Återrapportering 1(19) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-02-24 314-2738/2015 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2015-11-30 537-14050-15 SGUs återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Vattenmyndigheterna har genom beslut av respektive vattendelegation riktat fyra åtgärder till SGU. Bakgrund till svar avseende åtgärderna 10 och 12 Under arbetet med grundvattenberoende ekosystem 2015 (beskrivet mera i detalj under åtgärderna 10 och 12 nedan) har SGU internt och tillsammans med Vattenmyndigheterna fortsatt med arbetet att tydliggöra ingående begrepp och komponenter som hör till ämnesområdet. Arbetsinsatserna har strukturerats upp utifrån detta. Redan inför tidigare års återrapportering redovisade SGU sin syn på detta. SGU har angivit att vi anser att utifrån syftet med vattenförvaltningen så kan insatser för grundvattenberoende ekosystem beskrivas utifrån sammanlagt fyra olika begrepp. Dessa är definition av ekosystemen som terrestra ekosystem respektive akvatiska ekosystem samt ekosystemens grundvattenberoende utifrån kvantitativ påverkan respektive kvalitativ påverkan. SGU anser fortfarande att åtgärderna 10 och 12 i sin nuvarande formulering i viss mån blandar dessa begrepp vilket gör återrapporteringen av relevanta insatser mindre tydlig. SGU inser dock att formuleringarna av åtgärderna 10 och 12 inte kan förändras förrän nästa åtgärdsprogram träder i kraft och rapporterar därför här insatser avseende grundvattenberoende ekosystemen fördelat på åtgärderna 10 och 12. SGU vill samtidigt föra fram att åtgärdsarbetet i enlighet 10 och 12 och den dialog gentemot Vattenmyndigheten som har följt av detta har lett till mycket tydligare fokus på frågeställningen inför nästa vattenförvaltningscykel. Återrapportering per åtgärd Åtgärderna rapporteras i följande ordning; 10, 12, 9, 11. Anledningen är att åtgärderna 10 och 12 berör gemensamma frågeställningar och lämpligen läses i anslutning till vararandra.
2(19) Åtgärd 10 10. Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Utgångspunkten för åtgärd 10 är givetvis Sveriges grundvattenmagasin, som alla är karterade, även om underlagsmaterial och metodik vid karteringen har varierat. Nedan följer ett förklarande resonemang om den kunskapsvariation som förekommer. Kunskapen om grundvattnets samspel med ytvattnet är generellt sett låg och utredningsarbete som fokuserar på att lyfta denna fråga har länge varit eftersatt. Vattenmyndigheternas åtgärder 10 och 12 innebär en välkommen anledning att ta fasta på denna brist och satsa resurser på att komma framåt. I likhet med tidigare års verksamhet, och som senast rapporterats (februari 2015), så anknyter åtgärden till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU med användning inom en rad samhällsinriktningar. Förutom vattenförvaltningen gäller det mark- och vattenplanering, arbete med miljökvalitetsmål, energilagring, etc. där det sammantaget innebär stora samhällsvinster i att ha kännedom om förekomst av grundvatten som en nuvarande och framtida naturresurs. I uppdatering av kartläggningen av grundvatten ingår att översiktligt beskriva utbytet mellan yt- och grundvatten inom grundvattenmagasinen. Det innebär beskrivning av huruvida ett signifikant utbyte är att förvänta samt i vilken riktning detta sker; från grund- till ytvatten eller tvärtom. Det nytillskott vad gäller kartlagt område i fält är dock förhållandevis begränsat. Under 2015 rapporterades in i SGUs databaser uppdaterad kartläggning av 246 km 2. Störst karteringsarbete under året, både vad gäller area och antal karterade objekt, har utförts i Södra Östersjöns vattendistrikt tätt följt av Västerhavets vattendistrikt. Sammantaget innebär det dock fortfarande att för en helt övervägande majoritet av de grundvattenförekomster som ingår i förvaltningen finns ännu inte denna information om utbyte mellan yt- och grundvatten framtagen. Som en del av kartläggningen av grundvatten ingår också att avgränsa grundvattenmagasinens tillrinningsområden. Utöver bedömningen av utbytet mellan grund- och ytvatten som beskrivits ovan så utgör även tillrinningsområden till grundvattenförekomster en viktig parameter för att börja få förståelse för vattenbalanser mellan ytvatten och grundvatten. Lite drygt 10 % av landets grundvattenförekomster är nu fältkarterade med sina respektive gällande tillrinningsområden.
