoxta^ajads ^t^d^r^r^e.*. fl3tat_ejl^r_ay;b u1 205 av tllfrågade 236 svarade på enkät dec 70. En ntensvstude av tllgänglga regsteruppgfter för de 31 som nte svarat vsar att 17 över huvud aldrg påbörjat studer vd unverstetet. To har lämnat unverstetet efter vt 69 med 1-2 hela betyg det ämne de regstrerat sg. Det fnns starka skäl att msstänka att dessa endast avsett att få kompetens ensklda ämnen. P^ra av de 31 som ej besvarat enkäten står fortfarande kvar som "msstänkta avbrott". De 205 enkätsvaren har först bearbetats syfte att belysa våra undersöknngspersoners nuvarande relaton tll unverstetsstuder Umeå, dvs hur många som försvunnt p g a att de är "klara" eller p g a att de fortsatt sna studer vd annan högre utbldnngsanstalt, hur många som avbrutt av andra skäl tllfällgt eller defntvt och slutlgen hur många som kan betraktas som "fortfarande studerande" vd unverstetet. En bearbetnng av undersöknngspersonernas svar på huvudfrågorna I - IV enkätformuläret har resulterat följande uppdelnng. I tabellblaga tabell nr 6 redovsas svaren uppdelade på ursprunglga ämnesgrupper.
14 Tabell 3. Relaton tll unverstetsstuder vd fl fak Umeå för undersöknngsgruppen "msstänkta avbrott" enlgt enkät dec -70 (N=205). Avslutat studer vd unverstetet Umeå 1 Examen el eljest uppnått studesyftet 2 Avlden.............. EL 8 1 Ssa 8 16 1 q 8 17 II Fortfarande studerande A Utan avbrott 1 Heltdsstuderande utan redovsat avbrott 7 3 10 2 Deltdsstuderande -H- 1-1 gft-aul 8 3-11 B Med avbrott 3 Heltdsstuderande med avbrott på mnst 1 termn 24 24 4 Deltdsstuderande -"- 2 A. 6 -.s»a n.a. 2, 28-. 32.. Summa II........ 10.. 31.. 41 III IV "Tllfällga avbrott"......... Summa III............. 8 18 2 A Avbrutt för att övergå tll annan utbldnng 1 Övergått tll annan högskoleutbldnng 15 15 30 2 " " " tvn av utbldnng _.......44. 14 59 Summa IV........59....29 99 Andra typer av avbrott 1 Avbrott för förvärvsarbete 20 13 33 2" " hemarbete........... 2 2 Summa V... 22. 13 35 Totalsumma 108 97 205 offm na s Genom enkäten fck v således nformaton om att ytterlgare 17 ^^.ndvder kunde avföras ur materalet eftersom de slutfört sna studer. 30 har övergått tll annan högskoleutbldnng. Det bör noteras att många eg/ dessa trolgen skulle ha karaktärserats som "defntva studeavbrottötan nformaton va enkäten. Detta gäller t ex studerande som aldrg sktat tll examen och slutat efter att ha erhållt den kompetens de ursprunglgen åsyftat. Könsfördelnngen är mycket jämn denna grupp.
15 41 studerande av våra "msstänkta avbrott" är att betrakta som fortfarande studerande, 30 av dessa har gjort avbrott på mnst en termn under den td v httlls undersökt. Nästan samtlga med avbrott denna grupp är pojkar (N=28). Sammanlagt 147 studerande har avbrutt studerna vd flosofsk fakultet Umeå. 24 har emellertd uppgvt att avbrotten är att betrakta som tllfällga och har för avskt att komma tllbaka. I denna grupp domnerar pojkarna. Bland de som avbrutt defntvt är det lka många pojkar som flckor som övergått tll annan högskoleutbldnng men fler flckor har gått över tll annan typ av utbldnng. Det kan vara av ntresse att här redovsa tll vlka utbldnngsanstalter övergångar skett. Övergått tll annan högskoleutbldnngs Uppsala unverstet 8 Lunds unverstet 3 Stockholms unverstet 5 Karlstads unverstetsflal 2 Unv. of Mnnesota 1 Kombnatonsutb. Umeå 6 " Sundsvall 1 Decentralserad utbldnng 1 Socalhögskolan, Umeå 1 Handelshögskolan, Göteborg 1 Tekn. högskolan, Lund 1 30 Övergått tll annan utbldnngs Lärarhögskola (låg- och mellanstadeutbldnng) 27 Pörskolesem., småskolesem. 5 Sjuksköterskeskolor Umeå, Sundsvall osv 5 Laborantskola Umeå 4 Farmaceututbldnng 1 Handels- och sekreterarutbldnng 7 ADB 1 Lantbruks- och trädgårdsskola 2 Post-tele-tull 3 Annat _3. 58 Förfrågan om nskrvnng och studeresultat gjordes tll de utbldnngsanstalter som förekom mest frekvent. Den gav tll resultat att flertalet återfanns som studerande vd andra läroanstalter. För 26 fanns uppgft att de avlagt examen nom den utbldnng de övergått tll. I tabellblaga tabell 7 redovsas närmare den nformaton som denna förfrågan gav.
