FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn. Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län. Samrådshandling 2011-02-07 Objekt: 101518

FÖRSTUDIE Cykel i Ostsektorn Nacka och Värmdö kommun, Stockholms län Samrådshandling 2011-02-07 Objekt: 101518

Titel: Förstudie Cykel i Ostsektorn Utgivningsdatum: Februari 2011 Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Karin Stadler, Trafikverket Författare: Maria Johansson, Louise Gustafsson, Sweco Uppdragsansvarig: Maria Johansson, Sweco Distributör: Trafikverket, 172 90 Sundbyberg, telefon: 0771-921 921.

SAMMANFATTNING Nacka och Värmdö kommun, ostsektorn, är bland de kommunerna med störst befolkningstillväxt i hela Sverige. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät saknas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard. För att förbättra trafiksituationen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. Trafikverket genomför därför en förstudie som inventerar nuläget och utreder möjligheten att anlägga nya cykelvägar i ostsektorn. Förstudien syftar till att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna: - Gustavsberg Björkviks brygga, utmed väg 646 och 653 - Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222 - Ålstäket Stenslätten utmed väg 274 Förstudien ska utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna. Förstudien ska även utarbeta mål för det fortsatta arbetet och översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området. Förstudien används som underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Befintliga förhållanden Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunkter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Värmdö kommun kombinerar där det är möjligt pågående VAutbyggnad och detaljplanläggningen med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. I dagsläget saknas dock sammanhängande cykelvägnät utmed de studerade sträckorna. I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mellan Nacka och Värmdö, utmed Värmdövägen. Utmed denna sträcka finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, ett regionalt cykelstråk. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling. Funktionsanalys På sträckan mellan Gustavsbergs centrum och Björkviks brygga finns endast cykelväg i centrala Gustavsberg och i Brunn, det lokala centrumet, på Ingarö. I övrigt saknas cykelväg. Vägnätet har höga trafikflöden och hastigheten är skyltad till 70 km/h på längre sträckor med utantag i samhällena. Möjligheten att cykla i blandtrafik innebär en trafiksäkerhetsrisk då vägen är smal, krokig och vägren saknas. Mellan Skurubron och Stavsnäs har sträckan varierande karaktär. På sträckan mellan Skurubron och Mölnvik finns cykelväg, vilken även pekats ut som ett regionalt cykelstråk av Trafikverket. Från Mölnvik till Ålstäket finns smala gångbanor som inte ger tillfredställande framkomlighet eller trafiksäkerhet för cykeltrafik. Värmdö kommun genomför utbyggnad av VA-ledning och cykelväg mellan Ålstäket och Dalkrokstigen (Strömma). Öster om Strömma kanal saknas cykelväg och vägen är smal, krokig och vägren saknas. Då hastigheten är skyltad till 70 km/h innebär cykling i blandtrafik en betydande trafiksäkerhetsrisk. 3

På sträckan mellan Ålstäket och Stenslätten, utmed väg 274, finns cykelväg endast en kort sträcka mellan Ålstäket och Hemmesta. Mellan Hemmesta vägskäl och Torsby påbörjar Värmdö kommun utbyggnad av cykelväg våren 2011. Norr om Torsby saknas cykelväg helt. Cykling i blandtrafik rekommenderas inte då vägens karaktär är smal och krokig och hastigheten skyltad till 70 km/h. Projektmål Projektet utgår från följande övergripande mål: Att de utpekade sträckorna i projektet länkas samman så att de bildar ett sammanhängande cykelnät. Cykelstråken ska vara anpassade till sitt syfte och utformas sammanhängande. Projektets delmål är att cykelstråken ska möjliggöra vardagscykling, dvs. resor mellan hem och arbete, skola och kollektivtrafik. Cykelstråken ska även, där det är möjligt och relevant, utgöra länkar till frilufts- och rekreationsområden. Utbyggnad av gång- och cykelväg utmed de berörda stråken är nödvändigt för att kunna erbjuda användarna trafiksäkra och sammanhängande cykelstråk. Den vägmiljö som idag finns är inte lämplig för cykling i blandtrafik. De åtgärder som föreslås i förstudien är i första hand nybyggnad av cykelväg på de sträckor där det saknas. På de sträckor där det idag finns cykelväg föreslås punktinsatser. Exempel på punktinsatser är trafiksäkerhetshöjande åtgärder i korsningar, breddning av cykelväg eller utbyggnad av felande länkar. En viktig effekt av en eventuell utbyggnad av cykelvägar är att andelen cykelresor kan öka. Utbyggnad av cykelstråk bidrar till att knyta samman viktiga start- och målpunkter utmed de tre stråken. En prioriteringsordning har föreslagits baserat på åtgärdsförslagen. Prioriteringsordningen utgår från att utbyggnaden bör fokusera på att bygga ihop bostadsområden med centrumområden och skapa möjligheter för regionala resor. Åtgärder 4

INNEHÅLL SAMMANFATTNING...3 INNEHÅLL...5 1. INLEDNING...7 1.1 Bakgrund...7 1.2 Syfte...7 1.3 Projektets aktualitet...8 1.4 Tidigare utredningar och beslut... 8 1.5 Geografisk avgränsing...9 1.6 Vägplaneringsprocessen...11 1.7 Läsanvisning...11 2. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN...13 2.1 Värmdö och Nacka...13 2.2 Kommunala planer...15 2.3 Miljö...15 2.4 Gustavsberg - Björkviks brygga...17 2.5 Skurubron - Stavsnäs...20 2.6 Ålstäket - Stenslätten...25 3. FUNKTIONSANALYS...29 3.1 Gustavsberg - Björkviks brygga...29 3.2 Skurubron - Stavsnäs...31 3.3 Ålstäket - Stenslätten...33 4. PROJEKTMÅL...35 5. ÅTGÄRDER...37 5.1 Åtgärdsförslag...38 5.2 Effekter och konsekvenser...45 5.3 Kostnadsuppskattning...46 6. MÅLUPPFYLLELSE OCH PRIORITERING AV ÅTGÄRDER...47 7. RISKANALYS...49 8. SAMRÅDSREDOGÖRELSE...51 9. FORTSATT ARBETE...53 10. REFERENSER...55 BILAGOR...57 5