3(19) SGU har utvecklat metoder och rutiner för att i GIS-miljö generera tillrinningsområden till grundvattenförekomster och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra system genom s.k. flödesackumulation med hjälp av den nationella höjdmodellen, NH. Metoden kan särskilja grundvattentillrinningen i relation till uppströms ytavrinning som kan erhållas genom SMHIs modellering av Sveriges samtliga delavrinningsområden. Därmed kan t.ex. information ges om vattenbalans mellan grundvatten och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska systemen. Tillrinningsområden till alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster har genererats i GIS-miljö. Underlaget finns hos Vattenmyndigheten. Ett arbete har inletts att ta fram rutiner för ett konceptuellt arbetssätt där vattenbalans sätts i fokus och lyfter frågor som styr hur utbyte kan tänkas ske mellan och grundvattenmagasin och ytvatten. Metoden ska omfatta en systematisk genomgång av viktiga lokala faktorer som nederbörd, geologi, topografi, lagerföljd mm. som styr grundvattenbildning, strömning och uppehållstid samt en diskussion hur dessa faktorer påverkar grundvattnet kvantitativt och kvalitativt. Arbetssättet kommer att presenteras vid en workshop med Vattenmyndigheterna och Länsstyrelser under våren 2016. Frågor: 1. Vilka erfarenheter har åtgärdsarbetet bidragit till enligt er utvärdering? SGU har ytterligare ökat sin kompetens och erfarenhet av att jobba med terrängmodellering och tillrinningsområden. Vi har förbättrat rutinerna vid bedömning av utbytet mellan yt- och grundvatten. En diskussion är på gång om de skillnader som finns i olika akvatiska miljöer beroende på om dessa återfinns direkt i anslutning till utströmmande grundvatten (kan uppträda som naturliga källflöden, diffust utflöde, fuktiga lågpunkter i terrängen) eller i ytvatten långt ner i avrinningssystemet, och hur dessa skillnader kan påverka ekosystemen, både kemiskt och kvantitativt. Under året har ett projekt färdigställts som sammanfattar grundvattenrelaterade kvantitativa och kemiska påverkansfaktorer på terrestra och akvatiska naturtyper. Våra konsulter har färdigställt en syntesrapport i dialog med externa aktörer, framförallt representanter från Artdatabanken (Werner, K. & Collinder, P. (2016). Grundvattenkemiberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000, SGU Dnr 423-1298/2015). Rapporten kommer att presenteras på SGUs hemsida tidigt 2016. 2. Hur sprids erfarenheterna från åtgärdsarbetet till andra berörda aktörer? SGUs erfarenheter om tillrinningsområden och akvatisk kontakt har redovisas under ett föredrag vid grundvattendagarna i oktober 2015. Grundvattendagarna når stor spridning med mer än 250 deltagare från konsultbranschen, länsstyrelser/vattenmyndigheter, centrala myndigheter och kommuner, samt ytterligare ett 50-tal engagerade studenter. Ett föredrag har hållits under en
4(19) regionalträff i Stockholm med IAH Sverige (International Association of Hydrogeologists). Vid grundvattendagarna redogjorde vi också för den kunskapssammanställning rörande geologins betydelse för grundvattenberoende ekosystem som nu färdigställts. Kunskapssammanställning är framtagen som en rapport som omfattar bakgrund till problemställningarna, ansvariga myndigheter, gällande lagstiftning samt såväl hydrauliska som kemiska styrande faktorer (Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson. B. & McCarty. J. Geologins betydelse för Grundvattenberoende ekosystem. Redovisning av ett internt kunskapsuppbyggande FoU-arbete vid SGU. SGU-rapport under framställning). Vid flera miljöprövningar har frågor om grund- och ytvattenutbyte, med koppling till grundvattenberoende ekosystem, varit uppe på dagordningen. Ofta har tillståndsprövningarna gällt uppmärksammande gruv- eller täktärenden, t.ex. Cementa i Skövde, Nordkalk på Gotland och LKAB i Svappavaara. 3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet? Karterat underlag lagras i SGUs databaser och utgör ett underlag för vattenförvaltning, miljömålsarbete och planering. GIS-modeller och rutiner dokumenteras och sprids internt. Rutiner för kartering av grundvatten i kontakt med ytvatten håller på att ses över utifrån åtgärdsarbetets resultat. Under året har vi sett flera exempel på miljötillståndsprövningar där SGU har lyft frågan om grundvattenberoende ekosystem i sina remissvar. De konsultrapporter om grundvattenberoende som tagits fram med anledning av åtgärdspunkten har varit till god nytta. SGU har under året arbetat med framtagande av flera dokument som ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. I målmanualen för miljökvalitetsmålet som fastställdes under 2014 gavs flera förslag på metoder för att följa upp grundvattenpåverkan på ytvatten som behövs i målarbetet. I den fördjupade utvärdering för miljökvalitetsmålet (FU15) som redovisades under 2015 (i Naturvårdsverket, rapport 6662) föreslog SGU ett antal konkreta insatser för att förbättra förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålet, såsom framtagande av bedömningsgrunder för grundvattenberoende ekosystem, som har direkt bäring på utveckling av arbetet även inom Vattenförvaltningen. 4. Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av 2015. Åtgärden är pågående 5. Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden. En översiktlig uppskattning av de totala administrativa kostnaderna för åtgärd 10 och 12 under åren 2010-2015 är ca 8,6 miljoner kr. Åtgärdens administrativa kostnader har bedömts genom att ange vilka resurser
5(19) som motiveras genom det fokus som SGU lägger på grundvattenberoende ekosystem. De fördelas 2015 på följande: Ca 30% av kostnaderna för kartläggning av grundvatten Ca 30% av en kvalificerad tjänst (GIS / hydrogeologi) Projektledning och stöd till Vattenmyndigheterna, ca 15% av en heltid ca 80 000 kr för upphandling av konsultstöd för faktagranskning och sammanställning av grundvattenrelaterade kemiska och kvantitativa påverkansfaktorer på känsliga naturtyper, se vidare svar till fråga 1 under Åtgärd 12. 6. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Vid SGU genomförs arbete med åtgärden inom tre verksamheter; 1) kartläggning av grundvatten (som framgår ovan), 2) verksamheten med miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet där resultat från arbetet behövs för uppföljning av flera av de gällande preciseringarna, samt 3) arbetet med Vattenförvaltningen. De två första delarna finansieras genom SGUs anslag medan SGU erhåller uppdragsmedel från HaV för genomförande av vattenförvaltningsarbetet. 7. