Kontroversen om regressionsmetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial

Relevanta dokument
Vad händer med jordens klimat?

Uppskattning av jordsystemets kortfristiga klimatkänslighet från observerade data

Tentamen: Miljö och Matematisk Modellering (MVE345) för TM Åk 3, VÖ13 klockan den 2:e juni.

6 Derivata och grafer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Dynamisk och fysisk modellering av jordens klimatsystem

Statistiska samband: regression och korrelation

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

f(x) = x 2 g(x) = x3 100 h(x) = x 4 x x 2 x 3 100

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

f(x) = x 2 g(x) = x3 100

Praktisk beräkning av SPICE-parametrar för halvledare

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 2.2

Labbrapport svängande skivor

F13 Regression och problemlösning

Fysik C & D Projekt i klimatfysik

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Sidor i boken f(x) = a x 2 +b x+c

NpMa2a ht Max 0/0/3

Rapportexempel, Datorer och datoranvändning

Ma B - Bianca Övning lektion 1. Uppgift nr 10. Uppgift nr 1 Givet funktionen f(x) = 4x + 9 Beräkna f(6) Rita grafen till ekvationen.

Lösningsförslag till deltentamen i IM2601 Fasta tillståndets fysik. Onsdagen den 30 maj, Teoridel Ê Á Ê. B B T Ë k B T Ê. exp m BBˆ.

Föreläsning 8. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

Tentamen för kursen. Linjära statistiska modeller. 16 augusti

Lösningar 15 december 2004

Marcus Löfverström

Om Murry Salbys ekvation

De nya klimattärningarna och klimatets allt värre ytterligheter Av James Hansen, Makiko Sato, and Reto Ruedy Augusti 2012

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

Bose-Einsteinkondensation. Lars Gislén, Malin Sjödahl, Patrik Sahlin

Gamla tentemensuppgifter

x(t) I elimeringsmetoden deriverar vi den första ekvationen och sätter in x 2(t) från den andra ekvationen:

a) y = 10 0,5x där y är vattenmängden i hinken och x antalet timmar. b) Se diagrammet c) Då det återstår 5 liter har det gått 10 timmar.

Tentamen i Miljö och Matematisk Modellering för TM Åk 3, MVE345 MVE maj 2012,

TANA17 Matematiska beräkningar med MATLAB för M, DPU. Fredrik Berntsson, Linköpings Universitet. 26 november 2015 Sida 1 / 28

Modul 1: Komplexa tal och Polynomekvationer

Differentialens geometriska betydelse

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

Fouriermetoder MVE295 - bonusuppgifter

Räta linjens ekvation & Ekvationssystem

Moment 5.5 Övningsuppgifter I 5.60a. 5.60b, 5.60.c, 61

Fö relä sning 2, Kö system 2015

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

2301 OBS! x används som beteckning för både vinkeln x och som x-koordinat

Matematisk statistik kompletterande projekt, FMSF25 Övning om regression

Tentamen i Matematisk statistik Kurskod S0001M

Hantera andragradskurvor del 2

Sekantmetoden Beräkningsmatematik TANA21 Linköpings universitet Caroline Cornelius, Anja Hellander Ht 2018

Kan du det här? o o. o o o o. Derivera potensfunktioner, exponentialfunktioner och summor av funktioner. Använda dig av derivatan i problemlösning.

Laboration 5: Regressionsanalys. 1 Förberedelseuppgifter. 2 Enkel linjär regression DATORLABORATION 5 MATEMATISK STATISTIK FÖR I, FMS 012, HT-08

Ekvationslösning genom substitution, rotekvationer

Numerisk lösning till den tidsberoende Schrödingerekvationen.

Påverkar människan klimatet?

Simulering av möjliga klimatförändringar

MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING

Linjära ekvationssystem

Blandade problem från elektro- och datateknik

Institutionen för Matematik. SF1625 Envariabelanalys. Lars Filipsson. Modul 1

9 Skissa grafer. 9.1 Dagens Teori

Ordinära differentialekvationer (ODE) 1 1

Veckans teman. Repetition av ordinära differentialekvationer ZC 1, 2.1-3, 4.1-6, 7.4-6, 8.1-3

Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN

Transformer och differentialekvationer (MVE100)

Fysikaliska modeller. Skapa modeller av en fysikalisk verklighet med hjälp av experiment. Peter Andersson IFM fysik, adjunkt

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2019

SF1905 Sannolikhetsteori och statistik: Lab 2 ht 2011

Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 13 Kärnfysik 2 den 4 maj Föreläsning 13.

Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation

e x/1000 för x 0 0 annars

TAIU07 Matematiska beräkningar med Matlab

SF1626 Flervariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

k 1 B k 2 C ges av dx 1 /dt = k 1 x 1 x 1 (0) = 100 dx 2 /dt = k 1 x 1 k 2 x 2 x 2 (0) = 0 dx 3 /dt = k 2 x 2 x 3 (0) = 0

Simulering av soldrivet torkskåp

Dagens föreläsning (F15)

Weibullanalys. Maximum-likelihoodskattning

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Finns det över huvud taget anledning att förvänta sig något speciellt? Finns det en generell fördelning som beskriver en mätning?

LAB 1. FELANALYS. 1 Inledning. 2 Flyttal. 1.1 Innehåll. 2.1 Avrundningsenheten, µ, och maskinepsilon, ε M

Högskolan i Skövde (SK, JS) Svensk version Tentamen i matematik Lösningsförslag till del I

0 om x < 0, F X (x) = c x. 1 om x 2.

. (2p) 2x + 2y + z = 4 y + 2z = 2 4x + 3y = 6

Föreläsning 12: Regression

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

7 Extremvärden med bivillkor, obegränsade områden

Sekant och tangent Om man drar en rät linje genom två punkter på en kurva får man en sekant. (Den gröna linjen i figuren).

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

Värdera metan ur klimatsynpunkt

14 min 60 s min 42 s 49m 2 =18 s m 2, alltså samma tid. Vi kan säga att den tid som mamman behövde åt dammsugning var beroende av husets storlek.

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Laboration 1 Nedslagskratrar

TENTAPLUGG.NU AV STUDENTER FÖR STUDENTER. Kursnamn Fysik 1. Datum LP Laboration Balkböjning. Kursexaminator. Betygsgränser.

Laboration 4: Stora talens lag, Centrala gränsvärdessatsen och enkla punktskattningar

Gör uppgift 6.10 i arbetsmaterialet (ingår på övningen 16 maj). För 10 torskar har vi värden på variablerna Längd (cm) och Ålder (år).

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs B, kapitel 2

Konvergens för iterativa metoder

Transkript:

Kontroversen om smetoden, Trenberth och Dessler mot Spencer. Bakgrundsmaterial av Pehr Björnbom Varför ger den direkta smetod som både Trenberth och Dessler förespråkar i samband med studier av klimatkänsligheter felaktiga resultat (vilket tyder på att Spencer har rätt och att både Dessler och Trenberth har fel)? Denna direkta smetod innebär att man plottar alla värden på den av satelliter uppmätta strålningen RT ( W/m) mot temperaturavvikelsen ΔT (K) och bestämmer en linjär slinje. Tanken är då att man på detta sätt skall bestämma återkopplingsparametern λ i följande ekvation (se ekvation TFDW) som är en allmänt vedertagen approximation av nettoflödet av energi till jorden: RT = F λδt F = radiative forcing (W/m) (Beteckningarna för samma sak varierar betydligt mellan de olika artiklarna, här används beteckningar enligt TADW). Men denna metod ger i allmänhet inte ett korrekt värde på λ. Detta kan visas på flera olika sätt.. Med elementär gymnasiematematik kan man visa att RT är en funktion av ΔT endast i speciella fall, framför allt det fallet att F är konstant då RT måste variera i proportion till ΔT, dvs. att variationen i F << variationen i λδt. Men i de fall som diskuterats av Dessler (D) och Trenberth med flera (TADW) verkar inte detta att ha varit uppfyllt.. Fasplanskurvor från observationer, där man enligt metoden i SB sammanbinder punkterna i diagrammet för RT mot ΔT i tidsordning, visar att variationerna i radiative forcing F inte kan negligeras i jämförelse med variationerna λδt i de fall som Dessler och Trenberth med flera har behandlat. 3. Samma sak kan visas genom simuleringar med den enkla energibalansmodellen. Här skall vi gå igenom resonemanget enligt punkt medan punkt och punkt 3 har behandlats i ett tidigare bakgrundsmaterial som finns med här som bilaga. De följande diagrammen visar några enkla numeriska exempel. I alla fallen är variationen i F lika stor som variationen i λδt (vilket stämmer med diskussionen enligt D). Variationen i både F och ΔT har satts till enhet och λ = enhet. Detta påverkar inte resonemangets generalitet.