6

1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Värmdö och Nacka kommun finns bland de kommuner som har den största befolkningstillväxten i Sverige. En stor del av ökningen sker i de gamla fritidshusområdena, i och med att fritidshusen blir åretruntbostäder men också genom att områdena förtätas. Planeringen av infrastrukturen har till stor del inte hunnit med i denna utveckling. Gång- och cykelvägnät saknas i stora områden och det befintliga vägnätet har låg standard ofta smala och krokiga och är inte byggda för trafikmängden idag. Kollektivtrafiknätet är relativt väl utbyggt men bilberoendet ökar ju längre ut från centralorterna man kommer. Pendlingen sker i huvudsak in mot Stockholm vilket har resulterat i en trafiksituation på det övergripande vägnätet öster om Skurubron som börjar närma sig infarkt. Detta påverkar i hög grad även kollektivtrafiksystemet, med långa restider, fulla bussar och infartsparkeringar. Idag finns ett utbyggt cykelstråk som förbinder Nacka kommun med Värmdö kommun. Det går från Skurubron via Värmdövägen till Gustavsberg och vidare till Ålstäket. För övrigt finns några länkar med cykelväg utbyggt i de större samhällena, men i det stora hela saknas sammanhängande, tillgängliga och säkra cykelstråk. Idag är alltså möjlighet till cykelpendling och lokala resor med cykel mycket begränsad. För att förbättra trafiksituationen i ostsektorn, men också ge möjlighet till ett minskat bilberoende måste förutsättningarna för att välja annat färdsätt förbättras. I Stockholms stad ser man att andelen som cykelpendlar kontinuerligt ökar och trenden är att arbetspendling med cykel genomförs på allt längre sträckor. Cykelresor har stor potential att utgöra delresor exempelvis vid kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik. Det finns potential att genom ett sammanhängande gång- och cykelvägnät öka andelen arbetspendling med cykel mellan målpunkter i olika kommuner (regional cykling) t.ex. mellan Nacka centrum och Gustavsberg. Men även lokalt mellan större samhällen inom en kommun, t.ex. Brunn eller Hemmesta och Gustavsberg. Att anlägga nya attraktiva cykelvägar mellan viktiga målpunkter är ett sätt att möjliggöra cykelpendling. 1.2. Syfte Syftet med förstudien är att utreda möjligheten att skapa tre sammanhängande cykelstråk på sträckorna Skurubron - Stavsnäs utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222, Gustavsberg Björkviks brygga utmed väg 646 och 653 och Ålstäket Stenslätten utmed väg 274, i Nacka och Värmdö kommun. De studerade sträckningarna kan ha kombinerad funktion och fungera för såväl pendling till skolor och arbetsplatser, som rekreationscykling. Huvudsaklig fokus är dock att utreda möjligheterna att använda cykelstråken för arbetspendling och lokala resor. När det gäller rekreationscykling är det framförallt målpunkten som är viktig. Förstudien ska: - utgöra grund för det fortsatta arbetet samt klargöra förutsättningarna - utarbeta mål för det fortsatta arbetet - översiktligt klargöra effekter och konsekvenser för viktiga värden och kvaliteter i området - vara ett underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 7

1.3. Projektets aktualitet Värmdö kommun är en kommun med stark tillväxt och befolkningsökning. 1 Behovet av transporter är högst aktuellt. Arbetspendlig mellan Värmdö och Stockholm utgör en stor andel av resorna i regionen. I takt med ökad befolkning ökar behovet av transporter. Behovet ökar även av lokal service och lokala resor. Cykeltrafik utgör en viktig del av det framtida transportsystemet i Värmdö. I kombination med befolkningsökningen i Värmdö pågår detaljplanläggning av många områden. I samband med detta bygger Värmdö kommun även ut sitt kommunala VA-nät. I samband med VA-ledningsarbete finns ett politiskt beslut i kommunen att gång- och cykelvägar i största möjliga mån ska anläggas. Det finns därmed en möjlighet att samordna dessa. Gång- och cykeltrafik är utpekade som viktiga pelare i det framtida transportsystemet i de transportpolitiska målen i Sverige. 2 Något som även visar sig i Länsplanen för Stockholms län, där 400 milj kr finns avsatt för investeringar för gång- och cykeltrafik för åren 2010 2021. 3 1. Värmdö kommun Översiktsplan 2010 2. Prop. 2008/09:93 3. Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms 1.4. Tidigare utredningar och beslut Det aktuella förstudieområdet innefattar tre längre sträckor i Nacka och Värmdö kommun. Då området är mycket stort finns en rad olika utredningar och beslut som angränsar till arbetet med denna förstudie. Värmdö kommuns översiktplan för åren 2010-2030 pekar ut gång- och cykelvägar som viktiga. 4 Dessa ska enligt Översiktplanen byggas ut mellan kommunens centrumområden och replipunkter (kommunikationspunkter mellan fastlandet och skärgården). Översiktplanen pekar ut flera områden utmed de aktuella sträckorna som viktiga utvecklingsområden. Värmdö kommun vill därmed förbättra möjligheterna för gång- och cykeltrafik utmed de aktuella stråken. Värmdö kommuns översiktplan är vid årsskiftet 2010-2011 en samrådshandling, antagande av planen väntas under 2011. I slutet på 1990-talet tog Trafikverket (fd Vägverket Region Stockholm) fram Regionala cykelstråk i Stockholms län. Stråken skulle sammanbinda viktiga målpunkter för arbetspendlande vuxna. I ostsektorn finns två av län 2010-2021, Rapport 2010:10 4. Värmdö kommun Översiktsplan Samrådshandling 2010 dessa utpekade regionala cykelstråk; Värmdöstråket (Slussen-Gustavsberg) samt Hemmestastråket (Gustavsberg - Ålstäket). Stråken är inte fullt utbyggda och sträckor och punkter är i behov av åtgärder. Detta gäller t.ex. korsningspunkter mellan Skurubron och Gustavsberg och sträckan mellan Mölnvik och Ålstäket som endast har en mycket smal gång- och cykelbana. Mellan 2009 och 2011 medverkar Trafikverket i Samverkan för effektivare trafik i Stockholmregionen, SATSA. I satsningen deltar samtliga trafikhuvudmän och en majoritet av länets kommuner. SATSA finansieras till viss del av EU:s strukturfonder. I i en andra omgång, SATSA 2, kommer cykelfrågan bli ett viktigt arbetspaket som Trafikverket kommer bli huvudansvarig för. SATSA 2 kommer att pågå mellan 2011-2013. I arbetspaketet ingår revidering av regionala cykelstråk, framtagande av regional cykelplan samt förbättrad samverkan med andra aktörer i cykelfrågan. I ett antal utredningar har Kågesson utifrån sin framtagna modell för att identifiera behov av cykelvägar 5, identifierat ett antal saknade cy- 5. Kågesson P, VV Publ. 2007:13 8