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Arbetet med utbyte mellan yt- och grundvatten samt arbetet med grundvattenberoende ekosystem, framförallt akvatiska system, har bidragit till att sätta fokus på ekologiska värden vid bedömning av miljökvalitetsnormerna. Naturvårdsverket och HaV har t.ex. uppmärksammat att det finns beröringspunkter mellan bedömningsgrunderna för ekologisk ytvattenstatus och nyckeltalen för god bevarandestatus i angränsande Natura 2000-områden (jfr. prövningen av Mertainen gruvan). SGU tror att vårt engagemang kring åtgärdspunkter 10 och 12 med vattenbalans och grundvattenberoende ekosystem kan komma att vara viktiga pusselbitar i detta arbete. Åtgärdsprogram 2015-2021 8. Hur kan SGU:s åtgärdsarbete med bäring på åtgärd 10 utvecklas i kommande vattenförvaltningscykel 2015-2021? Åtgärdsprogrammet kan utvecklas utifrån det arbete som har utförts i syfte att utreda faktisk grundvattenpåverkan på akvatiska ekosystem. Det arbete som genomförts genom punkt 10 och 12 kommer att utgöra ett bra underlag inför framtagande av bedömningsgrunder - en aktivitet som bör prioriteras inom innevarande förvaltningscykel. Vissa av bedömningskriterierna för påverkan på ekosystemen kan vara synonyma med de akvatiska bedömningskriterierna som används för vattenförvaltningens klassning av kemisk och/eller ekologisk status. Åtgärdsarbetet med fokus på grundvattenberoende ekosystem kan därmed
6(19) prioriteras och insatser i åtgärdsprogram 2015-2021 kan riktas till yt- och grundvattenförekomster som klassats till annat än god status. Vissa grundvattenförekomster berör/sammanfaller med grundvattenberoende ekosystem. Fokus framåt blir att skydda dessa områden och se till att eventuella hot relaterade till grundvattenproblem inte ska öka. SGU har aktivt deltagit i dialog med Vattenmyndigheterna om revidering av åtgärdsprogram 2015-2021. Avseende grundvattenberoende ekosystem så har SGU framfört att det framtida åtgärdsprogrammet har en viktig uppgift att fördela ansvar för fortsatt arbete med utveckling av bedömningsgrunder mm till övriga expertmyndigheter. Den slutliga formuleringen av åtgärdsprogram 2015-2021 ger en möjlighet att bredda engagemanget kring grundvattenberoende ekosystem i flera nya riktningar. En utökad samverkan mellan myndigheter kommer att krävas, inte minst för att tillföra mer ekologisk och annan kompetens som till stora delar idag saknas på SGU. Integrering ska ske med det pågående Natura2000-arbetet och utveckling av uppföljningen av grundvattenberoende ekosystem inom miljömålsarbetet. Åtgärd 12 12. Sveriges geologiska undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU har i vissa delar tagit över det projekt som drogs igång inom vattenförvaltningen som berört grundvattenberoende terrestra ekosystem kopplat till Natura 2000-områden. Vattenmyndigheternas arbetsgrupp tog fram en metodik för identifiering av kvantitativt påverkade ekosystem och en genomgång av samtliga naturtypers grundvattennivåberoende. Naturtypernas känslighet ställdes även i relation till respektive naturtyps relativa värde utifrån hur stor total areautbredning naturtypen har (jämfört med total area med Natura 2000-skydd). Detta har gett möjligheten att prioritera arbetet till känsliga naturtyper som också är relativt sett ovanliga. SGU har i GIS-miljö valt ut de Natura 2000-områden som dels innehåller grundvattennivåberoende naturtyper och som också är belägna på eller nära en grundvattenförekomst och kontrollerat beroendet utifrån ett geologiskt och topografiskt perspektiv. Underlaget är levererat till Vattenmyndigheten. Den största kvarstående bristen avser bedömningsgrunder som saknas. Det är svårt att kunna identifiera områden där försämrad grundvattenkvalitet är den begränsande faktorn för ekosystemets bevarandestatus. SGU har visserligen under 2014 och 2015 tagit arbetet med grundvattenberoende ekosystem ett steg vidare
7(19) genom att ta fram underlag för att kunna identifiera högt värderade ekosystem ur Natura 2000-nätverket som är känsliga för antropogent betingade grundvatteneffekter. Men först efter en ordentlig genomgång av vilka de skadliga ämnen och halter är, vilka vattenbalanser (yt- och grundvatten) som gäller och som är kritiska avseende utspädning etc. så kan arbetet med att ta fram relevant underlag om grundvattnet ta vid. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna, Havs- och Vattenmyndigheten och länsstyrelsernas Natura 2000-handläggare blir nödvändigt för att samordna arbetet med att ta fram och revidera bedömningsgrunderna för yt- och grundvattnets kemiska respektive ytvattnets ekologiska status. Detta arbete har identifierats som viktiga aktiviteter under Vattenmyndigheternas föreslagna åtgärdsprogram för cykeln 2015-2021. Med fullt fungerande bedömningskriterier kan man koppla känsliga ekosystem till grundvattenförekomster som t.ex. har identifierats med otillfredsställande status samt knyta effekter på ekosystemet till halter i grundvattnet. Som nämnts under Åtgärd 10 så har SGU under 2015 låtit sammanställa ett par relevanta rapporter. En syntesrapport om grundvattenberoende faktorer som påverkar ekosystemen, både kvantitativt och kvalitativt, finns framme och kommer tidigt under 2016 att publiceras på SGUs hemsida (Werner, K. & Collinder, P. (2016). Grundvattenkemiberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000. SGU Dnr 423-1298/2015). Vidare har SGU fortsatt att satsa interna FoU-medel för kunskapsuppbyggnad och omvärldsanalys kring grundvattenberoende ekosystem. Kunskapsläget har sammanställts till en rapport i SGUs serie (Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson. B. & McCarty. J. Geologins betydelse för Grundvattenberoende ekosystem. Redovisning av ett internt kunskapsuppbyggande FoU-arbete vid SGU. SGU-rapport under framställning). Rapporten kommer att utgöra ett gott underlag för arbetet som kommer att fortsätta även under 2016. Frågor: 1. Vilka erfarenheter har åtgärdsarbetet bidragit till enligt er utvärdering? Inom projektet för framtagande av grundvattenkemiska påverkansfaktorer på känsliga naturtyper som SGU leder, har arbetet krävt nära samarbete mellan ekologer, limnologer och hydrogeologer på lokal och nationell nivå. Insatser från län och Natura 2000-handläggarna är en grundförutsättning för att kunna identifiera ekosystem som inte uppnår bevarandevärden. Åtgärdsarbetet har inneburit en välkommen anledning för SGU att bygga upp erfarenheter och åtgärda tidigare kunskapsbrister avseende grundvattenberoende ekosystem och utbytet mellan grundvatten och ytvatten. 2. Hur sprids erfarenheterna från åtgärdsarbetet till andra berörda aktörer? Se svar till fråga 2 under åtgärd 10.