, f(x) = -4x +,9, F ΔT -, - RT för RT, - 4 6 8 -,,,,5 f(x) = -,56x +,9,5 F ΔT -,5 RT för RT, - 4 6 8 -,5,,, Forcing F, Tempetatu, T 8 6 4, 4 6 8 4 Tid6 8 F ΔT f(x) =,#NANx, f(x) = -5x + 8 Strålning, RT 6 4, -, - -,, 4 6 8 Temperatur, T RT för för RT Figur : Tre exempel på att den direkta smetoden inte fungerar. Diagrammen till vänster visar temperaturavvikelser i rött och radiative forcing i blått som funktioner av tiden. Diagrammen till höger visar motsvarande fasplanskurvor där uppmätt strålning plottats mot temperaturavvikelsen. Lutningen på de inlagda slinjerna avviker alla från det korrekta värdet -. (Axelbeteckningar finns på de två nedersta diagrammen). Lägg märke till att F och ΔT kan variera nära nog oberoende av varandra. Detta beror på att F är radiative forcing medan variationen av ΔT beror på både radiative forcing och non-radiative forcing (vilket diskuteras i till exempel SB och D). Speciellt under det senaste decenniet och särskilt under El Nino och La Nina anses allmänt inom klimatvetenskapen att non-radiative forcing (även benämnd intern variation) är en betydande och till och med dominerande orsak till

temperaturvariationerna (diskuteras i SB och D). Den temperaturkurva som har valts skulle till exempel kunna representera en temperaturtopp i samband med en El Nino. För varje fall visar det vänstra diagrammet hur F och ΔT = λδt varierar över en period av tisenheter medan det högra diagrammet visar hur plotten för RT mot ΔT ser ut i form av en fasplanskurva. Vi ser från fasplanskurvorna att RT inte uppfyller definitionen för att vara en funktion av ΔT eftersom RT har dubbla värden för ett och samma värde för ΔT. De linjära regresionslinjer som beräknats ger helt andra lutningar än som motsvarar värdet på -λ = -. Både för små och för stora värden på λ förekommer beroende på hur kurvorna för F och ΔT ser ut. Slutsatsen måste bli att den direkta smetoden inte fungerar för att bestämma λ. 3 Referenser TFDW: Trenberth, K. E., J. T. Fasullo, C. O Dell, and T. Wong (). Relationships between tropical sea surface temperature and topofatmosphere radiation, Geophys. Res. Lett., 37, L37, doi:.9/9gl434. http://www.cgd.ucar.edu/cas/staff/fasullo/refs/trenberthetalgrl.pdf SB: Spencer, R. W., and W. D. Braswell (). On the diagnosis of radiative feedback in the presence of unknown radiative forcing, J. Geophys. Res., 5, D69, doi:.9/9jd337. http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/spencer-braswell-jgr-.pdf D: Dessler, A. E. (). A determination of the cloud feedback from climate variations over the past decade, Science, 33, doi:.6/science.9546, 53-57. ftp://ftp.ingv.it/pub/pietropaolo.bertagnolio/climate/dessler-cloudfeedbacks.pdf SB: Spencer, R. W., and W. D. Braswell (). On the misdiagnosis of surface temperature feedbacks from variations in Earth's radiant energy balance, Remote Sens., 3, 63-63; doi:.339/rs3863 http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/spencer_misdiagnos_.pdf D: Dessler, A. E. (), Cloud variations and the Earth's energy budget, Geophys. Res. Lett., doi:.9/gl4936, in press. http://tallbloke.files.wordpress.com//9/dessler grl.pdf TFA: Kevin E. Trenberth, John T. Fasullo and John P. Abraham (). Commentary: Issues in Establishing Climate Sensitivity in Recent Studies, Remote Sens., 3, 5-56; doi:.339/rs395 http://www.cgd.ucar.edu/cas/trenberth/trenberth.papers/remotesensing-3-5.pdf

Bilaga Spencer och Braswell vs Dessler. Bakgrundsmaterial av Pehr Björnbom Här är en fördjupad diskussion av vilken betydelse radiative forcing från moln kan ha som visar att Spencer har rätt och Dessler fel. Ett sätt att studera detta är att plotta fasplansdiagram enligt SB, referensförkortningar enligt referenslistan nedan. Fasplansdiagrammen ger nämligen information om radiative forcing, figur visar hur. Net_clr,5 Strålning/(W/m),5 -,5 - -,5 - Figur : Fasplanskurva för nettostrålning från moln mars juni enligt Spencer och Braswell, se referenslistan. Vid till exempel den lodräta linjen varierar strålningen drygt,5 W/m, dvs. radiative forcing varierar med minst detta värde. Desslers resonemang i D utgår liksom Spencer och Braswell från att den uppmätta strålningen kan representeras av ekvationen (uppmätt strålning är positiv uppåt medan forcing räknas positiv nedåt) (- ΔR m ) = ΔR cloud λδt + ε -,5 -,5 - -,3 -, -,,,,3 Temperaturavvikelse/K där ΔR cloud är variationen av radiative forcing från moln, λ är återkopplingsparametern, ΔT är temperaturens variation och är en slumpmässig forcing. Dessler antar i D att det inte finns någon varierande radiative forcing från moln. Då skall alltså variationer i den uppmätta strålningen plottade mot variationer i temperaturen beskriva en rät linjen med lutningen λ. Spencers och Braswells kritik av detta är att man inte kan anta att molnens radiative forcing kan försummas som Dessler har gjort. I SB framför de korrekta argument som stöder detta. Det som talar emot Desslers antagande är dels hur fasplanskurvorna ser ut, dels resultat från simuleringar med den enkla EBM-modellen.