16. 3.2.2. QxSß^ßL l_suj ab ot I enkäten fck de tllfrågade också ange skäl för avbrott (fråga V formuläret). Svaren har sammanförts tll följande kategorer. 1. Övergått tll utb som sökts före unv.utbldnngen (V*3)^ 2. Ändrade yrkes- el studeplaner (Vs2, V?4j Vs5) 3. Övergått tll heltdsarbete som bedrvts parallellt med studer (Vs6) 4. Socala skäls Bostad (Vs7) Ekonom (Vs8) Barnpassnng (Vs9) 5. Sjukdom, psyk.besvär (Vsl2, Vsl4) 6a. Mltärtjänst (Vsl3) b. Mltärtjänst + annat 7a. Besvkelse på studestuatonen (VslO, V:ll, V$14) b. -"- + ändrade planer c. -"- + arbete 8. Tllfällga studer på annan ort l) Sffrorna nom parentes hänför sg tll alternatven frågeformuläret. Dessa orsakstyper redovsas tabell 4 nedan för de som enlgt enkätsvaren a) tdgare gjort avbrott studerna (N=30) b) vd tden för enkäten gjorde "tllfällga avbrott" (N=24) c) avbrutt studerna vd fl fak Umeå defntvt och 1. övergått tll annan utbldnng än högskoleutbldnng (N=58) 2. " " yrkesarbete och hemarbete (N=35) (Anm.s Svaren för de 30 som avbrutt för att övergå tll annan högskoleutbldnng har ej bearbetats detta sammanhang).
17 Tabell 4. Avbrottsorsaker för 147 studerande som enkätsvar uppgvt att de gjort studeavbrott av tllfällg eller defntv karaktär. Skäl för avbrott a) Fortfarande stud. med avbrott b) Tllfällga avbrott c) Defntva avbrott Summa n P Fl P S:a f P Ssa. FJ. f 1. Övergått tll td. sökt utb 13 2 15 13 2 15 2. Ändrade stude- el yrkesplaner 1 2 2 3 5 29 10 39 32 14 46 3. Övergått tll td. arbete 1 2 3 2 2 2 2 1 6 7 4. Socala skäl - 1 1 2 2 4 5 2 7 7 5 12 5. Sjukdom - 2 2 1 1 2 - - - 1 3 4 6a. Mltärtjänst - 19 19-3 3-2 2-24 24 b. Mltärtjänst + annat r-. 2 2 1 1 3 3 7a, Besvkelse på s tud estuatonen _ 1 1 8 5 13 8 6 14 b. Besvkelse på studestuatonen + ändrade planer 2 1 3 9 3 12 11 4 15 c. Besvkelse på studestuatonen + td. arbete 1 2 3 2 1 3 3 3 6 8. Tllfällga stu-... der Då annan ort 1 1 \ l Summa 30 24 93 147 oam na 2 I gruppen "fortfarande studerande med avbrott" är mltärtjänst den helt domnerande orsaken ( 21 fall av 28). I de båda övrga grupperna uppges ändrade stude- eller yrkesplaner mest frek- vent som orsak (n=44)» Sjukdom (l=2) och socala skäl (N=ll) åberopas sällan. I tabell 5 redovsas ett försök att gruppera orsakerna tre kategorer a) Ändrad stude- eller yrkesnrktnng (l-3 enlgt tabell 4) b) Orsaker utanför utbldnngens ansvarsområde (ml,tjänst, socala, ekonomska skäl, sjukdom 4-6, 8 tabell 4) c) Orsaker som har med utbldnngen eller studestuatonen att göra (7 tabell 4)»