8(19) 3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet? Kunskapen kring frågorna ökar stadigt. SGU har metodiskt samlat in rapporter och underlag inom det interna FoU-projektet som avrapporterats i och med rapport Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson. B. & McCarty. J. Geologins betydelse för Grundvattenberoende ekosystem. Redovisning av ett internt kunskapsuppbyggande FoU-arbete vid SGU. SGU-rapport under framställning. Aktiviteterna kring frågan kommer att fortsätta även under 2016 med rapporten som gott underlag. SGU kommer under 2016 och framåt att kunna utgå från den framtagna rapport om grundvattenberoende faktorer som påverkar ekosystemen, både kvantitativt och kvalitativt (Werner, K. & Collinder, P. (2016). Grundvattenkemiberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura 2000. SGU Dnr 423-1298/2015). 4. Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av 2015. Åtgärden är pågående. Frågan om grundvattenpåverkan på ekosystemen har lyfts in i styrdokument, exempelvis vägledningsdokumentet som återföljer SGUs föreskrifter gentemot Vattenmyndigheterna, och som en stor fråga inom utvärdering och uppföljning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. SGU ser behovet av att erhållna resultat inom detta arbete även används i arbetet med andra naturtypsmål inom miljömålssystemet. Åtgärden är fortsatt pågående och med en hög aktivitet, inte minst genom integrering med SGUs karteringsverksamhet och det fortsatta miljömålsarbetet. Faktorer som styr yt- och grundvattenbalans, ekologi och vattenkvalitet kommer att vara centrala i det påbörjade arbetet att upprätta riktlinjer för att utgå från konceptuella modeller vid grundvattenförvaltningsarbetet. Vidare så är åtgärden pågående genom att SGU medverkar som representant i den europeiska arbetsgruppen Working Group Groundwater, utför interna FoUprojekt och avser fortsätta projekt vad gäller framtagande av grundvattnets påverkan på känsliga naturtyper. SGU har därmed goda förutsättningar att hålla sig väl framme och uppdaterad i frågan, både nationellt och internationellt. 5. Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden. Se svaret som ges på fråga 5 under Åtgärd 10. 6. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Se svaret som ges till fråga 6 under åtgärd 10.
9(19) 7. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Se svaret som ges till fråga 7 under åtgärd 10. Åtgärdsprogram 2015-2021 8. Hur kan SGU:s åtgärdsarbete med bäring på åtgärd 12 utvecklas i kommande vattenförvaltningscykel 2015-2021? Se svaret som ges till fråga 8 under åtgärd 10. Åtgärd 9 9. Sveriges geologiska undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. Åkermarkens kornstorlekssammansättning (textur) är av stor betydelse vid bedömning av risk för fosforerosion från åkermark. Genom att kombinera texturkartor med högupplösande höjddata kan det vara möjligt att identifiera områden där det finns risk för fosforerosion. Under 2015 har Mats Söderström och Kristin Piikki vid SLU i Skara tagit fram en högupplösande karta som redovisar matjordens lerhalt för all jordbruksmark i södra Sverige. Kartan har en upplösning på 50x50 meter och omfattar jordbruksmark från Skåne upp till och med Gävleborgs län. Kartorna redovisar även matjordens halter av sand, silt och mull. Då det gäller mullhalt har det dock visat sig vara relativt svårt att ta fram tillförlitliga kartor. Jordarterna har delats in enligt ett system som utarbetats av Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO). Jordarterna benämns där med utgångspunkt från förhållandet mellan silt, lera och sand. Kartorna kan användas i kombination med annan information, t.ex. höjddata, för att modellera fosforerosion från åkermark, samt för att identifiera platser där det finns risk för att fosforerosion pågår. De modellerade parametrarna kan även användas för andra frågeställningar vilka är viktiga för jordbruket t.ex. kalkningsbehov. Kartorna baseras på modellering med bl.a. strålningsdata från SGUs geofysiska mätningar från flyg, SGUs jordartskartor, satellitbilder samt Lantmäteriets höjdmodell. För att validera och kalibrera modellen användes resultat från de nära 13 000 texturanalyser som Jordbruksverket nyligen utfört (Paulsson m fl 2015) samt texturdata från miljöövervakningen av svensk åkermark. Den metodik som använts har tagits fram inom ett tidigare projekt som finansierats
10(19) av Rymdstyrelsen. Metodiken har sedan modifierats i projekt som finansierats av SGU. Sedan tidigare (2014) finns även ett annat kartunderlag som kan användas för att bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion. Detta underlag visar matjordens kornstorlekssammansättning (textur) och har framställts av Faruk Djodjic (Paulsson m fl 2015) på Institutionen för vatten och miljö vid SLU. Arbetet finansierades av Jordbruksverket. För att ta fram kartorna har resultat från de texturanalyser, som Jordbruksverket utfört, använts i kombination med SGUs jordartskartor. Jordarterna har delats in enligt det system som utarbetats av FAO. Arbetet har även resulterat i kartor som visar en rad andra parametrar, t.ex. växttillgängligt fosfor. Denna jordartskarta har en lägre upplösning än den karta som tagits fram vid SLU i Skara. SGU bedömer att de detaljerade kartor som Mats Söderström och Kristin Piikki tagit fram ger bra förutsättningar att identifiera platser där det finns risk för fosforerosion. Det betyder inte att den kartan kan ersätta den som tidigare tagits fram av Faruk Djodjic. Eftersom de två kartorna tas fram med helt olika metodik har de olika typer av osäkerheter och kan därför komplettera varandra. Dessutom kan dessa två kartor kompletteras men de jordartskartor som tagits fram av SGU. SGUs kartor ger dock inte motsvarande detaljerade information om jordarternas lerhalt men ger till skillnad från de andra två kartorna information om jordarternas fördelning i den djupare liggande alven. Matjordens och alvens textur är visserligen ofta likartad men i vissa områden finns signifikanta skillnader. Från ungefär 2/3 av svensk åkermark har SGU tagit fram relativt detaljerade jordartskartor för skala 1:50 000. Merparten av övrig åkermark omfattas av översiktligare kartor för