En fasplanskurva är vad man får om man plottar variationer i den uppmätta strålningen mot variationer i temperaturen och sammanbinder punkterna i tidsordning. Figur visar fasplansplotten för moln enligt Spencers och Braswells data (se referenslistan nedan). Om man jämför två punkter vid samma temperatur, samma lodräta linje, så bör skillnaden i strålning alltså huvudsakligen bero på skillnad i radiative forcing. Denna skillnad är uppenbarligen inte försumbar som Dessler antar. Man kan undersöka detta vidare med den enkla energibalansmodell som använts både i SB och i D: CdT/dt = ΔR cloud + ΔF ocean λδ T Dessler hävdar att eftersom ΔR cloud varierar omkring,5 W/m medan motsvarande för ΔF ocean är 9 W/m så kan man försumma inverkan av molnens radiative forcing och bestämma λ genom av (- ΔR m ) = ΔR cloud λδt + ε mot ΔT. Men Dessler har själv i D funnit att λδt varierar lika mycket som ΔR cloud och en rät linje vid borde endast uppstå om variationen i ΔR cloud << variationen i λδt. För att undersöka detta löstes differentialekvationen ovan med de två radiative forcings som sinuskurvor, båda med perioden 3 månader. Forcingen från moln var tidsfördröjd 3 månader jämfört med oceanen. Amplituden för oceanen var 9 W/m och för molnen,5 W/m (så att de överensstämmer med den variation som Dessler kommit fram till). Klimatsystemets effektiva värmekapacitet sattes till C= 68 W-månad/(m K) vilket är samma som Dessler använde liksom λ = W/(m K). Figur visar ΔR m plottad mot ΔT för en tid av 6 månader. Punkterna hamnar på en ellips, inte på en rät linje. Dessler antar att ΔR m är en linjär funktion av ΔT men så är inte fallet. ΔR m är en funktion ΔT och tiden men är inte en entydig funktion av enbart ΔT. Figur 3 visar hur det blir om man till forcingen lägger till en slumpmässig term som antas normalfördelad med standarddeviationen,5 W/m. Nu ser man inte längre ellipsen utan en flugsvärm av punkter, såsom mätningarna ger. på detta moln ger naturligtvis inte värdet på λ. Dessler antagande i D om att radiative forcing från moln kan försummas fungerar alltså inte. Spencer har rätt, Dessler har fel.

3 Strålning/(W/m) Temperaturavvikelse/K Figur : Uppmätt strålningsvariation plottad mot temperaturavvikelse enligt simulering utan slumpmässig forcing,, se texten Strålning/(W/m) Temperaturavvikelse/K Figur 3: Uppmätt strålningsvariation plottad mot temperaturavvikelse enligt simulering med slumpmässig forcing,, se texten

4 Referenser SB: Spencer, R. W., and W. D. Braswell (), On the diagnosis of radiative feedback in the presence of unknown radiative forcing, J. Geophys. Res., 5, D69, doi:.9/9jd337. http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/spencer-braswell-jgr-.pdf D: Dessler, A. E. (), A determination of the cloud feedback from climate variations over the past decade, Science, 33, doi:.6/science.9546, 53-57. ftp://ftp.ingv.it/pub/pietropaolo.bertagnolio/climate/dessler-cloudfeedbacks.pdf SB: Spencer, R. W., and W. D. Braswell (), On the misdiagnosis of surface temperature feedbacks from variations in Earth's radiant energy balance, Remote Sens., 3, doi:.339/rs3863, 63-63. http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/spencer_misdiagnos_.pdf D: Dessler, A. E. (), Cloud variations and the Earth's energy budget, Geophys. Res. Lett., doi:.9/gl4936, in press. http://tallbloke.files.wordpress.com//9/dessler grl.pdf SB:s data: http://www.climateaudit.info/data/spencer/