Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen
Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatets förändringar under de närmaste decennierna kommer att påverka förutsättningarna för jordbruket i Sverige. Vädret blir varmare och rikare på nederbörd. Växtsäsongerna blir längre och odlings - zonerna förskjuts norrut. I regeringens klimat- och sårbarhetsutredning påpekas att odlingslandskapets tekniska system måste anpassas till det framtida klimatet. Markavvattningsledningar, invallningar och bevattningsanläggningar är exempel på system som ska verka under lång tid, minst 50 år, men ofta mycket längre än så. Det innebär att anläggningarna redan nu måste planeras och dimensioneras för klimatsituationer som redan råder om 50 100 år. Jordbruksverket har med anledning av detta tagit fram en serie informationsmaterial till landsbygdens aktörer. Syftet är att tala om vad vi vet om klimatförändringarnas effekter i dag, vilka hänsyn vi bör ta till detta samt lyfta fram angelägna frågor som ännu inte kan besvaras. Informationen kan förhoppningsvis underlätta beslut om framtida åtgärder och investeringar. Informationsserien tar upp: Täckdikningen Bevattningsanläggningen Dikningsföretaget Invallningen Praktisk juridik på dessa områden Den omvända frågan jordbrukets inverkan på klimatet kommer inte att behandlas här. För mer information om detta hänvisar vi till Jordbruksverkets webbplats (www.sjv.se). Foto: Janne Linder omslag, Rolf Larsson s. 3, 5 och 6 2 Enligt SMHI:s klimatscenarier för 70 100 år framåt i tiden kommer det här att hända: Det blir 3 6 grader varmare. Växtperioden blir längre. Totala årsnederbörden ökar. Under året blir vintern, våren och hösten regnigare. Somrarna blir däremot torrare, men får fler häftiga regn skurar.
Vad är täckdikning? Detaljdränering genom täckdikning i jordbruksmark är en form av markavvattning. Den är särbehandlad i den bemärkelsen att det normalt inte behövs tillstånd för att utföra täckdikning. Täckdikningen utförs i regel med grenledningar och stamledningar nedlagda på drygt en meters djup i ett fiskbensmönster. Stamledningarna leder dräneringsvattnet via kopplingsbrunnar till till en s.k. recipient. Recipienten är i regel något näraliggande dikningsföretag eller vattendrag eller en sjö. Syftet med täckdikningen är att nå nödvändiga förutsättningar för en bärkraftig växtodling. Täckdikningen medför att markens rotzon luftas och att marken får en bra struktur. Det är framför allt vår och höst som täckdikningen ger fördelar i form av brukbar och körbar mark vid beredning och skörd. Var och när påverkas täckdikningen? Klimatförändringarna påverkar jordbrukets tekniska system på flera sätt och i varierande grad beroende på tekniska system, region och klimatförändringarnas säsongsvariationer. Här tar vi upp det som berör täckdikningen. 3
I vilka regioner ska vi vara extra vaksamma? Avrinningen väntas öka mest i nordöstra Norrland och i de västra delarna av Götalands mellanbygder. Odlingsbygderna i västra Götaland bedöms bli extra utsatta. Stora problem kan också förväntas i södra Götaland. Det är framför allt på lerjordarna som effekterna av ökade regnmängder och högre temperaturer ger utslag. Markpackningen ökar, jordens genomsläpplighet minskar och tjälens luckrande inverkan uteblir. De längre perioderna utan skyddande snötäcke i norra Sverige ökar riskerna för frostskador och isbränna på vallgröda. Vilka säsonger är kritiska för täckdikningen? Klimatförändringen förväntas öka nederbörden och avrinningen vintertid (oktober mars) och minska den under sommaren (april september). Även om nederbörden minskar totalt under sommaren, ändras extremsituationerna med högre intensiteter och större volymer. Täckdikningens stamledningar räcker inte till vintertid och vid extrema sommarregn. Då kan packningsskador i marken uppstå. Sådana effekter uppträder i mindre grad även i mark med helt funktionsdugliga dräneringssystem. Kravet på en väl fungerade dränering är inte lika stort vintertid som under odlingssäsongen. Ett varmare klimat kan dock innebära att tiden för vårbruket kan komma tidigare. Då är det viktigt att täckdikningen fungerar även under vinterhalvåret, så att vattenöverskottet leds bort i tid så att marken kan torka upp. Ökad nederbörd och ökade flöden Jordbrukets avvattning är ett komplext system med täckdiken, rörledningar och öppna diken, där ett ökat flöde kan påverka stora områden. Ökande flöden och stigande vattennivåer kan medföra att huvudavloppen kommer att dämma för täckdikningssystemen så att dessa får sämre avrinning och risken för skador i marken ökar. Även täckdikenas stamledningar bedöms ha alltför liten kapacitet för att klara de förväntade högre vattenflödena. 4 Vad kan vi göra redan nu? Det finns ett antal åtgärder eller förberedelser som vi kan göra redan nu. Vem är då vi? När det gäller just motåtgärder mot klimatförändringens effekter, är det långt ifrån klart var ansvaret ligger gentemot tredje man. En grundsyn kan dock vara att den som har ansvaret för dagens förhållanden och förändringar bör ha den framtida klimatsituationen i åtanke och genomföra eller fordra ett genomförande av klimatanpassade åtgärder. Täckdikningens påverkan är normalt begränsad till den täckdikade marken, så ansvaret och iniativet ligger i grunden hos markägaren eller brukaren.