skala 1:100 000. För en mindre andel av åkermarken saknas moderna jordartskartor. I de områden där jordartskartor saknas eller är av översiktlig karaktär är därför de texturkartor som kan användas för att bedöma risk för fosforerosion sannolikt sämre. De översiktliga kartorna uppgraderas dock kontinuerligt för att kunna redovisas i skala 1:50 000. Därmed kommer det framledes vara möjligt att uppdatera befintliga kartor som redovisar åkermarkens textur. Under senare år har dessutom flera av SGUs äldre jordartskartor (i skala 1:50 000) uppdaterats med hjälp av Lantmäteriets höjddata, i syfte att förbättra kartornas noggrannhet. Övrigt I främst Västerbotten och Norrbotten förekommer sura sulfatjordar som bildats då sulfidhaltiga sediment oxiderat. Vattnets kvalitet i vattendrag med en stor andel sura sulfatjordar i avrinningsområdena kännetecknas i många fall av periodvis lågt ph och höga koncentrationer av vissa metaller (t.ex. aluminium). Sura sulfatjordar bildas oftast som en effekt av markanvändning, t.ex. dikning, som leder till att sulfidjorden exponeras för syre, varefter ph sjunker och vissa metaller mobiliseras. SGU har tidigare samlat in data som visar var sulfidjordar förekommer och det
11(19) finns en bra kunskap om dessa jordars regionala fördelning. För att säkrare identifiera områden med sulfidhaltiga jordar och sura sulfatjordar har SGU under 2012 och 2013 undersökt förekomster av dessa jordar i Norrbotten och Västerbotten. Dessa undersökningar har nu utvärderats och under 2015 presenterades resultaten i en SGU-rapport (Sohlenius m fl 2015). Under 2015 påbörjades två treåriga Interreg-projekt där SGU deltar. Projekten syftar till att ta fram åtgärder som kan användas för att minska de negativa effekter som sura sulfatjordar har på vissa kustnära vatten. De två projekten utförs i samarbete med Finland och i Sverige fokuseras arbetet på avrinningsområden i Norrbotten och Västerbotten där vattnets kvalitet påverkas negativt av sura sulfatjordar. Projekten leds av Länsstyrelsen i Norrbotten samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. SGU karaktäriserar jordarna på de platser där åtgärder testas samt karterar förekomster av sura sulfatjordar i de huvudavrinningsområden där dessa platser är belägna. 1. Vilka erfarenheter har åtgärdsarbetet bidragit till enligt er utvärdering? SGU hade då arbetet inleddes endast liten kunskap om vilka faktorer som styr fosforerosion. Det hade därför varit fördelaktigt om även andra aktörer från början hade berörts av åtgärden. Ett sådant upplägg skulle ha bidragit till att arbetet skett mer effektivt och hade därmed sannolikt kunnat initieras tidigare. SGU har under arbetet fått ett utökat kontaktnät med aktörer inom jordbrukssektorn, vilka har stor erfarenhet av frågor som rör fosforerosion. Eftersom behovet att identifiera områden med risk för fosforerosion varit stort har SLU och Jordbruksverket tagit sig an frågan och har nu tagit fram ett underlag som kan användas för att modellera erosion av fosfor från åkermark. SGU har i denna process kunnat bidra med geologisk kompetens och data som kan användas som ett av de underlag som krävts för att ta fram kartor som visar de jordegenskaper som är relevanta. SGU har även bidragit med geologisk kompetens i det arbete som utförts av SLU i Skara. 2. Hur sprids erfarenheterna från åtgärdsarbetet till andra berörda aktörer? SGU har haft återkommande möten med Jordbruksverket och SLU. I mars 2016 anordnar SGU tillsammans med Jordbruksverket en workshop. Syftet är att identifiera användningsområden för de nya jordartskartorna för svensk jordbruksmark, samt diskutera hur informationen ska kunna distribueras på ett användaranpassat sätt. Workshopen vänder sig dels till användare som kan ha nytta av jordartskartor för miljörelaterade frågeställningar och dels till aktörer på lantbruksidan där jordartsinformation exempelvis kan vara viktig för att beräkna behovet av kalkning. Resultaten från workshopen kommer ligga till grund för att ta fram de verktyg som behövs för att tillgängliggöra jordartsinformationen. Under 2016 kommer SGU framställa en kartvisare för den jordartskartan som tagits fram vid SLU i Skara.
12(19) 3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet? Arbetet har lett till en kunskapsuppbyggnad och ett kontaktnät som SGU kan ha nytta av i andra sammanhang. Det gör förhoppningsvis att SGUs kunskap och data i framtiden bättre kan komma till nytta då det gäller frågeställningar som berör åkermarkens jordarter. De olika kartor som nu har tagits fram på SLU kommer att användas som ett komplement till SGUs befintliga jordartskarta för att beskriva åkermarkens geologi. Samarbetet med forskare vid SLU i Skara har lett till att SGU identifierat nya användningsområden för de strålningsdata SGU uppmätt från flyg. Det kan förhoppningsvis leda till att strålningsdata i framtiden kommer att kunna användas för att modellera ytterligare markegenskaper. 4. Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av 2015. Åtgärden är avslutad. 5. Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden. SGU uppskattar kostnaden för jordartskartering i områden med åkermark under 2015 till 5,5 miljoner kr. Karteringen har främst utförts i Västra Götaland och Blekinge. De resulterande jordartskartorna kan användas som ett underlag för att bedöma åkermarkens känslighet för fosforerosion. SGU har dessutom stött de arbeten som Mats Söderström och Kristin Piikki (SLU i Skara) utfört, med sammanlagt drygt 0,5 miljoner kr. 6. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Åtgärden har delvis finansierats genom SGUs anslag. Den detaljerade lerhaltskarta för jordbruksmark i södra Sverige, som tagits fram vid SLU i Skara, har finansierats genom SGUs anslag. Den jordartskarta som tagits fram av Faruk Djodjic (SLU) har däremot finansierats av Jordbruksverket. 7. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? SGU har bidragit till att det idag finns kartunderlag som kan användas som ett verktyg för att identifiera områden där det finns risk för erosion av fosfor. Dessa underlag ger bättre förutsättningar för att sätta in åtgärder på rätt platser och därmed signifikant minska mängden fosfor som når sjöar och vattendrag.