kelstråk i Värmdö kommun 6. De identifierade sträckorna är: - Väg 646, delen Gustavsberg/Värmdö marknad Brunn. - Väg 646 och 653, delen Brunn- Björnömalmen/Klacknäset - Väg 222, delen Mölnvik Strömma - Väg 222, delen Ramsmora Stavsnäs - Väg 274, delen Ålstäket Torsby, eventuellt vidare mot Siggesta gård. - Väg 669, Saltarövägen till områdena Kopparmora och Evlinge. Samtliga sträckor utom den sistnämnda (väg 669) ingår i denna förstudie. Utmed väg 274 och väg 222 pågår utbyggnad av VA-ledning vilket kombineras med nyanläggning av gång- och cykelväg. 7 Detta underlag har tagits i beaktning i förstudien. 1.5. Geografisk avgränsning Förstudien omfattar tre utpekade sträckor i kommunerna Nacka och Värmdö, öster om Stockholm, se Figur 1. Sträckorna är följande: - Gustavsberg centrum Björkviks brygga, utmed väg 646 och väg 653 - Skurubron Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222 - Ålstäket Stenslätten, utmed väg 274 utmed väg 646 och 653 6. Kågesson P, 2009 7. Baudin B, 2010 9

Figur 1. Förstudieområde 10

1.6. Vägplaneringsprocessen Genomförandet av vägbyggnadsprojekt i Sverige regleras av Väglagen (SFS 1971:948) och till viss del av Miljöbalken (SFS 1998:808). Enligt Väglagen ska ett vägprojekt genomgå tre formella skeden; förstudie, vägutredning och arbetsplan. Det första steget i denna process är att genomföra en förstudie. En förstudie syftar bland annat till att inventera befintligt transportsystem, avgränsa förstudieområdet och ge underlag för beslut om vidare utredning. I förstudien genomförs samråd med kommuner, länsstyrelsen, allmänheten och andra intressenter. 1.7. Läsanvisning Denna förstudie omfattar en övergripande nulägesbeskrivning, en funktionsanalys, förslag på åtgärder samt fortsatt arbete för följande tre sträckor: - Gustavsbergs centrum - Björkviks brygga, utmed väg 646 och 653 - Skurubron - Stavsnäs, utmed Värmdövägen, Skärgårdsvägen och väg 222 - Ålstäket - Stenslätten, utmed väg 274 I kapitel 1, 4 samt 6-9 beskrivs förhållandena i förstudieområdet mer allmänt. Kapitel 2, 3, och 5 inleds med en översiktlig beskrivning av förhållandena samt sådant som är gemensamt för de tre sträckorna. Därefter görs en något mer detaljerad beskrivning för varje sträcka. Figur 2. Vägplaneringsprocessen 11

12

2. Befintliga förhållanden 2.1. Värmdö och Nacka Värmdö är en kommun som växer och utvecklas. Värmdö kommun är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige. Kommunen har haft en 97 % befolkningsökning 1985 2008. I dag bor ca 37 000 personer i Värmdö kommun och prognosen är att befolkningen ska vara ca 50 000 60 000 invånare år 2030. Planerna för kommunen pekas ut i kommunens översiktsplan för åren 2010 2030. Övergripande är utbyggnadsplanerna att förtäta, bygga ut och vidare exploatera centralorterna Gustavsberg, Brunn, Hemmesta, Stavsnäs, Saltarö och Björkås. Av dessa centralorter studeras alla utom Saltarö och Björkås. Målet i Värmdö kommun är att ha ett utbyggt gång- och cykelvägnät som binder samman centrumområden, bostadsområden, skolor och servicefunktioner. Även kommunikationspunkter med skärgården ska bindas samman med ett gång- och cykelvägnät. Viktiga kommunikationspunkter med skärgården är bryggorna vid Boda, Sollenkroka, Stavsnäs och Björkvik. Inom de kommande årtiondena kommer Värmdö kommun att bygga ut VA-nätet. I samband med utbyggnad av VA-nät detaljplanläggs även stora områden i kommunen. Målsättningen är att kombinera VA-utbyggnaden och detaljplanläggningen med en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet. 8 Två tredjedelar av invånarna i Värmdö pendlar för att komma till sitt arbete. Målpunkter för arbete är vanligen Nacka kommun och Stockholms stad. Pendlingen domineras av bil och kollektivtrafik. I Nacka kommun berör förstudien endast sträckan Skurubron till kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Detta är en liten del av de totala sträckorna. Utmed denna del finns i dag ett befintligt gång- och cykelstråk, vilket är definierat som ett regionalt cykelstråk enligt Trafikverket. Stråket används för såväl lokala resor som för arbetspendling. 8. Baudin B 2010 13