Täckdikningssystemen fungerar under lång tid. På lerjordar är det vanligt att dräneringarna fungerar bra i åtminstone 50 år och det finns exempel på fungerande dräneringssystem som är betydligt äldre än så. Det är därför viktigt att redan vid en täckdikning i dag planera för kommande, ändrade förhållanden. Det finns några kategorier av åtgärder som kan bli aktuella för att möta klimatförändringarna: förbättra jordens genomsläpplighet minska jordpackningen förbättra ledningssystemens avbördningskapacitet välj lämpligare grödor några praktiska råd reglerad dränering ökad forskning Förbättra jordens genomsläpplighet Vid återfyllning efter täckdikning är det i täta jordar som lerjordar lämpligt att punktvis grusa upp till markytan med jämna mellanrum. Det är också bra att minska avståndet mellan täckdikena. Om nederbörden ökar med en viss procent kan det vara skäligt att minska avståndet med samma procentandel. 5
Kostnaden för grusning är en betydande del av kostnaden för nytäckdikning. Ett sätt att hålla nere grusningskostnaden är att utveckla smalare grävaggregat, så att täckdikningens grendiken kan grävas smalare. Det ger också större möjligheter att åtgärda en packningsskada genom att göra en grusfylld slitsdränering tvärs över de befintliga dräneringsledningarna. Slitsdräneringen ska då göras så djup att den når ned till den befintliga dräneringens grusfyllnad. Minska jordpackningen Jordpackningen är ett bekymmer på lerjordarna. En anpassning till den klimat - relaterade packningen kan vara att använda lättare maskiner eller maskiner med lägre marktryck och att koncentrera jordtrycket till fasta körspår. Tidig höstbearbetning före höstregnen ger också mindre packningsskador. Jordbearbetning vid optimal vattenhalt är alltid att föredra för att minimera skadorna. Förbättra ledningssystemens avbördningskapacitet Anlägg gärna kantdiken så, att vattenflöden in på åkermarken begränsas. Dimensionen på täckdikningens stamledningar kan ändå behöva ökas. Huvudavvattningen måste ha tillräcklig kapacitet för större flöden och vattennivåer. Det kan bli så, att den befintliga huvudavvattningen måste både fördjupas och breddas. Det beskrivs närmare i vår information om Dikningsföretag. Välj lämpligare grödor På de styva lerorna i västra och södra Sverige kan nederbördssituationen bli sådan att övergång till mer tåliga grödor som vall och höstsäd måste övervägas. Satsningar på mellangrödor, som hjälper till att luckra en packad jord, kan vara lämpliga åtgärder. Några praktiska råd På gårdar som inte har djur bör halmen brukas ner i stället för att tas bort eller brännas. Nedbrukad halm ökar mullhalten och genomsläppligheten i jorden och förbättrar förutsättningarna för maskar och andra organismer att existera och bidra till luckrandet. 6 Var noga med att föra ner matjord till grusfiltret i rörgraven vid täckdikning. Det gör att vattnet tränger ner bättre till dräneringsledningen.