13(19) 8. Hur kan SGU:s åtgärdsarbete med bäring på åtgärd 9 utvecklas i kommande vattenförvaltningscykel 2015-2021? SGU kan tillhandahålla de nya underlag som kan användas för att identifiera områden med risk för fosforerosion. SGU kan även ta fram ytterligare data som redovisar åkermarkens kornstorlekssammansättning. Åtgärd 11 11. Sveriges geologiska undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m3/dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster. SGU har byggt upp ett system för insamling, förvaltning och tillhandahållande av information om kommunala vattenverk och vattentäkter (yt- och grundvatten) med tillhörande vattenkvalitetsdata. Informationen lagras i databasen Vattentäktsarkivet vid SGU. Systemet för informationsinsamling är idag frivilligt och bygger på att vattenproducenterna registrerar och levererar data. För att kunna möta det ökade behovet av denna typ av information är det viktigt att andra aktörer, såsom länsstyrelser och vattenmyndigheter, inte bygger upp parallella system utan istället uppmanar vattenproducenter att använda Vattentäktsarkivet. På så sätt undviks att onödig arbetstid går åt att lagra och ta ut information i flera system, samt förvaltningskostnader att driva systemen. Utöver det underlättas utveckling och koppling mellan olika typer av information om det föreligger samordning kring ett eller ett fåtal system. Åtgärden omfattar insamling av information för två typer av vattenproduktionsanläggningar, (1) allmänna anläggningar med kommunala huvudmän och (2) större enskilda anläggningar med privat ansvar. Insamlad information utgörs dels av information om själva anläggningen och dels av information om vattnets kvalitet. När det gäller vattenkvalitetsinformation från allmänna anläggningar sker provtagning regelbundet och utförs av vattenproducent enligt Livsmedelsverkets föreskrifter samt övrig egenkontroll. Provtagning av vatten i de större enskilda anläggningarna sker i de flesta fall oregelbundet. Insamlingsförfarandet för dessa två typer av anläggningar ser olika ut och har olika ambitionsnivå. Åtgärden för avgränsning av betydande grundvattenförekomster begränsas till att omfatta avgränsning av områden kring de vattentäkter (>10m 3 /dygn) som har registrerats i Vattentäktsarkivet samt de förekomster som genom SGUs kartläggning bedöms som viktiga. Uppföljningen av åtgärden föreslås i följande tre delar:
14(19) a) Insamling av information om allmänna vattenanläggningar med kommunal huvudman b) Insamling av information om större enskilda vattenanläggningar med privat ansvar c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster Frågor: 1. Vilka erfarenheter har åtgärdsarbetet bidragit till enligt er utvärdering? a) Insamlingen av information består av två delar: information om anläggningar för dricksvattenproduktion samlas in från vattenproducenterna via Vattentäktsarkivets webbtjänst vattenkvalitetsdata samlas in från analyslaboratorierna Det är frivilligt för vattenproducenterna att lämna information till Vattentäktsarkivet och det skiljer sig åt mellan vattenproducenter hur ofta de lämnar eller uppdaterar sina uppgifter om vattenverk och vattentäkter. Det finns ett stort behov av att öka medvetenheten hos kommunerna och vattenproducenterna om hur informationen kan användas och vad de kan dra för fördelar av den. Insamlingen av analysdata görs också på frivillig basis och det är svårt att få laboratorierna att följa de krav som SGU ställer på leveranserna. En årlig insamlingsrutin av data från laboratorierna har etablerats. För att effektivisera omhändertagandet av analysdata har SGU försökt få alla laboratorier att använda överföringsformatet Interlab 4.0. Även leveranser som sker i Interlabformat har brister som gör att det är tidskrävande att ta hand om data, men hanteringen blir betydligt säkrare och mindre tidskrävande jämfört med om leverans sker i Excelfiler. SGU har kontakt med laboratorierna och återrapporterar de problem som finns i leveranserna, men det är svårt att motivera vissa laboratorier att förbättra dem. Det har även visat sig att det i vissa fall saknas analysdata i de leveranser vi har fått från laboratorierna vilket även uppmärksammats av Vattentäktsarkivets användare. Det är svårt för SGU att kontrollera vad som saknas eftersom SGU inte med säkerhet kan veta vad som har provtagits. Ett grovt verktyg har utvecklats av SGU (2015) som detekterar större bortfall av inkomna analysresultat, utöver det har vattenproducenterna möjlighet att kontrollera analysdata via Vattentäktsarkivets webbtjänst. Trots att SGU uppmanar vattenproducenterna att kontrollera analysdata, är det inte många som rapporterar felaktigheter. SGU kopplar ihop insamlad analysdata med vattenverk och vattentäkter. Detta arbete sker manuellt men SGU har effektiviserat arbetet och ser över möjligheterna till automatisering. Arbetet försvåras av till exempel bristfällig provmärkning och att inte alla anläggningar för vattenproduktion finns inlagrade i Vattentäktsarkivet. SGU anser att det vore en stor vinst både vad gäller tidsåtgång och säkerhet i