14 Figur 3. Värmdö kommun översiktsplan och utbyggnadsplaner

2.2. Kommunala planer Värmdö kommun försöker successivt att förbättra möjligheterna att bo och verka i kommunen, se Figur 3 för planerade förändringsområden fram till år 2025. 9 Målet är att 90 % av bostäderna ska vara anslutna till kommunalt vatten och avlopp år 2030. Det innebär en fördubbling jämfört dagens VA-nät. Nacka kommun genomför förnyelsearbeten genom detaljplanläggning av flera större områden i kommun. Detta genomförs bl.a. i Boo och Kummelnäs. Förnyelsearbetena innebär att VA-nät byggs ut och att vägnätet anpassas efter dagens trafiknivåer. Det är förutsättningar för att områdena ska kunna utvecklas. I Nacka kommun är de områden som angränsar till förstudieområdet i stor utsträckningen berörda av gällande planer eller pågående planarbete. Kring Värmdövägen är större delen av angränsande områden belagda med gällande stadsplan och detaljplan. 9. Värmdö kommun Översiktplan, 2010 I Värmdö kommun pågår detaljplanläggning i flera områden som angränsar till förstudieområdet. I de större centralorterna finns redan detaljplaner men i övrigt pågår eller planeras detaljplanläggning i bland annat följande områden: - Sträckan mellan Ålstäket och Strömma - Gustavsberg - Mörtnäs - Kolvik - Hemmesta - Torsby - Brunn - Kulla Karby 2.3. Miljö Nacka och Värmdö ingår i den så kallade Nacka-Värmdökilen som är en del av Stockholms grönstruktur. Grönstrukturen består av kilområden och värdekärnor som ger förutsättningar för att bevara biologisk mångfald, kulturella värden samt friluftsliv. Inom Värmdö kommun delar sig det regionala stråket i två grenar: en gren över Värmdölandet och en gren över Björnö-Ingarö. Värmdö skärgårds unika landskap, flora och fauna är av riksintresse för friluftsliv och naturvård, enligt 4 kap 2 och 4 miljöbalken (MB). Skärgårdsmiljön ska i första hand bevaras och utvecklas i linje med dessa intressen. I Värmdö och i Nacka finns dessutom ett antal geografiskt avgränsade områden av riksintresse för bl. a. naturvård, friluftsliv, kultur, sjöfart, natura 2000 samt totalförsvar, se Figur 4. 15

Den största källan till buller i kommunerna är biltrafiken och då främst från väg 222. Även båttrafik och kring vissa verksamheter kan bullerstörning förekomma. Naturvårdsverkets riktvärden för buller överskrids dock inte. Inom Värmdö kommun samt berörd del av Nacka överskrids inte miljökvalitetsnormerna för luft. Enligt kommunens översiktsplan förväntas det inte heller några överskridanden som en konsekvens av översiktplanens inriktning. Figur 4. Riksintressen 16

2.4. Gustavsberg - Björkviks brygga 2.4.1. Markanvändning Ingarö är det område i Värmdö kommun som växer snabbast. Antalet invånare på Ingarö har nästan tredubblats mellan 1985 och 2007. Brunn utgör ett nav och lokalt centrum på Ingarö där service, handel och kommunikationer återfinns. Det finns flera koncentrationer av boende på Ingarö, se Figur 5. Störst är koncentrationen vid Brunn och Rosenlund. På Ingarö bor ca 6500 invånare. 10 Prognostiserad tillväxt av antalet invånare är ca 14 800 invånare år 2030, se Figur 6 för befolkningstillväxt. 11 Det finns en koncentration av boende vid Brunn och Rosenlund. Vid Återvall finns planer på ett nytt bostadsområde, Kulla Karby. Området Kulla Karby ska enligt planer bebyggas med 130-140 bostäder. Närmare Björkviks brygga, Björnömalmen, återfinns ett sommarstugeområde som alltmer övergår till permanenta bostäder. Långvik är ett litet samhälle med bl.a. förskola. Utbyggnadsplanerna på Värmdö är koncentre- 10. Värmdö kommun översiktplan 11. Tyréns, 2010, trafikutredning i samband med ny detaljplan för Kulla Karby rade kring väg 646 mellan Brunn och Återvall. I Gustavsberg centrum pågår förändringar och utbyggnader. Vid Värmdö marknad planeras för ett nytt verksamhetsområde. Denna mark ägs av JM som planerar för ett större bostadsområde. Planerna för detta är dock inte fastslagna. Start- och målpunkter Brunn utgör det lokala centrumet på Ingarö. I Brunn finns service och skolor vilket gör det till en naturlig målpunkt lokalt på Ingarö. Gustavsbergs centrum, Nacka och Stockholm är målpunkter för arbete men även för handel och service. Figur 5. Boendekoncentrationer Ingarö Björkviks brygga är en viktig transportnod för södra skärgården. Sommartid går även viss reguljär båttrafik från bryggan. Intill Björkviks brygga återfinns även Björnö naturreservat som utgör en viktig plats ur rekreationssynpunkt. Det finns i dagsläget få arbetsplatser på Ingarö. Det är i huvudsak boende på Ingarö och dessa pendlar till Gustavsberg, Nacka och Stockholm för arbete. På Ingarö finns mataffär, bensinmack, skola, förskola m.m. i Brunn centrum. I övrigt återfinns industriell verksamhet vid Återvall. Värmdö marknad fungerar som kommunikativt nav för Ingarö med såväl infartsparkering, flertalet busslinjer och handel. Figur 6. Prognostiserad befolkningsökning Ingarö 17