18 I denna tabell har ej medtagts de fortfarande studerande med avbrott utan endast de som vd tden för enkäten hade avbrutt studerna fl fak Uméå med undantag för de 30 som övergått tll annan högskoleutbldnng. Avbro 11 sorsakerna för de som vd tden för enkäten gjorde avbrott studerna grupperade tre kategorer. Orsak a) Ändrad stude- eller Tllfällga avbrott Defntva avbrott Summa n P S«a Fl F S o st Fl f Sa yrkesnrktnng 2 5 7 42 14 56 44 19 63 54 b) Orsaker utanför utbss ansvarsområde 3 7 10 5 4 9 8 ll 19 16 c) Orsaker sammanhängande med utbldnngen eller...studestuatonen 1 4 7 19 9 28 22 13-35 10 Summa 24 93 117 100 j oq{[jejltår.l Ändrad stude- eller yrkesnrktnng är således domnerande orsak tll avbrott. Det är naturlgtvs möjlgt att de som besvarat frågeformuläret hellre valt att uppge sådana skäl framför att redovsa skäl som har med utbldnngen att göra eller besvkelse på sn egen förmåga relaton tll utbldnngen. En dålg anpassnng tll unverstetsstuderna kan naturlgtvs vara en dold orsak tll att man övergår tll annan utbldnng. Materalet ger nte belägg för att det skulle vara några könsdfferenser. Kategor c kan jämföras med L/ves kategor forventnngsmessge orsaker (jfr Handal, 1970, sd 148). Den tdgare refererade undersöknngen Århus grupperade anlednngar tll avbrott på ett något annorlunda sätt men också det materalet var den största gruppen de som valt "fel" utbldnng medan endast ett fåtal uppgvt att de uppfattat studerna som för svåra för sna anlag (UPU VII l970).(se forsknngsöverskt avsntt 1.2 ovan sd 3)» 3*2,3. ü,äsäsjejstär_j>4 S'tllAeavlrftea I forsknng krng bortfallsproblematken har betonats vkten av att också tdsaspekterna beaktas. V har därför tagt reda på dels studeavbrottens längd för gruppen fortfarande studerande med avbrott (lls3> IIs4 enl tabell 3)> dels när avbrotten nträffat för de som uppgvt tllfällga avbrott (ll
19 tabell 3) eller defntva avbrott (lv?2, Vsl och 2 tabell 3). Av teknska skäl har denna analys begränsats tll att gälla de som var recentorer ht 68. Tabell 6. "Fortfarande studerande med avbrott" uppdelade med hänsyn tll avbrottens längd. Avbrottens längd termner "Tllfällga avbrott" Reo ht 68.. N...... 1 3 2 12 3 4......4...... - -2.... Smaz 2] j oj2p,enj;ars Tdgare orsaksanalys har vsat att majorteten av de som fortfarande studerar men gjort avbrott under undersöknngsperoden har uppgvt mltärtjänst som skäl, vlket väl stämmer med att avbrottens längd är två termner för fler än hälften. Tabell 7. Termn när avbrotten börade för de som enlgt enkät avbrutt sn utbldnng fl fak. Termn när avbrotten börade Tllf.avbrott Rec ht 68 Def. avbrott Rec ht 68 ht 68 2 19 vt 69 8 54 ht 69 3 10 vt 70 2 2 ht 70... 5... 1...... Summa 20 M üojamanaxs 63 procent av de som avbrutt sna unverstetsstuder defntvt har gjort det under sn andra studetermn. För 85 procent har avbrotten nträffat under någon av de båda första termnerna. De flesta avbrotten tycks alltså ha nträffat tdgt studegången.