15(19) kopplingen mellan provdata och provtagningsplats att införa ett system för provplats-id. b) Erfarenheten från insamling av större enskilda vattenanläggningar är att det finns en stor osäkerhet i hur många anläggningar det finns i Sverige. I databasen Vattentäktsarkivet vid SGU finns ca 700 större enskilda anläggningar registrerade från ca 100 kommuner. Hur stor kännedom det finns om dessa anläggningar varierar mellan kommunerna och det är därför svårt att samla in informationen på ett systematiskt sätt. För att få in denna typ av information har SGU byggt ett system och tagit fram en metodik för insamling. Utöver det har SGU gjort ett fåtal riktade insatser mot ett urval kommuner för att samla in information kring de större enskilda vattentäkterna i dessa kommuner. Om ambitionen är att få in en större andel av anläggningarna krävs det betydligt större insatser även från vattenmyndigheter och länsstyrelser. Det är dessutom en förhoppning att kommunerna ska se nyttan, både för egen del och för samhället, med att använda det system som har byggts upp för att lagra information om större enskilda anläggningar, vilket skulle bidra till att mer information kommer in. c) Tillgången på uppgifter om vattentäkter är nödvändig för att identifiera grundvattenförekomster värdefulla för dricksvattenförsörjningen. Under föregående år (2015) har en stor del av grundvattenförekomsternas avgränsning setts över bl.a. med utgångspunkt om de var riskförekomster eller innehöll en större vattentäkt och således var värdefull för dricksvattenförsörjningen. Under 2016 kommer ett förbättrat underlag levereras när det gäller grundvattenförekomster avgränsning. Under året 2015 har inget nytt arbete med att avgränsa grundvattenförekomster startats, däremot har äldre oavslutat arbete färdigställts. Under arbetet med avgränsningen av grundvattenförekomster har det visat sig att en del värdefulla grundvattenområden kan prioriteras bort eftersom inte alla vattentäkter finns registrerade i Vattentäktsarkivet eller att vissa uppgifter är felaktiga. Kvaliteten på avgränsningen av grundvattenförekomsterna beror också på det kartunderlag som används vid avgränsningarna. Om vattentäktsinformationen förbättras kan även avgränsningarna av grundvattenförekomsterna successivt förbättras. SGUs grundvattenkartering utgör även ett viktigt underlag för att informationen i Vattentäktsarkivet ska bli så uppdaterad och aktuell som möjligt. 2. Hur sprids erfarenheterna från åtgärdsarbetet till andra berörda aktörer? a) Allmänna vattenproduktionsanläggningar - 2013 startade SGU ett användarråd för Vattentäktsarkivet. Till användarrådet bjöds representanter in från kommuner, Vattenmyndigheterna, Livsmedelverket, länsstyrelser, Svenskt Vatten,
16(19) Trafikverket samt universitet. I insamlingsarbetet har SGU kontinuerlig kontakt med kommunerna (vattenproducenterna) och analyslaboratorierna. I frågor som rör Vattentäktsarkivet har SGU även kontakt med Vattenmyndigheterna, Livsmedelverket, länsstyrelser, Svensk Vatten, HaV, Naturvårdsverket, Trafikverket, Myndigheten för samhällskydd och beredskap, Smittskyddsinstitutet, med flera. SGU deltar även i informationsmöten och ger ut statusrapporter om hantering och användning av uppgifterna. b) Större enskilda vattenanläggningar Vid ett antal tillfällen har SGU gjort speciella satsningar för att försöka få in information om större enskilda anläggningar. Även informationen om större enskilda anläggningar levereras från SGU till olika användare (bl.a. Vattenmyndigheter och länsstyrelser). c) Avgränsning av grundvattenförekomster sker i samverkan med länsstyrelser och vattenmyndigheter. 3. Hur tillvaratas åtgärdsarbetets resultat i er egen verksamhet? Informationen görs i så stor utsträckning som möjligt tillgänglig för interna och externa användare. Tillgängliggörandet anpassas till olika behov. Inom SGU är det viktigaste användningsområdena uppföljning av miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet, grundvattenkartering med mera. Erfarenheter från insamlingen och förvaltningen av systemet tillämpas även inom andra verksamheter internt, till exempel miljöövervakningen. 4. Ange status för åtgärdens genomförande vid slutet av 2015 a) Allmänna vattenproduktionsanläggningar Förutom en årlig uppmaning till Vattenproducenterna att uppdatera anläggningsinformation i Vattentäktsarkivets webbtjänst hann endast en riktad insats påbörjas 2015 vars arbete fortgår 2016. Totalt registrerades cirka 10 nya vattenverk 2015 vilket kan jämföras med de 30 vattenverk per år 2013-2014 då fler riktade insatser gjordes och 10 per år 2011-2012 då ingen särskild insamlingsinsats gjordes. Insamlingen av vattenkvalitetsdata genomfördes på samma sätt som föregående år och fördelningen av överföringsformat är detsamma. Av de 23 laboratorier som SGU får analysdata från levererar 13 i Interlab 4.0, 3 i Interlab 3.0, 5 i annat format till exempel Interlabliknande Excel. Endast 2 laboratorier har meddelat att de inte har möjlighet att gå över till att leverera i Interlabformat. Åtgärden är pågående. Ett laboratorium misslyckades med att leverera data för 2014 och har därför ombetts skicka dubbla år för nästa års insamling.