2.4.2. Tidigare utredningar Eftersom Ingarö är den del av Värmdö där befolkningstillväxten har varit stor och förväntas växa de kommande åren har Ingarö varit föremål för flera utredningar av trafiksituationen och exploateringsplanerna. Intresset att anlägga gång- och cykelväg mellan Gustavsberg och Björkvik har funnits länge. Sträckan mellan trafikplats Gustavsberg och Ingaröbron har utretts i rapporten Konsekvensbeskrivning Cykelstråk mellan Gustavsberg och Ingarö, Tyréns 2010. Rapporten ger förslag på dragning av en gång- och cykelbana, sektioner och kostnader. Denna sträcka har även pekats ut av Värmdö kommun som en prioriterad sträcka att bygga ut. Området Kulla Karby planeras att bli ett nytt bostadsområde. I samband med en ny detaljplan för området har en trafikutredning gjorts, Trafikutredning i samband med ny detaljplan för Kulla Karby, Tyréns 2010. Rapporten inkluderar även tänkbar utbyggnad av gång- och cykelväg i samband med uppförandet av ett nytt bostadsområde. Framtida trafikflöden utmed väg 646 har även utretts kring Brunn i rapporten, Trafikutredning Ingarövägen Eknäsvägen Björkviksvägen, delen Brunn- Kulla, WSP 2010. Rapporten belyser bl.a. vikten av en gång- och cykelförbindelse mellan nya området Kulla Karby och Brunn. Det finns även flertalet förslag på sträckning av en cykelväg mellan Gustavsberg och Björkviks brygga. I rapporten, Cykelväg Gustavsberg Björkvik/Björnö Idéskiss/förstudie, skriver Per Kågeson om sträckning, placering och problematiken. Värmdö kommun har också tidigare tagit fram sträckningsförslag mellan Gustavsberg och Björkvik med fokus på att använda så lite nybyggnation som möjligt och istället nyttja befintliga lokalgator där det är möjligt. 2.4.3. Trafik och trafikanter Cykelvägnätet Ingarö saknar sammanhängande cykelvägnät och gång och cykelmöjligheterna på Ingarö är bristfälliga. I Brunn mellan Ingaröbron och Rosenlund finns den enda gång- och cykelbanan, se Figur 7. Det finns gång- och cykelbana mellan Gustavsberg centrum och Värmdö marknad. Vid parkeringen till Värmdö marknad upphör cykelbanan. Gång- och cykelbanan är placerad på västra sidan om vägen längst i söder. Vid gamla Porslinsfabriken i Gustavsberg byter gång- och cykelbanan sida till den östra för att ansluta till övrigt gång- och cykelvägnät i Gustavsberg centrum. Denna korsning är inte signalreglerad. Det finns flera utfarter som korsar gång- och cykelbanan mellan Gustavsberg centrum och Värmdö marknad. Ingen av dessa är signalreglerad. I Brunn finns en gång- och cykelbana av god kvalitet på den norra sidan om väg 646. Denna sträcker sig mellan Ingaröbron och Fågelviksskola vid Rosenlund. Gång- och cykelbanan korsas av ett fåtal utfarter och dessa är inte signalreglerade. Gång- och cykelbanan är avskiljd från vägen med ett dike vilket ger cyklisten ökad trygghet. En kortare sträcka saknas dock vid Ingarö kyrka. Uppgifter om cyklistflöden saknas. 18

takt med ökad befolkning på Ingarö kommer denna väg att bli än mer kraftigt trafikerad. I Långvik är trafikflödet uppmätts till 2210 f/ ÅDT. 13 Hastigheten är skyltad till 50 km/h genom de centrala delarna av Ingarö och i Gustavsberg. I Brunn är hastigheten skyltad till 30 km/h. Utanför tätbebyggt område är hastighetsbegränsningen 70 km/h. Infartsparkeringarna är placerade i anslutning till busskommunikation, se Figur 8. Utmed de tre busslinjerna finns ett antal hållplatser med fler påstigande än 100 personer/dag. Dessa har markerats med svarta cirklar. Dessa hållplatser är lokaliserade kring Brunn där även befolkningskoncentrationen är störst och det finns service och skolor. Figur 7. Befintligt gång- och cykelvägnät Ingarö Väg och trafik Ingarö har två större vägar, väg 646 och 653, som används för all kommunikation mellan Ingarö och Gustavsberg (Stockholm). Trafikhierarkin är uppbyggd så att trafik matas från mindre vägar till vägen. Vid Brunn har mätningar visat att trafikflödet ett årsmedeldygn uppgår till 9950 f/ådt. 12 I 12. WSP 2010, Trafikutredning Ingarövägen - Eknäsvägen - Björkviksvägen, delen Brunn-Kulla Kollektivtrafik Ingarö trafikeras med tre busslinjer. Under morgonens och eftermiddagens högbelastningstimmar trafikerar busslinjerna 428, 429 och 430 direkt från Ingarö till Slussen i Stockholm. Övriga tider trafikerar bussarna via Gustavsbergs centrum och därefter vidare mot Slussen. Busslinje 474 trafikerar vid Värmdö marknad och är en viktig linje för boende på Ingarö då denna linje har hög turtäthet. Restiden mellan Brunn och Slussen är ca 20-25 minuter. För de boende på Ingarö finns möjligheten att nyttja park and ride. Det finns infartsparkeringar för biltrafik vid Brunn och vid Pilhamn (nära Ingarö kyrka) samt vid Värmdö marknad. 13. Trafikverket, Trafikflödeskartan Figur 8. Kollektivtrafik, större hållplatser (svart punkt = fler än 100 påstigande/dag) och infartsparkeringar (röd ring = infartsparkering) 19

2.4.4. Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön på Ingarö är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. På södra Ingarö finns Långviksträsk som är ett oexploaterat skogslandskap med hällmarktallskog med hydrologiskt intakta myrar. Långviksträsk är skyddat som natura 2000-område. Riksintresset för kulturmiljö vid Brunn utgörs av Ingarö Sockencentrum med en skärgårdskyrka i trä från 1792. På Ingarö och kring Gustavsberg förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Söder om Brunn passeras en inre gräns för grundvattentäkt. 2.5. Skurubron - Stavsnäs 2.5.1. Markanvändning Sträckan från Skurubron till Stavsnäs täcker in flera större boendekoncentrationer och sträcker sig i både Nacka och Värmdö kommun, se Figur 9. I Nacka kommun är koncentrationen av boende stor utmed Värmdövägen mellan Skurubron och kommungränsen mellan Nacka och Värmdö. Här återfinns bostadsområden som Orminge, Boo, Lännersta m.fl. Antalet boende är ca 28 000. 14 I Värmdö kommun sträcker sig förstudieområdet förbi Gustavsbergs centrum, vilket är huvudtätorten i Värmdö kommun. Mörtnäs, Vik och Herrvik, utmed väg 222, är stora områden av villabebyggelse. Strömma är även det villabebyggelse. I Stavsnäs finns såväl villabebyggelse som flerbostadshus. I Gustavsberg bor det ca 13 000 invånare. 15 I Stavsnäs bor det ca 1000 och i Mörtnäs ca 1500 invånare. 16 En stor del av bebyggelsen på Värmdölandet 14. Nacka kommun, 2010 15. Värmdö kommun, Översiktplan 2010 16. SCB, 2005 (området öster om Ålstäket) är sommarstugor och fritidshus. Andelen permanentbostäder ökar varje år. Start- och målpunkter En stor del av de boende i Värmdö kommun, ca 75 %, pendlar dagligen för arbete i Nacka och Stockholm. Gustavsberg centrum är centralort i Värmdö kommun och där återfinns handel, service, skolor, kommunhus m.m. Gustavsbergs centrum är därför en lokal målpunkt för boende i Värmdö kommun. Målpunkterna för de boende i Nacka och Värmdö är därför främst Stockholms stad, dvs. västerut. Stavsnäs utgör en viktig start- och målpunkt för boende i skärgården. Stavsnäs är en utbyggd och väl fungerande hamn året runt. Från Stavsnäs brygga går reguljär färjetrafik till mellersta och södra skärgården. Bryggan används även för en stor andel godstransporter till skärgården. För boende i Nacka kommun är Stockholm och Nacka centrum naturliga målpunkter för arbete, handel och service. Bebyggelsen utmed Värmdövägen är övervägande villabebyggelse men det förekommer flerfamiljshus i bl.a. Or- 20