20 4. SLUTDISKUSSION När man utbldnngspoltska dskussoner talat om den höga studeavbrotts- frekvensen nom flosofsk fakultet har man - som tdgare påtalats - som regel defnerat avbrott = ej avlagd examen. Förelggande undersöknng stöder vad Dahllöf (1968), Källos (1970) och även Svanfelt (1970) påpekat, nämlgen att examensfrekvens är ett tvvelaktgt mått på effektvteten nom flosofsk fakultet. Denna undersöknng har vsat att en stor grupp som börjar utbldnng vd flosofsk fakultet aldrg sktar tll examen. I undersöknngsgruppen -996 studerande som ht 68 påbörjade studer vssa ämnen flosofsk fakultet Umeå - uppgav 30 procent att de nte avsåg att avlägga examen. Färska sffror från nskrvnngsårgången ht 1971 Umeå vsar att andelen som nte sktar tll examen ej mnskat utan snarare ökat förhållande tll vår undersöknngsgrupp ht 68. - Vdare har enkät tll msstänkta avbrott vsat att en del av de msstänkta avbrotten (13 $) är sådana som slutat sedan de uppnått stt studemål. De uppgfter, som de studerande nu lämnar samband med nskrvnng och regstrerng, ger dålgt underlag för defnton av studemål. I denna undersöknng har v försökt få de studerande att bättre precsera sna studemål. Svårgheter lgger emellertd att många vd studernas början är osäkra beträffande studenrktnng delvs beroende på att de fortfarande hoppas på att senare komma n vd spärrad utbldnng. Utbldnngsledarna Umeå har sn rapport (1971) understrukt de oklarheter om måluppfyllelse som fnns vd utvärderng av studeordnngen flosofska fakultetens "För det första är utbldnngssystemets målsättnngar komplexa och delvs oklara. För det andra måste hänsyn tas tll vlka studemål de studerande haft för sna studer och hur dessa mål eventuellt förändrats under studernas gång". (Sd 114)«I ett utbldnngssystem där vssa delar av utbldnngen är spärrad men cke andra får man helt naturlgt övergångar mellan utbldnngarna som är en naturlg följd av själva utbldnngssystemet. Svanfelt har sn avbrottsundersöknng för U 68 också frågasatt det rmlga att ange erhållet studebortfall och studemsslyckande nom en enskld fakultet. Detta talar för att man nte skulle betrakta de undersöknngsgruppen som avbrutt studer flosofsk fakultet för att de exempelvs kommt n vd medcnsk eller odontologsk fakultet eller på socalhögskola som "avbrott". Av de 996 som följts sedan
21 ht 68 har 103, dvs omkrng to procent övergått antngen tll samma fakultet vd annat lärosäte eller hytt fakultet eller övergått tll annan högskoleutbldnng. Flertalet har också återfunnts vd dessa andra utbldnngsanstalter och ngentng talar för att de genomsnttlgt skulle ha sämre studeresultat än de som fnns kvar flosofsk fakultet Umeå. I det svenska utbldnngssystemet - lksom på andra håll världen - börjar gränserna emellan det som betecknas som högre utbldnng och andra typer av utbldnng att suddas ut, bl a genom ändrade kompetenskrav för tllträde tll utbldnngen. Begränsnngar utbldnngsplatserna gör att det för en studerande kan te sg betydlgt svårare att få utblda sg tll exempelvs sjuksköterska eller förskollärare än att studera vd unverstetet. När v gjorde vår enkät tll 236 "msstänkta bortfall" fann v att 58 avbrutt för att börja vd annan utbldnng än högskoleutbldnng. Bland dessa hade 15 bytt därför att de kommt n på utbldnng de sökt före nskrvnngen på unverstetet. Det vore helt naturlgt felaktgt att karaktärsera dessa som "msslyckande". Om man ser bortfall relaton tll den studerandes förväntnngar om hur långt han skall nå utbldnngssystemet (Handal, 1570, s 142) måste en studerande som börjar läsa pedagogk vd unverstetet Umeå avvaktan på att senare komma n på förskolesemnaret eller sjuksköterskeskolan vara närmare stt studemål när han kommer n vd denna skola även om han lämnar studerna pedagogk utan resultat. Studeresultatet vd sjuksköterskeskolan eller förskolesemnaret blr ur ndvdsynpunkt av större relevans än studeresultatet vd flosofsk fakultet. Detta talar för att man måste se studeavbrott nom flosofsk fakultet relaton nte bara tll andra fakulteter utan tll utbldnngssystemet stort. I förelggande undersöknng blev en mycket lten avbröttsgrupp (under 10 procent) kvar två år efter uppföljnngens början sedan dels de som tagt examen (l45) dels de som övrgt har uppnått stt studesyfte (17) dels de som bevslgen övergått tll annan högskoleutbldnng (103) dels de som övergått tll annan utbldnng (58) tagts bort. Vlka som skall kallas för verklga studeavbrott är en defntonsfråga. Antalet avbrott är beroende på vlken studenvå och vlket studemål man sätter dem relaton tll. Det är vktgt att sklja på studebortfall ur systemsynpunkt och ur ndvdsynpunkt (jfr UPUsVII 1970 och Handal 1970). Man kan nte sätta lkhetstecken emellan studebortfall och studemsslyckande.