För att inte försvåra framtida djupbearbetningar av jorden, bör antalet externa jordkablar och -ledningar begränsas. Om nya kablar och ledningar ska dras fram, bör de i så stor utsträckning som möjligt följa åkerkanterna eller särskilda ledningsstråk. Reglerad dränering Längre torrperioder under växtsäsongen ökar sprickbildningen på större djup. Det öppnar för direktläckage av växtnäringsämnen till grundvattnet. Effekterna kan motverkas av reglerad dränering, som kan vara ekonomisk på relativt plana marker. Genom att hålla en högre grundvattennivå utanför brukningsperioderna tillgodogör sig grödorna växtnäringsämnena bättre och växtnäringsläckaget minskar. Den högre grundvattennivån minskar också marksjunkningen och avgången av växthusgaser från torvjord. Mer att läsa Frågor och svar på vatten enhetens sidor på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se (under växt/miljö/vatten och vattenverksamhet) Klimatförändringarnas påverkan på markavvattning och bevattning, Jordbruksverkets vattenenhet 2007-04-16 Ökad forskning Vi har ännu så länge alltför liten kunskap om hur ett ändrat klimat kommer att påverka jordbrukets dräneringssystem. Kunskapen om vilka effekter som olika åtgärder ger är än mindre. Forskningen inom dessa områden bör inledas snarast. Ett förslag till inledning är följande: Gå igenom de senaste 50 årens fältforskningsförsök inom dränering och jordpackning och ta reda på om delar av den forskningen är relevant inför det förväntade framtida klimatet. Intervjua fältforskare, täckdikningsprojektörer och entreprenörer om deras erfarenheter. Intervjua och samarbeta med forskare i andra länder. Kunskaper och erfarenheter från t.ex. England med dess regniga klimat på lerjordar, är redan nu värdefullt att ta till vara. Dessutom bör forskningen kunna utveckla en särskild plog för att föra ner matjord till grusfiltret i rörgraven vid täckdikning, så att vattnet bättre tränger ner till dräneringsledningen. utvärdera alternativ till naturgrus, eftersom tillgången på bra dräneringsgrus är begränsad. Juridiska frågor Möjligheterna att kompensera för klimatförändringens effekter beror på den lag - stiftning som styr verksamheten. Oavsett om det gäller nuvarande regler eller nya regler inför ändrat klimat, finns det många tänkbara legala situationer att analysera. Klimat- och sårbarhetsutredningen har också rekommenderat en översyn av lagstiftningen för att markavvattningsföretag och invallningar ska kunna behålla sin funktion utan omfattande rättsliga processer. Ett par principiella situationer att överväga är: Kan åtgärder på täckdikningen eller i huvudavvattningen för att kompensera för ökat flöde på grund av klimatförändringar betraktas som kompensationsdikning? Måste en brukare tåla en sämre dränering vid flöden eller nivåer som beror på klimatförändringar? Kan en brukare gardera sig mot olämpligt dragna kablar och ledningar? 7
Jordbruksverkets vattenenhet när det gäller vattnet i odlingslandskapet Vattenenheten arbetar med vattnets utnyttjande, hantering och vård i odlingslandskapet. Vår specialitet är hydrotekniska och juridiska tillämpningar, och vi har behörighet som markav - vattningssakkunniga enligt miljöbalken. All verksamhet sker i form av uppdrag och berör samhället i stort med dess lantbruk, infrastruktur och miljö. I vissa uppdrag utför vi myndighetsuppgifter för Jordbruksverkets räkning, men i huvudsak arbetar vi för andra myndigheter, kommuner, företag, intresse organisationer, markägare och enskilda. Vattenenheten är geografiskt spridd på fyra regioner, med kontor på 5 orter. Jönköping Mats Käll, enhetschef tfn 036-15 63 07 e-post: mats.kall@sjv.se Lena Öhman tfn 036-15 51 47 e-post: lena.ohman@sjv.se Lennart de Maré, projektledare Skara Rolf Larsson tfn 0501-60 58 69 e-post: rolf.larsson@sjv.se Ingmar Petersson tfn 0501-60 58 68 e-post: ingmar.petersson@sjv.se Lotta Carlsson tfn 0501-60 58 08 e-post: lotta.carlsson@sjv.se Annika Nilsson tfn 031-60 71 06 e-post: annika.nilsson@sjv.se Alnarp Gwidon Jakowlew tfn 040-41 54 60 e-post: gwidon.jakowlew@sjv.se Tilla Larsson tfn 040-41 54 62 e-post: tilla.larsson@sjv.se Bertil Svensson tfn 040-41 52 34 e-post: bertil.svensson@sjv.se Olof Enghag tfn 040-41 52 33 e-post: olof.enghag@sjv.se Linköping Carl-Johan Rangsjö tfn 013-19 65 14 e-post: carljohan.rangsjo@sjv.se Dennis Wiström tfn 013-19 65 16 e-post: dennis.wistrom@sjv.se Uppsala Ingrid Johansson tfn 018-66 18 27 e-post: ingrid.johansson@sjv.se Mattias Nordell tfn 018-66 18 28 e-post: mattias.nordell@sjv.se Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Webbplats: www.sjv.se OVR169