sträckan. Det regionala cykelstråket mellan Nacka och Värmdö har utretts och trafiksäkerhetsstandarder har kartlagts. Det tillgängliga materialet är dock äldre och inte uppdaterat. Nacka kommun har genomfört en inventering av cykelstråket utmed Värmdövägen under 2009-2010. 17 Figur 9. Boendekoncentration Skurubron Stavsnäs minge. Orminge är även plats för flera arbetsplatser kring det lokala centrumet. I Värmdö finns skolor i Gustavsberg, vid Vik/ Hemmesta och på Djurö. Stavsnäs saknar skola och dessa elever åker till Djurö för att gå i skola. I Nacka finns flera skolor i Boo. Totalt finns sex grundskolor i Boo och en gymnasieskola i Orminge. Utmed sträckan finns flertalet arbetsplatser. I Stavsnäs är hamnen viktig och i Gustavsberg finns såväl handel som kommunal service, bibliotek och skolor m.m. samt en porslinsfabrik med ca 250 anställda. I Gustavsberg finns två externa handelsområden; Mölnvik, med flera butiker, mataffärer m.m. och Värmdö marknad, vid trafikplats Gustavsberg, med stormarknad och andra butiker. Gustavsberg är centrum för många arbetsplatser. 2.5.2. Tidigare utredningar Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket har varit föremål för flera utredningar. Sträckan finns utpekad i gällande Länsplan för Stockholms län. I planen finns det finansiering avsatt för genomförandet av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på Värmdö kommun har pågående utredningar och planering av sträckan Ålstäket till Strömma där VA-ledning och gång- och cykelväg planeras. Denna planering pågår och utbyggnad startade 2010. I Stavnäs pågår utredning inför kommande detaljplanearbete vilket inkluderar utbyggnad av hamnen, service och bostäder. 2.5.3. Trafik och trafikanter Cykelvägnät Det finns totalt 15 km gång- och cykelstråk mellan Skurubron och Stavsnäs. Pågående utbyggnad av gång- och cykelstråk kommer ge ytterligare 5,2 km gång- och cykelväg och totalt blir det då ca 20 km gång- och cykelstråk. 17. Lindberg E, 2010 21

Gång- och cykelinfrastrukturen utmed sträckan Skurubron till Ålstäket är ett, av Trafikverket, utpekat regionalt cykelstråk. De regionala cykelstråken syftar till att knyta samman målpunkter för framförallt arbetspendling. Det regionala cykelstråket, Värmdöstråket, går utmed Värmdövägen och Gamla Skärgårdsvägen till Gustavsberg centrum. Denna sträcka har definierats ha god trafiksäkerhet. 18 I Gustavsbergs centrum byter det regionala cykelstråket namn till Hemmesta stråket. Det går utmed Skärgårdsvägen till Mölnvik och därefter utmed väg 222 fram till Ålstäket, se Figur 10 för sträckning. Det regionala cykelstråket varierar i utformning. Utmed Värmdövägen utgörs det av en gång- och cykelbana. Gående och cyklister är delvis åtskiljda med en mittlinje och gång- och cykelbanan är smal (mindre än 2,5 meter). På delar av stråket saknas separering och inventering har även visat på brister i bredd och beläggning. 19 Vid kommungränsen övergår Värmdöstråket till en gång- och cykelbro som löper utmed Gamla Skärgårdsvägen fram till Gustavsberg centrum, se Figur 11. Mellan Gustavsbergs centrum och Mölnvik 18. VV, 2001, RAP 2001:0463 19. Nacka kommun, 2010, Regionalt cykelstråk Boo Figur 10. Befintlig GC-väg (röd) samt GC-väg med mindre god standard (orange) sträcker sig gång- och cykelbanan på den östra sidan om Skärgårdsvägen. I Mölnvik övergår gång- och cykelbanan till en smal (ca 1,5 meter bred) kombinerad gång- och cykelbana utmed väg 222. Samtliga korsningar utmed det regionala cykelstråket är plankorsningar och gångoch cykelbanan korsas av flertalet utfarter. Väg 222 mellan Mölnvik och Ålstäket är försedd med reversibla körfält. Det innebär att vägen har tre körfält varav ett används omväxlande i riktning mot Stockholm (förmiddag) och mot Ålstäket (eftermiddag) beroende på trafikflödena. Gående och cyklister kan korsa Figur 11. Gång- och cykelbana utmed Gamla Skärgårdsvägen (t.v.) och mellan Gustavsberg centrum och Mölnvik (t.h.) vägen vid ett antal passager som är obevakade. Sträckan har pekats ut med mindre god standard. 20 Mellan Ålstäket och Strömma pågår utbyggnad av VA-ledningar vilket kombineras med utbyggnad av ny gång- och cykelbana. Utbyggnaden är uppdelad i tre etapper och den första, Hagaberg till Korsmosjön, påbörjades 2010. De två kommande etapperna; Korsmosjön till Dalkrokstigen och Dalkrokstigen till Strömma påbörjas enligt planerna inom tidsperioden 2011-2012. Gång- och cykelbanan anläggs med 20. VV, 2001, RAP 2001:0463 22