22 En analys av orsaker tll att studerna vd flosofsk fakultet "avbrytes" tydde på att det relatvt få fall var orsaker nom utbldnngssystemet som var huvudanlednng. Besvkelse fråga om studestuatonen eller den egna förmågan att svara emot uppställda krav har totalt angvts av 30 procent av våra msstänkta avbrott som anlednng tll studeavbrott. Ändrade stude- och yrkesplaner var utan jämförelse det mest frekventa skälet. Mltärtjänst är en mycket vanlg orsak tll att studerna avbryts tllfällgt men övrgt tycks socala eller ekonomska skäl spela ganska lten roll. Observatonerna att "avbrotten" förefaller ske tdgt under studegången bör också akttagas samband med dskussoner om samhällsekonomska konsekvenser tll följd av att studer ej fullföljes. Uppföljnngen har emellertd pågått alltför kort td för att man skall kunna dra alltför långtgående slutsatser härvdlag. Mot bakgrunden av data förelggande undersöknng och slutsatser från lknande undersöknngar kan man frågasätta det rmlga de något ensdga krav på ökad genomströmnng som ofta framställes på de flosofska fakulteterna den utbldnngspoltska debatten. Urban Dahllöf hävdade sn analys av examensstatstken (Dahllöf, 1968) att effektvteten nom flosofsk fakultet var betydlgt bättre än vad som framgck av den offcella statstken. De studerande vd de flosofska fakulteterna utgör en mycket heterogen grupp. Försök att klarare defnera olka studemål och studestuatonen för olka undergrupper av studerande är angelägna för att få en bättre grund för utvärderng av utbldnngen men också för att få en bättre utgångspunkt för adekvat utbldnngsplanerng på ämnesnvå, utbldnngslnjenvå och fakultetsnvå. Utbldnngseffektvteten bör kunna mätas andra dmensoner än tdsdmensoner. V vet fortfarande mycket ltet om hur själva undervsnngsprocessen fungerar, eller om de studerandes aktvtet eller om effekten av olka former av undervsnng för olka grupper av ndvder medan stora admnstratva resurser har satsats på förbättrng av "genomströmnngen". En anlednng tll att kvanttatva utfall av utbldnngen fått en oproportonerlgt stor vkt kan vara att det f n är mycket svårt att på lokal nvå få ett grepp om studeutfallet, bl a på grund av brster nformatoussyntemet.
23 Den brstande samordnngen emellan nsttutoneregster och övrga centrala regster på lokal nvå bereder stora svårgheter lksom att regstrerng av avbrott eller avslutade studer (med undantag för regstrerng av examen) ej regelmässgt förekommer. Det är f n omöjlgt att utfrån regsteruppgfter avgöra vlka som avslutat sna studer, avbrutt dem eller fortfarande är att betrakta som aktva studerande. Dagens stuaton att nte ens stude-» vägledarna vd en del större nsttutoner med säkerhet kan ange vlka som är studerande på olka studekurser rmmar dålgt med ett utbldnngssystem, där hög genomströmnng och lågt antal studebortfall gvts hög prortet samband med admnstratva förändrngar av utbldnngen. Detta har föranlett att ntatv tll utrednng av ett lokalt samordnat dataregster Umeå delvs tagts nom detta projekt. Behovs- och kravanalys och förslag tll framtda utformnng har utarbetats av en specell arbetsgrupp vd utbldnngsavdelnngen med anknytnng tll nsttutonen för nformatonsbehandlng. I det systemförslag, som dag förelgger, har man speeellt nrktat sg på nsttutonernas nformatonsbehov.