17(19) 2014 gjordes en grov kontroll av mängden analysdata varvid en större datalucka för råvatten upptäcktes. Den upptäckten har resulterat i att SGU utvecklat ett verktyg som kontrollerar inkommet analysdata från laboratorierna och som kan detektera större databortfall från kommuner och län. Det saknade råvattendatat från 2014 har inte kommit in till SGU trots flertaliga kontakter med det aktuella laboratoriet. Ytterligare ett försök kommer att göras att få in de saknade proverna i nästa års leverans från laboratorierna. b) Större enskilda vattenanläggningar En rimlig målambition med dagens resurser är att det ska finnas ett system att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter samt en metodik för hur insamlingen ska gå till. Den åtgärden är uppfylld. SGU saknar resurser för att genomföra en systematisk insamling av större enskilda vattentäkter. Antalet registrerade större enskilda anläggningar beror till stor del på bl. a. kommunernas engagemang. Idag finns ca 700 större enskilda anläggningar registrerade i Vattentäktsarkivet. Denna åtgärd är beroende av samordning med kommunerna och de främsta användarna av informationen; Vattenmyndigheterna, länsstyrelser och Livsmedelsverket. Åtgärden är pågående, men inte aktiv. c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster Åtgärden pågår, se även åtgärd 10. 5. Uppskatta de administrativa kostnaderna för hela åtgärden SGU har inte fått några extra medel för att genomföra åtgärden. Här redovisas de medel som har använts till utveckling och drift av Vattentäktsarkivet. Hela åtgärden: För att utveckla och driva databasen Vattentäktsarkivet sedan 2009 har följande medel använts: Medel för stöd till Vattenmyndigheterna, ca 13 300 000 kr (2009-2015) Medel från Livsmedelsverket, ca 6 700 000 kr (2009-2014) SGUs ramanslag, ca 3 650 000 kr (2009-2015) SGUs särskild satsning kvalitetshöjande insats 650 000 kr (2011) För att utveckla och driva databasen under 2015 användes följande medel: -Medel för stöd till Vattenmyndigheterna, ca 1 600 000 kr (2015) -SGUs ramanslag, ca 450 000 kr (2015) 6. Hur finansieras genomförandet av åtgärden? Uppbyggnaden av databasen har pågått sedan början av 2000-talet, men 2009 gjordes extra satsningar för att få fart på insamling och teknisk utveckling. SGU
18(19) har inte erhållit några ytterligare medel för att genomföra åtgärd 11. Sedan 2009 har utveckling och drift finansierats av medel som SGU får för att stödja Vattenmyndigheterna, medel för att samla in och förvalta drickvatteninformation från Livsmedelsverket samt från SGUs ramanslag. 7. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Vattentäktsarkivet används som underlag i vattenmyndigheternas arbete med riskoch statusbedömning och är ett betydande bidrag till den kontrollerande övervakningen. I många grundvattenförekomster är data från Vattentäktsarkivet den enda informationskällan. Det ökar förutsättningarna för att sätta lämpliga miljökvalitetsnormer och bedöma grundvattnets status. 8. Hur kan SGUs åtgärdsarbete med bäring på åtgärd 11 utvecklas i kommande vattenförvaltningscykel 2015-2021? Utöver det arbete SGU utför för att förbättra och effektivisera åtgärdsarbetet internt har vi identifierat nedanstående punkter som viktiga övergripande mål som SGU tillsammans med t.ex. länsstyrelser och vattenmyndigheter bör arbeta mot: uppnå säkrare analysdata genom bättre leveranser från laboratorierna och förbättrad provmärkning genom införandet av ett ProvplatsID. När det kommande stationsregistret etableras (där SGU deltar) kan det eventuellt vara till hjälp i detta arbete. i samverkan med Svenskt Vatten och Livsmedelsverket ställa tydligare krav mot analyslaboratorierna att leverera analysdata i avtalat leveransformat. att motivera vattenproducenterna att fortsätta uppdatera informationen i Vattentäktsarkivet. Detta kan göras genom att öka medvetenheten om vad informationen används till och hur de själva kan dra nytta av den eller vad som krävs att de gör för att Sverige ska kunna uppfylla bland annat rapporteringskrav i olika direktiv. informera om Vattentäktsarkivet för att förebygga missuppfattningar och överskattade förväntningar på databasen så att informationen i den används på ett lämpligt sätt Vi vill också understryka behovet av att verka för att få igenom en lagreglerad råvattenkontroll för att säkerställa kvaliteten på analyser när dessa ska användas för statusklassificering av grundvattenförekomster inom vattenförvaltningen. Systemet med insamling av data till Vattentäktsarkivet är idag frivilligt. Utöver frivilligheten vill SGU påminna om att Vattenmyndigheterna har möjlighet att
19(19) begära information från kommunerna enligt 3 kap 3 Förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Övriga frågor Hur har åtgärderna riktade till er myndighet i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? I SGUs uppdrag ingår att arbeta med grundvattenfrågor varför vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inte har en betydande roll för att driva vårt arbete med vattenfrågor framåt. Men det finns aspekter i åtgärderna som har påverkat inriktningen av SGUs arbete. Bland annat har åtgärdsarbetet inneburit en välkommen anledning för SGU att bygga upp erfarenheter och åtgärda tidigare kunskapsbrister avseende grundvattenberoende ekosystem och utbytet mellan grundvatten och ytvatten (se ovan under åtgärd 10 och 12). Vidare har SGU under arbetet med åtgärd 9 om erosionskänslig åkermark fått ett utökat kontaktnät med aktörer inom jordbrukssektorn, vilka har stor erfarenhet av frågor som rör fosforerosion. Aktiviteterna i åtgärd 11 om Vattentäktsarkivet är löpande verksamhet hos SGU och kommer att fortsätta även efter 2015. Generellt påverkar krav som ges via ramdirektivet för vatten och grundvattendirektivet den ordinarie grundvattenverksamheten på SGU, men är oftast inte en effekt av åtgärdsprogrammet utan snarare en direkt följd av att SGU är föreskrivande myndighet för genomförandet av ramdirektivet för vatten avseende grundvatten. Beslut i detta ärende har fattats av enhetschef Helena Kjellson efter föredragning av statsgeolog Jenny McCarthy. I ärendets slutliga handläggning har även statsgeologerna Robin Djursäter, Björn Holgersson och Gustav Sohlenius deltagit. Helena Kjellson Jenny McCarthy