2,5 meter bredd och är placerad söder om vägen fram till Grävlingstigen där den byter sida. I Stavsnäs finns en kort sträcka gång- och cykelbana mellan hamnen och Storskogsvägen, på södra sidan om vägen, se Figur 12. Värmdö kommun, i samarbete med Trafikverket, genomförde under 2010 utbyggnad av en gång- och cykelväg över Djuröbron mot Djurö. Denna ansluter till väg 222 vid Ramsmora på norra sidan om vägen. Det saknas uppgifter om cyklistflöden på de aktuella sträckorna. Väg och trafik Sträckan mellan Skurubron och Stavsnäs är totalt 32 km lång. Den utgörs av Värmdövägen som är en huvudgata i Nacka kommun. Värmdövägen är en viktig kommunikationsled för de boende i Boo. Trafikflödet på Värmdövägen är styrt av arbetspendlingen in till Stockholm. Under förmiddagen är det huvudsakliga flödet riktat in mot Stockholm och det bildas köer för de som vill ut på väg 222 vid Skurubron. Skurubron är den enda länken mellan Nacka Värmdölandet och Stockholm. På eftermiddagarna är fordonsflödet motriktat på Värmdövägen. Skurubron är begränsande ur kapacitetssyn- punkt och det pågår arbete med förbättring och ombyggnationer av Skurubron. Hastighetsbegränsningen är 50 km/h utmed Värmdövägen, Gamla Skärgårdsvägen och Skärgårdsvägen samt väg 222 fram till Ålstäket. Hastigheten utmed väg 222 mellan Ålstäket och Stavsnäs är i huvudsak skyltad till 70 km/h. Väg 222 vid Grisslinge är kraftigt trafikerad med ca 24 000 fordon/dygn. Mellan Ålstäket och Strömma är trafikflödet ca 8600 fordon per dygn. Utmed väg 222 i Stavsnäs är flödet 2400 f/ådt. Väg 222 har en stor andel tung trafik i Figur 12. Gång- och cykelväg utmed väg 222 (röd = befintligt GC, streckad = pågående utbyggnad) Figur 13. ÅDT flöden fordonstrafik 23

Stavsnäs, hela 17 %. Detta beror på att Stavsnäs utgör en viktig nod för transporter till mellersta och södra skärgården. Se Figur 13 för ÅDT flöden utmed sträckan. Kollektivtrafik Nacka och Värmdö trafikeras med flertalet busslinjer. Det har länge funnits idéer på utbyggnad av tunnelbana till de centrala delarna av Nacka men inga beslut har tagits. Busstrafiken blir glesare längre österut på sträckan. Mellan Ålstäket och Stavsnäs trafikerar en busslinje, linje 434. Denna går med 30 minuters turtäthet. Restiden mellan Stavsnäs och Slussen är 50 minuter. I Nacka är antalet busslinjer flera och turtätheten hög. Gustavsberg men även i Stavsnäs. En anledning till den höga andelen kollektivtrafikresenärer i Stavsnäs kan bero på lokala resor mellan Stavsnäs och Djurö där en av områdets skolor är belägen. 2.5.4. Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Skurubron och Stavsnäs är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Vid Stavsnäs passeras den primära skyddszonen för Stavsnäs grundvattentäkt. Kring Gustavsberg finns riksintresse för kulturmiljövården. Värdet ligger i brukssamhället med obruten industriell verksamhet alltsedan 1600-talet. I området förekommer ett flertal fasta fornlämningar enligt fornlämningsregistret. Det finns flera infartsparkeringar för biltrafik som möjliggör park and ride. I Värmdö saknas ordnade cykelparkeringar vid infartsparkeringarna. Däremot finns det möjlighet till kombinationsresor med cykel och kollektivtrafik i Nacka där ordnade cykelparkeringar finns vid Orminge, Telegramvägen och Insjön. Figur 14 visar kollektivtrafik, infartsparkering och hållplatser på sträckan som har fler än 100 påstigande per dag. Antalet resenärer med kollektivtrafik är störst i utmed Värmdövägen, i Figur 14. Kollektivtrafik och infartsparkeringar (svart punkt= hållplatser med fler än 100 påstigande /dag, röd ring = infartsparkering) 24

2.6. Ålstäket - Stenslätten 2.6.1. Markanvändning Utmed sträckan Ålstäket och Stenslätten finns i huvudsak tre större bostadsområden. Hemmesta är ett lokalt centrum med service och handel. Torsby och Ängvik är två mindre samhällen. I övrigt består bebyggelsen av enstaka hus, och befolkningen är relativt liten utmed sträckan. I Hemmesta bor det ca 4600 personer, i Torsby ca 500 och i Ängsvik ca 450 personer. 21 Start- och målpunkter Hemmesta utgör ett lokalt centrum och där återfinns service och handel vilket skapar arbetsplatser. I Hemmesta finns även flera skolor, lokalt bibliotek och kommunal service. Torsby och Ängsvik är mindre samhällen med i huvudsak bostadsbebyggelse. I Ängsvik finns en skola. I Stenslätten finns kommunikation med Rindö, Vaxholms kommun, genom en färjelinje. Denna färjelinje drivs av Trafikverket och utgör en viktig kommunikationsled till Vaxholm och de östra delarna av Stockholm. Det finns pågå- 21. SCB, 2005 10.1. Ålstäket - Stenslätten Figur 15. Sträckning Ålstäket - Stenslätten ende arbete med bostadsexploatering på Rindö vilket ytterligare kan komma att stärka denna kommunikationsled. Norr om Ängsvik ligger Siggesta Gård med kaféverksamhet, ridskola, butik m.m. På Siggesta Gård anordnas konserter och andra evenemang. Arbetsplatser utmed sträckan återfinns främst i södra delarna kring Hemmesta. Ju längre norrut på sträckan ju glesare bebyggelse och verksamhet. 2.6.2. Tidigare utredningar Hemmesta centrum och väg 274 mellan Ålstäket och Hemmesta Vägskäl har utretts i samband med detaljplanläggning av området. I rapporten, Väg 274 genom Hemmesta Centrum Förstudie, från 2010 karläggs behov av åtgärder för vägen samt behov för oskyddade trafikanter. I Torsby norr om Hemmesta Vägskäl pågår, med start 2010, utbyggnad av VA-ledning vilket även kombineras med utbyggnad av gång- och cykelväg. Värmdö kommun har tagit fram förslag på förbättringar av gång- och cykelvägen förbi Haghulta i Hemmesta. 22 22. Baudin B, 2010 25