REFERENSER Bergström, L., Edblad, I., Ernerot, B., Stenström, K. (1970). Studeavbrott vd vuxengymnasum. Pedagogskt Centrum Stockholm. Dahllöf, U. (1968). Framenafrekvens. studerandekategor och lärosäte. Rapporter från Pedagogska nsttutonen vd Göteborgs Unverstet, nr 31. Stencl. Dahlöf, U. och Lundgren, U. (l97l). Tentamensstatstkens valdtet. En exploratv stude. Rapporter från Pedagogska Insttutonen vd Göteborgs Unverstet, nr 58. Stencl. Handal, G. (Redaktör). (1970). Unverstetsstuder under debatt. Unverstetsforlaget, Oslo. Holmström, L-G. (l97la). Jurstprojektet nr 1. Analvs av studeresultaten för nskrvnngsårgången 1965 vd jurdska fakulteten vd Uppsala Unverstät.. Insttutonen för pedagogk, Uppsala unverstet. Stencl. Holmström, L-G. (l97lb). En analvs av studeutfallet oå grundkurs. Al..20 poäng pedagogk ht 1969. Insttutonen för pedagogk, Uppsala unverstet. Stencl. Kallös, D. och Nelsson, 0. (1970). En stude av en grupp nvbör.are vd-en SPärrad Report from the Insttute of Educaton, Unversty of Lund, nr 20 a. Stencl. Kallös, D. och Strandberg, C. (19TI). Vdgat tllträde tll högra utbldnng. Report from the Insttute of Educaton, Unversty of Lund, nr 26. Stencl. Svanfelt, G. och Attehag, G. Rapport från avbrottsundersöknngen. Utkast 2.6.1970. Statstska Centralbyrån, Prognognsttutet. Stencl. Svensson, L. (l970). Studeaktvtet och studeframgång. UKÄ UFU, Projekt MUP. Werner, C. & Daves Jr, G.S. (1964). Completon and Dropouts. A Revew of Research. Adult Educaton Vol XIV?3. Kungl. Majsts proposton nr 4 år 1969» SOU 1957*24. Den akademska undervsnngen. Forskarrekryterngen. SOU 1970:20. SOU 1971:60. UKÄ-aktuellt, "Behörghet, Mertvärderng, Studeprognos", nngar av kompetensfrågor. Specalundersök- Unverstetsstuder utan examen. Rapport tll 1965 års utbldnngsutrednng. Sammandrag och kommentarer. 1970/71. Det första årets erfarenheter av den nya studeordnngen vd flosofsk fakultet. UKÄ-akt.ellt, årg.l, nr 8, 9.ll.970. Unverstetspedagogska utrednngen (UPU) II. (1966). Studeresultat för en nskrvnngsårgång vd unverstet och högskolor. Unverstetskanslersämbetet. Unverstetspedagogska utrednngens prncpbetänkande 1970. Den akademska undervsnngen. (UFU VIl). Unverstetslanslersämbe tet. Några aspekter på den nya studeordnngen. Erfarenheter av rutner och resultat vd Umeå unverstet. Stenclerad ra.pport av utbldnngs ledarna Umeå, 1971.
TABELLBILAGA flahall 1. Utsända och nkomna enkäter. Ämne Utsända enkäter N Inkomna enkäter... N... Bortfall N Pedagogk 145 128 17 12 Statstk 63 56 7 11 Engelska 24 17 7 29 Kem... 4... 4 - Summa 236 205 31 13 Tabell 2. Den ursprunglga undersöknngsgruppens fördelnng på reoentorer - tdgare nskrvna studerande (Procentuell fördelnng). Eng N=l86 Ped =42 3 frfrat/ «atoflyfflgr.... -... Jtt=343. Kem U=44 Summa Reoentorer 86 68 98 66 20 74 Inskrvna 1-4 termner 12 26 2 32 73 Inskrvna mer än 4.termner... - 2..6.. 2 7 -!26 Summa 100 100 100 100 100 100
Taf?ftll,3. Successv avgång de ursprunglga ämnesgrupperna exklusve de som avlagt examen och de som bevslgen övergått tll andra fakulteter "Aktva" termner under tden ht 68 - mtten av vt 70 Antal studerande Pedagogk Engelska Statstk Ekonomer Övrga ft I? W % % Kem N Ssa If. 1. Inga studeresultat någon termn 1,06... 28. 17 9.17 14.. 16 8 156 17 106 28 17 9 17...14 16 3 56 17 2. Antal som successvt försvunnt därav studeres t o m ht 68 20 5 1 5 2 26 3 " " " vt 69 50 13 13 7 6 5 35 17 5 17 109 12 " " " ht 69 44. 12 35 19 7 6 23 11 2 7 111 12 3. Antal som har studeres vt 70 114 30 49 27 13 11 63 3Q 7 24 246 27 därav studeres endast vt 70 24 44 6 20 9 103 därav studeres vt 70 + 1 termn tdgare 54 67 45 därav studeres vt 70 + 2 termner tdgare 64 ' 42 därav studeres vt 70 + 3 termner tdgare IV * 3 r 64 67 14 247 > 75,76 40 35! 142.3 j 1 y 56! 12 157 42. 114 64 91 75 1?5 62 23 76 510 56 Totalsumma 377 100 180 100 121 100 204 100 30 O o1 I 912 100