2.6.3. Trafik och trafikanter Cykelvägnät Utmed väg 274 saknas helt sammanhängande gång- och cykelvägnät. Norr om Ålstäket finns en gång- och cykelbana på västra sidan om vägen. Denna övergår i blandtrafik vid Viks skolväg och vid Furuviksvägens slut upphör möjligheten att cykla helt. I Hemmesta centrum finns en gång- och cykelväg på östra sidan om vägen. Cyklister och gående tvingas byta sida vid ett av de två signalreglerade övergångställena utmed vägen. Dessa finns vid Motionsvägen och ett vid Hemmesta centrum. Arbete pågår med utbyggnad av gång- och cykelväg norr om Hemmesta Dalväg. Norr om Hemmesta Vägskäl mot Torsby har arbetet med en ny gång- och cykelväg påbörjats under 2010. En etappvis utbyggnad av en gångoch cykelväg planeras i kombination med en ny VA-ledning. Gång- och cykelvägen kommer att placeras på norra sidan om vägen. Norr om Torsby saknas gång- och cykelväg helt. I Ängsvik finns lokalgator som används av gång- och cykeltrafikanter. Likaså finns i Ängsvik en gångoch cykelbro som förbinder bostadsområdet med skolan. Norr om Ängsvik övergår landskapet till landsbygdsmiljö. Vägen är krokig och smal och gångoch cykelmöjlighet saknas utöver möjligheten att cykla i blandtrafik, se Figur 16 för gång- och cykelvägnät. Figur 16. Gång- och cykelvägnät Ålstäket - Stenslätten Det saknas uppgifter om cyklistflöden. Väg och trafik Väg 274 är utpekad omledningsväg för dispenstrafik och även en sekundärväg för farligt gods. Vägen är därmed av regional betydelse för regional och interregional trafik. Väg 274 mellan Ålstäket och Hemmesta Vägskäl är den mest trafikerade delen av sträckan. Variationerna över året är mycket stora pga. att stor del av bebyggelsen fortfarande nyttjas som sommarbostad. Skärgården lockar även många besökare sommartid. I Hemmesta trafikeras vägen av 9000 fordon ett årsmedeldygn. Sommartid är trafiken ca 13 000 fordon per dygn. Genom Torsby, norr om Hemmesta Vägskäl, är trafikflödet ett årsmedeldygn 3700 fordon och i Ängsvik är flödet ett årsmedeldygn ca 1800 fordon. I Stenslätten är trafikflödet ett årsmedeldygn ca 1200 fordon. En stor andel av den tunga trafiken väljer denna östliga förbindelsen mellan norra och södra delarna av Stockholmsregionen. Andelen tungtrafik i Stenslätten är 22 % och i Hemmesta centrum är andelen tung trafik 8 %. Andelen sammanfaller med boendekoncentrationen som är störst i de södra delarna av sträckan. 26

Hastighetsbegräsningen är utmed vägen 70 km/h mellan samhällena och skyltad 30 km/h i närhet av skolområde i övrigt 50 km/h i bebyggd miljö. Kollektivtrafik Det finns flertalet busslinjer som trafikerar från Slussen via väg 222 till Hemmesta och Hemmesta Vägskäl. Det tar ca 35 minuter att åka buss från Hemmesta till Slussen. Till Hemmesta Vägskäl från Slussen trafikerar sju busslinjer vilket ger en bra kommunikation med kollektivtrafik. Sträckan trafikeras bl.a. av linje 474 som går med en turtäthet på upp till 10 minuter. Norr om Hemmesta Vägskäl är turtätheten lägre och antalet busslinjer färre. En busslinje trafikerar hela sträckan till Stenslätten. Denna buss gör endast fem turer per dag. Ängsvik och Torsby trafikeras med något högre turtäthet då det finns tre busslinjer som passerar samhällena. Turtätheten är högre under rusningstider för arbetspendling på förmiddag och eftermiddag. Under dagen är turtätheten en buss i timmen. Det saknas nattbusstrafik norr om Hemmesta vägskäl. Infartsparkeringar för bilar finns i Hemmesta centrum, 65 platser och vid Hemmesta Vägskäl, 40 platser. Infartsparkeringar finns även vid Ålstäket och Grisslinge där väg 274 ansluter till väg 222. I Hemmesta centrum finns cykelparkering. Figur 17. Kollektivtrafik, infartsparkering (röd ring) och hållplatser med fler än 100 påstigande resenärer/dag (svart punkt) Figur 17 visar busstrafik, infartsparkeringar och de hållplatser utmed sträckan som har fler än 100 resenärer per dag. Utöver dessa hållplatser är hållplatsen i Ängsvik väl nyttjad med ca 85 resenärer per dag. 2.6.4. Miljö Karaktäristiskt för naturmiljön mellan Ålstäket och Stenslätten är barrskog med inslag av lövträd och berg i dagen. Området är kraftigt kuperat. Längs med väg 274 passeras två grundvattentäkter. Ett riksintresse för kulturmiljövården passeras vid Siggesta. Dess värde finns i Herrgårdslandskapet med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet. Ett flertal fornlämningar finns även i området. Från Nacka upp till Vaxholm går ett riksintresse för kulturmiljövård vars värde finns i farledsmiljön utmed inloppet till Stockholm som speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart. 27

28